Knivsta kommun växer och många människor flyttar hit, mycket tack vare närheten till naturen. Fyrspårsavtalet mellan kommunen och staten medför ökad byggnation av bostäder i utbyte mot fyra spår i regionen och en ny station i Alsike. Minst 30 procent av bostäderna ska vara hyresrätter och minst 3 procent med normhyra.

Kommunens arbete, liksom samhällsbyggandet, ska ha grund i Agenda 2030, FN:s 17 globala mål för socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Utvecklingsprogrammet Knivsta 2035 anger en strategi för stadsutveckling för två nya hållbara stadsdelar i västra Knivsta och Alsike. De två grönskade stadsdelarna ska byggas hållbart – socialt, miljömässigt och ekonomiskt – och samverka med en levande landsbygd.

Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy, har tagits fram och innehåller riktlinjer för Knivstas utformning. Där ingår allt från torg, hushöjder och husfasader till gröna rum, gator och belysning, samt konst. Dokumentet ligger i linje med Vänsterpartiets önskan om barnen i fokus med naturområden, lekparker och trivsamma torg. För både barnen och klimatet är gång- cykel- och kollektivtrafik viktigt.

Vi har redan naturreservat vid Gredelby Hagar och Trunsta träsk, efter en motion på Vänsterpartiets initiativ. Glädjande nog planeras även Kölängsskogen vid Valloxen och Ängbyskogen i Västra Knivsta att bli naturreservat.

Anna Svensson
vice ordförande
Vänsterpartiet Knivsta

Tågkaos, ökande biljettpriser och vinstmaximering. Dagens kollektivtrafik lämnar mycket att önska. Vänsterpartiet Knivsta menar att arbetet för att stoppa klimatförändringarna måste inkludera kollektivtrafiken.

Vi är den första generationen som tydligt drabbas av klimatkrisen, men också den sista att verkligen kunna göra något åt den. Enligt forskarna har vi högst nio år på oss att uppnå de bindande målen i Parisavtalet. Medan vissa länder, partier och individer tror att det går att fortsätta som tidigare tar Vänsterpartiet avtalet på fullaste allvar.

En kommun, likaväl som ett land, kan gå före och visa vad som går att göra. I Knivsta har Vänsterpartiet lagt fram förslag för ett bättre klimat. Så har Gredelby hagar och Trunsta träsk blivit naturreservat — en viktig lunga mitt i kommunen på kort avstånd för många Knivstabor. Så har kommunen antagit en koldioxidbudget i vilken det beskrivs vad kommunen behöver göra för att klara vår del av Parisavtalet. Mycket handlar om transporter och behovet att ställa om till ett mer hållbart resande.

Oacceptabel fördyring
Det är upprörande och oacceptabelt att taxorna för kollektivtrafiken ökat med över 40 procent de senaste tio åren, Vänsterpartiet budgeterar både lokalt och nationellt för en billigare kollektivtrafik. Vårt mål är att kollektivtrafiken ska vara avgiftsfri och en del av den allmänna välfärden. Runt om i världen pågår intressanta reformer med fri kollektivtrafik; Dunquerque, Luxemburg och Estlands huvudstad Tallinn för att nämna några exempel.

Sammanhållen järnväg
Järnvägssystemet i Sverige är idag uppsplittrat på en mängd privata och statliga aktörer vilket har lett till minskat helhetsansvar och bidragit till stora problem i tågtrafiken. För att stoppa tågkaos och ofta förekommande förseningar vill vi istället skapa ett sammanhållet modernt järnvägssystem. Detta tror vi leder till den största samhällsnyttan.

Järnvägsunderhållet behöver förstatligas och SJ bör få ökat ansvar för tillgänglig tågtrafik på stambanorna. Det ökar utrymmet för SJ att bedriva trafik i hela landet. Att privata operatörer kan plocka russinen ur kakan på lönsamma sträckor motverkar förutsättningarna för klimatsmart resande i andra delar av landet. Möjligheten att resa klimatsmart och billigt ska vara i fokus, inte vinstmaximering.

