Fattigdomen ökar, fler barn blir vräkta och matpriserna skenar. När den politiska retoriken kretsar kring syndabockar och dålig karaktär är det viktigt att påminna sig om de verkliga orsakerna till den ökade fattigdomen: en politisk linje som går ut på att ta från de fattiga och ge till de rika.
När jag var elva år åkte min familj och jag på vår första utlandssemester. Mamma och pappa hade hittat ett sätt att möjliggöra min och min brors stora dröm: att åka till Disneyland i Paris.
Allt var kalkylerat in i minsta detalj. Vi hade en för tiden unikt bränslesnål bil: en Volkswagen Lupo, som fortfarande är den minsta bilmodell jag någonsin skådat. Den är som en Fiat 500, fast helt utan charm (och givetvis utan AC). Vi bodde på billiga hotell längs vägen och sedan utanför Paris. På ett ställe klämde vi in oss i ett trebäddsrum och smugglade med frukost till pappa.
Min bror och jag var överlyckliga. Vi hade aldrig tänkt att Disneyland var möjligt för oss, och det var det inte egentligen, för mamma och pappa hade helt enkelt inte råd. Men de gjorde uppoffringar och planerade minutiöst för att uppfylla vår dröm (och tysta vårt tjat).
Och det ordnade sig för oss: ekonomin blev bättre, vi skuldsatte oss inte. Jag hade en trygg uppväxt och behövde inte oroa mig för att ha råd med mat. Vi levde inte i lyx, men inte heller på gränsen.
Men för många barn är läget ett annat, och de mest utsatta i samhället har prövats hårt av de senaste årens politik. Var elfte barn växer upp i en skuldsatt familj, och nära sju procent av befolkningen lever i fattigdom. Andelen fattiga i Sverige har fördubblats (!) sedan 2021. Omkring 700 000 svenskar klarar inte av att betala nödvändiga utgifter.
Jag vet att finansminister Elisabeth Svantesson (M) har haft en ekonomiskt tuff uppväxt. Det är svårt att förstå hur man kan göra den resa hon gjort: att gå från att leva på marginalen till att ge det lika verklighetsfrånvända som nedvärderande svaret ”pruta i matbutiken”.
Var elfte barn växer upp i en skuldsatt familj, och nära sju procent av befolkningen lever i fattigdom. Andelen fattiga i Sverige har fördubblats (!) sedan 2021. Omkring 700 000 svenskar klarar inte av att betala nödvändiga utgifter.
Regeringen tycks se fattigdom som ett val, eller åtminstone som ett resultat av en rad dåliga beslut. Kort sagt: det är individens eget fel att pengarna inte räcker. Många gånger verkar de vara övertygade om att larmen om tomma bankkonton är överdrivna: att det bara handlar om att folk inte vill avstå avokadomackor och take away-latte.
Men det är politiska beslut – ytterst Elisabeth Svantesson – som är ansvarig för utvecklingen. Tidöpartiernas politik äratt offra de fattiga för att gynna de rika: det är omvänd Robin Hood-politik. Den ökade fattigdomen är inte en slump.
Inte nog med att man sänkt skatten för medel- och höginkomsttagare och höjt rotavdraget: man har också varit passiv i frågan om de ökade levnadskostnaderna, som matpriserna och hyrorna. Bostadsbidraget har urholkats så mycket de senaste åren att det i samma utveckling kommer att ha avvecklat sig självt år 2035.
Sveriges stadsmissioner larmade för ett par veckor sedan om att 10 000 barn är hemlösa. Organisationen beskriver den ökande fattigdomen som ”en storm som vi inte tidigare trott varit möjlig”. Det är stormen Svantesson som har dragit in.
När regeringen och SD nu planerar för ”kvalificering till välfärden” – lyssna på det sjuka uttrycket – kommer det att innebära ännu hårdare press på samhällets svagaste och ännu större klyftor. Ironiskt nog hävdar man, som alltid, att syftet är att öka integrationen. Men hur ska en människa komma in i samhället utan tillgång till föräldrapenning eller bostadsbidrag?
När den politiska retoriken kretsar kring syndabockar och dålig karaktär är det viktigt att påminna sig om de verkliga orsakerna till den ökade fattigdomen: att utgifterna ökat mer än intäkterna, samtidigt som politiken inte bara misslyckats med att väga upp den utvecklingen, utan helt enkelt prioriterat annat.
