Runt om i landet har ca 45 000 personer deltagit i Vänsterpartiets evenemang under årets 1 majfirande. Knivstabor deltog både på Sågverkstorget och i Uppsala.
I Knivsta delades ett antal av vår populära 1 majtidning ut till glada kaffedrickande Knivstabor. Då det nu inte finns många ex kvar av tidningen kommer på allmän begäran även en digital variant, som du hittar här. Vänstern i Knivsta
Christer och Gustav på Vaksala torg
Efter pendeltågresa till Uppsala blev det uppladdning, under ledning av partiets styrelseledamot Yekbun Alp från Uppsala. På utsatt tid, 12.15, avgick så tåget från Vaksala torg mot Engelska parken. På grund av vägarbeten blev det en slingrande väg mot slutmålet för talen, poesin och musiken.
Väl framme var det värt varje steg och musiken fick deltagarna att dansa. Talarna Ilona (riksdagen) och Tobias (kommunen) som pratade om ”Allas Välfärd” fick gott om applåder och poeten och undersköterskan Ingrid Stenlund berörde med sina dikter om sorg och omsorg. Regionrådet Neil Olmerod påminde oss om när patienterna fick använda grytlock att slå med för att påkalla hjälp för larmknapparna inte räckte till.
Ingrid Stenlund
När vi fått en pension som inte går att leva på, en hemtjänst som kapats av kriminella och en sjukvård som sålts ut till det inte finns någon vård kvar, till de mest behövande, vill Vänsterpartiet ta tillbaka allas välfärd till medborgarna.
Christer Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta
När produktiviteten ökar borde vi som arbetar märka det, antingen i lönekuvertet eller i sänkt arbetstid. Vänsterpartiet har länge kämpat för arbetstidsförkortning och idag är det 40 år sedan senast.
Genom hela historien har människans produktivitet utvecklats. Teknikens utveckling har gjort att vi behöver allt mindre tid för att göra samma jobb. Men digitaliseringar och så kallade effektiviseringar har fått svenska arbetare att må allt sämre. Den psykiska ohälsan håller på att bli en folksjukdom och samtidig ser vi hur ojämlikheten ökar i raketfart.
Här finns ett val att göra. Vinsterna från teknikens utveckling kan gynna aktieägarna medan flertalet fortsätter stressa och slita ut sig. Men målet med samhällsutvecklingen måste väl vara att kunna ägna en större del av livet åt att leva.
Vänsterpartiet arbetar för att Knivsta kommun som offentlig arbetsgivare ska vara ett föredöme på arbetsmarknaden. Vi strävar efter att de som arbetar för kommunen ska ha goda arbetsvillkor och trygga anställningar. Det skapar de bästa förutsättningarna för nöjda medarbetare och långsiktig kompetens i kommunens alla verksamheter.
Nina Broman Costa Foto: Daniel Lundblad
Inför sex timmars arbetsdag
Ett första steg i rätt riktning är att införa sex timmars arbetsdag på ett arbetsställe i kommunen. Vänsterpartiet Knivsta vill börja med kommunal verksamhet där det idag är svårt att rekrytera och där man åter kan bli beroende av dyra konsulter. På sikt ska reformen byggas ut tills den omfattar alla.
En arbetstidsförkortning ska täckas upp av nyanställningar, inte av att personalen ska springa ännu snabbare på kortare tid. Fler anställda ger lägre arbetslöshet – med sex timmars arbetsdag kan vi dela på jobben istället för att några ska jobba ihjäl sig medan andra tvingas sitta hemma utan att ha ett arbete att gå till.
Rapport från Knivsta kommunfullmäktige 27 april i sammanfattning.
Årets Knivstabo inledde KF
Visst har vi väl alla fått en karta med rubriken Hittaut i brevlådan? Och visst har väl många av oss i coronatider tagit vara på denna möjlighet att upptäcka nya platser i Knivsta? Den möjligheten kan vi tacka Årets Knivstabo 2021, Berth-Arne Bengtsson, för. På april månads Kommunfullmäktige inledde han mötet med att presentera sig och Hittaut Knivsta.
Berth-Arne växte upp på en bondgård i Skåne och blev – efter ett antal år som yrkesmilitär – agronom. Han utbildade sig på Ultuna, där han även forskade och doktorerade. Idrott har också varit en del av hans liv, bland annat fotboll och orientering.