Transporter står för ungefär en tredjedel av klimatutsläppen i Knivsta. Genom att fler resenärer och mer gods färdas på järnväg istället för på vägarna kan utsläppen minska. Därför måste de hållbara resealternativen göras ekonomiskt attraktiva för resenärer och företag. Idag fungerar SJ i princip som vilket bolag som helst och har avkastningskrav till staten. Vänsterpartiet anser att avkastningskravet ska tas bort och att pengarna istället bör återinvesteras för att uppnå förbättrad service och sänkta biljettpriser. Det är dags att ta persontransporternas klimatpåverkan på allvar och sätta resenärernas intressen först.

Din röst kan avgöra
Ingen av oss vet vad som händer efter valet, men vi vet att din röst kan avgöra. Vi vill att den rösten räknas. Därför tycker vi att du ska lägga den på ett parti som står upp för de förändringar som behöver göras i Knivsta och i resten av Sverige. Med fri och trygg kollektivtrafik kommer många att kunna parkera bilen, resa klimatsmart och slippa bekymra sig över dyra bensinpriser.

Christer Johansson
ordförande och gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta

Här kommer ett svar från Vänsterpartiet Knivsta på Johan Rudströms ledarkrönika om utbyggnadsplaner i Knivsta. Det postades till UNT den 5 april och mailet blev snabbt besvarat.

Men det kommer inte publiceras av UNT då det inte uppfattades som en replik utan mer som en reflektion.
Så här följer nu Vänsterpartiets reflektion.

Krönikan avslutas med påståendet att Knivstas nuvarande majoritet tror sig veta hur det ska bli om 10, 20 eller 30 år. Jag tror inte någon vid tiden för antagandet av avtalet med staten om utbyggandet, den 13 dec 2017, kunde ana att Knivstas majoritet under den pågående mandatperioden skulle se ut som den gör.

Ingen trodde heller i november 2018 när majoriteten bildades att vi skulle behöva hantera en global pandemi och nya flyktingströmmar efter ett brutalt krig i vårt närområde. Ännu mindre vet vi vilka omvärldsfaktorer i form av naturkatastrofer, krig, pandemier eller ekonomiska kriser som kommer påverka oss framöver.

Det vi däremot vet är att vi avslutar mandatperioden med att återställt underskotten från 2017 och 2018 och går in i framtiden med en god ekonomi. Vi vet också att många redan nu vill bosätta sig i Knivsta oavsett om de är flyktingar från Ukraina eller några av de drygt 200 000 unga svenskar som ofrivilligt bor kvar hemma i väntan på att komma över en bostad.

Vänsterpartiet i Knivsta vill se den blandade bebyggelse med natur, parker och torg och fokus på barnen som beskrivs i den beslutade Stadsutvecklingsstrategin. Vi gläds också åt att Knivstabostäder just nu bygger 46 nya hyresrätter i Alsike och åt de ca 100 nya villor som byggts i kommunen de senaste åren.

Oavsett vilken majoritet som kommer ta över från 2023 har de betydligt bättre förutsättningar att utveckla ett trevligt och hållbart Knivsta än vi som styrt de senaste åren hade när vi började. Med en inarbetad modell för medborgardialog och stort fokus på klimatet och Agenda 2030 står Knivsta rustat för framtida utmaningar.

Christer Johansson (V)
gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta

Här kan den som vill läsa Johan Rudströms krönika

Införd på UNT Debatt den 7 mars 2022.

Vänsterpartiet vill ha en demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behovet som styr resursfördelningen, skriver Daniel Riazat och Maria Fornemo.

Knivsta växer och det har blivit dags att överväga en ny gymnasieskola. Vi vänsterpartister vill se en gymnasieskola med kvalitet där elevernas rätt till bildning och utbildning är i fokus. Vi vill bygga en skola i kommunal regi, där Knivstabornas skattepengar går till det de är avsedda för och inte försvinner till vinstdrivande marknadsskolor.

Från att ha varit ett föregångsland inom skola har Sverige blivit unikt på ett negativt sätt. Sverige är nämligen det enda land i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer. De som främst får betala för detta marknadsexperiment är eleverna.

Vi ser skolor som går i konkurs mitt i terminen, sjunkande skolresultat, färre lärare och en allt större klyfta mellan elever från familjer med hög utbildning och de från en socioekonomiskt svagare bakgrund. För i en marknadsskola är inte elevernas utbildning högsta prioritet. Det centrala är istället vinsten.

