Debattinlägg i UNT den 2 december 2013

På senare tid har den svenska skolan gått åt fel håll. Våra barns skolresultat beror allt mer på vilken skola de går i. Skolkonkurserna har plötsligt tvingat elever och föräldrar att ställa sig frågor om skolans ekonomi. Stora resurser som borde ha gått till utbildning går till vinster – eller läggs på marknadsföring. Och vi kunde alla se Uppdrag gransknings avslöjande av hur vinstdrivna skolor sorterar barnen efter lönsamhet. Det blir det som styr istället för rättvisa och viljan till bästa möjliga utbildning för alla.Detta har nu fått även andra partierna att reagera. Som vänsterpartist är jag naturligtvis glad att debatten har svängt. Men det är viktigt att se vad de olika förslag som kommit egentligen innebär.

Jan Björklund och Anders Borg har fört fram krav på långsiktigt ägande, t ex minst tio år. På så sätt tänks riskkapitalbolagen stängas ute. Problemet här är att långsiktigt ägande inte är möjligt att garantera på förhand. Vad händer om en ägare lovar en sak men sedan ångrar sig? Hur ska konkurser förhindras?

Björklund och Borgs förslag riktar sig dessutom inte mot de riskkapitalbolag som finns på skolmarknaden idag, endast mot kommande ägare. Men det största problemet är att det över huvud taget inte gör något åt de ägare som inte är riskkapitalbolag. Det handlar till exempel om Profilskolan AB vars VD kallade elever för ”ruttna äpplen”. Den ägs inte av något riskkapitalbolag, men det drivs för att göra vinst och det är det som avgör.

För att hindra sorteringen har Socialdemokraterna föreslagit ett gemensamt antagningssystem. Det kan nog hjälpa på marginalen, men skolor skulle fortfarande kunna välja elever genom inriktning, marknadsföring och andra signaler. Så länge möjligheten att plocka ut vinst finns kvar kommer skolbolag att mäta elever efter lönsamhet. De kommer alltid att försöka uppfinna nya tekniker för att välja vilka de vill ha. Det är enkel marknadsekonomi. 

Miljöpartiets huvudförslag är ett krav på vad som får stå i bolagsordningen för de aktiebolag som driver skolor. Där ska skrivas in att syftet är utbildning. Om det skulle leda till att det verkliga syftet då också blev utbildning vore det ett utmärkt förslag. Men vad som står på pappret är inte samma sak som vilka drivkrafterna är i verkligheten. Ett syfte som anges i bolagsordningen ger ägarna vissa rättigheter gentemot bolaget. Men när ett bolag prioriterar aktieutdelning på bekostnad av utbildning, är det inte särskilt sannolikt att ägarna skulle protestera. Det är ju de som får utdelningen. Eleverna, föräldrarna och samhället får inga rättigheter av ett sådant syfte i bolagsordningen.

Så länge skolbolag har möjlighet att plocka ut vinst kommer det att påverka verksamheten. Därför föreslår Vänsterpartiet en lag mot att ta ut vinst från skolbolag. Skolbolag som på riktigt är intresserade av utbildning istället för vinst får då möjlighet att omvandla sig till aktiebolag utan vinstintresse. Vi vill satsa på 10 000 fler lärare och förskollärare och vi vill att kommunen får rätt att besluta var nya skolor ska öppnas. Vårt mål är att vara med i regering efter valet, men vi sätter oss inte i en regering som fortsätter dagens privatiseringspolitik.

När andra partier ber om ursäkt och ångrar sin tidigare skolpolitik så förplikigtar det. Sådana erkännanden är bra, men det avgörande är vad som händer sen. Den som på riktigt vill få bort vinstjakten kan inte hålla fast vid överenskommelsen i friskolekommittén. Där ingår nämligen att vinsterna inte ska begränsas. Partier som menar allvar med sin kritik är också välkomna att ansluta sig till Vänsterpartiets konkreta lagförslag. Förslagen kommer snart att behandlas av riksdagen och det blir då upp till bevis.

Idag besöker jag Knivsta, Alsike och Tierp, bland annat för att träffa föräldrar, lärare och elever och prata om skolan. Jag möter alltid en del oro för framtiden när jag är på sådana besök, men det finns också väldigt mycket hopp. Med rätt förutsättningar kan vi tillsammans skapa en skola man kan lita på.

Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet

Knivsta är en bra kommun att leva i och det går bra för många, men inte för alla.

