Skip to main content

Författare: chrjoh

Kommunfullmäktige 23 mars 2022

Rapport från KF i Knivsta 23 mars

Ett utdrag från Knivsta kommunfullmäktige, KF, den 23 mars 2022.

Inledning
Kvällens fullmäktigemöte inleddes med en tyst minut för att hedra krigens offer i Ukraina och på andra ställen i världen där det finns krig. Därefter informerade kommunalrådet Klas Bergström (M) om hur Knivsta kommun förbereder sig för emottagande av ukrainska flyktingar. För dagen har inte Knivsta hunnit få något ansvar, och Migrationsverket vill inte att kommunerna gör något förrän de blir ombedda. Men Knivsta har alltså beredskap för att kunna ta hand om människor på flykt.

Ledamöternas frågor – tågtrafik
Lennart Lundberg (KNU) valde att ta upp problemen med pendeltågen under punkten Ledamöternas frågor.

– Gör du något för att förbättra för pendlarna Klas Bergström?
-Ansvaret ligger hos SJ, UL, SL och Trafikverket svarade Bergström, som också berättade att han deltar i de möten om kollektivtrafik han bjuds in till.
– Det vore motiverat att kommunen tog en särskild dialog i dessa frågor, sade Lundberg, och berättade att han ämnade lämna in ett initiativärende.
– Det är bekymmersamt att det prognostiserats ett fungerande signalsystem först 2033, sade Bergström, och menade att problemen då troligtvis skulle upphöra i samband med att Knivsta får fyra spår genom Fyrspårsavtalet.

Interpellationsdebatt om detaljplaner
En debatt uppstod också kring Lennart Lundbergs interpellation till bygg- och miljönämndens ordförande om följsamhet mot antagna detaljplaner. Ordförande i Bygg- och miljönämnden, Claes Litsner (S) svarade att byggherrarna förr hade större inflytande över husens utseende än idag.
– Nu är byggnadsutvecklingen mer uppstyrd och byggherrarna släpps inte fria, som Lundberg påstår. Jag är stolt och glad över engagemanget Knivstaborna visat i Knivstas utbyggnad och jag är stolt över den personal i kommunen som jobbar med byggnadsfrågor, sade Litsner.

Kerstin Umegård (Mp) gick upp i talarstolen och påminde om hennes motion från 2018. Den handlade om att vi inte borde sälja kommunal mark, utan i stället arrendera ut den. Då kan man inte bara styra hur hus byggs, utan också med vilka material och en mängd andra faktorer.
Lennart Lundberg lovade andra bullar efter valet med en ny majoritet.
– Andra bullar i denna fråga blir det redan nästa vecka då vi får nya ”Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal” i kommunen, avslutade Boo Östberg (C) interpellationsdebatten.

Stadsutvecklingsstrategi 2035
”Stadsutvecklingsstrategi 2035 för västra Knivsta och Alsike stationssamhälle” var det dokument som låg på bordet förra fullmäktigemötet men som sköts till dagens möte på grund av en minoritetsåterremiss.
– Strategin är lika bra idag som förra gången, sade Klas Bergström och yrkade bifall.
Mikael Rye Danjelsen (KNU) var inte lika imponerad utan ville ändra förslaget. Bland annat menade han att dokumentet innehåller för små lägenheter och för få parkeringar.

– Strategin kännetecknas framför allt av flexibilitet, menade Göran Nilsson (M). Det går att variera både täthet och hushöjder och en hel del annat. Och det saknas inte grönytor. Den är absolut inget hastverk. Därmed yrkade han bifall till kommunstyrelsens förslag.
– Vi kommer att få superhäftiga stadsdelar utifrån en hållbarhetsstrategi, fyllde Claes Litsner i, och yrkade bifall även han.
– Strategin är ett tänk för en hållbar stadsplanering, höll Boo Östberg med om.

Även Christer Johansson (V) yrkade bifall.
– Ett samhälle som är bra för barnen är bra för alla. Boende och klimatet är två av anledningarna till att unga känner oro inför framtiden. Vi ska bygga ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Nu har vi en bra vägledning för en framtida utveckling. Där finns mycket grönska och bostäder i olika former som även kommer att passa till unga.

KF - presidiet 23 mars 2022
KF – presidiet 23 mars 2022

Därefter följde en två timmar lång debatt om trångboddhet, gröna ytor och parkeringsnormer. Debattens bästa var nog ändå Jacob Risbergs (MP) inlägg där han högläste ur Liberalernas partiprogram beträffande bostadsbyggande. Där beskrevs, mer eller mindre, samma vision som den av oppositionen kritiserade Stadsutvecklingsstrategin ger uttryck för. ”Bostadsbyggandet måste skyndas på och det måste vara hållbart”, stod till exempel i Liberalernas program. Munterhet utbröt i salen i alla politiska läger.