Under pandemitiden har dessutom de privata skolornas vinster ökat. I en artikel i Dagens Nyheter den 2 februari kunde man läsa om hur ökad frånvaro till följd av hög smittspridning minskat friskolornas personalkostnader samtidigt som skolorna ersatts för dessa personalkostnader via skolpengen.

Det svenska skolsystemet med friskolor och skolpeng medför också en rad problem för kommunerna. Det blir svårare att planera långsiktigt för verksamheten och är allmänt fördyrande, eftersom privata aktörer måste tilldelas medel i samma utsträckning som kommunala oavsett var elevernas behov är störst. När en kommun som Knivsta bygger en ny skola som medför högre lokalkostnader så måste de privata kompenseras för detta i samma utsträckning, även om lokalerna de vistas i har oförändrade driftkostnader.

Försvararna av marknadsskolan argumenterar med valfrihet och ökad kontroll. Men en växande administration och kontroll driver upp kostnaderna ytterligare. Hur föräldrarna ska veta vilken skola som är bäst för just deras barn ges det inget svar på. Svenska elevers skolresultat har rasat sedan vinstintresset kom in skolan. Det måste bli ett slut på vinstuttag ur det svenska skolsystemet.

Marknadsskolan söker sig dit där föräldrarna har hög utbildningsnivå och själva kan hjälpa barnen med skolarbetet, och inte dit där utbildningsbehovet är som störst. På det viset skapar man utrymme att ha en lägre lärartäthet vilket minskar utgifterna så att vinsten kan höjas. Marknadssystemet pressar också lärarna att sätta högre betyg än de borde. Enligt rapporter från Skolverket klarar sig elever som gått på dessa skolor sämre på högskolor och universitet, trots högre slutbetyg på gymnasiet.

Vänsterpartiet vill se ett slut på marknadsskolan. Och en majoritet av svenska folket håller med. Enligt en undersökning gjord av SIFO vill åtta av tio begränsa eller förbjuda vinstuttag i skolan. Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. Skolan ska styras för att ge eleverna så bra utbildning som möjligt, inte efter vad som ger mest vinst till de som äger skolorna. Enligt SVT gick de fyra största friskolekoncernerna förra året med en sammanlagd vinst på 1,3 miljarder kronor. De senaste fem åren är vinsten 4,6 miljarder. Pengar som istället hade kunnat göra nytta i skolverksamheten.

Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behoven som styr resursfördelningen. I en likvärdig skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen. Låt oss därför bygga ett gymnasium som har Knivstas ungdomars bästa som högsta målsättning.

Daniel Riazat (V)
utbildningspolitisk talesperson

Maria Fornemo (V)
1:e vice ordförande i Knivstas utbildningsnämnd

Lisa Pelling skriver ledare i DagensArena den 20 januari -22.

Marknadiseringen av välfärden har inte levererat. Ändå fortsätter den – på speed. 

I rapporten ”Varje förslösad skattekrona: Bokslut över privatiseringar och marknadsexperiment i svensk välfärd” gör Anne-Marie Lindgren en svidande vidräkning med de senaste trettio årens nyliberala experiment. ”Det är tydligt”, skriver Lindgren, ”att föreställningarna om de stora fördelar som skulle följa med privatiseringarna inte stämde med verkligheten.”

Kritiken mot marknadsexperimenten, konkurrensutsättningarna, valfrihetssystemen, beställar-utförarmodellerna, är inte ny. Och den har genom åren inte enbart kommit från vänstern.

 

Det handlar om den svenska självbilden

 

När den näringslivsfinansierade tankesmedjan SNS gav sig i kast med att utvärdera det då 20-åriga experimentet med privata välfärdsutförare 2011 konstaterade SNS dåvarande forskningschef Laura Hartman, numera på LO, att förväntningarna varit höga på vad konkurrensutsättning av välfärdsverksamheter – genom friskolor och företagsdrivna vårdcentraler och äldreboenden – skulle ge.

Idén var att konkurrensen skulle sätta press på samtliga utförare – både privata och offentliga – att leverera högre kvalitet till ett lägre pris. Konkurrensen skulle leda till både innovation och effektivitet.

SNS försökte genom ett flerårigt forskningsprojekt svara på frågan: har det ökade inslaget av konkurrens infriat förhoppningarna om mer effektivitet och högre kvalitet? Svaret var, för att sammanfatta slutrapportens 279 sidor: nej, det gick inte att bevisa. För detta svar fick Laura Hartman hård kritik, och lämnade sitt uppdrag för SNS.

