Knivsta växer och det har blivit dags att överväga en ny gymnasieskola. Vänsterpartiet vill se en gymnasieskola där elevernas rätt till utbildning är i fokus. En skola i kommunal regi, där Knivstabornas skattepengar går till det de är avsedda för och inte till vinstdrivande marknadsskolor.
Från att ha varit ett föregångsland inom skola har Sverige blivit unikt på ett negativt sätt. Sverige är nämligen det enda land i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer.
De som främst får betala för detta marknadsexperiment är eleverna. Vi ser skolor som går i konkurs mitt i terminen, sjunkande skolresultat, färre lärare och en allt större klyfta mellan elever från familjer med hög utbildning och elever från en socioekonomiskt svagare bakgrund.
Det svenska skolsystemet med friskolor och skolpeng medför också en rad problem för kommunerna. Det blir svårare att planera långsiktigt för verksamheten och är allmänt fördyrande, eftersom privata aktörer måste tilldelas medel i samma utsträckning som kommunala oavsett om det behövs eller inte. Om kommunen exempelvis bygger en ny skola som medför högre lokalkostnader så måste de privata kompenseras för detta i samma utsträckning, även om lokalerna de vistas i har oförändrade driftskostnader.
Vänsterpartiet vill se ett slut på marknadsskolan. Och en majoritet av svenska folket håller med. Enligt en undersökning gjord av SIFO vill åtta av tio begränsa eller förbjuda vinstuttag i skolan. Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. Skolan ska styras för att ge eleverna så bra utbildning som möjligt, inte efter vad som ger mest vinst till dem som äger skolorna.
Maria Fornemo, 1:e vice ordförande i UN
Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behoven som styr resursfördelningen. I en likvärdig skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen. Låt oss därför bygga ett gymnasium som har ungdomars bästa som högsta målsättning.
Maria Fornemo (V)
1:e vice ordförande i
Knivstas utbildningsnämnd
Knivsta kommun växer och många människor flyttar hit, mycket tack vare närheten till naturen. Fyrspårsavtalet mellan kommunen och staten medför ökad byggnation av bostäder i utbyte mot fyra spår i regionen och en ny station i Alsike. Minst 30 procent av bostäderna ska vara hyresrätter och minst 3 procent med normhyra.
Kommunens arbete, liksom samhällsbyggandet, ska ha grund i Agenda 2030, FN:s 17 globala mål för socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Utvecklingsprogrammet Knivsta 2035 anger en strategi för stadsutveckling för två nya hållbara stadsdelar i västra Knivsta och Alsike. De två grönskade stadsdelarna ska byggas hållbart – socialt, miljömässigt och ekonomiskt – och samverka med en levande landsbygd.
Anna Svensson, ersättare i Samhällsutvecklingsnämnden
Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy, har tagits fram och innehåller riktlinjer för Knivstas utformning. Där ingår allt från torg, hushöjder och husfasader till gröna rum, gator och belysning, samt konst. Dokumentet ligger i linje med Vänsterpartiets önskan om barnen i fokus med naturområden, lekparker och trivsamma torg. För både barnen och klimatet är gång- cykel- och kollektivtrafik viktigt.
Vi har redan naturreservat vid Gredelby Hagar och Trunsta träsk, efter en motion på Vänsterpartiets initiativ. Glädjande nog planeras även Kölängsskogen vid Valloxen och Ängbyskogen i Västra Knivsta att bli naturreservat.
Anna Svensson vice ordförande
Vänsterpartiet Knivsta
Tågkaos, ökande biljettpriser och vinstmaximering. Dagens kollektivtrafik lämnar mycket att önska. Vänsterpartiet Knivsta menar att arbetet för att stoppa klimatförändringarna måste inkludera kollektivtrafiken.
Vi är den första generationen som tydligt drabbas av klimatkrisen, men också den sista att verkligen kunna göra något åt den. Enligt forskarna har vi högst nio år på oss att uppnå de bindande målen i Parisavtalet. Medan vissa länder, partier och individer tror att det går att fortsätta som tidigare tar Vänsterpartiet avtalet på fullaste allvar.
