Debattinlägg i UNT den 6 januari 2014.

I år fortsätter vi kampen mot dem som alltid sagt att det inte går, att vi inte har råd, att det kostar för mycket, skriver Fredrik Rosenbecker (V), Malin Tollbom (V) och Christer Johansson (V).Den borgerliga marknadsskolan har i grunden förändrat det svenska skolsystemet. Det som en gång var en självklar rättighet, har blivit en fråga om att göra rätt val. Skolan som en gång var mötesplats för barn med olika klassbakgrund, har blivit en plats som istället cementerar klasstillhörigheten. På marknaden finns det nu vinstmaximerande skolor där, som vi sett, Anna tas emot med öppna armar, medan Ali blir stående i kylan utanför. Skolverket slår fast att segregeringen ökat, och samtidigt sjunker resultaten i
tilltagande takt.

Det ser inte bättre ut i Knivsta. Kommunen har fallit till plats 175 av 290 kommuner i Lärarförbundets skolrankning. Raset under nuvarande mandatperiod, från 103:e plats år 2010 till 175:e år 2013, är i sig allvarligt nog, men dubbelt så när man beaktar att det skett samtidigt som de nationella resultaten sjunkit. Knivsta är nu den näst sämsta kommunen i Sverige vad gäller lärartäthet, och en kommun i det absoluta bottenskiktet, på plats 270, vad gäller resurser i skolan. Man presterar medelmåttigt på meritvärde, och när utfallet jämförs med Skolverkets förväntningar på kommunen utifrån socioekonomiska förutsättningar, rankas man i den undre halvan.

Med facit i hand är vi i Vänsterpartiet inte nöjda med Moderaternas besked, att problemen ska lösas om man kan hitta något annat att spara in på (UNT, 19/11-13). Vänstern har en lång tradition av kamp för skola och bildning; genom kampen för folkskolan på 1840-talet, grundskolans införande på 1960-talet och gymnasieskolans utbyggnad på 1970-talet. I år fortsätter vi kampen mot dem som alltid sagt att det inte går, att vi inte har råd, att det kostar för mycket.

Med solidariska skattesänkningar för de mest utsatta stärker vi köpkraften där konsumtionsbehovet är som mest uppdämt. Med stopp för vinster i välfärden behåller vi resurserna inom det gemensamma, och hjälper de många idéburna företag som idag trängs undan av riskkapitalet. Utan vinstintresset kan vi avveckla den omfattande kontrollapparat och centralstyrda detaljplanering man tvingats bygga upp, som i praktiken begränsar valfriheten. Med förbättrade villkor för lärarna stärks en kvinnodominerad yrkesgrupp och därigenom också kampen för ett mer jämställt samhälle. Med utökat inflytande för den anställde stärks individens frihet att bestämma över det egna livet, också i arbetslivet. Med trygga anställningar följer tryggheten att bygga en framtid och prova nya idéer. Med slopat sjuklöneansvar för småföretag hjälper vi företag att anställa, och människor att förverkliga sina visioner. När vi anställer fler sjuksköterskor och lärare är det en arbetslinje som inte bara skapar arbete, utan också arbeten där det finns jobb som behöver utföras. Allt hänger ihop.

Så får Vänsterpartiet mer resurser till skolan och skapar samtidigt en god samhällsutveckling.

Fredrik Rosenbecker (V)
Malin Tollbom (V)
Christer Johansson (V)

Uppdaterades: 06 jan 2014