Här kommer slutreplik från fem Vänsterpartister på Matilda Hübinettes (KNU) och Mimmi Westerlunds (KD) replik den 15 mars.
De som vill jobba heltid ska kunna göra det utan att behöva jobba ett pass på morgonen och ett på kvällen, skriver Jenny Parkert med flera.
Delade turer inom omsorgens kvinnodominerade yrken, men även inom kollektivtrafiken, är ett gissel som arbetsgivare har infört för att pressa kostnaderna. Knivstas kommunstyrelseordförande Matilda Hübinette (KNU) och förste vice ordförande Mimmi Westerlund (KD) framställer det som en olycklig men nödvändig konsekvens av heltidsanställningar(UNT 14/3). Det är det inte.
Vi i Vänsterpartiet Knivsta anser att alla som vill jobba heltid ska kunna göra det utan att behöva jobba ett pass på morgonen och ett på kvällen. Det är bara en fråga om politisk vilja. Med god schemaläggning kan de delade turerna elimineras och goda arbetsvillkor för dem som tar hand om våra äldre och sjuka återskapas. I Söderhamn erbjuds de som tackar ja till delade turer 70 procent av lönen under den tid av dagen som de inte arbetar. Det skulle kunna vara en godtagbar nödlösning även i Knivsta.
Till skillnad mot vad Hübinette och Westerlund hävdar arbetade den majoritet i vilken Vänsterpartiet ingick förra mandatperioden i tät dialog med förvaltningen om att få bort de delade turerna. Samtidigt gick allt fler vårdbiträden och undersköterskor över till heltidsanställningar. Politiken hade en god dialog med förvaltningen om såväl detta som om medarbetarinflytande över schemaläggning.
Med det nya styrets icke förpliktigande formulering att anställda inom kommunen endast “bör” och inte “ska” erbjudas heltid försämras Knivstas arbetsgivarvarumärke. Hübinette och Westerlund hävdar att deras ändringar är “små men bra” men frågan är för vem de är bra och varför de införs. Dessa små förändringar syftar till att spara in på lönekostnader för en grupp som så väl behöver varenda intjänad krona. Det blir helt enkelt mindre pengar till vårdbiträden och undersköterskor att betala hyra, mat och el.
För oss i Vänsterpartiet är delade turer inget alternativ. Anställda inom kommunens omsorg ska alltid erbjudas heltid och aldrig tvingas välja mellan det och acceptabla arbetsvillkor.
Jenny Parkert (V) Knivsta Anna Svensson (V) Knivsta Maria Fornemo (V) Knivsta Johanna Schalk (V) Knivsta Hanna Victoria Mörck (V) distriktsordförande
Jämställdhet och feminism lyser med sin frånvaro hos Knivstas politiska ledning, skriver Hanna Viktoria Mörck med flera, på UNT Debatt
Kampen för jämställdhet har kommit långt i Sverige om man jämför med de förfärliga villkor som kvinnor och flickor i andra delar av världen lever under. När Agenda 2030 rankar jämställdheten i världens länder hamnar Sverige på plats två efter Danmark. Men, precis som Agenda 2030 konstaterar, finns det inget helt jämställt land på jorden. Vi har kommit långt, men inte så långt att vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda. I Sverige är det framförallt bekämpning av den relativa fattigdomen som skulle öka livskvalitén för många kvinnor, enligt Agenda 2030.
Vi Vänsterpartister i Knivsta ser därför med förvåning att begreppen jämställdhet och feminism lyser med sin frånvaro när den nuvarande SD-uppbackade politiska ledningen, bestående av Knivsta.nu (KNU) och Kristdemokraterna (KD), klubbar igenom sina planer för 2024. I bästa fall skulle detta kunna tolkas som ointresse och en vilja att bevara status quo, men när vi dessutom ser förslag som försämrar möjligheterna till heltidsarbete för den stora grupp kvinnor som arbetar inom Knivstas vård- och omsorg, är det svårt att inte bli orolig.