En kommun, likaväl som ett land, kan gå före och visa vad som går att göra. I Knivsta har Vänsterpartiet lagt fram förslag för ett bättre klimat. Så har Gredelby hagar och Trunsta träsk blivit naturreservat — en viktig lunga mitt i kommunen på kort avstånd för många Knivstabor. Så har kommunen antagit en koldioxidbudget i vilken det beskrivs vad kommunen behöver göra för att klara vår del av Parisavtalet. Mycket handlar om transporter och behovet att ställa om till ett mer hållbart resande.
Oacceptabel fördyring
Det är upprörande och oacceptabelt att taxorna för kollektivtrafiken ökat med över 40 procent de senaste tio åren, Vänsterpartiet budgeterar både lokalt och nationellt för en billigare kollektivtrafik. Vårt mål är att kollektivtrafiken ska vara avgiftsfri och en del av den allmänna välfärden. Runt om i världen pågår intressanta reformer med fri kollektivtrafik; Dunquerque, Luxemburg och Estlands huvudstad Tallinn för att nämna några exempel.
Sammanhållen järnväg
Järnvägssystemet i Sverige är idag uppsplittrat på en mängd privata och statliga aktörer vilket har lett till minskat helhetsansvar och bidragit till stora problem i tågtrafiken. För att stoppa tågkaos och ofta förekommande förseningar vill vi istället skapa ett sammanhållet modernt järnvägssystem. Detta tror vi leder till den största samhällsnyttan.
Järnvägsunderhållet behöver förstatligas och SJ bör få ökat ansvar för tillgänglig tågtrafik på stambanorna. Det ökar utrymmet för SJ att bedriva trafik i hela landet. Att privata operatörer kan plocka russinen ur kakan på lönsamma sträckor motverkar förutsättningarna för klimatsmart resande i andra delar av landet. Möjligheten att resa klimatsmart och billigt ska vara i fokus, inte vinstmaximering.
Transporter står för ungefär en tredjedel av klimatutsläppen i Knivsta. Genom att fler resenärer och mer gods färdas på järnväg istället för på vägarna kan utsläppen minska. Därför måste de hållbara resealternativen göras ekonomiskt attraktiva för resenärer och företag. Idag fungerar SJ i princip som vilket bolag som helst och har avkastningskrav till staten. Vänsterpartiet anser att avkastningskravet ska tas bort och att pengarna istället bör återinvesteras för att uppnå förbättrad service och sänkta biljettpriser. Det är dags att ta persontransporternas klimatpåverkan på allvar och sätta resenärernas intressen först.
Christer Johansson, ordförande och gruppledare
Din röst kan avgöra
Ingen av oss vet vad som händer efter valet, men vi vet att din röst kan avgöra. Vi vill att den rösten räknas. Därför tycker vi att du ska lägga den på ett parti som står upp för de förändringar som behöver göras i Knivsta och i resten av Sverige. Med fri och trygg kollektivtrafik kommer många att kunna parkera bilen, resa klimatsmart och slippa bekymra sig över dyra bensinpriser.
Christer Johansson
ordförande och gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta
Här kommer ett svar från Vänsterpartiet Knivsta på Johan Rudströms ledarkrönika om utbyggnadsplaner i Knivsta. Det postades till UNT den 5 april och mailet blev snabbt besvarat.
Men det kommer inte publiceras av UNT då det inte uppfattades som en replik utan mer som en reflektion.
Så här följer nu Vänsterpartiets reflektion.
Krönikan avslutas med påståendet att Knivstas nuvarande majoritet tror sig veta hur det ska bli om 10, 20 eller 30 år. Jag tror inte någon vid tiden för antagandet av avtalet med staten om utbyggandet, den 13 dec 2017, kunde ana att Knivstas majoritet under den pågående mandatperioden skulle se ut som den gör.
Ingen trodde heller i november 2018 när majoriteten bildades att vi skulle behöva hantera en global pandemi och nya flyktingströmmar efter ett brutalt krig i vårt närområde. Ännu mindre vet vi vilka omvärldsfaktorer i form av naturkatastrofer, krig, pandemier eller ekonomiska kriser som kommer påverka oss framöver.
Det vi däremot vet är att vi avslutar mandatperioden med att återställt underskotten från 2017 och 2018 och går in i framtiden med en god ekonomi. Vi vet också att många redan nu vill bosätta sig i Knivsta oavsett om de är flyktingar från Ukraina eller några av de drygt 200 000 unga svenskar som ofrivilligt bor kvar hemma i väntan på att komma över en bostad.
