Vänsterpartiets 44:e kongress har genomfört sin första dag som började med invigningstal av Nooshi Dadgostar. Det var många som inte trodde att Vänsterpartiet skulle klara att stopp marknadshyrorna, höja pensionerna och förbättra sjukpenningen. Till alla dem sa Nooshi: ”Allting är omöjligt till det är gjort. Då är det självklart.”
Nooshis öppningstal – klicka på bilden
På dagordningen för helgen finns att ta fram en valplattform till höstens val. Men också val av av partiordförande och kongressen valde en nygammal ordförande: Nooshi Dadgostar, som tackade för förtroendet.
”Ett stort TACK till er alla!
Jag är så glad att ni har gett mig förtroendet att fortsätta som partiledare. Det är ert starka stöd och förtroende som ger mig förutsättningar att vara en stark röst för Vänsterpartiet.
Människors trygghet är politikens ansvar. Det är när vi håller ihop som vi blir starka. Då finns det ingen tvekan om att vi kommer klara de stora samhällsutmaningarna vi står inför.
Det senaste året har vi tillsammans lyckat driva fram flera förändringar som gör livet lättare och bättre för vanligt folk. Vårt arbete har bara börjat och jag ser fram emot att få fortsätta arbeta för ett tryggare och bättre Sverige tillsammans med er allihop.”
Nooshi Dadgostar
nyvald partiordförande
Maria Fornemo, Knivsta
Förutom val av ordförande debaterades valplattformen och Uppsaladistriktets delegation, med Knivstas Maria Fornemo, var naturligtvis med i debatten. Det gick att höra inlägg om skogsbruk, egenföretagare, klimatet, bostadsfrågor, asylrätten och landsbygden.
På söndag är den bästa valplattformen klar, för kongressen vet alltid bäst.
Vi hade hoppats få möta dig på Sågverkstorget lördagen den 29 januari. Polisen ville ge oss tillstånd men på grund av pandemiläget valde vi att stanna hemma.
Men om du vill ta chansen att vinna en av våra böcker får du gärna hjälpa oss prioritera inför budget 2023.
Vänsterpartiets budget 2023
Detta är frågor som vi i Vänsterpartiet diskuterat i Knivstas budgetarbete. Vilka två tycker du är viktigast? Välj ut dina två alternativ nedan. Passar inget av våra alternativ in, välj då ditt egna alternativ på den tomma raden.
• Fler parker och ”offentliga rum”
• Hyresrätter som alla har råd att bo i
• Fler vuxna i skolan
• Mer ”fri tid” i äldreomsorg och hemtjänst
• Sommarjobb för fler skolelever
• Kommunalskatten
• Fri kollektivtrafik
• Fler och säkrare cykelvägar
• Mer kultur- och fritidsverksamhet till barn och unga
• Ny simhall
• ………………………………………………………….
Maila in dina svar till [email protected] senast 24.00 på söndag den 30 januari.
Vi kommer att ta hänsyn till dina synpunkter i vårt fortsatta budgetarbete för ett bättre Knivsta.
Bokvinnare kommer lottas ut bland inskickade svar och vinnarna kontaktas personligt.
Lisa Pelling skriver ledare i DagensArena den 20 januari -22.
Marknadiseringen av välfärden har inte levererat. Ändå fortsätter den – på speed.
I rapporten ”Varje förslösad skattekrona: Bokslut över privatiseringar och marknadsexperiment i svensk välfärd” gör Anne-Marie Lindgren en svidande vidräkning med de senaste trettio årens nyliberala experiment. ”Det är tydligt”, skriver Lindgren, ”att föreställningarna om de stora fördelar som skulle följa med privatiseringarna inte stämde med verkligheten.”
Kritiken mot marknadsexperimenten, konkurrensutsättningarna, valfrihetssystemen, beställar-utförarmodellerna, är inte ny. Och den har genom åren inte enbart kommit från vänstern.
Det handlar om den svenska självbilden
När den näringslivsfinansierade tankesmedjan SNS gav sig i kast med att utvärdera det då 20-åriga experimentet med privata välfärdsutförare 2011 konstaterade SNS dåvarande forskningschef Laura Hartman, numera på LO, att förväntningarna varit höga på vad konkurrensutsättning av välfärdsverksamheter – genom friskolor och företagsdrivna vårdcentraler och äldreboenden – skulle ge.