Jenny Parkert
Tillsammans med fackförbundet Kommunal driver Sveriges kommuner och regioner utvecklingsprojektet “Heltidsresan”, vars syfte är att göra heltidsarbete till norm inom välfärdens kvinnodominerade verksamheter. Projektet har klassats som den viktigaste jämställdhetsinsatsen på svensk arbetsmarknad just nu. I Knivsta har detta tagits på allvar och förra mandatperioden, då Knivsta styrdes av en bred koalition bestående av Moderaterna (M), Centerpartiet (C), Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (V), infördes krav på att alla anställda inom omsorgen skulle erbjudas heltid. Men efter bara ett drygt halvår vid Knivstamakten vill nu KNU och KD sänka denna höga ambitionsnivå. Direktiven för det viktiga arbetet med införandet av heltid för kommunens anställda inom vård- och omsorg går från att vara ett tydligt ”ska” till ett betydligt mindre förpliktigande ”bör”.
Arbetet med “Heltid som norm” inom vård och omsorg i Knivsta startade 2018. Då var det endast 47 procent av alla anställda som var heltidsanställda. Vid en mätning 2021 hade siffran ökat till 63 procent, vilket tyder på ett stort intresse från såväl gamla som nya medarbetare.
Johanna Schalk
Varför är det då så viktigt att anställda inom omsorgen erbjuds heltid? I Knivsta ligger medianlönen för vårdbiträden och undersköterskor på respektive 26 000 och 28 420 kronor, enligt kommunens senaste lönekartläggning. Efter skatt innebär det att dessa yrkeskategorier, som till 83 respektive 88 procent utgörs av kvinnor, i genomsnitt får behålla drygt 17 500 respektive 19 000 kronor.
” Vi i Vänsterpartiet Knivsta anser att rätten till heltidsarbete inom vården och omsorgen måste värnas. Det feministiska perspektivet är fortfarande relevant och får aldrig glömmas bort när beslut fattas – i världen, i Sverige och i små kommuner som Knivsta. På så vis ökar vi kvinnors och flickors möjlighet att göra fria val och forma sina liv så som de önskar.
För oss i Vänsterpartiet Knivsta är det därför en självklarhet att de som arbetar inom vården och omsorgen alltid ska erbjudas en heltidsanställning som skapar förutsättningar för ett ökat svängrum. Med en heltidslön ökar också möjligheterna till ekonomiskt oberoende, vilket kan vara nyckeln till förändring för kvinnor som är fast i destruktiva relationer. Men heltidsarbete är självklart inte bara viktigt för förmågan att försörja sig här och nu. Vår lön är grunden för en rad trygghetssystem och avgör hur mycket pengar vi får när vi är föräldralediga, långtidssjuka, arbetslösa och när vi går i pension.
Av anledningar som dessa anser vi i Vänsterpartiet Knivsta att rätten till heltidsarbete inom vården- och omsorgen måste värnas. Det feministiska perspektivet är fortfarande relevant och får aldrig glömmas bort när beslut fattas – i världen, i Sverige och i små kommuner som Knivsta. På så vis ökar vi kvinnors och flickors möjlighet att göra fria val och forma sina liv så som de önskar.
Hanna Viktoria Mörck (V) Anna Svensson (V) Maria Fornemo (V) Jenny Parkert (V) Johanna Schalk (V)
Det var längesedan någonting som har att göra med fritidsgårdar blev en riksnyhet. Det skriver Ola Bo Larsson i en analys om de senaste händelserna kring Socialdemokraterna i Botkyrka.
Socialdemokraterna i Botkyrka röstade i helgen bort sin och kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin. Med siffrorna 91–88 satte Socialdemokraterna sitt styre på spel i Botkyrka då samarbetspartierna och allmänheten nu inte riktigt vet hur misstroendet mot Ebba Östlin ska tolkas.
Ebba Östlin och hennes anhängare menar att ovanligt många nya medlemmar värvats inför omröstningen och att Östlin straffas för att ha beslutat att stänga Botkyrkas fritidsgårdar, som ägs av Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) i Botkyrka. Fritidsgårdarna har associerats med kriminella gäng.
I nuläget är det oklart om relationen mellan kriminella och fritidsgårdarna och om de nya medlemmarna har kriminella kopplingar. Enligt SVT säger ABF Botkyrka-Salem att studieförbundet inte varit inblandat i omröstningen.
Tiden får väl utvisa om vad som är sanning och vad som är överdrifter i denna soppa.
Det kan dock konstateras att det är dålig tajming för arbetarrörelsen. Socialdemokraterna behöver visa sig värdig Centerpartiet och andra liberaler i integrationsarbetet. ABF och studieförbunden behöver inte fler skandaler när regeringens stödparti bara ligger och väntar på fler felsteg.