Vänsterpartiet i Knivsta vill se den blandade bebyggelse med natur, parker och torg och fokus på barnen som beskrivs i den beslutade Stadsutvecklingsstrategin. Vi gläds också åt att Knivstabostäder just nu bygger 46 nya hyresrätter i Alsike och åt de ca 100 nya villor som byggts i kommunen de senaste åren.
Oavsett vilken majoritet som kommer ta över från 2023 har de betydligt bättre förutsättningar att utveckla ett trevligt och hållbart Knivsta än vi som styrt de senaste åren hade när vi började. Med en inarbetad modell för medborgardialog och stort fokus på klimatet och Agenda 2030 står Knivsta rustat för framtida utmaningar.
Christer Johansson, gruppledare
Christer Johansson (V)
gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta
Mats Wingborg skriver i Dagens Arena om det misslyckade systemet med järnvägsunderhållet.
LEDARE Privatiseringen av järnvägsunderhållet är en flopp. Nu bör staten ta tillbaka ansvaret.
För två årtionden sedan skötte staten nästan allt järnvägsunderhåll. I dag har Sverige ett av Europas mest privatiserade och uppstyckade underhåll. Lappkastet har inte varit lyckosamt. Byråkratin har ökat medan de anställda som ska utföra underhållet blivit färre.
Vid millennieskiftet inleddes systemskiftet, men den stora förändringen kom 2010 då den nya myndigheten Trafikverket bildades. Dess uppgift var att handla upp järnvägsunderhåll. Samtidigt ombildades Banverket produktion till ett aktiebolag med namnet Infranord AB.
Trafikverket har inte befogenhet att utföra något underhåll i egen regi. Det har lett till att myndigheten tappat kompetens, något som också Riksrevisionen har konstaterat.
Det gör det svårt att bedöma järnvägslinjernas tillstånd och avgöra om kostnaderna för upphandlade avtal är rimliga.
Från 1980 till 2020 har antalet
järnvägstekniker minskat
från 7 257 till cirka 3 800
Därtill är akut felavhjälpning inget planerbart. Varje insats är unik vilket gör tydlighet i avtalen till en omöjlighet.
De tre största företag som i dag utför järnvägsunderhåll är Infranord AB, nederländska Strukton och norska NRC Group. För dessa finns incitament att prioritera det akuta underhållet på bekostnad av det förebyggande och att aldrig göra mer än vad som står i avtalen. Kollisionen mellan de trafikpolitiska målen och företagets strävan efter att tjäna pengar är uppenbar.
Systemet med upphandlingar har också lett till ständiga överklaganden. Numera är det inte ovanligt att överklagandena sker redan innan anbudstiden har gått ut. Guldläget för företagen är om de kan tvinga fram en förlängning av ett avtal. Då får de ofta jobba vidare på löpande räkning. Det ger klirr i kassan för företagen, men på skattebetalarnas bekostnad
De ständiga överklagandena har skapat en enorm juridifiering av järnvägsunderhållet. Antalet jurister på Trafikverket och de involverade företagen har ökat explosionsartat. Samtidigt har de som utför själva underhållet blivit färre. Från 1980 till 2020 har antalet järnvägstekniker minskat från 7 257 till cirka 3 800. En konsekvens är ökade tågförseningar, något som enligt Trafikverket kostar samhället 5 miljarder kronor per år.
Schweiz toppar statistiken när det gäller tåg som kommer i tid. Där tar också staten ett övergripande ansvar för järnväg och järnvägsunderhåll. I andra länder – som Storbritannien, Nya Zeeland och nu senast Norge – har staten tagit tillbaka ett större ansvar för järnvägsunderhållet efter att tidigare marknadifiering slutat i fiasko.
I Sverige har partierna till vänster alltid månat mer än partierna till höger om att satsa pengar på järnvägsunderhållet.
Men det räcker inte.
Staten behöver ta starkare kontroll. Det lovade Stefan Löfven i valrörelsen 2014 och det borde också bli ett av årets vallöften.