En stilla fundering från ersättarbänken: Är politikerna kanske ändå hyfsat överens över partigränserna och debatten egentligen bygger på kritik mot vad som just nu byggs och en skenbar oenighet, eftersom alla partier nu försöker profilera sig inför det stundande valet?
Fullmäktige biföll till slut Kommunstyrelsens förslag med 16 röster mot 15.

Ersättningsreglemente ERS 2022
Revidering av arvodesreglementet ERS 2022 var ett förslag som samtliga partier varit delaktiga i och dessutom också enats kring. Detta reglemente ändras alltid före valet så att ingen ska kunna gynna sig själv och sin nya position, utan i stället utgå från ersättningsnivåer hen och hens parti objektivt tyckt varit lämpligt och måste självfallet också vara lagenligt. Syftet är att bredda demokratin genom att uppdragen ska delas av fler. Förtroendevalda har rätt att få skälig ersättning och nivåerna är knutna till riksdagsarvodet. Det vittnades om att god stämning och samförstånd rått i beredningen. Från Vänsterpartiets sida tackar vi Anna Svensson som deltagit för Knivstavänsterns räkning, och som vi vet gjort ett bra jobb med att hålla ner arvodesnivåerna.

Mål och budget 2022 – ändringsbudget
Under punkten ”Mål och budget 2022 – ändringsbudget” tillåter ekonomin på grund av ett oväntat stort statsbidrag att vi gör några tilläggssatsningar i 2022 års budget. Det kommer därför att tillfalla ytterligare medel till strategisk löneöversyn, trygghetssatsning samt förstärkning inom säkerhet och beredskap, stärkt stöd till kärnverksamheten, tillitsreform i hemtjänsten, teknisk planering, bokslutsreglering till gymnasiet samt översiktsplanearbete.

Svar på motion om införande av LOV inom äldreomsorgen
Liberalerna föreslog i en motion att införa LOV – lag om valfrihet i särskilda boenden. Det betyder att de äldre ska kunna välja utförare av tjänster.
Här måste jag bli lite politisk och säga att val av utförare inte är verklig valfrihet. Inte enligt Vänsterpartiet. I stället riskerar skattebetalarnas pengar att gå till vinster till de privata företagen. Vänstern vill ha valfrihet, men den verkliga valfriheten handlar enligt oss om att kunna välja de tjänster som ska utföras i hemmet, inte vilken utförare som ska göra jobbet. Vi vill också kunna garantera att de anställda har bra arbetsvillkor och styrs med tillit och inte är minutstyrda.

– LOV är kostnadsdrivande, menade Kerstin Eskhult (C) som är socialnämndens ordförande. Vi skulle bli tvungna att betala för platser hos privata utförare även om platserna står tomma, därför att reglerna är sådan att de privata måste tilldelas lika mycket ekonomiska medel som de kommunala.

– Vänsterpartiet håller med SN som konstaterar att de negativa ekonomiska  konsekvenserna av LOV överväger de eventuella positiva, sade Christer Johansson (V). Satsningen för kommunens äldre ska göras på kvalitet och individuell anpassning av verksamheterna.

Även Klas Bergström (M) sade sig tro att skattebetalarna vill att kommunen använder skattemedel på ett bättre sätt.
– LOV innebär en fri etableringsrätt och konkurrens mellan kommun och företag och det innebär en enorm risk för kraftigt ökade kostnader i kommunen, sade Bergström (M).
Liberalernas motion avslogs av fullmäktige.

Maria Fornemo
Maria Fornemo

Svar på motion om införande av ungdomsfullmäktige
Efter att utbildningskontoret startat planeringen med att införa ett Ungdomsting lämnade (KNU ) in en motion i samma ärende. Kommunstyrelsen föreslog att motionen skulle anses besvarad, då arbetet redan pågick. Fullmäktige röstade bifall till KS förslag.
Christer Johansson (V) hoppades att ett ungdomsråd kommer att förbättra ungas tro på att de kan förändra och påverka, och med det få en större tro på framtiden.
Därmed avslutades onsdagskvällen fullmäktigemöte.