Pojkar i årskurs sju i Knivsta har låg framtidstro, faktisk så låg att Knivsta ligger lägst av länets kommuner. Flickorna i årskurs nio kommer på samma fråga på näst lägsta platsen. På frågan om de känner sig stressade svarar nästan var tredje flicka i årskurs sju ”alltid” eller ”ofta”.

Resultatet för trivseln i Knivstas skolor har sjunkit sedan 2011 för både niorna och sjuorna. Men mest för flickor i årskurs sju som tappat 12 procent på två år. Men mest anmärkningsvärt enligt landstingets senaste undersökning ”Liv och hälsa ung”, är att flickor på Knivstas högstadieskolor känner sig tryggare på rasterna än i klassrummet.

Vänsterpartiet tycker att detta är siffror som måste tas på allvar och analyseras mer. Det är glädjande med de goda resultaten på betygen som har redovisats, men oroande att eleverna mår dåligt och är oroliga.

Vi tycker att Knivstas politiska ledning måste uppfylla vallöftet och minska barngrupperna, speciellt för de yngre barnen. Det skulle ge våra duktiga pedagoger en chans att se alla barn och kunna göra skillnad samtidigt som både barn och vuxna får en bättre arbetsmiljö. Glöm inte fritidshemmen.

Vidare bekymras vi över kommunens ökade kostnader för försörjningsstöd som är en konsekvens av regeringens politik där arbetslösa och sjuka ska straffas med lägre ersättningar. Allt för att fortsätta sänka skatter för de som redan har det bäst. Knivstaborna får dessutom vara med och betala diverse riksprojekt som järnvägstunnlarna i Stockholm. Pengar som skulle kunnat gå till att förbättra såväl skola som fritid för Knivstas barn och unga.

Vänsterpartiet i Knivsta vill ingå i en kommunledning som visar handlingskraft och mod att satsa på att ge våra unga invånare en bra uppväxt. Vi vill bygga Knivsta Arena alternativ D, bostäder som unga har råd att bo i och ge kommunens medarbetare bättre förutsättningar att ge en god service till alla invånare.

Tommy Ljungström
Malin Tollbom
Tove Ericson
Maria Fornemo
Christer Johansson
Björn Jonasson
Lisbeth D Johansson
Charlotte Judkins
Jaya Montell
Samtliga Vänsterpartiet Knivsta

Knivstas elever och lärare är värda att vallöftet om mindre klasser uppfylls. Vänsterpartiet vill se mindre klasser i Knivstas skolor.

Utbildningsnämndens ordförande Klas Bergström gläds (i UNT 5 aug) åt att 2013 är ett bra år för Knivstas elever. Vänsterpartiet delar den glädjen och gratulerar alla inblandade till de goda resultaten.

Som skäl till det nuvarande och framtida positiva resultatet nämner Bergström ett antal reformer, som enligt honom ”går hand i hand med empiriska studier (exempelvis J Hattie) kring vad som främjar goda studieresultat”. Enligt denne Hatties effektstudie, som inte är någon handbok i lärararbetet, ges klasstorleken inte så stor betydelse för elevresultaten. Denna internationella studie använder Knivstas politiska ledning som skäl att fortsätta med de stora klasserna

Vänsterpartiet i Knivsta lovade i senaste valrörelsen att kämpa för mindre klasser och högre lärartäthet i Knivstas skolor. Vi vill ge lärarna en bättre arbetsmiljö och större förutsättningar att hinna med varje elev. Vi delar inte Bergström tro på att förskolan behöver ökade inslag av skola, utan den behöver mindre barngrupper

Vid Uppsala Universitet har en studie på klasstorlekar genomförts på elever i årskurs 4 – 6. Analysen visar att en minskning med fem elever i en klass gav i genomsnitt tio procent bättre kognitiv förmåga vid 13 års ålder, samt tre procent högre lön som vuxen.

Dessutom visar en brittisk studie att en ökning av klasstorleken från 22 till 26 elever ökar lärarens arbetstid med 3 timmar i veckan, tid som skulle kunna användas till exempelvis bättre undervisning.

Att förbättra likvärdigheten, stärka läraryrket och ha en långsiktig skolpolitik är de tre viktigaste områdena för att höja resultaten och kvaliteten i den svenska skolan. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Vänsterpartiet delar den slutsatsen och anser att skolans demokratiska uppdrag kräver en sammanhållen, utjämnande skola. En skola där elever kan mötas med olika bakgrund och lära av varandra. I en sådan skola ser Vänsterpartiet bara vinnare., som tillsammans kan fortsätta att skapa sin framtid. Ingen förälder i Knivsta ska behöva oroa sig för att ha valt fel skola för sitt barn.