Idén var att konkurrensen skulle sätta press på samtliga utförare – både privata och offentliga – att leverera högre kvalitet till ett lägre pris. Konkurrensen skulle leda till både innovation och effektivitet.
SNS försökte genom ett flerårigt forskningsprojekt svara på frågan: har det ökade inslaget av konkurrens infriat förhoppningarna om mer effektivitet och högre kvalitet? Svaret var, för att sammanfatta slutrapportens 279 sidor: nej, det gick inte att bevisa. För detta svar fick Laura Hartman hård kritik, och lämnade sitt uppdrag för SNS.
Marknadiseringen har inte levererat. Ändå fortsätter den – på speed. 2011 gick var femte gymnasieelev i en friskola, idag är det över en tredjedel.
Återstår att svara på frågan: varför har det fått fortsätta?
Kanske ligger en del av svaret i den svenska nyliberalismens rötter. Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria, leder ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som försöker svara på varför marknadiseringen kunde genomföras på ett så radikalt sätt just i Sverige och Norden, ”där marknaden fram till 1980-talet var högt reglerad, och där viktiga nyttigheter var kollektiva och inte privata?”.
Kanske var det en slags hybris: det fanns på 1980-talet en uppfattning om den socialdemokratiska samhällsmodellen som så grundmurat stark att den inte skulle påverkas av att ”kryddas” med lite marknadstänk, lite käcka managementmetoder, lite effektiviseringar och innovationsmodeller lånade från näringslivet.
Jag tror att en nyckel finns i projektets fråga om hur föreställningar om marknadens välsignelser kunde ”sammanfalla med historiskt grundade idéer om nordisk modernitet och effektivitet”.
Det handlar om den svenska självbilden: bilden av oss svenskar som de mest moderna, som ständigt är i framkant, som är förebilder. Som måste vara där framme och våga det nya, det oprövade.
När det blir katastrof, som när det som OECD en gång betraktade som ett av världens mest effektiva och mest likvärdiga skolsystem kollapsar i glädjebetyg, segregation och vinstjakt, då säger vi att vi ville väl, men att vi varit naiva.
Ni svenskar säger alltid ”vi har varit naiva” påpekade en gång en journalist som bevakat Sverige för den franska dagstidningen Le Monde.
Vi internationella korrespondenter frågar oss alltid, sa hon:
när ska ni äntligen sluta vara naiva?
Det finns goda förslag för skolan. Nu återstår bara att göra konkret politik av dem.
Inblickarna i friskolevärlden blir allt fler. Tidigare i år skrev Lina Axelsson Kihlblom, numera skolminister, om de knep hon som rektor på en friskola lärt sig för att sålla fram ”rätt” elevunderlag. Det handlade både om riktad marknadsföring och om sätt att manipulera antagningen. Ett tips var att låta var sjunde ansökan i skolkön vara en låtsasansökan som man senare vid behov kan byta ut mot ”önskad” elev.
I förra veckan skrev Ingela Netz, skolledare och en av namnen bakom skolpodden Kornhall och Netz, ett blogginlägg om sina erfarenheter som rektor i en expansiv friskolekoncern. Hon sade själv upp sig för ett år sedan. Det väckte ont blod. Markus Uvell, en av Sveriges mest kända PR-konsulter och tidigare bland annat VD på Timbro och Sverigechef på Kreab, avfärdade hennes berättelse med orden: ”Ja med ett sådant brinnande hat mot friskolor var det nog ett klokt beslut”.
”Hög ersättning, låga krav, små risker och brist på insyn har gjort vår skola lockande för investerare.”
Så vad skrev hon?
Till att börja med beskrev Ingela Netz en scen där en rektor kläms mellan å ena sidan skollagens skrivningar om alla elevers rätt till lärande utifrån sina förutsättningar, och å andra sidan huvudmannens budget. Det är naturligtvis något som många chefer i offentligt finansierad verksamhet kan känna igen sig i, alldeles oavsett driftsform. Det speciella med en börsnoterad friskolekoncern är att det inte bara handlar om vilken budget de folkvalda skjutit till utan också om aktieägarnas avkastningskrav och prioriteringar. I en friskolas vardag handlar det om ganska stora pengar.