 

Sammanfattat av
Maria Fornemo (V)
ersättare i KF

Anna och Elin underhåller

Stöd för cykelväg och Covidbonus på DÅK i Knivsta

Uttalande med stöd för cykelväg mellan Uppsala och Knivsta, planer inför valet och en ny styrelse antogs på distriktets årskonferens, DÅK, i Knivsta, där även Knivstabon Said Hodzic valdes in i den nya distriktsstyrelsen. Elin Johansson och Anna Marklund, från Knivsta, stod för bejublad underhållning med gitarr, dragspel och sång.

Said Hodzic
Said Hodzic

Lördagen den 19 mars firade Vänsterpartiet 20 år som partiförening genom att stå som värd för distriktets årskonferens. En årskonferens som förutom ett uppskattat arbete, av föreningens medlemmar, med mat och fika till alla ombud leddes på ett föredömligt sätt av före detta riksdagsledamot och landshövdingen Ingrid Burman.

Styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget för valåret 2022 antogs av konferensen. Regiongruppens utmärkta förslag till Regionalpolitiskt program 2023 – 2026 fick efter en del ytterligare förbättringar även det ombudens bifall.

Distriktsstyrelsen 2022
Uppsala läns Distriktsstyrelse 2022

Val av ny distriktsstyrelse valdes helt efter valberedningens förslag med omval av de båda ordförandena Hanna Viktoria Mörk och Per-Markus Risman. Bland ledamöter och ersättare valdes det in en del nya krafter att tillsammans med massor av rutin bland de omvalda medlemmarna bilda en stark ledning inför det stundande valet.

Som avslutning antog konferensen två uttalanden, det första om fler cykelvägar, som den mellan Uppsala och Vassunda i Knivsta kommun samt det andra om Covidbonus till regionens anställda. Avgående medlemmar avtackades med blommor och från Knivsta blev den avgående sammankallande i valberedningen Christer Johansson rörd av Per-Markus Rismans fina tacktal.

Ett enat och starkt distrikt är nu redo att tillsammans gå ut och genomföra en bra valrörelse, med sikte på rekordresultat.

 

Vy över Dammparken

Röd Lördag i Alsike 12 mars

I dag är det sex månader kvar till valet och i morgon den 12 mars mellan 10.00 – 12.00 finns Vänsterpartiet åter vid Dammparken i Alsike.

Redan innan pandemin försvunnit drabbas vi av krig i Europa. Ännu en gång ser vi hur solidariteten i Knivsta såväl som i resten av landet är hög för att hjälpa flyktingar. Privata initiativ av olika slag har startats för att bistå de som lyckats fly från sitt hemland. Förslag finns dessutom på att det tomma äldreboendet Stora Alsike, i Knivsta kommun, kan komma att användas av Migrationsverket som boende under asylprocessen.

Vy över Dammparken
Vy över Dammparken

Trots händelser i omvärlden fortgår vardagen i den lokala politiken.  Oron inför ombyggnaderna av Wilhelms och Estrids gård kvarstår, bostadsbristen är fortsatt stor, tågtrafikens problem verkar aldrig ta slut och el- och bensinpriserna når rekordhöjder.

Snabba svar på stora komplexa frågor blir inte alltid rätt. Men genom att föra samtal och lyssna på fleras åsikter hoppas vi i Vänsterpartiet kunna medverka till att göra vardagen bättre för fler.

Vi har kaffet med oss och du är välkommen på en fika och en pratstund den 12 mars vid Coop i Alsike. Ser fram mot att träffa dig.

Christer Johansson
ordförande

Daniel Riazat

Knivstabornas pengar ska inte gå till marknadsskolor

Införd på UNT Debatt den 7 mars 2022.

Vänsterpartiet vill ha en demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behovet som styr resursfördelningen, skriver Daniel Riazat och Maria Fornemo.

Knivsta växer och det har blivit dags att överväga en ny gymnasieskola. Vi vänsterpartister vill se en gymnasieskola med kvalitet där elevernas rätt till bildning och utbildning är i fokus. Vi vill bygga en skola i kommunal regi, där Knivstabornas skattepengar går till det de är avsedda för och inte försvinner till vinstdrivande marknadsskolor.

Från att ha varit ett föregångsland inom skola har Sverige blivit unikt på ett negativt sätt. Sverige är nämligen det enda land i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer. De som främst får betala för detta marknadsexperiment är eleverna.

Maria Fornemo
Maria Fornemo

Vi ser skolor som går i konkurs mitt i terminen, sjunkande skolresultat, färre lärare och en allt större klyfta mellan elever från familjer med hög utbildning och de från en socioekonomiskt svagare bakgrund. För i en marknadsskola är inte elevernas utbildning högsta prioritet. Det centrala är istället vinsten.