Debattartikel, om vårt förslag till Mål och budget 2026, införd på UNT Debatt den 12 juni 2025. Länk till förslaget finns i slutet av denna artikel.
På grund av regeringens skattesänkningar för de rika har det blivit svårare för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet. Därför är en skattehöjning en förutsättning för och en investering i Knivstas framtid. Knivsta kommun behöver mer pengar för att trygga vård, skola, och omsorg, skriver Elin Johansson och Christer Johansson.
Efter år av minskade statsbidrag och ökad inflation behöver Knivsta kommun mer pengar för att trygga vård, skola, och omsorg. Vänsterpartiet Knivsta vill öka resurserna till barn och unga, till skolan, till Knivstas naturliv och till billiga bostäder. Vi vill också se en ökad medborgardialog som för fram kreativa idéer från Knivstas befolkning.
När Knivsta kommun antar budgeten för 2026 märks skiljelinjerna mellan Vänsterpartiet och det nuvarande styret med Knivsta.nu i spetsen. Den absolut största skillnaden är att Vänsterpartiet ger utbildningsnämnden 30 miljoner mer för att öka antalet utbildad personal. För det går inte längre att göra besparingar inom skola och förskola. Om samhället inte ser till att alla kan läsa, skriva och räkna när de går ut grundskolan så riskerar vi att få betala ett dyrt pris i form av ökad psykisk ohälsa och minskad framtidstro. Genom att säkerställa att alla unga ser fram emot vuxenlivet och ser en chans till ett bra liv efter skolan kan vi mota den depressionsepidemin som har växt fram. Men för detta krävs resurser i form av pengar och personal.
Knivsta ska vara en säker och trygg plats att vistas på under oroliga tider. Därför vill vi också se till att det finns en fritidsgård i kommunen, fri kollektivtrafik för unga på fritiden, fler fotbollsplaner och lägre avgifter i kulturskolan. Vi vill dessutom att fler unga får ett sommarjobb. Genom ökade möjligheter till fritidsaktiviteter har de unga större frihet att bestämma var de själva känner sig trygga och vill spendera sin tid någonstans. För att finansiera allt detta har vårt förslag nästan 14 miljoner mer än styret, fördelat på flera nämnder.
Knivsta är känt för sina fina naturområden, från Valloxen till det gröna Gredelby Hagar, något vi är stolta över. Vänsterpartiet vill se ett hållbart miljöarbete. Knivsta kommun behöver bland annat en ny översiktsplan för att kunna bevara vår natur på lång sikt, ett nytt naturreservat i Kölängen samt en stadspark för fler generationer och har budget för att backa upp den. Ett centralt projekt som detta kräver mer än det styrets budget ger utrymme för och vi föreslår en miljon mer till projektet I denna anda har vi lagt mer pengar än styret på gator, park, natur och miljöutveckling. Vi satsar även på en cykelväg längs med 255:an från Vassunda till Uppsala. Region Uppsala har sin del i sitt förslag nu måste Knivsta besluta om vår del.
För oss är medborgardialog A och O. I en demokrati ska medborgarna själva kunna vara med och skapa sin framtid. Inför vårt arbete med budgeten har vi i Vänsterpartiet funnits på torg i såväl Alsike som Knivsta, stått på perrongen och knackat dörr för att samla in Knivstabornas åsikter om vad som behöver prioriteras. Precis som vi anser många av Knivstas invånare att de ohållbara, växande hyrorna är ett stort problem. Därför ger vi i vår budget Knivstabostäder uppdrag, i ägardirektivet, att bygga fler billiga bostäder.
Vi anser också att kommunens viktigaste resurs – alla medarbetare som dagligen gör fantastiska insatser – behöver en god arbetsmiljö. Istället för nedskärningar och krav på effektiviseringar vill Vänsterpartiet börja förkorta arbetstiden för en eller flera yrkesgrupper. Vi har även 8,4 miljoner mer än styret till stödverksamhet för kärnverksamheterna och dess medarbetare.
På grund av regeringens skattesänkningar för de rika har det blivit svårare för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet. Därför är en skattehöjning en förutsättning för och en investering i Knivstas framtid. Vänsterpartiets budget har plats för satsningar på dryga 65 miljoner på grund av en skattehöjning på 70 öre per hundralapp (0,7 procentenheter). Det är en skattehöjning där medborgarna själva – genom medborgardialog – kan vara med och påverka hur resurserna ska fördelas.