Hittaut är en friskvårdssatsning som svenska orienteringsförbundet är huvudman för. Satsningen startade 2008, drivs ideellt av orienteringsklubbar och är en lättsam form av orientering som lockar till fysisk aktivitet och att upptäcka närmiljön. Hittaut finns idag på över 90 orter i Sverige.
Kommunalråden informerar Prognosen för 2022 är just nu 36,5 miljoner plus meddelar kommunalrådet Klas Bergström (M).
Ledamöternas frågor
Björn Owe Björk (KD) menar att företagsklimatet i Knivsta har sjunkit under denna mandatperiod. Är Klas Bergström nöjd med det, undrar han?
Bergström menar att det var ett tråkigt fall i rankingen (från plats 29 till plats 105 i Svenskt Näringslivs ranking) men att detta nu håller på att förbättras.
Björk följde upp med ett ärende om en småföretagare på landsbygden som hade parkerat ett antal fordon registrerade på hens företag på tomten och för detta belades med en sanktionsavgift om drygt 5000 kr.
Claes Litsner (S) Bygg- och miljönämndens ordförande, menade att två av fordonen var registrerade som lastbil och då krävs särskilt bygglov för parkeringsplats.
– Vi har fått en anmälan och klagomål och då måste ärendet tas upp enligt lag, menade Litsner.
– Vi måste ändå ha en myndighetsutövning som hanterar alla medborgare lika och inte blir ett verktyg i konflikter mellan medborgare som anmäler varandra, replikerade Björk.
Revisorernas granskning av kommunens verksamhetsberättelse och årsbokslut 2021 Revisorerna bedömer att årsredovisningen uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper.
Fyra av tio mål är uppfyllda, fem är delvis uppfyllda och ett är inte uppfyllt. De finansiella målen är uppfyllda, dock inte riktigt kravet på en hållbar ekonomi över tid, menade revisionen. Det eftersom en del av överskottet består av exploateringsintäkter.
Fullmäktige röstade enligt revisorernas förslag och tillstyrkte ansvarsfrihet för kommunstyrelse, nämnder och de förtroendevalda.
Verksamhetsberättelse och årsbokslut
Kommunens resultat 2021 var plus 58 miljoner. Det ekonomiska resultatet för hela kommunkoncernen var drygt 90 miljoner i överskott.
-Socialnämnden har för andra året gjort ett positivt resultat, sade Kerstin Eskhult (C). Nu har vi en budget i balans på grund av det idoga arbetet att effektivisera och hitta nya arbetssätt. Förebyggande arbete har varit ledstjärnan för Socialnämnden.
Christer Johansson (V) yrkade bifall till förslaget till beslut och nämnde några av de positiva händelser som skett under 2021. Medborgardialog, Agenda 2030, Sommarjobb, Knivstabostäders nya hyresrätter som påbörjats och beslut om tillitsbaserad styrning för att nämna några.
-Men vi kan inte slå oss till ro. Ungas delaktighet och möjligheter att påverka behöver fortsätta bevakas och utvecklas. Det redovisas gröna markeringar på miljömålen men här finns ett stort jobb kvar att göra för att nå våra klimatmål enligt Parisavtalet, sade Johansson
Bengt Ivar Fransson (M) som är ordförande i Utbildningsnämnden, gick upp i talarstolen och tackade alla medarbetare i verksamheten och berömde dem för att vara kreativa och hitta nya arbetssätt. Han berättade också att eleverna har goda betyg och kan söka till gymnasiet. Många är också de som tar sin studentexamen.
-2021 var första året då vi hade full drift på CIK. Där möts unga som åker skridskor och spelar innebandy, pensionärer som tittar på konst och andra som ska titta på scenkonst. Det är faktiskt ganska häftigt! Gå dit ni som ännu inte har gjort det, sade Kerstin Umegård (MP)
Kommunfullmäktige beslutade att godkänna årsredovisningen för 2021.
Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Positiva röster höjdes och flera yrkade bifall till detta förslag, som innebär en utveckling och precisering av förutsättningar, villkor och bedömningskriterier för exploateringsprojekt.
Jakob Risberg (MP) yrkade på ett tillägg om att kommunen även kan hyra ut tomträtter av mark och att det jämställs med försäljning av mark.
Det blev votering om tilläggsyrkandet och med 16 ja och 14 nej tillstyrktes detta.
Monica Löfgren (SD) motion om att redovisa kostnaderna för kommunala kostnader.