Under pandemitiden har dessutom de privata skolornas vinster ökat. I en artikel i Dagens Nyheter den 2 februari kunde man läsa om hur ökad frånvaro till följd av hög smittspridning minskat friskolornas personalkostnader samtidigt som skolorna ersatts för dessa personalkostnader via skolpengen.

Det svenska skolsystemet med friskolor och skolpeng medför också en rad problem för kommunerna. Det blir svårare att planera långsiktigt för verksamheten och är allmänt fördyrande, eftersom privata aktörer måste tilldelas medel i samma utsträckning som kommunala oavsett var elevernas behov är störst. När en kommun som Knivsta bygger en ny skola som medför högre lokalkostnader så måste de privata kompenseras för detta i samma utsträckning, även om lokalerna de vistas i har oförändrade driftkostnader.

Försvararna av marknadsskolan argumenterar med valfrihet och ökad kontroll. Men en växande administration och kontroll driver upp kostnaderna ytterligare. Hur föräldrarna ska veta vilken skola som är bäst för just deras barn ges det inget svar på. Svenska elevers skolresultat har rasat sedan vinstintresset kom in skolan. Det måste bli ett slut på vinstuttag ur det svenska skolsystemet.

Marknadsskolan söker sig dit där föräldrarna har hög utbildningsnivå och själva kan hjälpa barnen med skolarbetet, och inte dit där utbildningsbehovet är som störst. På det viset skapar man utrymme att ha en lägre lärartäthet vilket minskar utgifterna så att vinsten kan höjas. Marknadssystemet pressar också lärarna att sätta högre betyg än de borde. Enligt rapporter från Skolverket klarar sig elever som gått på dessa skolor sämre på högskolor och universitet, trots högre slutbetyg på gymnasiet.

Vänsterpartiet vill se ett slut på marknadsskolan. Och en majoritet av svenska folket håller med. Enligt en undersökning gjord av SIFO vill åtta av tio begränsa eller förbjuda vinstuttag i skolan. Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. Skolan ska styras för att ge eleverna så bra utbildning som möjligt, inte efter vad som ger mest vinst till de som äger skolorna. Enligt SVT gick de fyra största friskolekoncernerna förra året med en sammanlagd vinst på 1,3 miljarder kronor. De senaste fem åren är vinsten 4,6 miljarder. Pengar som istället hade kunnat göra nytta i skolverksamheten.

Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behoven som styr resursfördelningen. I en likvärdig skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen. Låt oss därför bygga ett gymnasium som har Knivstas ungdomars bästa som högsta målsättning.

Daniel Riazat (V)
utbildningspolitisk talesperson

Maria Fornemo (V)
1:e vice ordförande i Knivstas utbildningsnämnd

Röd Lördag

Röd Lördag 26 feb på Sågverkstorget med tankarna i Ukraina

Vissa dagar känns lokalpolitiken väldigt liten. Pandemin har inte hunnit sluta innan de ofattbara händer några timmar från oss. I januari körde vi digital Röd Lördag, fick bra respons och även lyckan att få dela ut en klassisk barnbok till en nöjd vinnare.

Denna gång möter vi Knivstabor och andra med många tankar hos medborgarna i Ukraina. Hur reagerar vi när de kommer till oss och ber om vår hjälp?

Ukrainas flagga
Ukrainas flagga, gåva från Ukrainska fritidsledare

Vänsterpartister över hela landet kommer manifestera för fred och medmänsklighet under hela helgen. I Knivsta hade vi vårt tillstånd klart sedan tidigare, men trodde vi skulle ha ett annat tema.

Mellen 11.00 – 13.00 den 26 februari finns vi på Sågverkstorget och kaffet finns med och du bestämmer vad vi ska prata om.

Välkommen

Sista årsmötet föreningen 18 plus

Integration i verkligheten

Söndagen den 20 februari hade jag det stora nöjet att få delta på föreningen 18 plus sista årsmöte. Någon kanske undrar varför jag upplevde det som ett nöje, men låt mig förklara.

Föreningen 18 plus bildades i november 2017 för att ett antal Knivstabor ville ge ett 20-tal ensamkommande barn från Afghanistan en bra start i sitt nya hemland. De upplät sina hem för ungdomarna och genomförde ett stort antal sociala  aktiviteter tillsammans med många av Knivsta ideella föreningar.