Elin Johansson (V)
ordförande Christer Johansson (V)
gruppledare
Här kommer den sista artikeln från tidningen Vänstern i Knivsta som delas ut till några tusen hushåll i kommunen, inför 1 maj. Då vi inte har råd att dela till alla hushåll kommer här den sjunde artikeln digitalt.
Allt blir dyrare. Orimliga priser på mat, el och boende drabbar hushållen. Regeringen väljer i de flesta lägen att inte göra någonting och lägger ansvaret på medborgarna, var och en får klara sig bäst de kan.
Vi i Vänsterpartiet tycker att vi tillsammans ska ta ansvar för att göra det billigare för hushållen. Det innebär till exempel att återta kontrollen över våra elnät och sätta press på matjättar som sätter överpriser. I Knivsta vill vi också ha gratis kollektivtrafik för unga och billigare bostäder.
Gå med oss i första maj-tåget och stå upp för ett samhälle där vi hjälps åt för att alla ska ha råd!
Vänsterpartiet vill ha fri kollektivtrafik för unga
Alla unga ska ha möjlighet att ta sig till fritidsaktiviteter och träffa vänner, oavsett familjens ekonomi. Vänsterpartiets sommarlovskort har redan gjort skillnad – nu vill vi gå längre och införa avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar året runt. En satsning för rörelsefrihet, gemenskap och en mer jämlik uppväxt i Knivsta.
Vänsterpartiets reform om avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarlovet har blivit en succé.
– Vi vill gärna utöka reformen och ge kommunens ungdomar möjlighet att åka gratis året runt, säger Elin Johansson, ny ordförande för Vänsterpartiet Knivsta.
Sommarlovskortet infördes 2018 och var en jämlikhetsreform som gjorde att inte minst barn från familjer med lägre inkomster hade lättare att ta sig till fritidsaktiviteter och träffa kompisar. Initiativet kom från Vänsterpartiets riksdagsgrupp som drev frågan i budgetförhandlingar med regeringen. Kortet var då finansierat på rikstäckande nivå. Dessvärre togs detta bort redan 2019 i en budget som röstades igenom av M, KD och SD. Sedan dess är det upp till regionerna att besluta om budgetering för gratis kollektivtrafik för unga.
I Knivsta kommun får elever gratis busskort för resor till och från skolan beroende på hur lång resväg de har mellan skolan och hemmet. Att köpa busskort som gäller även utanför skoltid innebär en stor kostnad för många familjer. Det finns också barn och ungdomar som inte omfattas av kommunens regler för gratis skolresor men som ändå har behov av busskort.
– För oss är det självklart att ungdomarna i Knivsta ska kunna ha en meningsfull fritid. Då måste de också kunna transportera sig. Vänsterpartiet Knivsta har därför lagt en budget som inte bara tar höjd för ungas möjlighet till gratis kollektivtrafik på sommaren, utan också efter skoltid hela året runt, säger Elin Johansson.
KRÖNIKA i tidningen Vänstern i Knivsta som delas ut till några tusen hushåll i kommunen, inför 1 maj. Då vi inte har råd att dela till alla hushåll kommer här den femte artikeln digitalt.
Det är kanske självklart när man är född och bor här, men det tål att sägas. Jag älskar detta lilla, växande samhälle. Minnen av att cykla runt efter skolan på nittitalssommaren, doften av sågverket, Ica och Konsum (på den tiden) och Kupolen. Jag minns dessa små delar av vad vi kallar samhället. Men detta är byggnader, och byggnader är bara tecken på ett samhälle, inte samhället självt.
Ett samhälle utgörs av människor och deras interaktioner, deras möten. När vi talar, möts, ser varandra, förstår varandra, då byggs ett samhälle. En ensam individ är inte ett samhälle och en ensam individ är, enligt forskningen, ofta ganska olycklig.
Dock blir vi allt mer ensamma. Mer benägna att få vår mat hemlevererad, prioritera ner att gå ut och äta för att det är för dyrt, att fika eller umgås. Regeringen talar på nationell nivå om den ofrivilliga ensamheten som breder ut sig i samhället.
Så min förhoppning, som någon som älskar Knivsta, är att vi som individer ska fortsätta ge oss ut i samhället och skapa det tillsammans, och att vi från politiskt håll ska göra det möjligt att mötas. Med hjälp av billig kollektivtrafik, trygga vägar som låter oss ta oss till varandra, lokaler där föreningar kan bedriva sin verksamhet, och platser såsom parker, bibliotek, eller torg, där vi kan samexistera bredvid varandra, ge oss möjlighet att se att vi är en del av något större. Ett samhälle.