Ingela Netz
En genomsnittlig grundskola inom Academedia har 234 elever. Kunskapsskolans skolor har i snitt 430 elever. Låt oss för enkelhets skull göra ett exempel med 300 elever. Academedia har de senaste åren haft en rörelsemarginal på cirka 8 procent. Det är samma nivå som Internationella Engelska Skolan lovade sina aktieägare när de var kvar på börsen. Med en sådan marginal försvinner alltså skolpengen för 24 elever från skolan enbart som rörelsemarginal.
Ytterligare skolpengar går sedan till att betala för koncernledningen. Det kostar nämligen på att vara börsnoterad. Academedias VD hade förra året en ersättning på nästan 12 miljoner kronor, mer än 5 gånger så mycket som statsministern. Det motsvarar skolpengen för 120 av Academedias 27 000 elever i grundskolan. Bara kretsen med ledande befattningshavare kostar enligt årsredovisningen 37 miljoner. Det motsvarar skolpeng för en skola med ungefär 350 elever. Det är klart det märks i verksamheten. Och det finns alltså att fler sätt att berika sig som skolföretagare än genom vinstuttag.
Nästa scen i Ingela Netz text handlar om elevunderlaget och elever med behov av särskilt stöd. Huvudmannens representant gör klart för rektorn att det blir för dyrt: ”Men du kan inte ta emot såna elever”. Det är en direkt parallell till skolministerns erfarenhet ovan, men också till den i förra veckan uppmärksammade Profilskolan som i ett, numera borttaget, stycke på sin hemsida förklarade att elever med svårigheter nog skulle välja en annan skola.
Det här visar hur akut det är att ändra på vårt skolsystem. Kombinationen av hög ersättning, låga krav, små risker och brist på insyn har gjort vår grundskola lockande för investerare som vill tjäna pengar.
Om friskolorna skulle ha 85 procent av de kommunala skolornas ersättning, som det var tänkt från början, skulle det vara väsentligt svårare att tjäna pengar på skola. Och om det vore svårare att tjäna pengar på skola skulle vi varken sett någon rusning av riskkapital eller börsnoteringar. Det snabbaste och enklaste sättet att stoppa utvecklingen där koncernerna växer sig större än de riktigt stora kommunerna är att differentiera ersättningen. Betänk att Internationella Engelska Skolan närmar sig Malmös skolverksamhet i storlek.
Om friskolorna inte tilläts hantera antagningen själva och inte fick använda kötid som urvalsmetod skulle möjligheterna att skaffa sig ett mer lönsamt elevunderlag minska snabbt. Det skulle i sin tur göra skolan mindre attraktiv för riskkapital och investerare.
Om offentlighetsprincipen skulle gälla också fristående skolor skulle vi som betalar för verksamheten kunna upptäcka oegentligheter, brister och följa vart pengarna tar vägen. Precis som vi kan i kommunala skolor.
Lyckligtvis finns det färdigutredda och remissbehandlade förslag för alla tre punkterna. Det som krävs är att regeringen lägger propositioner i vår och att tillräckligt många riksdagsledamöter förmår välja mellan en likvärdig skola för alla eller en skola där särskilt stöd till elever ställs mot börsnoterade koncernledningars mångmiljonersättningar och expansionsplaner.
Medlemsmötet har i december månad beslutat om Vänsterpartiets valsedel till kommunvalet den 11 septembber 2022 och det är gott om nya medlemmar som tagit plats på valsedeln. I topp har dock medlemmarna åter gett förtroende till nuvarande gruppledaren Christer Johansson som därmed kommer leda partiet i sin femte valrörelse.
– Jag tackar för förtroendet och är stolt och ödmjuk att tillsammans med alla duktiga, kompetenta och engagerade medlemmar starta ännu en valrörelse.
Maria Fornemo som har uppdrag som vice ordförande i utbildningsnämnden och Anna Svensson, ersättare i Samhällsutvecklingsnämnden har platserna två och tre. På platserna fyra och fem återfinns de fackligt aktiva läraren Said Hodzic och apotekaren Gustav Ålander.
Maria, Christer och Anna
Bland övriga fullmäktigekandidater finns ännu flera fackligt aktiva, flera lärare, några forskare, en undersköterska och några kulturutövare. Med ett åldersspann på 42 år, den blandade yrkeskompetensen och en majoritet av kvinnor är det en lista med bred erfarenhet som tar sikte mot valet 2022.