Välkommen till ännu ett tillfälle att ta en fika med Vänsterpartiet och diskutera Knivstas framtid. Vänsterpartiet finns på Sågverkstorget mellan 11.00 – 13.00 den 26 mars. Vi hoppas att du vill komma berätta vad som är viktigt för dig.
På senaste kommunfullmäktigemötet hölls en två timmar lång debatt om förslaget till Stadsutvecklingsstrategi 2035. Förslaget är nu antaget och innehåller en hel del förbättringar, jämfört med ursprungsförslaget, efter alla bra synpunkter som medborgare bidragit med under den genomförda dialogen som pågick under tre och en halv månad.
Bland annat har byggandet av två kvarter tagits bort i Västra Knivsta till förmån för en större Stadspark vid järnvägsstationen och mer grönt än i ursprungsförslaget. Vänsterpartiet vill framföra ett stort tack till kommunens medarbetare som på ett föredömligt sätt tagit hand om och besvarat Knivstabornas hundratals förslag till förbättringar.
Skrämseln och smutskastningen från den splittrade oppositionen har börjat. Men med fortsatt dialog hoppas och tror jag att det, med stöd av Stadsutvecklingsstrategin, kommer att skapas ett framtida Knivsta för alla.
Röd Lördag nov 2021
Så här skriver kommen på sin webbplats: ”I samband med varje ny detaljplan bjuder kommunen, som alltid, in till samråd enligt plan- och bygglagen (PBL). Då kan alla vara med och lämna synpunkter.”
Ett utdrag från Knivsta kommunfullmäktige, KF, den 23 mars 2022.
Inledning
Kvällens fullmäktigemöte inleddes med en tyst minut för att hedra krigens offer i Ukraina och på andra ställen i världen där det finns krig. Därefter informerade kommunalrådet Klas Bergström (M) om hur Knivsta kommun förbereder sig för emottagande av ukrainska flyktingar. För dagen har inte Knivsta hunnit få något ansvar, och Migrationsverket vill inte att kommunerna gör något förrän de blir ombedda. Men Knivsta har alltså beredskap för att kunna ta hand om människor på flykt.
Ledamöternas frågor – tågtrafik Lennart Lundberg (KNU) valde att ta upp problemen med pendeltågen under punkten Ledamöternas frågor.
– Gör du något för att förbättra för pendlarna Klas Bergström?
-Ansvaret ligger hos SJ, UL, SL och Trafikverket svarade Bergström, som också berättade att han deltar i de möten om kollektivtrafik han bjuds in till.
– Det vore motiverat att kommunen tog en särskild dialog i dessa frågor, sade Lundberg, och berättade att han ämnade lämna in ett initiativärende.
– Det är bekymmersamt att det prognostiserats ett fungerande signalsystem först 2033, sade Bergström, och menade att problemen då troligtvis skulle upphöra i samband med att Knivsta får fyra spår genom Fyrspårsavtalet.
Interpellationsdebatt om detaljplaner En debatt uppstod också kring Lennart Lundbergs interpellation till bygg- och miljönämndens ordförande om följsamhet mot antagna detaljplaner. Ordförande i Bygg- och miljönämnden, Claes Litsner (S) svarade att byggherrarna förr hade större inflytande över husens utseende än idag.
– Nu är byggnadsutvecklingen mer uppstyrd och byggherrarna släpps inte fria, som Lundberg påstår. Jag är stolt och glad över engagemanget Knivstaborna visat i Knivstas utbyggnad och jag är stolt över den personal i kommunen som jobbar med byggnadsfrågor, sade Litsner.
Kerstin Umegård (Mp) gick upp i talarstolen och påminde om hennes motion från 2018. Den handlade om att vi inte borde sälja kommunal mark, utan i stället arrendera ut den. Då kan man inte bara styra hur hus byggs, utan också med vilka material och en mängd andra faktorer.
Lennart Lundberg lovade andra bullar efter valet med en ny majoritet.
– Andra bullar i denna fråga blir det redan nästa vecka då vi får nya ”Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal” i kommunen, avslutade Boo Östberg (C) interpellationsdebatten.
Stadsutvecklingsstrategi 2035 ”Stadsutvecklingsstrategi 2035 för västra Knivsta och Alsike stationssamhälle” var det dokument som låg på bordet förra fullmäktigemötet men som sköts till dagens möte på grund av en minoritetsåterremiss.