Att föreningen nu lägger ner sin verksamhet beror på att en stor majoritet av de ungdomar de träffade hösten 2017 nu är integrerade i samhället. Från det sista årsmötesprotokollet har jag klippt ut följande sammanfattning:
”Av de 18 ungdomarna har 13 eget boende och 5 bor kvar i sina fadderfamiljer, 12 har tillsvidareanställningar, 4 har fått permanent uppehållstillstånd, 7 har ansökt och väntar på besked, 3 går ut gymnasiet i vår, 6 har tagit körkort, 11 truckförarkort”. En imponerande bedrift på så kort tid.

Förutom att flera av Knivstas ideella föreningar under åren medverkat på olika sätt för att få de unga att känna sig välkomna till Knivsta måste jag nämna en person extra. Rektor på Sjögrenska gymnasiet Helena Sandgren som tillsammans med sina medarbetare lagt ner ett stort engagemang och lyckats med att ge den viktiga starten som en studentexamen är. Till sommaren kommer de tre sista ungdomarna att ta sin studentexamen.  Tack för det viktiga arbetet och lycka till önskas alla studenterna.

Styrelsen föreningen 18 plus
Styrelsen föreningen 18 plus

Det är imponerande att se vad det går att göra när människor tillsammans bestämmer sig att det ska gå. På drygt fyra år har föreningen genomfört integrationen av dessa ensamkommande ungdomar som nu är en del av det svenska samhället.

Vänsterpartiet sänder ett stort tack till föreningens styrelse, alla fadderhem som tog mot ungdomarna men också till Socialnämnden som litade på den nybildade föreningen och förde över statsbidrag som täckte en del av föreningens omkostnader. Bland de olika föreningar som medverkat till det lyckade resultatet vill jag nämna Tillsammans för Knivsta, Rädda Barnen, Röda korset, Eda lägergård och Gredelbykyrkan.

Alla ungdomar, som blev kvar i Sverige, vill jag önska lycka till i ert nya hemland och önska er välkoma hit.

Christer Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta

Fredrik Rosenbecker och Maria Fornemo

Kort rapport från Kommunfullmäktigemötet 16 februari 2022

Kommunpolisen presenterar sig
Miriam Hopstadius, kommunpolis, egen företagare och hundägare presenterar sig och sitt arbete. Hon drivs av att involvera och samverka och ser gärna även näringslivet som samverkanspartner i det brottsförebyggande arbetet.

Trafikbrott och narkotikabrott har enligt statistiken ökat i Knivsta kommun. Men – det beror antagligen inte på mängden brott har ökat, utan på att polisen har börjat göra ett mer grundligt arbete än tidigare och därför ser brotten, tror Hopstadius.

Hon tycker inte att polisen i Knivsta och Uppsala är underbemannade. Däremot kan det förebyggande arbetet utvecklas, till exempel tillsammans med brandkåren och näringslivet. Det handlar om att rätt utnyttja de resurser som finns.

Kommunalråden informerar
Under punkten kommunalråden informerar berättar Klas Bergström (M) att ett preliminärt resultat för kommunen 2021 är drygt 58 miljoner vilket är ett överskott på 4,7 procent. Prognos för 2022 är ca 15 miljoner kronor i överskott.

Ledamöternas frågor

Två frågor om ombyggnader av Estrids och Wilhelms gård inklusive flytten av äldre.

Under ledamöternas frågor undrar Lotta Wiström (L) över flytten av äldre på Estrids och Wilhelms gård. Hon hade önskat en djupare analys av de risker som en flytt i samband av ombyggnation kommer att innebära.

Klas Bergström (M) svarar att han litar på förvaltningens bedömning att en flytt kan göras utan att riskera de äldres hälsa.

Lennart Lundberg ställer en fråga i samma ämne till Kerstin Eskhult (C)

Kerstin Eskhult (C ), socialnämndens ordförande, svarar att det gjorts riskanalys på gruppnivå. På individnivå görs en analys som baseras på det för individen, vid flytten, aktuella hälsotillståndet. Analysen görs med medicinsk personal. Men Eskhult förklarar också att hon hyser stor respekt för människors oro.

Centerbänken i Knivsta KF
Bo, Johan och Kertin (C)

En fråga om resurser till barn med särskilda behov i skolan ställs av Anna Koskela-Lundén.

I en fråga till Utbildningsnämndens ordförande Bengt-Ivar Fransson (M) undrar Anna Koskela Lundén (L) om man på huvudmannanivå följt upp resultaten och säkerställt att det givits ekonomiska förutsättningar att uppfylla läsa-, skriva- räknagarantin. Det saknas utbildningsinsatser och det saknas specialpedagoger, menar Koskela Lundén.