Efter lite julledighet startar arbetet med att under våren ta fram ett program för den kommande fyraårsperioden, 2023 – 2026. Ett program som vi hoppas många kommer gilla och fortfarande kan påverka. Vi ses på torgen och Vänsterpartiet är beredda att ut och möta Knivstaborna i den kommande valrörelsen.
Här kommer hela listan med kandidater:
1. Christer Johansson, 70, pensionerad ungdomskonsulent, Spakbacken
2. Maria Fornemo, 57, fackligt förtroendevald, Alsike
3. Anna Svensson, 43, laboratoriechef SLU, Alsike
4. Said Hodzic, 41, lärare, Västra Ängby
5. Gustav Ålander, 39, leg apotekare, Oleda
6. Nina Broman Costa, 52, fackligt förtroendevald, Långhundra
7. Lucas Berzén, 38, lärare, Knivsta
8. Jenny Parkert, 49, undersköterska, Västra Ängby
9. Tove Ericson, 38, forskare, Vassunda
10. Yvonne Lillvreten, 69, pensionerad rektor, Rickebasta
11. Malin Tollbom, 50, gymnasielärare, Knivsta
12. Fredrik Rosenbecker, 50, nätverksspecialist, Alsike
13. Elin Johansson, 43, musiker och kommunikatör, Västra Ängby
14. Johan Jansson, 43, docent och lektor KTH, Västra Ängby
15. Tommy Ljungström, 75, facklig konsult, Långhundra
16. Sasha Svanefjord 28, administrativ chef, Knivsta
17. Rasmus Rostö, 28, koordinator, Högåsen
18. Anna Marklund, 69, pensionerad lärarutbildare, Krusenberg
Med tanke på den ständiga medlemstillströmningen är det inte omöjligt att listan kan komma att kompletteras med ytterligare namn.
I dag den 14 december har bygg- och miljönämnden beviljat bygglov för det andra kommunala hyreshuset, sedan kommunen bildades. Bygglovet blev något senare än planerat på grund av en privat vårdcentral inte kom överens med bolaget om hyran. Den ändrade användningen krävde ett nytt bygglov så nu kan arbetet fortgå enligt ny plan.
Redan på morgonen den 28 oktober togs det första spadtaget inför byggandet av de 46 nya kommunala hyresrätter i blandade storlekar som kommer finnas i huset. Först att gräva med den guldfärgade spaden fanns Knivstabostäders ordförande Gunnar Ormeus och bolagets VD Hans-Petter Rognes.
På tomten bredvid det senaste hyreshuset i Alsike bygger Knivstabostäder AB 46 nya klimatsmarta hyreslägenheter, med start av markarbeten måndag den 1 november. Byggare är byggföretaget HMB som har ett av sina åtta regionala kontor i Uppsala.
Inflyttningen beräknas till sommaren 2023 i ett hus som kommer vara klassat som ”miljöbyggnad silver” och ge låg belastning på miljön under husets livstid. Placeringen av huset är på gångavstånd till såväl förskola som grundskola och grön natur. Cykelvägar och kollektivtrafik finns utanför dörren.
Christer Johansson och Gunnar Ormeus
Vänsterpartiet lyckönskar de blivande hyresgästerna och avslutar med en bild på grävande Christer Johansson, ordförande Vänsterpartiet Knivsta och Gunnar Ormeus, ordförande i Knivstabostäder AB.
När Vänsterpartiet i Uppsala län söndagen den 5 december höll sin valkonferens och beslutade om listor till riksdag och region följde ombuden valberedningens förslag. Ilona Szatmari Waldau toppar riksdagslistan medan Neil Ormerod toppar södra och mellersta medan Salima Korshed toppar norra regionlistan.
Till regionråd valdes Neil Ormerod följd av Salima Korshed. I dag har partiet ett regionråd men siktet är att göra ett bra val den 11 september 2022 och erhålla två platser . När ombuden gjort sina val kan vi konstatera att samtliga listor toppas av kandidater med bakgrund utanför Sverige. Till regionen kommer med stor sannolikhet tre sjuksköterskor, en undersköterska och en distriktssköterska att ta plats i regiongruppen.