Ett lätt sätt att identifiera en person från arbetarrörelsen och den breda vänstern är om vederbörande gillar fritidsgårdar.
Vi kan konstatera ytterligare en sak. Det var längesedan någonting som har att göra med fritidsgårdar blev en riksnyhet.
Ett lätt sätt att identifiera en person från arbetarrörelsen och den breda vänstern är om vederbörande gillar fritidsgårdar. Vänstern gillar nämligen fritidsgårdar. Kanhända är det just det Ebba Östlin fått erfara: att Socialdemokraternas rörelse mot mitten stoppades vid fritidsgårdarna.
Enligt ungdomsforskare är en fritidsgård till för ungdomar som har en “expressiv” stil till skillnad från de mer välanpassade och “instrumentella” ungdomarna som gillar reglerad och styrd verksamhet som idrott och skola och sånt. De expressiva ungdomarna är på sin höjd skejtare, men mer relationella och sökande.
Vilka är det då som arbetar på dessa fritidsgårdar? Ibland kan det vara högskoleutbildade socialpedagoger, men oftast är det fritidsledare som går 2 år på en av de 21 folkhögskolorna som sedan 70-talet utbildat fritidsledare. På Fritidsledarskolornas hemsida kan man läsa en beskrivning av fritidsledarens yrkesroll:
“Det centrala arbetet är att möjliggöra för en positiv fritid och att skapa trygga och fungerande relationer mellan individer. Fritidsledarrollen präglas av ett främjande förhållningssätt där det är viktigt att fokusera på människors inneboende resurser och på det som upplevs positivt. Uppdraget är att i fritidsarbetet stärka människor både som individer och samhällsmedborgare och att lyfta fram fritidens värde och möjligheter för människors välbefinnande. Fritidsledaren är därigenom en resurs i folkhälsoarbetet. Vidare fungerar fritidsledaren som en länk till samhället där demokratiska processer är centrala i arbetet.”
Det låter som ljuv musik för den breda vänstern. Mycken fin teori. Men svårt. Kanske det svårast tänkbara av allt pedagogiska arbeten i vårt land.
En fritidsgård måste vara kostnadsfri och är beroende av stöd från kommunen. Allt som heter bidrag måste naturligtvis målsättas och var förankrad i vetenskaplig forskning. Fritidspedagogiken och kommunens mål beskriver en verksamhet som arbetar med ungdomar på längre sikt. Varken ungdomarna eller fritidsledarskolorna (läs: forskningen) tillåter moraliska pekpinnar eller styrning. Eller att det finns en idé om att den här verksamheten ska vara nyttig. Vi pratar om socioekonomiska svaga grupper som ska styras utan några piskor som betyg eller morötter om en bättre framtid eller föräldrarnas jubel.
Ansvaret att driva en fritidsgård lägger vi på de av alla Sveriges pedagoger med kortast utbildning med minst teori, och således lägst status i samhället. När en förskollärares medellön i Stockholm är 39 644 kronor är medellönen för en fritidsledare 28 314 kronor.
När man sedan får höra att fritidsledare, förutom motvilliga och struliga ungdomar, nu har att göra med kriminella gäng blir man lite orolig för fritidsledarnas arbetsmiljö. Om nu Socialdemokraterna i Botkyrka lägger sin tillit till en sofistikerad och viktig fritidspedagogik har jag skrivit fram mig till en slutsats som varken har med Ebba eller Botkyrka att göra: Höj lönen för fritidsledarna!
Att hårdare straff minskar brottsligheten är rent önsketänkande
Det här är en debattartikel från Göteborgsposten den 3 sep – 22. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribenternas egna.
Lag och ordning har utsetts som den viktigaste valfrågan av de borgerliga politikerna. Den kriminalpolitik som förespråkas är helt inriktad på fler och längre fängelsestraff. Men dessa förslag styrs av tyckande och känslomässig retorik och inte på kunskap baserad på forskning, skriver bland andra Birgitta Göransson, före detta kriminalvårdsdirektör.
Socialdemokraterna stödjer inriktningen och har lagt fler propositioner om straffskärpningar än någon annan regering. Vi hoppas på en mer kunskapsgrundad kriminalpolitik och listar några påståenden från politiker och media och anger vad internationell och nationell forskning säger om dessa.
– Brottsligheten ökar
Den största brottsökningen i Sverige ägde rum efter andra världskriget fram till 1970-talet. Den har stannat av efter 1990. Den självdeklarerade brottsligheten har sjunkit för de flesta brott senaste åren. År 2021 minskade antalet anmälda brott jämfört med 2020.