– Strategin är lika bra idag som förra gången, sade Klas Bergström och yrkade bifall.
Mikael Rye Danjelsen (KNU) var inte lika imponerad utan ville ändra förslaget. Bland annat menade han att dokumentet innehåller för små lägenheter och för få parkeringar.
– Strategin kännetecknas framför allt av flexibilitet, menade Göran Nilsson (M). Det går att variera både täthet och hushöjder och en hel del annat. Och det saknas inte grönytor. Den är absolut inget hastverk. Därmed yrkade han bifall till kommunstyrelsens förslag.
– Vi kommer att få superhäftiga stadsdelar utifrån en hållbarhetsstrategi, fyllde Claes Litsner i, och yrkade bifall även han.
– Strategin är ett tänk för en hållbar stadsplanering, höll Boo Östberg med om.
Även Christer Johansson (V) yrkade bifall.
– Ett samhälle som är bra för barnen är bra för alla. Boende och klimatet är två av anledningarna till att unga känner oro inför framtiden. Vi ska bygga ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Nu har vi en bra vägledning för en framtida utveckling. Där finns mycket grönska och bostäder i olika former som även kommer att passa till unga.
KF – presidiet 23 mars 2022
Därefter följde en två timmar lång debatt om trångboddhet, gröna ytor och parkeringsnormer. Debattens bästa var nog ändå Jacob Risbergs (MP) inlägg där han högläste ur Liberalernas partiprogram beträffande bostadsbyggande. Där beskrevs, mer eller mindre, samma vision som den av oppositionen kritiserade Stadsutvecklingsstrategin ger uttryck för. ”Bostadsbyggandet måste skyndas på och det måste vara hållbart”, stod till exempel i Liberalernas program. Munterhet utbröt i salen i alla politiska läger.
En stilla fundering från ersättarbänken: Är politikerna kanske ändå hyfsat överens över partigränserna och debatten egentligen bygger på kritik mot vad som just nu byggs och en skenbar oenighet, eftersom alla partier nu försöker profilera sig inför det stundande valet?
Fullmäktige biföll till slut Kommunstyrelsens förslag med 16 röster mot 15.
Ersättningsreglemente ERS 2022 Revidering av arvodesreglementet ERS 2022 var ett förslag som samtliga partier varit delaktiga i och dessutom också enats kring. Detta reglemente ändras alltid före valet så att ingen ska kunna gynna sig själv och sin nya position, utan i stället utgå från ersättningsnivåer hen och hens parti objektivt tyckt varit lämpligt och måste självfallet också vara lagenligt. Syftet är att bredda demokratin genom att uppdragen ska delas av fler. Förtroendevalda har rätt att få skälig ersättning och nivåerna är knutna till riksdagsarvodet. Det vittnades om att god stämning och samförstånd rått i beredningen. Från Vänsterpartiets sida tackar vi Anna Svensson som deltagit för Knivstavänsterns räkning, och som vi vet gjort ett bra jobb med att hålla ner arvodesnivåerna.
Mål och budget 2022 – ändringsbudget Under punkten ”Mål och budget 2022 – ändringsbudget” tillåter ekonomin på grund av ett oväntat stort statsbidrag att vi gör några tilläggssatsningar i 2022 års budget. Det kommer därför att tillfalla ytterligare medel till strategisk löneöversyn, trygghetssatsning samt förstärkning inom säkerhet och beredskap, stärkt stöd till kärnverksamheten, tillitsreform i hemtjänsten, teknisk planering, bokslutsreglering till gymnasiet samt översiktsplanearbete.
Svar på motion om införande av LOV inom äldreomsorgen Liberalerna föreslog i en motion att införa LOV – lag om valfrihet i särskilda boenden. Det betyder att de äldre ska kunna välja utförare av tjänster.
Här måste jag bli lite politisk och säga att val av utförare inte är verklig valfrihet. Inte enligt Vänsterpartiet. I stället riskerar skattebetalarnas pengar att gå till vinster till de privata företagen. Vänstern vill ha valfrihet, men den verkliga valfriheten handlar enligt oss om att kunna välja de tjänster som ska utföras i hemmet, inte vilken utförare som ska göra jobbet. Vi vill också kunna garantera att de anställda har bra arbetsvillkor och styrs med tillit och inte är minutstyrda.