Ambitionen med motionen är god, menade Klas Bergström, men det skulle vara kostsamt att ta fram dessa redovisningar. Löfgren (SD) gick upp i talarstolen och menade att med motionen får man mer kontroll över hur pengarna används.
Christer Johansson (V) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen.
-Jag förstår inte syftet med motionen? Vad vill ni i SD uppnå med att få en lista på sådant som Knivsta kommun beslutat för att berika medborgarnas liv i olika skeden av livet?
Motionen avslogs efter votering.
Britt-Louise Gunnar tackar Klas Bergström
Avtackning av kommunalrådet Klas Bergström (M)
Kvällen avslutades med att Klas Bergström avtackades, då han flyttar till Uppsala. Men han kommer att finnas kvar i Tilassalen i form av ett foto på väggen bredvid de andra före detta fullmäktigeordförandena .
Vänsterpartiet i Knivsta önskar Klas lycka till med kommande uppdrag och med Uppsalalivet.
På Akademiska sjukhuset hålls vårdplatser stängda på grund av personalbrist. Samtidigt satsas det inte tillräckligt på löner och arbetsmiljö för att behålla anställda. Enligt Jenny Parkert, regionkandidat från Knivsta som arbetar som undersköterska på Akademiska, är det dags att man börjar betala för det utförda arbetet.
– Jag vet att det finns avdelningar på Akademiska där man stängt ner platser för att det är brist på undersköterskor. Ändå vill de inte satsa på oss.
Jenny Parkert arbetar som undersköterska på Kärlkirurgen på Akademiska och är fackligt ombud för Kommunal. I år kandiderar hon även till regionfullmäktige för Vänsterpartiet. Hon är kritisk till att undersköterskor glöms bort i lönesatsningar. I längden kan det leda till ännu större problem med personalbrist.
– Inom några år är det många av oss som går i pension och det är nog inte så många som vill jobba som undersköterskor i framtiden. Det är ett kul jobb men det är ingen bra lön, konstaterar hon.
I första hand måste lönerna upp om fler ska vilja söka sig till yrket. Men för att de ska vilja stanna kvar behövs även satsningar på arbetsmiljö.
– Lyssna på oss i personalen! Vi har många förslag på hur arbetsmiljön ska bli bättre, men ingen som lyssnar.
Neil Olmerod, regionråd för Vänsterpartiet och Jenny Parkert, undersköterska , vill båda satsa på personalen.
Arbetsmiljön är viktig Neil Ormerod, regionråd för Vänsterpartiet, håller med om att det behöver göras mer för arbetsmiljön på Akademiska. Både för patienternas och personalens skull.
– Vi kan inte fortsätta så här med stängda vårdplatser och en akut som utreds av statliga myndigheter år ut och år in. Det räcker nu.
För att fler ska orka och vilja jobba kvar längre vill Vänsterpartiet till exempel införa seniortjänster för undersköterskor. Tanken är att äldre och erfarna undersköterskor ska få möjlighet att gå ner i arbetstid med full lön och lägga mer tid på handledning till yngre kollegor.
– Det är dags att inse att sjukvården behöver mer pengar. Det kan dels gå till seniortjänster, men även till fler anställda och högre löner för flera vårdyrken. Då kan vi öppna vårdplatser. I längden är det billigare att satsa nu än att fortsätta att slita ut Jenny och hennes kollegor, säger Neil Ormerod.
Knivsta växer och det har blivit dags att överväga en ny gymnasieskola. Vänsterpartiet vill se en gymnasieskola där elevernas rätt till utbildning är i fokus. En skola i kommunal regi, där Knivstabornas skattepengar går till det de är avsedda för och inte till vinstdrivande marknadsskolor.
Från att ha varit ett föregångsland inom skola har Sverige blivit unikt på ett negativt sätt. Sverige är nämligen det enda land i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer.
De som främst får betala för detta marknadsexperiment är eleverna. Vi ser skolor som går i konkurs mitt i terminen, sjunkande skolresultat, färre lärare och en allt större klyfta mellan elever från familjer med hög utbildning och elever från en socioekonomiskt svagare bakgrund.
Det svenska skolsystemet med friskolor och skolpeng medför också en rad problem för kommunerna. Det blir svårare att planera långsiktigt för verksamheten och är allmänt fördyrande, eftersom privata aktörer måste tilldelas medel i samma utsträckning som kommunala oavsett om det behövs eller inte. Om kommunen exempelvis bygger en ny skola som medför högre lokalkostnader så måste de privata kompenseras för detta i samma utsträckning, även om lokalerna de vistas i har oförändrade driftskostnader.