– Brottsligheten går ner i åldrarna
Ungdomsbrottsligheten i sin helhet går inte ner i åldrarna. Både den anmälda och den självdeklarerade ungdomsbrottsligheten har minskat i flera decennier. De mest brottsbelastade var de som föddes på 40- och 50-talet.
– Våldsbrottsligheten ökar
Gängbrottsligheten speglar inte våldsutvecklingen i stort. De anmälda misshandelsbrotten minskar sedan 2010. Andelen av befolkningen som anger sig ha utsatts för våld minskar kontinuerligt sedan 2006. Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister visar en tydlig nedgång av antalet personer som vårdats för våldsskador.
– Det dödliga våldet ökar och gängskjutningar med dödlig utgång ökar
Antalet mord och dråp per 100 000 invånare från 1965 till 2020 ökar fram till 1990, sjunker därefter men har ökat igen, dock ej till maxnivån från 1990. Gängskjutningarna med dödlig utgång har ökat. En mycket allvarlig brottslighet som också hotar allmänheten då skjutningar sker på offentliga platser. Numerärt är få individer involverade i denna våldsbrottslighet. Hur tragiska fallen än är, har risken att dödas genom kriminellt våld minskat för medborgarna i gemen men med stora lokala och regionala skillnader.
– Målet för kriminalpolitiken ska inte vara att vårda fångar utan att straffa
Bild: FREDRIK SANDBERG /TT
Målet för svensk kriminalpolitik sedan 1990-talet är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Kriminalvårdens primära uppdrag har aldrig varit att vårda fångar. Uppdraget har alltid varit att verkställa straff på ett rättssäkert sätt (”och med aktning för människovärdet” angavs efter andra världskriget). Samtidigt ska Kriminalvården arbeta för att minska återfall i brott. Alla insatser för att minska återfall i brott ska ske inom straffets ram.
Motivera missbrukare Om vårdbehov finns har alla dömda rätt till samma vård som andra medborgare. Vårdenheter får inte byggas upp inom Kriminalvården. Insatser mot återfall i brott är skol- och yrkesutbildning, att motivera missbrukare till vård, låta kvinnomisshandlare och sexualförbrytare lära sig vilka mekanismer som orsakar brotten och förändra dem. Återfall i brott ökar inte. Återfallen har sjunkit från 42 procent år 1999 till 21 procent 2021. Endast två av hundra dömda sexualbrottslingar återföll i våldtäkt tre år efter frigivningen.
– Stoppa den ökande brottsligheten med längre straff. Inkapacitera gängbrottslingar
Antalet fängelsestraff tycks inte påverka brottsutvecklingen i ett samhälle. Längre fängelsestraff gör det inte och avskräcker inte. Enskilda gärningspersoner kan oskadliggöras genom långa frihetsstraff, men det påverkar inte våldsnivån i samhället. Brottsligheten fortsätter med andra gärningsmän. Polisiära insatser och straff måste kompletteras med sociala förebyggande och rehabiliterande insatser.
– Invandringen är orsaken till den ökande brottsligheten
Brotten har inte ökat när invandringen har ökat. Risken för utrikesfödda att begå brott sjönk trots att vi hade ett omfattande flyktingmottagande 2015. Polisen beräknar att antalet som är involverade i det gängrelaterade våldet rör sig om 5 000, ett par promille av första och andra generationens invandrare. Andelen unga som lagförs för brott minskar generellt, inklusive för första och andra generationens invandrare. Den politiska debatten koncentreras helt till brottsligheten bland dem med utländsk bakgrund fast huvuddelen av brotten begås av infödda svenskar.
Polisen beräknar att antalet som är involverade i det gängrelaterade våldet rör sig om 5 000, ett par promille av första och andra generationens invandrare
Det finns problem i Sverige. Stor ekonomisk ojämlikhet råder. De fattiga har blivit fattigare och de rika rikare. Barnfattigdomen ökar. Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar. Barnens skolresultat har försämrats. En segregation mellan stadsdelar har fått växa sedan 1990-talet. Det är här och inte i hudfärgen som orsakerna till brottsligheten ska sökas.