Knivsta är landets mest ungdomstäta kommun och det finns många intressen och behov att tillfredsställa. Bland det som saknas är en fritidsgård där unga kan träffas och förverkliga sina drömmar.
Den största delen av dygnet för kommunens unga är fritid och den enskilt största fritidsverksamheten är musik. Med ett aktivt föreningsliv och en kvalitativ kulturskola finns det en hel del aktiviteter att välja på. Många ungdomar är också aktiva på fritiden och flera utmärker sig med fina prestationer inom såväl idrott som kultur.
Men en stor grupp unga hamnar av olika anledningar utanför dessa organiserade fritidsaktiviteter. En fritidsgård skulle kunna bli mötesplats för denna grupp.
Tidigare fanns en fritidsgård vid Thunmanskolan och under en kort period även vid Alsike skola, när den hade högstadieelever. Då fanns det möjligheter för ungdomar att besöka gårdarna och där mötas av utbildade fritidsledare. Tillsammans arrangerade ungdomar och fritidsledare aktiviteter både på och utanför gårdarna. Några exempel är filmvisningar vid Särstabadet, konserter, skidresor, LAN-träffar och möjlighet att spela musik i replokalen. Men det viktigaste var att det skapades relationer mellan ledarna och ungdomarna.
De senaste åren har det inte funnits någon fritidsgård i kommunen. Trots löften från det politiska styret om fritidsgård i Alsike redan 2023 har det hittills inte blivit någon. Vi i Vänsterpartiet vill se att barn och ungdomar ska kunna träffa varandra och engagerade vuxna såväl på fotbollsplaner som i sporthallar och på fritidsgården.
I dag försöker de fritidsledare som finns kvar att via uppsökande verksamhet nå ungdomar för att planera aktiviteter. Men det skulle underlätta för möten och det viktiga relationsskapandet om det fanns en fritidsgård att utgå ifrån.
Vänsterpartiet ser ett stort behov av att kommunens föreningslösa ungdomar får mötas och har i vårt förslag till ”Mål och budget 2025” avsatt medel för att driva en fritidsgård. Vi ser det som en god investering för kommunens och framför allt ungdomarnas bästa.
Christer Johansson foto: Ebba Johansson
Christer Johansson
gruppledare Vänsterpartiet Knivsta
Inför 1 maj kommer vi i Vänsterpartiet Knivsta att dela ut ännu ett nummer av Vänstern i Knivsta till några tusen hushåll, i kommunen. Då vi inte har råd att dela till alla hushåll kommer några utvalda artiklar att presenteras på vår webbplats. Detta är det tredje inlägget som tar upp varför Vänsterpartiet menar att det är viktigt med en bra skola.
Knivsta växer snabbt, och med en ung befolkning blir skolan en central del av framtidens samhällsbygge. Vänsterpartiet vill att alla barn ska ha en trygg och jämlik start i livet. Därför satsar vi på fler vuxna i skolan, resurser för hög kvalitet och en stark gemenskap – oavsett var i kommunen du bor.
Knivsta är en kommun som växer snabbt, med hög andel unga vilket gör att skolan har en särskilt viktig roll för en hållbar samhällsbyggnad. I takt med att kommunen utvecklas måste vi se till att våra skolor håller högsta kvalitet och att alla barn ges en jämlik start i livet. Vänsterpartiet vill se en skola där trygghet, kvalitet och gemenskap står i centrum.
Trygghet och ungas psykiska hälsa
Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, både i Sverige och i Knivsta. Tidiga insatser i skolan är avgörande för att vända denna trend. Därför vill vi se fler vuxna i skolan, både lärare och elevhälsopersonal, och att de ges kunskap och tid så att arbetet för att tidigt upptäcka och förebygga psykisk ohälsa blir effektivt. Fler vuxna skapar också trygghet och trivsel i klassrummen, vilket bidrar till en bättre skolmiljö och arbetssituation för alla elever. Vi vill även utveckla en starkare samverkan mellan skola, socialtjänst och vård för att effektivt hjälpa unga som mår dåligt och stötta föräldrar till ungdomar som mår psykiskt dåligt.