Vänsterpartiet vill se ett slut på marknadsskolan. Och en majoritet av svenska folket håller med. Enligt en undersökning gjord av SIFO vill åtta av tio begränsa eller förbjuda vinstuttag i skolan. Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. Skolan ska styras för att ge eleverna så bra utbildning som möjligt, inte efter vad som ger mest vinst till dem som äger skolorna.
Maria Fornemo, 1:e vice ordförande i UN
Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behoven som styr resursfördelningen. I en likvärdig skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen. Låt oss därför bygga ett gymnasium som har ungdomars bästa som högsta målsättning.
Maria Fornemo (V)
1:e vice ordförande i
Knivstas utbildningsnämnd
Knivsta kommun växer och många människor flyttar hit, mycket tack vare närheten till naturen. Fyrspårsavtalet mellan kommunen och staten medför ökad byggnation av bostäder i utbyte mot fyra spår i regionen och en ny station i Alsike. Minst 30 procent av bostäderna ska vara hyresrätter och minst 3 procent med normhyra.
Kommunens arbete, liksom samhällsbyggandet, ska ha grund i Agenda 2030, FN:s 17 globala mål för socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Utvecklingsprogrammet Knivsta 2035 anger en strategi för stadsutveckling för två nya hållbara stadsdelar i västra Knivsta och Alsike. De två grönskade stadsdelarna ska byggas hållbart – socialt, miljömässigt och ekonomiskt – och samverka med en levande landsbygd.
Anna Svensson, ersättare i Samhällsutvecklingsnämnden
Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy, har tagits fram och innehåller riktlinjer för Knivstas utformning. Där ingår allt från torg, hushöjder och husfasader till gröna rum, gator och belysning, samt konst. Dokumentet ligger i linje med Vänsterpartiets önskan om barnen i fokus med naturområden, lekparker och trivsamma torg. För både barnen och klimatet är gång- cykel- och kollektivtrafik viktigt.
Vi har redan naturreservat vid Gredelby Hagar och Trunsta träsk, efter en motion på Vänsterpartiets initiativ. Glädjande nog planeras även Kölängsskogen vid Valloxen och Ängbyskogen i Västra Knivsta att bli naturreservat.
Anna Svensson vice ordförande
Vänsterpartiet Knivsta
Tågkaos, ökande biljettpriser och vinstmaximering. Dagens kollektivtrafik lämnar mycket att önska. Vänsterpartiet Knivsta menar att arbetet för att stoppa klimatförändringarna måste inkludera kollektivtrafiken.
Vi är den första generationen som tydligt drabbas av klimatkrisen, men också den sista att verkligen kunna göra något åt den. Enligt forskarna har vi högst nio år på oss att uppnå de bindande målen i Parisavtalet. Medan vissa länder, partier och individer tror att det går att fortsätta som tidigare tar Vänsterpartiet avtalet på fullaste allvar.
En kommun, likaväl som ett land, kan gå före och visa vad som går att göra. I Knivsta har Vänsterpartiet lagt fram förslag för ett bättre klimat. Så har Gredelby hagar och Trunsta träsk blivit naturreservat — en viktig lunga mitt i kommunen på kort avstånd för många Knivstabor. Så har kommunen antagit en koldioxidbudget i vilken det beskrivs vad kommunen behöver göra för att klara vår del av Parisavtalet. Mycket handlar om transporter och behovet att ställa om till ett mer hållbart resande.
Oacceptabel fördyring
Det är upprörande och oacceptabelt att taxorna för kollektivtrafiken ökat med över 40 procent de senaste tio åren, Vänsterpartiet budgeterar både lokalt och nationellt för en billigare kollektivtrafik. Vårt mål är att kollektivtrafiken ska vara avgiftsfri och en del av den allmänna välfärden. Runt om i världen pågår intressanta reformer med fri kollektivtrafik; Dunquerque, Luxemburg och Estlands huvudstad Tallinn för att nämna några exempel.
Sammanhållen järnväg
Järnvägssystemet i Sverige är idag uppsplittrat på en mängd privata och statliga aktörer vilket har lett till minskat helhetsansvar och bidragit till stora problem i tågtrafiken. För att stoppa tågkaos och ofta förekommande förseningar vill vi istället skapa ett sammanhållet modernt järnvägssystem. Detta tror vi leder till den största samhällsnyttan.