Vi har tillförlitlig kunskap om att mer straff inte minskar brottsligheten. Den exceptionella straffökningen kommer till enorma kostnader, inte bara för kriminalvården utan också som en förändring av Sverige vad gäller hävdvunna rättsprinciper och rykte om att vara ett humant och förnuftigt land på kriminalpolitikens område.
Efter år av sparkrav och marknadspolitik är det dags att satsa på en jämlik folkhälsa , skriver fyra vänsterpartister
Den svenska sjukvården är bland de bästa i världen. Vi ska vara stolta över att ha byggt upp det tillsammans. Det gäller särskilt människorna som jobbar inom vården. Frågan är dock om Region Uppsala, där M, MP, L, C och KD styr och ansvarar för sjukvården, ger personalen de rätta förutsättningarna? Många vittnar om en ohållbar arbetsmiljö. Det gör att många länsbor behöver vänta alldeles för länge på den vård de behöver. Samhället blir alltmer ojämlik och det slår mot folks hälsa. Efter år av sparkrav och marknadspolitik är det dags att ta tillbaka kontrollen över sjukvården och satsa på en jämlik folkhälsa.
Under pandemin kan det inte undgått någon att det finns stora brister i vår sjukvård. På Akademiska sjukhuset larmar personalen gång på gång om brist på vårdplatser och en katastrofal arbetsmiljö. Hela avdelningar är stängda på grund av personalbrist. Semester dras in, sjukskrivningar och övertid ökar. Haveriet orsakat av det politiska styrets centralisering av HR-stödet kom som extra salt i såren.
Samtidigt är vårdbehoven större än någonsin när patienter som väntat under pandemin söker hjälp. Byråkratin som privatiseringar orsakar är en extra börda för både personal och ekonomi. Allt detta gör att sjukvårdens välutbildade personal får en allt tyngre belastning De ser att problemen med stängda vårdplatser och överbeläggningar ökar. IVO:s granskningar av Akademiskas akut är skrämmande läsning även för dem. Samtidigt ser de hur kollegor väljer att lämna.
Det ser dystert ut, men Vänsterpartiet har en plan.
Satsa ordentligt på sjukvården. Höj lönerna. Ge alla rätt till en egen kompetensutvecklingsplan. Självklart ska vårdpersonal få arbetsskor betalda av arbetsgivaren! . Långsiktigt blir det billigast för skattebetalarna. Genom att minimera privatiseringar så sparar vi pengar som gör bättre nytta i den offentliga sjukvården.
Regionkandidater
En viktig del av vår plan för Region Uppsala handlar om att satsa på jämlikhet, med en trygg primärvård som är tillgänglig oavsett var i länet du råkar bo. Tandvård ska omfattas av högkostnadsskyddet. I regionen jobbar vi för avgiftsfria munhälsokontroller för äldre och för att hålla Folktandvårdens priser nere. Sjukvården ska samarbeta mer med kommunerna för att stärka elevhälsan och öka den förebyggande vården.
Vänsterpartiet vill skapa mer resurser till primärvården och BUP för att möta människors psykiska ohälsa. Det krävs krafttag från såväl regionen som kommunerna för att vända de negativa trenderna. Vi vill se en strategi mot ofrivillig ensamhet och en uppföljning av hur pandemin drabbat barn och ungas skolarbete och vilka åtgärder som krävs för att ge stöd och hjälp. För att samla och driva på arbetet inom folkhälsa vill vi inrätta en Jämlikhetskommission.
Parisavtalets beslut om begränsningen av temperaturökningarna har inte följts och kommer få allvarliga konsekvenser, även för oss. Fler översvämningar, skogsbränder och dödsfall nämns i SMHI:s klimatscenarier för länet. Risken finns också att saltvatten kommer in i Mälaren ur vilken flera kommuner tar sitt dricksvatten.
Länsstyrelsen har som Knivsta och Håbo tagit fram koldioxidbudgetar, som ger siffror på hur mycket vi behöver sänka våra utsläpp av klimatpåverkande gaser. Dessa budgetar ska tas på allvar. Region Uppsalas utsläpp ökade ifjol. Det duger inte om vi ska säkra framtiden,
En av de stora utsläpparna är trafiken och det har från många håll pratats om behoven av att resa mer kollektivt. Vänsterpartiet vill uppmuntra till ökat resande genom att sänka biljettpriserna, med det långsiktiga målet fri kollektivtrafik. Vi vill införa fler pendlarparkeringar på landsbygden där du kan byta från bil till buss. Vi vill införa ”Wienmodellen” med ett årskort för 305 kronor i månaden för resor inom länet.