– LOV är kostnadsdrivande, menade Kerstin Eskhult (C) som är socialnämndens ordförande. Vi skulle bli tvungna att betala för platser hos privata utförare även om platserna står tomma, därför att reglerna är sådan att de privata måste tilldelas lika mycket ekonomiska medel som de kommunala.
– Vänsterpartiet håller med SN som konstaterar att de negativa ekonomiska konsekvenserna av LOV överväger de eventuella positiva, sade Christer Johansson (V). Satsningen för kommunens äldre ska göras på kvalitet och individuell anpassning av verksamheterna.
Även Klas Bergström (M) sade sig tro att skattebetalarna vill att kommunen använder skattemedel på ett bättre sätt.
– LOV innebär en fri etableringsrätt och konkurrens mellan kommun och företag och det innebär en enorm risk för kraftigt ökade kostnader i kommunen, sade Bergström (M).
Liberalernas motion avslogs av fullmäktige.
Maria Fornemo
Svar på motion om införande av ungdomsfullmäktige Efter att utbildningskontoret startat planeringen med att införa ett Ungdomsting lämnade (KNU ) in en motion i samma ärende. Kommunstyrelsen föreslog att motionen skulle anses besvarad, då arbetet redan pågick. Fullmäktige röstade bifall till KS förslag.
Christer Johansson (V) hoppades att ett ungdomsråd kommer att förbättra ungas tro på att de kan förändra och påverka, och med det få en större tro på framtiden.
Därmed avslutades onsdagskvällen fullmäktigemöte.
Uttalande med stöd för cykelväg mellan Uppsala och Knivsta, planer inför valet och en ny styrelse antogs på distriktets årskonferens, DÅK, i Knivsta, där även Knivstabon Said Hodzic valdes in i den nya distriktsstyrelsen. Elin Johansson och Anna Marklund, från Knivsta, stod för bejublad underhållning med gitarr, dragspel och sång.
Said Hodzic
Lördagen den 19 mars firade Vänsterpartiet 20 år som partiförening genom att stå som värd för distriktets årskonferens. En årskonferens som förutom ett uppskattat arbete, av föreningens medlemmar, med mat och fika till alla ombud leddes på ett föredömligt sätt av före detta riksdagsledamot och landshövdingen Ingrid Burman.
Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för valåret 2022 antogs av konferensen. Regiongruppens utmärkta förslag till Regionalpolitiskt program 2023 – 2026 fick efter en del ytterligare förbättringar även det ombudens bifall.
Uppsala läns Distriktsstyrelse 2022
Val av ny distriktsstyrelse valdes helt efter valberedningens förslag med omval av de båda ordförandena Hanna Viktoria Mörk och Per-Markus Risman. Bland ledamöter och ersättare valdes det in en del nya krafter att tillsammans med massor av rutin bland de omvalda medlemmarna bilda en stark ledning inför det stundande valet.
Som avslutning antog konferensen två uttalanden, det första om fler cykelvägar, som den mellan Uppsala och Vassunda i Knivsta kommun samt det andra om Covidbonus till regionens anställda. Avgående medlemmar avtackades med blommor och från Knivsta blev den avgående sammankallande i valberedningen Christer Johansson rörd av Per-Markus Rismans fina tacktal.
Ett enat och starkt distrikt är nu redo att tillsammans gå ut och genomföra en bra valrörelse, med sikte på rekordresultat.
I dag är det sex månader kvar till valet och i morgon den 12 mars mellan 10.00 – 12.00 finns Vänsterpartiet åter vid Dammparken i Alsike.
Redan innan pandemin försvunnit drabbas vi av krig i Europa. Ännu en gång ser vi hur solidariteten i Knivsta såväl som i resten av landet är hög för att hjälpa flyktingar. Privata initiativ av olika slag har startats för att bistå de som lyckats fly från sitt hemland. Förslag finns dessutom på att det tomma äldreboendet Stora Alsike, i Knivsta kommun, kan komma att användas av Migrationsverket som boende under asylprocessen.
Vy över Dammparken
Trots händelser i omvärlden fortgår vardagen i den lokala politiken. Oron inför ombyggnaderna av Wilhelms och Estrids gård kvarstår, bostadsbristen är fortsatt stor, tågtrafikens problem verkar aldrig ta slut och el- och bensinpriserna når rekordhöjder.