Järnvägsunderhållet behöver förstatligas och SJ bör få ökat ansvar för tillgänglig tågtrafik på stambanorna. Det ökar utrymmet för SJ att bedriva trafik i hela landet. Att privata operatörer kan plocka russinen ur kakan på lönsamma sträckor motverkar förutsättningarna för klimatsmart resande i andra delar av landet. Möjligheten att resa klimatsmart och billigt ska vara i fokus, inte vinstmaximering.
Transporter står för ungefär en tredjedel av klimatutsläppen i Knivsta. Genom att fler resenärer och mer gods färdas på järnväg istället för på vägarna kan utsläppen minska. Därför måste de hållbara resealternativen göras ekonomiskt attraktiva för resenärer och företag. Idag fungerar SJ i princip som vilket bolag som helst och har avkastningskrav till staten. Vänsterpartiet anser att avkastningskravet ska tas bort och att pengarna istället bör återinvesteras för att uppnå förbättrad service och sänkta biljettpriser. Det är dags att ta persontransporternas klimatpåverkan på allvar och sätta resenärernas intressen först.
Christer Johansson, ordförande och gruppledare
Din röst kan avgöra
Ingen av oss vet vad som händer efter valet, men vi vet att din röst kan avgöra. Vi vill att den rösten räknas. Därför tycker vi att du ska lägga den på ett parti som står upp för de förändringar som behöver göras i Knivsta och i resten av Sverige. Med fri och trygg kollektivtrafik kommer många att kunna parkera bilen, resa klimatsmart och slippa bekymra sig över dyra bensinpriser.
Christer Johansson
ordförande och gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta
Här kommer ett svar från Vänsterpartiet Knivsta på Johan Rudströms ledarkrönika om utbyggnadsplaner i Knivsta. Det postades till UNT den 5 april och mailet blev snabbt besvarat.
Men det kommer inte publiceras av UNT då det inte uppfattades som en replik utan mer som en reflektion.
Så här följer nu Vänsterpartiets reflektion.
Krönikan avslutas med påståendet att Knivstas nuvarande majoritet tror sig veta hur det ska bli om 10, 20 eller 30 år. Jag tror inte någon vid tiden för antagandet av avtalet med staten om utbyggandet, den 13 dec 2017, kunde ana att Knivstas majoritet under den pågående mandatperioden skulle se ut som den gör.
Ingen trodde heller i november 2018 när majoriteten bildades att vi skulle behöva hantera en global pandemi och nya flyktingströmmar efter ett brutalt krig i vårt närområde. Ännu mindre vet vi vilka omvärldsfaktorer i form av naturkatastrofer, krig, pandemier eller ekonomiska kriser som kommer påverka oss framöver.
Det vi däremot vet är att vi avslutar mandatperioden med att återställt underskotten från 2017 och 2018 och går in i framtiden med en god ekonomi. Vi vet också att många redan nu vill bosätta sig i Knivsta oavsett om de är flyktingar från Ukraina eller några av de drygt 200 000 unga svenskar som ofrivilligt bor kvar hemma i väntan på att komma över en bostad.
Vänsterpartiet i Knivsta vill se den blandade bebyggelse med natur, parker och torg och fokus på barnen som beskrivs i den beslutade Stadsutvecklingsstrategin. Vi gläds också åt att Knivstabostäder just nu bygger 46 nya hyresrätter i Alsike och åt de ca 100 nya villor som byggts i kommunen de senaste åren.
Oavsett vilken majoritet som kommer ta över från 2023 har de betydligt bättre förutsättningar att utveckla ett trevligt och hållbart Knivsta än vi som styrt de senaste åren hade när vi började. Med en inarbetad modell för medborgardialog och stort fokus på klimatet och Agenda 2030 står Knivsta rustat för framtida utmaningar.
Christer Johansson, gruppledare
Christer Johansson (V)
gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta
Mats Wingborg skriver i Dagens Arena om det misslyckade systemet med järnvägsunderhållet.
LEDARE Privatiseringen av järnvägsunderhållet är en flopp. Nu bör staten ta tillbaka ansvaret.