Utöver all sjukhuskompetens finns även kandidater i den kommande regiongruppen som är kunniga inom såväl den viktiga kollektivtrafiken som den ovärderliga kulturen. De fyra första på mellersta listan blev Neil Ormerod, Cecilia Viklund, Viktor Waldau och Jenny Parkert.
Jenny Parkert, regionfullmäktigekandidat nr 4
För Knivstas del blev det fjärdeplatser som gällde. Med mycket stor säkerhet kommer undersköterskan Jenny Parkert att ta en av de ordinarie platserna i det kommande regionfullmäktige. Hon valdes in på färdeplatsen i mellersta valkretsen, Uppsala – Knivsta. På plats 16 finns före detta musiklärarutbildaren, Anna Marklund och hon kommer mycket troligt att ta en ersättarplats. Stort grattis till Jenny och Anna och lycka till.
I valet till riksdagen kommer Christer Johansson troligen väljas till ersättare för tredje valet i rad, om fjärdeplatsen blir valresultatet . De fyra första på listan blev Ilona Szatmari Waldau, Tobias Smedberg, Tove Fraurud och Christer Johansson.
Johan och Sasha på valkonferens bland övriga ombud
På plats och deltog i valkonferensen fanns Knivstaborna Johan Jansson som ersättare och Sasha Svanefjord som ombud samt Christer Johansson.
Sammanfattat av Christer Johansson
Sammnkallande i distriktets valberedning
Grattis till alla er som gick hem med böcker efter att fått många rätt i vårt Vänsterquiz. Årets sista Röd Lördag var ganska kylig men det hindrade inte Knivstabor att komma och besöka vårt möte för att fika, quiza och prata politik.
Kaoset i riksdagen, skolan, kriminalitet, Knivstas utbyggnad, fritidsgårdar, nya industriområden i Knivsta, kollektivtrafik, rättsväsendet, naturreservat var några ämnen som diskuterades under dagen.
Röd Lördag nov 2021
Tack för alla trevliga möten under året och välkomna tillbaka nästa år. Vi börjar den 29 januari 2022.
Vänsterpartiet Knivsta bjuder in till adventsmöte. Årets sista ”Röd Lördag” på Sågverkstorget vid Willys södra entre 11.00 – 13.00 den 27 november.
Vilken är din viktigaste fråga för Knivstas framtid? Hur påverkar turbulensen i riksdagen Knivsta? Vill du prata rikspolitik, sjukvård eller bara Knivstas utveckling.
Vi är bereddda på alla dina frågor. Vad undrar du över?
Kom och berätta, vi vill veta.
Bokpriser
Vill du hellre lösa vårt numera traditionella bokquiz med chans att vinna fina böcker eller bara ta en kopp kaffe så är du lika väkommen.
Här kommer ett utdrag av några ärenden som beslutades på 2021 års sista kommunfullmäktige i Knivsta.
Denna dag präglades storligen av politiska frågor. Den 24 november kallades i pressen för ”superonsdagen” och Sverige skulle få en ny statsminister. Men Magdalena Andersson avgick endast sju timmar efter att hon valts, sedan MP lämnat regeringen. Ridå.
Då gick det betydligt lugnare till i Knivstas Plenisal – Tilassalen. Här hölls det första fysiska fullmäktigemötet sedan före pandemin. Fullmäktiges ordförande Britt-Louise Gunnar (S) gjorde visserligen sitt bästa för att skapa spänning när hon påannonserade punkten ”Valärenden” som ”kvällens kioskvältare”, men den som hoppats på dramatik á la riksdagen skulle bli besviken. Visserligen avgick ledamöter i Knivsta också, men under ordnade och välplanerade former. Vi ersättare fick nöja oss med att se Jakob Risberg, (MP), lämna sin plats som ordförande för Samhällsutvecklingsnämnden och i stället bli 1:e vice ordförande i samma nämnd. Harriet Swanberg (S) gjorde samma sak fast tvärt om och gick från vice ordförande till ordförande. Harriet blev också ny gruppledare efter vikarierande Claes Litsner (S).
Jaha, var det kaffe nu?
Under punkten kommunalråden informerar… konstaterade kommunalrådet Klas Bergström (M) att kommunens årsprognos ser positiv ut, drygt 60 miljoner kr.