Alla skolor i Knivsta ska vara bra skolor
När Knivstas kommunledning fattar beslut om skolstruktur handlar det om strategiska val för hela samhällsutvecklingen. Med en befolkningsprognos som pekar mot 27 000 invånare år 2035 behöver planeringen av nya skolenheter, deras och befintliga skolors utveckling och resursfördelning ske med framförhållning och helhetssyn. Vänsterpartiet vill att alla skolor i Knivsta ska vara bra skolor med hög kvalitet. För att nå dit behöver vi se till att lärare och annan skolpersonal ges rätt förutsättningar att hinna se varje elevs behov. Det innebär att vi måste satsa på rimliga arbetsvillkor, resurser och tid för personalen att kunna ge eleverna det stöd de behöver. Vi vill också att framtida skolor ska drivas i kommunal regi, där skattepengarna går till elevernas utbildning och inte försvinner till vinstdrivande marknadsskolor. En kommunal skola ger bättre möjligheter att säkerställa likvärdighet och långsiktig kvalitet för alla elever i Knivsta.
Små skolor på landsbygden skapar gemenskap
De små skolorna på landsbygden har en viktig roll för att hålla hela Knivsta levande. De bidrar till lokal gemenskap och identitet och gör att barn kan gå i skola nära hemmet. Vänsterpartiet vill se att de små skolorna får rätt förutsättningar att finnas kvar med sina unika kostnadsutmaningar med hög, hållbar och heltäckande personaltäthet och lågt elevantal. En levande landsbygd gynnar hela kommunen – även tätorterna – och skapar en mångfald som gör Knivsta till en plats där alla kan trivas.
Vänsterpartiet Knivsta ser skolan som hjärtat, ett fundament i samhällsbyggandet; en trygg plats för lärande, en arbetsplats, ett kulturellt centrum och en investering i framtiden. Genom att satsa på trygghet, kvalitet och gemenskap i våra skolor kan vi bygga ett samhälle som är jämlikt, hållbart och bra för alla. Det är dags att prioritera barnens och framtidens Knivsta – en skola där alla får möjlighet att lyckas och utvecklas.
Linda Carlsson och Said Hodžić, båda lärare i kommunen skriver om Vänsterpartiet Knivstas skolpolitik och hur skolan utgör hjärtat i samhällsbyggandet.
Inför 1 maj kommer vi i Vänsterpartiet Knivsta att dela ut ännu ett nummer av Vänstern i Knivsta till några tusen hushåll, i kommunen. Då vi inte har råd att dela till alla hushåll kommer några utvalda artiklar att presenteras på vår webbplats. Här kommer några tankar från Euria Renberg ledamot i vår styrelse och ersättare i Bygg och miljönämnden.
Du är ny ersättare för Vänsterpartiet i bygg- och miljönämnden. Vad innebär det?
Det är oftast beslut om bygglov men det finns ett antal andra bygg- och miljörelaterade beslut. Som representant för Vänsterpartiet arbetar jag för ett hållbart Knivsta som klarar lokala samt internationella miljömål med stora marginaler. Bygge i Knivsta ska ske med god kvalitet utan kapitalisters tendens att fuskbygga.
Du är ganska ung för din post. Hur ser du på ungdomars möjlighet till politiskt engagemang?
Unga har så många bra och radikala idéer som går miste här i Knivsta eftersom det finns så få politiska platser och organisationer här. Många gör som jag och går med i Ung Vänster Uppsala istället men nu när Knivsta växer så är det bara en tidsfråga innan Ung Vänster kommer till Knivsta.
Höga hyror och långa köer gör det svårt för många att hitta ett hem. Vänsterpartiet vill se fler billiga hyresrätter och mer statligt stöd – för att bostaden ska vara en rättighet, inte en lyx.
Inför 1 maj kommer vi i Vänsterpartiet Knivsta att dela ut ännu ett nummer av Vänstern i Knivsta till några tusen hushåll, i kommunen. Då vi inte har råd att dela till alla hushåll kommer några utvalda artiklar att presenteras på vår webbplats. Först ut är vår nyvalde ordförande Elin Johansson.
Nybyggda hyresrätter är på tok för dyra. Hur ska unga kunna flytta hemifrån med sådana priser? Dags att göra något åt bostadssituationen och satsa på fler billiga hyreslägenheter.