Marknadiseringen har inte levererat. Ändå fortsätter den – på speed. 2011 gick var femte gymnasieelev i en friskola, idag är det över en tredjedel.

Återstår att svara på frågan: varför har det fått fortsätta?

Kanske ligger en del av svaret i den svenska nyliberalismens rötter. Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria, leder ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som försöker svara på varför marknadiseringen kunde genomföras på ett så radikalt sätt just i Sverige och Norden, ”där marknaden fram till 1980-talet var högt reglerad, och där viktiga nyttigheter var kollektiva och inte privata?”.

Kanske var det en slags hybris: det fanns på 1980-talet en uppfattning om den socialdemokratiska samhällsmodellen som så grundmurat stark att den inte skulle påverkas av att ”kryddas” med lite marknadstänk, lite käcka managementmetoder, lite effektiviseringar och innovationsmodeller lånade från näringslivet.

Jag tror att en nyckel finns i projektets fråga om hur föreställningar om marknadens välsignelser kunde ”sammanfalla med historiskt grundade idéer om nordisk modernitet och effektivitet”.

Det handlar om den svenska självbilden: bilden av oss svenskar som de mest moderna, som ständigt är i framkant, som är förebilder. Som måste vara där framme och våga det nya, det oprövade.

När det blir katastrof, som när det som OECD en gång betraktade som ett av världens mest effektiva och mest likvärdiga skolsystem kollapsar i glädjebetyg, segregation och vinstjakt, då säger vi att vi ville väl, men att vi varit naiva.

Ni svenskar säger alltid ”vi har varit naiva” påpekade en gång en journalist som bevakat Sverige för den franska dagstidningen Le Monde.
Vi internationella korrespondenter frågar oss alltid, sa hon:
när ska ni äntligen sluta vara naiva?

Lisa Pelling, Arena

Replik till ”Välfärd viktigare än exploatering” i UNT 10/10. Införd på UNT Debatt den 30 oktober 2021

Det är med förvåning vi i Knivstas fempartimajoritet läser KD:s debattartikel i UNT. Där påstår Mimmi Westerlund att vi planerar nedskärningar inom skolan. I verkligheten är det precis tvärt om. Medlen som tilldelas Utbildningsnämndens verksamheter ligger 2022 på 2,4 procent vilket är över SKR:s rekommendation på 2,1 procent. Alltså gör vi en satsning och ingen besparing.

Fempartimajoriteten är stolt över Knivstas utbildningsverksamhet. Det har varit ett par tuffa år då vi tvingats lägga tajta budgetar, men mycket tack vare den utmärkta personalen har kommunen klarat detta bra. Vi kan till exempel konstatera att föräldrarnas nöjdhet med förskolan är fortsatt hög och att andelen niondeklassare med behörighet till gymnasieskolan har ökat jämfört med föregående läsår. Enligt undersökningen Liv och hälsa ung så har områdena skolmiljö och trygghet förbättrats.

Trygghet är en förutsättning för inlärning. Vi är därför glada över att både Adolfsbergsskolan och Thunmanskolan arbetar med KiVa, ett forskningsbaserat åtgärdsprogram mot mobbning. Nyligen har även Utbildningsnämnden fattat beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett gemensamt trygghetsprogram för de kommunala utbildningsenheterna i Knivsta.

Majoriteten har hela tiden hållit stadig kurs mot en skola baserad på forskning och moderna inlärningsmetoder. Vi tycker det är viktigt med utbildad personal och har gjort en satsning inom förskolan där 18 anställda genomfört utbildning och numera har behörighet som barnskötare. I den kommunala förskolan jobbas det intensivt med barns språkutveckling och inom skolan pågår just nu ett intressant projekt med trelärarsystem för att bättre kunna anpassa undervisningen utifrån de individuella behoven. Vi har även jobbat med digitalisering och avsatt medel till digitala läroverktyg som över tid ska ha en positiv effekt på elevernas lärande och även ha en kompensatorisk effekt, vilket ska bidra till än mer likvärdiga villkor i skolan.

Det är också angeläget att unga har en meningsfull fritid. KD verkar däremot inte dela den uppfattningen eftersom de vill skära ned på anslagen till både CIK och till biblioteket. Detta tycker vi vore djupt olyckligt då både kultur och fysisk aktivitet är av största vikt för välmående, hälsa och intellektuella prestationer.