Bengt-Ivar Fransson (M) svarar att majoriteten gör ett gediget arbete beträffande barn som är i behov av extra stöd. Han är stolt över de särskilda undervisningsgrupper som finns på varje skola för dem som behöver. ”Majoriteten har inte sparat en krona på posterna för barn i behov av särskilt stöd. Och än så länge bedömer jag att Knivsta är en för liten kommun för att ha en egen resursskola”, sade Fransson.

Interpellationsdebatter

Ombyggnad av äldreboenden
I den första interpellationsdebatten från Synnöve Adéll (KD) får Kerstin Eskhult (C) fortsätta svara på frågor om evakuering av äldreboendena. Eskhult förklarar att vi vill kunna fortsätta ge de äldre vård, boende och stöd på hemmaplan i Knivsta. Det kommer att göras en noggrann individuell planering innan flytten. Hon säger också att hon hyser stor tilltro till det arbete som personalen har gjort. ”Beslut ska grundas på fakta och evidens. Om beslut grundas på känslor och känsloyttringar, då är vi illa ute”, säger Eskhult.

Christer Johansson (V) fyller i och säger att vänstern i många år verkat för bra arbetsvillkor för personalen och verklig valfrihet för de äldre. ”Jag har stort förtroende för socialnämndens beslut och medarbetarnas kompetens ”, säger han. ”Det blir inte bättre för att en privat aktör tar över”.

Barngrupper i förskolan
Björn-Owe Björk (KD) inleder en interpellation om barngruppernas storlek i förskolan. KD vill fortsätta minska barngrupperna i förskolan. Tyvärr har nuvarande styre valt andra prioriteringar, säger han.

Bengt-Ivar Fransson (M) svarar att detta inte är en enkel fråga. Kvalitet är mycket mer än att bara titta på barngruppernas storlek. Det viktigaste är ändamålsenlig kvalitet. T ex utbildningen hos personalen. Om barngrupperna fungerar eller ej beror på en mängd olika faktorer. Det jobbas mycket smartare nu än för 15 år sedan.

Bengt-Ivar Fransson avslutar med att konstatera att majoriteten fått prioritera hårt under denna mandatperiod, men 2022 har det gjorts en uppräkning på medlen till förskolan med 2,6% , vilket är en god uppräkning.

Christer Johansson (V) menar att han är glad över att förskolans resurser nu ökat (2022) och att personalen får utbildning.

Stadsutvecklingsstrategin
Stadsutvecklingsstrategin 2035 är kvällens kanske viktigaste dokument. Medborgardialog och öppna möten kring dokumentet har dock skett under pandemitid och därför har man dessvärre varit tvungen att mötas mest digitalt. Fysiska möten har dock förekommit.

Beslutet om att bygga 3500 nya bostäder till 2035 borde skjutas upp till efter valet, menade Lennart Lundberg, (KNU) och yrkade på återremiss. Ett yrkande som fick bifall av hela oppositionen.

Ett förslag till stadsutvecklingsstrategi behövs, oavsett om vi har fyra spår eller inte, sade Harriet Swanberg (S) och yrkade bifall till strategin.

Boo Östberg (C ) menade att hur snabb utvecklingen blir beror på en mängd olika faktorer som vi inte råder över. Men en plan behövs för att ta ut en riktning. ”Med den här strategin kan vi få en sammanhängande arkitektur, parker och grönytor och en trygg statsmiljö och samhällsuppbyggnad”, sade Östberg och yrkade bifall till förslaget.

Ett samhälle som är bra för barnen är bra för alla, konstaterade Christer Johansson (V). Idag finns mycket som unga oroar sig över, till exempel klimatet och bostadsbristen. Barnen känner sig svikna av beslutsfattare. Låt oss därför bygga ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle och ge våra unga medborgare framtidstron tillbaka. Detta dokument är en bra vägledning för Knivstas framtida utveckling.

Återremiss
Här grep fullmäktiges ordförande Britt-Louise Gunnar in och påminde om tiden. Talarlistan var lång, alltför lång. Ärendet skulle inte hinnas diskuteras till slut denna kväll. Det bedömdes finnas ett tillräckligt antal ledamöter – 11 st – för en minoritetsåterremiss. Efter votering beslutades minoritetsåterremiss och debatten sköts upp till nästa fullmäktigemöte.