Vänsterpartiet kommer i Region Uppsala att jobba för att politiken tar tillbaka kontrollen över den framtida sjukvården, över klimatet och över det kollektiva resandet.
Krönika av Jenny Parkert i ”Vänstern i Knivsta” – augusti 2022
När jag började det arbetsliv, som jag sedan dess är fast i, så var det inom äldreomsorgen som outbildat vårdbiträde. Det var lätt att få jobb för det skreks efter arbetskraft som ville ta hand om våra äldre. Jag hade tänkt bli kvar en sommar – det blev 16 år, varav 8 som undersköterska.
Har alltid trivts bra med mitt jobb med att ta hand om boende och patienter, det är alla sparkrav som ibland gjort det omöjligt. Inom äldreomsorgen skulle vi spara på tvättlappar, inte byta inkontinensskyddet när den boende bara kissat en gång. Vi fick t o m höra att vi skulle ta bort guldkanten. Det finns dagar då jag har gått hem och känt att arbetet kanske var färdigt, men jag har inte hunnit ta hand om människan under patientrocken eller den boende som bakom den sorgsna blicken bara vill ha en klapp på kinden.
På Akademiska Sjukhuset släcker de ledande politikerna bränder, vi behöver i stället långsiktiga lösningar. Höj lönerna för sjuksköterskor och undersköterskor, vi behöver arbetskamrater. Då blir det en drägligare arbetsmiljö och långtidssjukskrivningarna på grund av utbrändhet eller värk minskar.
Jenny Parkert
Tyvärr har de ledande politikerna inte förstått att undersköterskan är en bristvara, det är ofta vi som ser patienten först. Vem underlättar för oss? Det måste börjas på vårdavdelningarna så att vi kan öppna de stängda vårdplatserna. Mer personal hos oss gör att vi kan ta emot fler patienter.
Kultur ska vara till för alla, inte bara en lyx för några få. Den ska vara lätt att uppleva och att utöva oavsett var man bor eller vem man är.
Ett lyft för kulturlivet i Knivsta har utan tvekan Centrum för idrott och kultur varit. Under CIK’s tak ryms såväl idrottskultur som kultur i form av musik, dans, teater och konst. Under denna mandatperiod har vi även kunnat hälsa Fritidsbanken välkommen till kommunen. På Fritidsbanken kan Knivstaborna låna sport- och idrottsutrustning gratis i 14 dagar.
Över hela landet driver Vänsterpartiet på för att kulturskolan ska bli avgiftsfri. Det är ett strävansmål vi har även i Knivsta. Vi anser att alla barn, oavsett familjens ekonomiska förutsättningar, ska ges möjlighet att ta del av kulturskolans verksamhet.
Vi vill heller inte glömma bibliotekens betydelse i ett samhälle. De är en viktig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts och tar del av kunskap, litteratur och kultur. För barnen är biblioteken som en skattkista av kunskap och upplevelser. När Knivsta växer vill Vänsterpartiet säkra att även biblioteken tilldelas tillräckliga resurser. Att stärka biblioteken betyder i slutändan att stärka demokratin.
Maria Fornemo
Maria Fornemo 1:e vice ordförande
Utbildningsnämnden
Jenny Parkert och Cecilia Viklund arbetar båda på Akademiska. Deras jobb påverkas av bristande resurser.
– Det pratas mycket om effektiviseringar, men det här är ingen bilfabrik. Det är svårt att planera för när det kommer in många patienter och hur sjuka de är, säger Cecilia Viklund.
Jenny Parkert arbetar som undersköterska på Akademiska och är fackligt ombud för Kommunal. Hon trivs men är orolig för återväxten i yrket.
– Inom några år är det många av oss som går i pension och jag tror inte det är så många som vill arbeta som undersköterskor i framtiden. Det är ett kul jobb men dålig lön.
Hon är inte ensam om att oroa sig för personalbristen inom vården. Att det saknas personal är en stor bidragande orsak till att vårdplatser hålls stängda och att människor inte får vård i rätt tid. När vi pratar om vad som krävs för att locka fler att jobba inom vården är det två saker som återkommer: Lön och arbetsmiljö.
Jenny Parkert tycker att det satsas alldeles för lite på vårdpersonalens löner och att de få satsningar som görs riktar sig till sjuksköterskor.