Bengt-Ivar Fransson (M) ordförande i Utbildningsnämnden
Maria Fornemo (V) vice ordförande i Utbildningsnämnden

Krönika i tidningen Vänstern i Knivsta, september 2021 skriven av Fredrik Rosenbecker.

När det här skrivs är det semestertider, men nog finns det arbete att göra ändå. Disken ska stoppas i diskmaskinen, tvätten tvättas, maten lagas, dammet dammsugas och fönstren tvättas. Sen är det allt som inte hanns med under arbetsåret som nu äntligen ska bli gjort. Nu kanske man hinner bete sig som marknadsekonomiska teorier föreskriver; byta bank, förhandla räntor, hitta bästa elavtalet, göra pensionsval, optimera sin mobilräkning och sina försäkringar, gå igenom barnens skolval och fundera på vilken vårdcentral man vill ha. Hu, nej, det senare får vara! Jag tar en paus i solen istället.

Under semestern har man kontroll över arbetet. Några saker kan få vara, andra kan göras i den takt och vid den tidpunkt man själv bestämmer och man får använda sin kompetens på det sätt man vill. Därför känns det inte särskilt betungande trots att listan med arbete kan göras lång. Annat är det under arbetsåret. Vi är många som inte har någon större kontroll över arbetet. Målen sätts av andra, hur de nås dikteras av processer, och uppfyllandet av målen mäts och rapporteras i kontrollapparaten. Inte konstigt att arbetslivet leder till psykisk ohälsa. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) konstaterar att arbete med höga krav och små kontrollmöjligheter påtagligt ökar risken för psykisk ohälsa.

Denna sommar kan vi i Knivsta därför med glädje blicka tillbaka på ett år där V, S, C, M och MP tillsammans påbörjat införandet av tillitsbaserad styrning i kommunens verksamheter. Tillitsbaserad styrning flyttar kontrollen över arbetet till den som utför det, en känd viktig friskfaktor för psykisk hälsa. Här har vi lagt en del av pusslet för ett bättre och friskare samhälle!

Fredrik Rosenbecker
ledamot i Socialnämnden

Christer skriver om framtidstro i septembernumret av ”Vänstern i Knivsta” en tidning som delats ut till några tusen hushåll i Knivsta.

Detta skrivs efter några minst sagt turbulenta veckor i svensk politik. Det hotande extravalet ser ut att vara borta från dagordningen och vi förbereder oss nu för valet den 11 september 2022. Ett val där just din röst kan avgöra vilket parti som får plats i Knivsta kommunfullmäktige.

I valet 2018 lovade vi att ungas hälsa, billiga bostäder och en helhetsplanering vid byggande med närhet till grönområden och parker var några områden vi ville prioritera. Efter att i snart tre år ha varit ett av fem partier i Knivstas majoritet kommer här några svar på hur det gått.

Skolhälsovården och ungas mående har prioriterats vid Utbildningsnämndens arbete. Glädjande nog mår också Knivstas unga bättre nu än de gjorde 2017. Den under flera år nedåtgående trenden bröts 2019 och flickorna i Knivsta har gått från sista till första plats i länet när de svarat på frågan: ”Hur mår du rent allmänt?” Störst är ökningen i årskurs sju, vilket vi hoppas kommer hålla i sig. Knivstas flickor toppar även deltagande i idrottsföreningar.

Knivstabostäder planerar just nu för fler hyresrätter med statligt stöd och därmed en överkomlig hyra, för de som vill skaffa sig ett eget boende. Det är andra gången sedan Knivsta blev egen kommun som det byggs kommunala hyresrätter i kommunen.

Vänsterpartiet har även deltagit i framtagande av strategin Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy, som sätter ramarna för hur Knivsta ska se ut i framtiden. Strategin tar upp hushöjder på max 4 – 5 våningar och gröna rum. Gröna rum, med plats för barn och ekosystemtjänster, som finns på gårdarna samt i stråk till skogar, butiker och kollektivtrafik.

Pandemin var inget som någon anade 2018, när vi bildade fempartimajoriteten. Men med en snabb omställning till digitala lösningar har såväl det politiska arbetet som medborgardialoger fungerat väl. Istället för svartmålning, hot och skrämsel ser vi framåt med framtidstro och fokus på det som är bra och det som behöver utvecklas.