Interpellationer Lennart Lundberg (KnU) hade skrivit en interpellation om nya förbindelser över järnvägen i centrala Knivsta, en följetong under många år, menade Lundberg. När kommer KS majoritet med en lösning? frågade han.
-Frågan om stängning av plankorsning hör hemma i Samhällsutvecklingsnämnden och det är där som beslutet ägde rum. Beslutet lyder att det inte blir en stängning, i varje fall inte just nu. Knivsta behöver både överfart och undergång. Ett sådant projektet äger bäst rum i samband med ny spårdragning, replikerade Klas Bergström (M).
Vänsterpartiet agerade på frågan redan 2015 då vi lämnade in en interpellation om framkomlighet, och frågade vilken beredskap kommunen hade vid eventuell allvarlig olycka på spåret eller Gredelbyleden. En sådan olycka skulle kunna stoppa all biltrafik på leden. Så ja, vi är oroliga om det bara finns en bro i centrala Knivsta och bilbroar diskuteras löpande med Trafikverket.
Revisorernas kommentar till kommunens delårsbokslut Fullmäktiges revisorer har granskat delårsrapporten och de anser att den ger en rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning. Fullmäktiges mål på 1 procent kommer att uppnås.
Däremot är det svårt för revisorerna att göra bedömning av verksamhetsmålen, bland annat på grund av bristande underlag. Det finns också ett strukturellt underskott när det gäller finansiering av verksamhet.
-De flesta siffror pekar uppåt, konstaterar kommunalrådet Klas Bergström (M) om delårsbokslutet, och därmed yrkade han bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.
Ett naturreservat på kommunal mark i södra Lunsen?
Ja, kanske det men inte just nu, tyckte Klas Bergström. Jo precis just nu vore bra, menade Lotta Wiström (L), som skrivit motionen tillsammans med Anna Koskela Lundén (L) och som med den ville se till att ingen bebyggelse kan ske på området.
– Vi jobbar just nu med två naturreservat, ett vid Kölängen och ett vid Södra Ängby, så vi gillar naturreservat men jobbar som sagt med två redan, flikade nyvalda gruppledaren för S, Harriet Swanberg, in.
-Vi vill gärna ha reservat men gärna större än bara den kommunala markdelen och ända fram till Uppsala, sade Christer Johansson (V). Som även påminde Liberalerna om att hade de röstat ja till motion om att göra Knivstas del av Lunsen till naturreservat 2018, hade det varit det nu.
Beslutet blev att motionen ansågs besvarad och kommer beaktas i framtida detaljplanering.
Motion om register över motioner
Monica Löfgren och Hans Nyberg (SD) hade skrivit en motion om att införa ett register över motioner på kommunens hemsida.
– Kanske bra motion, men vi har ingen finansiering för förslaget, sade Klas Bergström (M) och ansåg därmed motionen vara besvarad.
En diskussion utbröt därefter, och många tyckte nog att motionen var klok.
-Syftet är att det ska bli lättare för våra medborgare, menade Monica Löfgren (SD).
-Ni har tyvärr yrkat på att det ska loggas i ett sökbart digitalt register och det innebär att system måste köpas in och det är inte gjort över en natt, förklarade Claes Litsner (S) Kommunstyrelsens förslag till beslut, att motionen anses vara besvarad fick majoritet.
Maria Fornemo
Program för integration i Knivsta kommun Alla partier uttryckte sig positivt om att ta fram ett integrationspolitiskt program. Anna Koskela Lundén (L) gav dessutom uttryck för ett tilläggsyrkande som gick ut på att nyanlända ska få gå i förskolan av integrationsskäl, bland annat för att komma in i svenska språket, och för att föräldrarna fångas upp och lotsas in i samhället. Vänsterpartiet yrkade också bifall till programmet och gillar att det ska genomföras i samverkan med flera nämnder och civilsamhället.
Ärendet ”Revidering av prislista för kommunens bokningsbara lokaler” gör att föreningslivet i Knivsta kan glädjas åt billigare avgifter för förråden i CIK. De är i dagsläget dyra, kunde fullmäktige konstatera, och en utmaning för föreningar som har säsongsbokningar i huset. Nu beslutade alltså fullmäktige om en billigare avgift.
Årets första och sista fysiska fullmäktigemöte gick i mål kl 21.10 på kvällen.