Jenny Parkert
– Vi undersköterskor får alltid höra att man måste satsa på sjuksköterskorna för att det är brist på dem, men jag vet att det finns avdelningar på Akademiska som har stängda vårdplatser för att det saknas undersköterskor.
Cecilia Viklund arbetar som sjuksköterska på barnkirurgen på Akademiska. Hon håller med om att det dåliga löneläget gör att färre söker sig till vården.
– Tyvärr hör man ofta människor som inte själva jobbar i vården säga ”lönen spelar inte så stor roll, undersköterskor och sjuksköterskor vill bara göra ett bra jobb”. Visst vill vi det men vi vill också ha en rimlig lön. Jag tycker det är sorgligt hur man underbetalar kvinnodominerade yrkesgrupper.
Hon fortsätter:
– För att vara sjuksköterska behöver man tre års högskoleutbildning. Många har fyra år. Vi har stort ansvar, mycket stress och konstiga arbetstider, men det syns inte på lönen.
Tuffare arbetsmiljö Jenny Parkert har arbetat på sin nuvarande arbetsplats i åtta år. Cecilia Viklund i nästan 15 år. Båda upplever att arbetsbördan har ökat och att problemen med stängda vårdplatser och överbeläggningar har blivit större.
Cecilia Viklund
– När jag började var nätterna oftast väldigt lugna. Nu är arbetsbelastningen på nätterna nästan samma som på dagtid, säger Cecilia Viklund.
I takt med att allt fler operationer kan göras inom dagkirurgin är patienterna som idag blir inlagda oftast i behov av mer vård.
– Nu är det nästan bara multisjuka patienter som blir inlagda på min avdelning. Det gör arbetet tyngre, men resurserna har inte ökat. Tvärtom har de nästan blivit mindre på grund av brist på personal, fortsätter Cecilia Viklund.
Jenny Parkert berättar att hennes avdelning hade plats för 24 patienter när hon började. Idag finns bara plats för 15 för att det saknas personal.
”Vi brukar säga att vi har 15 patienter på vår avdelning men i praktiken har vi alltid 18”
– Fast vi brukar säga att vi har 15 patienter på vår avdelning men i praktiken har vi alltid 18. Så ser det ut på många håll idag.
Behövs mer resurser Båda är överens om att vården är i behov av mer resurser. I debatten lyfts ibland andra lösningar, som att effektivisera vården på olika sätt eller fler privata alternativ. Cecilia Viklund och Jenny Parkert ger inte mycket för det.
– Det är inte som att vi går och sölar på jobbet idag. Det pratas mycket om effektiviseringar, men det här är ingen bilfabrik. Det är svårt att planera för när det kommer in många patienter och hur sjuka de är. Det behövs verkligen mer resurser, säger Cecilia Viklund.
Hon jämför med försvaret som har varit aktuellt nu.
– Det är ju ingen som säger att Försvarsmakten ska klara ett utökat uppdrag med samma resurser. Men när det gäller vården så ska det gå att trolla på något sätt.
Jenny Parkert har en bakgrund inom den privata äldrevården och hon vill inte att vården ska privatiseras mer.
– De tänker väldigt mycket på pengar. Det gör man på Ackis också men inte på samma sätt. Det märktes tydligt att det fanns ett vinstkrav.
Covid har slagit hårt Särskilt nu efter två år med pandemi är det viktigt att satsa på vården. Det senaste året har Cecilia Viklunds avdelning haft många stängda vårdplatser. Det fanns en personalbrist redan från början och nu har personal varit utlånad till att arbeta i covidvården och senare för att ta hand om patienter under en RS-epidemi.
– Det har varit svårt att beta av operationsköerna, de har snarare växt på sig.
Även Jenny Parkert har märkt av effekterna av covidpandemin.
– Jag tror det finns en ännu större vårdskuld än vad man räknat med. Det händer att människor dyker upp med problem som de gått med en tid och säger att de inte velat störa under pandemin.
Text
Anne-Li Lehnberg
politisk sekreterare för Vänsterpartiet
Region Uppsala
Våra barn och ungdomar är det viktigaste vi har och vi som kommun behöver värna om dem och framför allt ge dem möjlighet att få växa upp i ett tryggt sammanhang. Knivsta behöver växa och utvecklas på ett sätt som säkerställer att våra unga ser en framtid i kommunen och vill bo kvar här.