Hemställan av ny VA-taxa
Klas Bergström yrkar bifall till den nya anslutningsavgiften som är uppe till förslag. Brukningstaxan lämnas dock oförändrat. Anledningen är ökade utgifter för Roslagsvatten där en mindre del beror på anslutningen till Käppala. ”Vi ligger idag på plats 12 i anslutningsavgifter” invände Björn Owe Björk (KD). ”Vi blir därmed tredje dyraste kommunen i landet med den nya anslutningsavgiften och det är inte bra”. Mikael Rye Danjelsen (KNU) yrkade också avslag tills det går att spåra vart dessa pengar, en avgiftshöjning på sju procent, tar vägen.
Kommunstyrelsens förslag till beslut bifölls efter votering med röstsiffrorna 16 mot 14.

Innovationsstrategi
Innovationer finns på alla arbetsplatser i mer eller mindre organiserad form, sade Klas Bergström. Utan innovationer skulle vi fortfarande bo i grottor. Därmed yrkade han bifall till förslaget som innebär att 5 procent av personalens arbetstid tillåts ägnas åt innovationsarbete.
Även detta ärende bifölls.

Bordlagda ärenden
Ärendena 16, 17, 18 och 19 bordlades på grund av att klockan närmade sig 23.00, vilket är deadline för kommunens fullmäktigemöten. Dock behövde SD:s motion om antalet ledamöter i fullmäktige behandlas under kvällen, annars skulle motionen bli obsolet.

Svar på Monica Löfgrens (SD) motion om att öka antalet ledamöter i fullmäktige.
Klas Bergström konstaterade att om inte SD lyckas med sina ambitioner att stoppa all vidare utveckling av Knivsta så har kommunen snart 41 ledamöter som de önskar i sin motion, i stället för dagens 31. Därmed yrkade han avslag på SD:s motion.

Motionen avslogs efter en kort debatt och fullmäktige tog kväll.

Sammanfattat av
Maria Fornemo (V)
ersättare i KF

Nooshi Dadgostar partiordförande

Nooshi omvald till partiordförande på digital kongress

Vänsterpartiets 44:e kongress har genomfört sin första dag som började med invigningstal av Nooshi Dadgostar. Det var många som inte trodde att Vänsterpartiet skulle klara att stopp marknadshyrorna, höja pensionerna och förbättra sjukpenningen. Till alla dem sa Nooshi: ”Allting är omöjligt till det är gjort. Då är det självklart.”
Nooshis öppningstal
Nooshis öppningstal – klicka på bilden
På dagordningen för helgen finns att ta fram en valplattform till höstens val. Men också val av av partiordförande och kongressen valde en nygammal ordförande: Nooshi Dadgostar, som tackade för förtroendet.
”Ett stort TACK till er alla!
Jag är så glad att ni har gett mig förtroendet att fortsätta som partiledare. Det är ert starka stöd och förtroende som ger mig förutsättningar att vara en stark röst för Vänsterpartiet.
Människors trygghet är politikens ansvar. Det är när vi håller ihop som vi blir starka. Då finns det ingen tvekan om att vi kommer klara de stora samhällsutmaningarna vi står inför.
Det senaste året har vi tillsammans lyckat driva fram flera förändringar som gör livet lättare och bättre för vanligt folk. Vårt arbete har bara börjat och jag ser fram emot att få fortsätta arbeta för ett tryggare och bättre Sverige tillsammans med er allihop.”
Nooshi Dadgostar
nyvald partiordförande
Maria Fornemo
Maria Fornemo, Knivsta
Förutom val av ordförande debaterades valplattformen och Uppsaladistriktets delegation, med Knivstas Maria Fornemo, var naturligtvis med i debatten. Det gick att höra inlägg om skogsbruk, egenföretagare, klimatet, bostadsfrågor, asylrätten och landsbygden.
På söndag är den bästa valplattformen klar, för kongressen vet alltid bäst.
Noterat av
Christer Johansson
Bokpriser

Digital Röd Lördag hela helgen

Vi hade hoppats få möta dig på Sågverkstorget lördagen den 29 januari. Polisen ville ge oss tillstånd men på grund av pandemiläget valde vi att stanna hemma.

Men om du vill ta chansen att vinna en av våra böcker får du gärna hjälpa oss prioritera inför budget 2023.

Vänsterpartiets budget 2023

Detta är frågor som vi i Vänsterpartiet diskuterat i Knivstas budgetarbete. Vilka två tycker du är viktigast? Välj ut dina två alternativ nedan. Passar inget av våra alternativ in, välj då ditt egna alternativ på den tomma raden.