Christer Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta

Maria Fornemo skriver, i ”Vänstern i Knivsta” – 15 sep 2021, om vikten av utbildning även för vuxna.

Alla kommuner är skyldiga att anordna motsvarande grund- och gymnasieskoleutbildning för vuxna. Den kommunala vuxenutbildningen bidrar till en höjd utbildningsnivå och att rekryteringen till högskolan breddas. För många människor innebär vuxenutbildningen också en andra chans när skolan har misslyckats.

På dagens arbetsmarknad, där omställning ofta är svaret på arbetslöshetsproblematiken, kommer vuxenutbildningen att spela en ännu större roll än tidigare. Det finns också behov av flexibla utbildningsformer som kan möta tillfälliga eller lokala behov av utbildning.

Den kommunala vuxenutbildningen i Knivsta uppfyller idag de lagstadgade kraven, men inte mer än så. Vänsterpartiet vill i framtiden se en ökad satsning på vuxenutbildningen. Därigenom kan Knivsta bättre möta behoven på framtidens arbetsmarknad, minska arbetslösheten och vara ett samhälle där människor känner tillhörighet.

Maria Fornemo
vice ordf. i Utbildningsnämnden

Till vår glädje stryks nu planen på att införa fri hyressättning vid nybyggnation nationellt. I kommunen har Vänsterpartiet Knivsta prioriterat barn och ungas hälsa, billiga bostäder samt helhetstänk vid planering av byggande, med närhet till grönområden och parker.

Det har varit en händelserik mandatperiod för den viktiga samhällsutvecklingen i kommunen. Flera beslut har gått i Vänsterpartiets riktning där vi bidragit positivt till Knivstas utveckling. Strategin Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy, som Vänsterpartiet i Knivsta medverkat till att ta fram, innehåller riktlinjer för Knivstas framtida utformning. Dokumentet ligger i linje med Vänsterpartiets önskan att barnen ska vara i fokus med naturområden, lekparker och trivsamma torg. För både barnen och klimatet är gång- cykel och kollektivtrafik viktigt.

Kommunens arbete ska genomsyras av Agenda 2030, FN:s 17 globala mål för att nå socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Vi behöver bygga på ett hållbart sätt och genom det nya Utvecklingsprogrammet Knivsta 2035 kommer en strategi för stadsutveckling att finnas för två nya hållbara stadsdelar i västra Knivsta och Alsike. De två grönskande stadsdelarna ska samverka med en levande landsbygd.

Fyrspårsavtalet mellan Knivsta kommun och staten innebär 15 000 nya bostäder till år 2057, i utbyte mot fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholm, med en ny station i Alsike. Minst 30 procent av bostäderna ska vara hyresrätter och minst 3 procent av dessa ska vara hyresrätter enligt normhyra.

Det kommunala bolaget Knivstabostäder har drygt 500 hyresrätter och planerar just nu för fler, med statligt stöd och därmed rimlig hyra. Nyproduktion av hyresrätter i Knivsta har blivit oväntat populärt och över 1000 nya hyresrätter är på väg att byggas i Knivsta under de närmaste åren. Enligt Knivstabostäder kommer hyresmarknaden i Knivsta att präglas av tre hyresnivåer där Knivstabostäders gamla bestånd har lägst hyra, nyproduktion med investeringsstöd har lite högre och nyproduktion utan investeringsstöd ligger på högst nivå. Knivstabostäder har bostäder i 5 områden i Knivsta, samtliga på gångavstånd till Knivsta järnvägsstation och centrum, samt ett område i Alsike.

Tillsammans med hyresgästföreningen har Knivstabostäder arbetat fram modellen BoKvar, där man vill tillhandahålla bra bostäder med rimliga hyror och undvika kraftiga hyreshöjningar. Hyresgästerna ska kunna bo kvar både under och efter upprustning. Hänsyn tas till social, miljömässig, ekonomisk och teknisk hållbarhet. Sammantaget ett fint arbete som bidrar till Knivsta kommuns visionsarbete – ”Knivsta – där framtiden bor”.

Anna Svensson
ersättare Samhällsutvecklingsnämnden
Elin Johansson
ersättare Knivstabostäder AB