Undersökningar visar på att upp emot åtta av tio unga idag lider av klimatångest. Klimatfrågan är högst aktuell i deras liv och ett problem vi inte vill låta dem få ärva och axla själva i framtiden. Vi i Vänsterpartiet ser på miljö- och klimatfrågan som något väldigt viktigt för vår jord men också för våra barns psykiska och fysiska hälsa.
Said Hodzic
Knivstas geografiska läge gör att våra ungdomar behöver kunna röra sig mycket friare och lättare i kollektivtrafiken. Våra förslag om fri kollektivtrafik togs emot väldigt bra sist och vi i Vänsterpartiet tycker att våra ungdomar ska få fortsätta avnjuta den förmånen, för att träffa vänner och utöva fritidsaktiviteter.
”En jämlik skola där alla elever får stöd att utvecklas så långt de kan…”
En jämlik skola där alla elever får stöd att utvecklas så långt de kan utifrån deras förutsättningar är en självklarhet för oss, oavsett vilken skola eleverna går på. Att marknadsskolorna gör vinster på våra barns bekostnad är något som behöver stoppas nu! Vår vänsterpolitik för en ny skolreform som inte slår ut våra unga innan de ens fått chansen går i linje med vad det svenska folket vill.
Gustav Åhlander
Den kommunala utbyggnaden och tillväxten behöver ha ett syfte och en plan som säkerställer att våra unga har någonstans att flytta till men också råd att bo och stå på egna ben i framtiden. Samtidigt som vi ser Knivsta växa behöver vi värna om de naturvärden och ekosystemtjänster vår kommun besitter, där en utbyggnad behöver ske med hållbarhet i sikte.
Said Hodzic och Gustav Ålander kommunfullmäktigekandidater
Artikel i Vänstern i Knivsta augusti 2022 – valtidningen
Neil och Jenny om sjukvård och kollektivtrafik.
Hur mycket resurser ska sjukvården få och hur ska kollektivtrafiken stärkas? Regionvalet är viktigare än du kanske tror.
– Det behövs mer resurser till vården. På min avdelning är vi ständigt överbelagda och många vårdplatser på Akademiska är stängda för att det saknas personal.
Jenny Parkert arbetar som undersköterska på Akademiska och är fackligt ombud för Kommunal. Hon kandiderar också till regionfullmäktige för Vänsterpartiet. För henne var det självklart att engagera sig i Vänsterpartiet.
Regionvalet är viktigt
– Det gör stor skillnad för sjukvården vilka som styr Region Uppsala. Vänsterpartiet för en sjukvårdspolitik som ger rätt resurser till vården och satsar på vårdpersonalen, säger Jenny Parkert och fortsätter:
– Vi har till exempel i vårt budgetförslag för 2023 vikt ungefär 300 miljoner kronor extra till Akademiska sjukhuset. De borgerliga och Miljöpartiet som idag styr regionen har i stället lagt nedskärningar på Ackis. Självklart skulle det se annorlunda ut om vår politik får genomslag.
Neil Olmerod och Jenny Parkert
Regionvalet kallas ibland för det glömda valet. Samtidigt tycker många att sjukvården och klimatomställningen är viktiga frågor. Där har regionpolitiken, som både ansvarar för vården och kollektivtrafiken i Uppsala län, stor betydelse.
– Vägtransporter står för en stor del av våra klimatutsläpp. För att få ner utsläppen måste fler lämna bilen hemma och åka kollektivt. Då måste kollektivtrafiken bli både bättre och billigare, säger Neil Ormerod, regionråd för Vänsterpartiet.
Vilka är de viktigaste satsningarna som Vänsterpartiet vill göra på kollektivtrafiken i Uppsala län?
– Vi vill införa ett billigt årskort för runt 3 650 kronor eller en tia om dagen för hela Uppsala län. Förslaget kommer ursprungligen från Wien och där har årskortet blivit så populärt att det idag finansierar sig själv. Dessutom vill vi införa rabatterade enkelresor för pensionärer och sommarlovskort för ungdomar.
Under de senaste åren har taxorna i kollektivtrafiken ökat betydligt mer än priserna på andra saker.
– Det är inte värdigt mitt under en brinnande klimatkris. En väl utbyggd och billig kollektivtrafik i hela länet gynnar både de med lägst inkomster och klimatomställningen, säger Neil Ormerod.
Anne-Li Lehnberg
politisk sekreterare
Vänsterpartiet Region Uppsala