• Fler parker och ”offentliga rum”

• Hyresrätter som alla har råd att bo i

• Fler vuxna i skolan

• Mer ”fri tid” i äldreomsorg och hemtjänst

• Sommarjobb för fler skolelever

• Kommunalskatten

• Fri kollektivtrafik

• Fler och säkrare cykelvägar

• Mer kultur- och fritidsverksamhet till barn och unga

• Ny simhall

• ………………………………………………………….

Maila in dina svar till [email protected] senast 24.00 på söndag den 30 januari.
Vi kommer att ta hänsyn till dina synpunkter i vårt fortsatta budgetarbete för ett bättre Knivsta.

Bokvinnare kommer lottas ut bland inskickade svar och vinnarna kontaktas personligt.

Tack för dina synpunkter.

Christer Johansson
ordförande

Lisa Pelling Arena

Kan vi sluta vara naiva?

Lisa Pelling skriver ledare i DagensArena den 20 januari -22.

Marknadiseringen av välfärden har inte levererat. Ändå fortsätter den – på speed. 

I rapporten ”Varje förslösad skattekrona: Bokslut över privatiseringar och marknadsexperiment i svensk välfärd” gör Anne-Marie Lindgren en svidande vidräkning med de senaste trettio årens nyliberala experiment. ”Det är tydligt”, skriver Lindgren, ”att föreställningarna om de stora fördelar som skulle följa med privatiseringarna inte stämde med verkligheten.”

Kritiken mot marknadsexperimenten, konkurrensutsättningarna, valfrihetssystemen, beställar-utförarmodellerna, är inte ny. Och den har genom åren inte enbart kommit från vänstern.

 

Det handlar om den svenska självbilden

När den näringslivsfinansierade tankesmedjan SNS gav sig i kast med att utvärdera det då 20-åriga experimentet med privata välfärdsutförare 2011 konstaterade SNS dåvarande forskningschef Laura Hartman, numera på LO, att förväntningarna varit höga på vad konkurrensutsättning av välfärdsverksamheter – genom friskolor och företagsdrivna vårdcentraler och äldreboenden – skulle ge.

Idén var att konkurrensen skulle sätta press på samtliga utförare – både privata och offentliga – att leverera högre kvalitet till ett lägre pris. Konkurrensen skulle leda till både innovation och effektivitet.

SNS försökte genom ett flerårigt forskningsprojekt svara på frågan: har det ökade inslaget av konkurrens infriat förhoppningarna om mer effektivitet och högre kvalitet? Svaret var, för att sammanfatta slutrapportens 279 sidor: nej, det gick inte att bevisa. För detta svar fick Laura Hartman hård kritik, och lämnade sitt uppdrag för SNS.

Marknadiseringen har inte levererat. Ändå fortsätter den – på speed. 2011 gick var femte gymnasieelev i en friskola, idag är det över en tredjedel.

Återstår att svara på frågan: varför har det fått fortsätta?

Kanske ligger en del av svaret i den svenska nyliberalismens rötter. Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria, leder ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som försöker svara på varför marknadiseringen kunde genomföras på ett så radikalt sätt just i Sverige och Norden, ”där marknaden fram till 1980-talet var högt reglerad, och där viktiga nyttigheter var kollektiva och inte privata?”.

Kanske var det en slags hybris: det fanns på 1980-talet en uppfattning om den socialdemokratiska samhällsmodellen som så grundmurat stark att den inte skulle påverkas av att ”kryddas” med lite marknadstänk, lite käcka managementmetoder, lite effektiviseringar och innovationsmodeller lånade från näringslivet.

Jag tror att en nyckel finns i projektets fråga om hur föreställningar om marknadens välsignelser kunde ”sammanfalla med historiskt grundade idéer om nordisk modernitet och effektivitet”.

Det handlar om den svenska självbilden: bilden av oss svenskar som de mest moderna, som ständigt är i framkant, som är förebilder. Som måste vara där framme och våga det nya, det oprövade.

När det blir katastrof, som när det som OECD en gång betraktade som ett av världens mest effektiva och mest likvärdiga skolsystem kollapsar i glädjebetyg, segregation och vinstjakt, då säger vi att vi ville väl, men att vi varit naiva.

Ni svenskar säger alltid ”vi har varit naiva” påpekade en gång en journalist som bevakat Sverige för den franska dagstidningen Le Monde.
Vi internationella korrespondenter frågar oss alltid, sa hon:
när ska ni äntligen sluta vara naiva?

Lisa Pelling, Arena