Malin Tollbom (V) Knivsta                                      Christer Johansson (V) Knivsta
ersättare i kommunfullmäktige                               gruppledare

Insändare i Knivstabygden den 22 maj 2013

Den svenska skolan är i fritt fall och det behövs en ny politik för att vända raset och komma tillbaka till en sammanhållen, utjämnande svensk skola igen.

Debatten om svenska elevers allt sämre resultat i skolan pågår på många arenor. Skolministern försöker åtgärda problemet med mer av den politik som lett fel. I Knivsta har eleverna klarat sig förhållandevis bra fram till 2012 då resultaten sjönk. Vänsterpartiet tror att denna sänkning beror på de stora klasserna under hela kommens tioåriga historia.

Vänsterpartiet vill se en riktig satsning på Knivstas skolor. Ingen förälder som väljer en skola i Knivsta ska behöva oroa sig för att ha valt fel. Det behövs mer tid för undervisning och bättre insyn för föräldrar och elever. Forskningen visar att barn till välutbildade föräldrar klarar sig bättre i Björklunds skolor och att klyftorna ökar. Skolverket säger att det är ett ”genuint dilemma”.

Ett antal professorer från Kungliga Vetenskapsakademin skrev i mars i en artikel att det fria skolvalet inte lett till några bevis på bättre resultat. Däremot till ökad segregation och minskad likvärdighet i skolan. De vill stoppa skolverksamhet med vinstsyfte och säger att Sverige är unikt i världen med sitt frikostiga regelverk. En engelsk forskare säger att det svenska skolsystemet ligger till höger om höger och inget som ens diskuterades under Thatchers tid vid makten.

Föräldrar oroas över utvecklingen i Knivsta, lärare och lärarstudenter startar upprop mot vinster i skolan och den enda vi hittat som hyllar den nuvarande skolan är vd för Friskolornas riksförbund.

För att alla barn ska få en chans i samhället krävs förändring. Det behövs mindre barngrupper redan i förskolorna, en pedagogisk genomtänkt skolbarnsomsorg på både fritidshem och fritidsklubb, samt ett rikt fritidsutbud. Vänsterpartiet anser att Knivstas barn är värda en bättre start. Vad tycker du?

Skolans demokratiska uppdrag kräver en sammanhållen, utjämnande skola. En skola där elever kan mötas med olika bakgrund och lära av varandra. I en sådan skola ser Vänsterpartiet bara vinnare., som tillsammans kan fortsätta att skapa sin framtid.

Maria Fornemo (V)             Christer Johansson (V)                              Malin Tollbom (V)

Debattinlägg skickat till Knivstabygden den 18 april och infört den 2 maj 2013

I dag är det ca 6 års kö på alla Knivstabostäders hyresrätter i Knivsta. Trots detta har den nuvarande majoriteten med moderaterna i spetsen drivit igenom ett stopp för Knivstabostäder att bygga fler lägenheter. Hur går detta ihop med den nyligen antagna Vision 2025 som bland annat säger sig vilja ha en ”mångfald av boendeformer”.

Knivstas unga är värda att enkelt kunna planera sin framtid, flytta hemifrån och kunna börja sina arbetsliv. En grundförutsättning för detta är att det finns billiga hyresrätter för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Moderaternas politik har misslyckats med att skapa bostäder och jobb, för den unga generationen. Försöken med andrahandsuthyrningar och ägarlägenheter kan bara betecknas som ett stort misslyckande. Vänsterpartiet har länge haft som mål att bygga 40 000 nya bostäder per år i hela landet, varav en majoritet är hyresrätter. Detta skulle skapa både bostäder och jobb åt såväl Knivstas som landets unga.

Försöken med andrahandsuthyrningar och diverse bidrag gynnar endast de som redan äger sin bostad. Mest till de som redan har mest. Ju högre inkomst, desto mer utnyttjas möjligheten till ROT-avdrag, enligt SCB. Två miljarder delades ut i bidrag till personer med över 50 000 i månadslön. Bland de som tjänade en miljon om året har nästan varannan utnyttjat ROT – avdraget. Bland hyresgästerna, oavsett lön, har ingen kunnat få något avdrag för renovering av sin bostad. Bara höjda hyror vid nödvändiga renoveringar.

Vänsterpartiet vill utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat byggande med inriktning mot hyresrätter. Stödet beräknas fördubbla produktionen av hyresrätter jämfört med i dag. Det behövs ”en mångfald av boendeformer” i Knivsta – där framtiden bor.

Christer Johansson (V) gruppledare
Malin Tollbom (V) ersättare KF
Maria Fornemo (V) ersättare KF