Att bostadsmarknaden i Sverige är ur led vet alla. Redan när jag själv skulle flytta hemifrån för 25 år sedan var situationen hopplös. Det gick inte att få tag på hyresrätter och att köpa lägenhet tyckte jag var dyrt till och med då. Det som återstod var att flytta runt mellan andrahandskontrakt. Sedan dess har läget bara blivit värre: ännu färre hyresrätter, skenande priser på bostadsrätter och en skyhögt belånad befolkning. Dessutom har även andrahandshyrorna blivit orimligt dyra.
För att få tag i en lägenhet i Knivsta fick man fram till nyligen vänta sju år i bostadskö. Den kön har minskat något tack vare att nya hyresrätter byggts och Knivsta har nu kortare väntetid än övriga regionen, där kötiden är i snitt runt fem år. Men en hyreslägenhet med två rum och kök kostar runt 10 000 i månaden. För den som studerar, är ensamstående förälder eller har låg inkomst är det svårt att klara.
Följderna av den dåliga bostadsmarknaden är att unga inte kan flytta hemifrån, färre bildar familj och skaffar barn, par stannar i dåliga relationer för att de inte har råd att separera och fler blir skuldsatta, vräkta och hemlösa. Senaste årens räntehöjningar har också spätt på situationen.
Lösningen på problemen är fler billiga hyresrätter. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är bra att det har byggts nya lägenheter i Knivsta, men som sagt är hyrorna för höga. Det beror delvis på att de borgerliga partierna tog bort det statliga stödet som tidigare kunde sökas för att bygga hyresbostäder. Stödet hade sänkt hyrorna med tusenlappar i månaden. Vänsterpartiet vill ha mer statligt stöd för att hålla nere hyrorna så att alla ska ha råd. Ett hem är en mänsklig rättighet enligt FN.
Självklart ska vi också bygga med sans och helhetstänk. Knivsta ska fortsätta vara en trygg plats där människor vill stanna länge och leva sina liv. Men det går att bygga bostäder till alla och samtidigt skapa en trivsam småstad, om vi själva tar kontrollen över byggandet. Vi måste sluta låta marknaden diktera villkoren för våra hem och ta gemensamt ansvar för att alla ska ha råd att bo.
Ett debattinlägg i dagensarena 31 mars 2025
Om vi bara pratar om Trump göder vi hans negativa agenda, skriver Robert Hjalmarsson. Foto: Privat och Wikimedia commons.
Så vad händer när vi fokuserar på dessa negativa krafter vid till exempel fikabordet? Jo, vi ger dem kraft.
Tillhör du, liksom jag, den skara människor som i dag har lätt att reta och irritera dig över en människa som Trump, som tycks leda världen i fel riktning?
Till exempel runt fikabordet på jobbet träffar man ofta på ett fokus och en påtaglig irritation över de människor som leder världen.
Vad gör vi när vi så lätt lägger skulden för världens utveckling utanför oss själva?
Om vi tänker oss att världen, och det kollektiva medvetandet formas av positiva och negativa krafter, så är det viktigt hur vi riktar våra tankar och vår uppmärksamhet.
De krafter som nu styr världen, och som många av oss upplever som negativa och destruktiva, har inte uppkommit ur ett vakuum. Vi har format samhällen som är orättvisa och alltmer ojämlika. I denna grogrund finns ett pyrande missnöje som ger negativa krafter makt.
Så vad händer när vi fokuserar på dessa negativa krafter vid till exempel fikabordet? Jo, vi ger dem kraft. På detta vis är vi med och skapar den verklighet som vi egentligen inte vill uppleva. Självklar kan det vara lättare att lägga skulden för hur världen ser ut på någon annan. Mitt ansvar minskar ju och det finns inte så mycket jag kan göra.
Hur kan vi då motverka detta? Vi kan ta ett större ansvar för hur våra tankar och känslor skapar världen. Ju mer vi kan fokusera på positiva händelser och skeenden i vårt eget liv och i världen runt omkring oss, desto mindre kraft får despoter med maktanspråk som vill styra över oss. Detta kan tyckas långsökt för vissa, men om vi ser oss som medskapare till världen är inte världen en plats som vi bara hamnat i, utan en plats som skapas genom vårt bidrag i form av tankar och känslor.
Ju mer vi fokuserar på det positiva, desto större möjlighet skapar vi för en positiv framtid för oss alla. Jag tror att det är i dessa små steg som vi skapar en ny värld som är betydligt bättre än den vi byggt nu.