Snabba svar på stora komplexa frågor blir inte alltid rätt. Men genom att föra samtal och lyssna på fleras åsikter hoppas vi i Vänsterpartiet kunna medverka till att göra vardagen bättre för fler.
Vi har kaffet med oss och du är välkommen på en fika och en pratstund den 12 mars vid Coop i Alsike. Ser fram mot att träffa dig.
Vänsterpartiet vill ha en demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behovet som styr resursfördelningen, skriver Daniel Riazat och Maria Fornemo.
Knivsta växer och det har blivit dags att överväga en ny gymnasieskola. Vi vänsterpartister vill se en gymnasieskola med kvalitet där elevernas rätt till bildning och utbildning är i fokus. Vi vill bygga en skola i kommunal regi, där Knivstabornas skattepengar går till det de är avsedda för och inte försvinner till vinstdrivande marknadsskolor.
Från att ha varit ett föregångsland inom skola har Sverige blivit unikt på ett negativt sätt. Sverige är nämligen det enda land i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer. De som främst får betala för detta marknadsexperiment är eleverna.
Maria Fornemo
Vi ser skolor som går i konkurs mitt i terminen, sjunkande skolresultat, färre lärare och en allt större klyfta mellan elever från familjer med hög utbildning och de från en socioekonomiskt svagare bakgrund. För i en marknadsskola är inte elevernas utbildning högsta prioritet. Det centrala är istället vinsten.
Under pandemitiden har dessutom de privata skolornas vinster ökat. I en artikel i Dagens Nyheter den 2 februari kunde man läsa om hur ökad frånvaro till följd av hög smittspridning minskat friskolornas personalkostnader samtidigt som skolorna ersatts för dessa personalkostnader via skolpengen.
Det svenska skolsystemet med friskolor och skolpeng medför också en rad problem för kommunerna. Det blir svårare att planera långsiktigt för verksamheten och är allmänt fördyrande, eftersom privata aktörer måste tilldelas medel i samma utsträckning som kommunala oavsett var elevernas behov är störst. När en kommun som Knivsta bygger en ny skola som medför högre lokalkostnader så måste de privata kompenseras för detta i samma utsträckning, även om lokalerna de vistas i har oförändrade driftkostnader.
Försvararna av marknadsskolan argumenterar med valfrihet och ökad kontroll. Men en växande administration och kontroll driver upp kostnaderna ytterligare. Hur föräldrarna ska veta vilken skola som är bäst för just deras barn ges det inget svar på. Svenska elevers skolresultat har rasat sedan vinstintresset kom in skolan. Det måste bli ett slut på vinstuttag ur det svenska skolsystemet.
Marknadsskolan söker sig dit där föräldrarna har hög utbildningsnivå och själva kan hjälpa barnen med skolarbetet, och inte dit där utbildningsbehovet är som störst. På det viset skapar man utrymme att ha en lägre lärartäthet vilket minskar utgifterna så att vinsten kan höjas. Marknadssystemet pressar också lärarna att sätta högre betyg än de borde. Enligt rapporter från Skolverket klarar sig elever som gått på dessa skolor sämre på högskolor och universitet, trots högre slutbetyg på gymnasiet.
Vänsterpartiet vill se ett slut på marknadsskolan. Och en majoritet av svenska folket håller med. Enligt en undersökning gjord av SIFO vill åtta av tio begränsa eller förbjuda vinstuttag i skolan. Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. Skolan ska styras för att ge eleverna så bra utbildning som möjligt, inte efter vad som ger mest vinst till de som äger skolorna. Enligt SVT gick de fyra största friskolekoncernerna förra året med en sammanlagd vinst på 1,3 miljarder kronor. De senaste fem åren är vinsten 4,6 miljarder. Pengar som istället hade kunnat göra nytta i skolverksamheten.
Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behoven som styr resursfördelningen. I en likvärdig skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen. Låt oss därför bygga ett gymnasium som har Knivstas ungdomars bästa som högsta målsättning.
Daniel Riazat (V) utbildningspolitisk talesperson
Maria Fornemo (V) 1:e vice ordförande i Knivstas utbildningsnämnd