För två årtionden sedan skötte staten nästan allt järnvägsunderhåll. I dag har Sverige ett av Europas mest privatiserade och uppstyckade underhåll. Lappkastet har inte varit lyckosamt. Byråkratin har ökat medan de anställda som ska utföra underhållet blivit färre.
Vid millennieskiftet inleddes systemskiftet, men den stora förändringen kom 2010 då den nya myndigheten Trafikverket bildades. Dess uppgift var att handla upp järnvägsunderhåll. Samtidigt ombildades Banverket produktion till ett aktiebolag med namnet Infranord AB.
Trafikverket har inte befogenhet att utföra något underhåll i egen regi. Det har lett till att myndigheten tappat kompetens, något som också Riksrevisionen har konstaterat.
Det gör det svårt att bedöma järnvägslinjernas tillstånd och avgöra om kostnaderna för upphandlade avtal är rimliga.
Från 1980 till 2020 har antalet
järnvägstekniker minskat
från 7 257 till cirka 3 800
Därtill är akut felavhjälpning inget planerbart. Varje insats är unik vilket gör tydlighet i avtalen till en omöjlighet.
De tre största företag som i dag utför järnvägsunderhåll är Infranord AB, nederländska Strukton och norska NRC Group. För dessa finns incitament att prioritera det akuta underhållet på bekostnad av det förebyggande och att aldrig göra mer än vad som står i avtalen. Kollisionen mellan de trafikpolitiska målen och företagets strävan efter att tjäna pengar är uppenbar.
Systemet med upphandlingar har också lett till ständiga överklaganden. Numera är det inte ovanligt att överklagandena sker redan innan anbudstiden har gått ut. Guldläget för företagen är om de kan tvinga fram en förlängning av ett avtal. Då får de ofta jobba vidare på löpande räkning. Det ger klirr i kassan för företagen, men på skattebetalarnas bekostnad
De ständiga överklagandena har skapat en enorm juridifiering av järnvägsunderhållet. Antalet jurister på Trafikverket och de involverade företagen har ökat explosionsartat. Samtidigt har de som utför själva underhållet blivit färre. Från 1980 till 2020 har antalet järnvägstekniker minskat från 7 257 till cirka 3 800. En konsekvens är ökade tågförseningar, något som enligt Trafikverket kostar samhället 5 miljarder kronor per år.
Schweiz toppar statistiken när det gäller tåg som kommer i tid. Där tar också staten ett övergripande ansvar för järnväg och järnvägsunderhåll. I andra länder – som Storbritannien, Nya Zeeland och nu senast Norge – har staten tagit tillbaka ett större ansvar för järnvägsunderhållet efter att tidigare marknadifiering slutat i fiasko.
I Sverige har partierna till vänster alltid månat mer än partierna till höger om att satsa pengar på järnvägsunderhållet.
Men det räcker inte.
Staten behöver ta starkare kontroll. Det lovade Stefan Löfven i valrörelsen 2014 och det borde också bli ett av årets vallöften.
Välkommen till ännu ett tillfälle att ta en fika med Vänsterpartiet och diskutera Knivstas framtid. Vänsterpartiet finns på Sågverkstorget mellan 11.00 – 13.00 den 26 mars. Vi hoppas att du vill komma berätta vad som är viktigt för dig.
På senaste kommunfullmäktigemötet hölls en två timmar lång debatt om förslaget till Stadsutvecklingsstrategi 2035. Förslaget är nu antaget och innehåller en hel del förbättringar, jämfört med ursprungsförslaget, efter alla bra synpunkter som medborgare bidragit med under den genomförda dialogen som pågick under tre och en halv månad.
Bland annat har byggandet av två kvarter tagits bort i Västra Knivsta till förmån för en större Stadspark vid järnvägsstationen och mer grönt än i ursprungsförslaget. Vänsterpartiet vill framföra ett stort tack till kommunens medarbetare som på ett föredömligt sätt tagit hand om och besvarat Knivstabornas hundratals förslag till förbättringar.
Skrämseln och smutskastningen från den splittrade oppositionen har börjat. Men med fortsatt dialog hoppas och tror jag att det, med stöd av Stadsutvecklingsstrategin, kommer att skapas ett framtida Knivsta för alla.
Röd Lördag nov 2021
Så här skriver kommen på sin webbplats: ”I samband med varje ny detaljplan bjuder kommunen, som alltid, in till samråd enligt plan- och bygglagen (PBL). Då kan alla vara med och lämna synpunkter.”
