Författare: chrjoh

Artikel i Vänstern i Knivsta augusti 2022 – valtidningen
Neil och Jenny om sjukvård och kollektivtrafik.

Hur mycket resurser ska sjukvården få och hur ska kollektivtrafiken stärkas? Regionvalet är viktigare än du kanske tror.

– Det behövs mer resurser till vården. På min avdelning är vi ständigt överbelagda och många vårdplatser på Akademiska är stängda för att det saknas personal.

Jenny Parkert arbetar som undersköterska på Akademiska och är fackligt ombud för Kommunal. Hon kandiderar också till regionfullmäktige för Vänsterpartiet. För henne var det självklart att engagera sig i Vänsterpartiet.

Regionvalet är viktigt
– Det gör stor skillnad för sjukvården vilka som styr Region Uppsala. Vänsterpartiet för en sjukvårdspolitik som ger rätt resurser till vården och satsar på vårdpersonalen, säger Jenny Parkert och fortsätter:

– Vi har till exempel i vårt budgetförslag för 2023 vikt ungefär 300 miljoner kronor extra till Akademiska sjukhuset. De borgerliga och Miljöpartiet som idag styr regionen har i stället lagt nedskärningar på Ackis. Självklart skulle det se annorlunda ut om vår politik får genomslag.

Regionvalet kallas ibland för det glömda valet. Samtidigt tycker många att sjukvården och klimatomställningen är viktiga frågor. Där har regionpolitiken, som både ansvarar för vården och kollektivtrafiken i Uppsala län, stor betydelse.

– Vägtransporter står för en stor del av våra klimatutsläpp. För att få ner utsläppen måste fler lämna bilen hemma och åka kollektivt. Då måste kollektivtrafiken bli både bättre och billigare, säger Neil Ormerod, regionråd för Vänsterpartiet.

Vilka är de viktigaste satsningarna som Vänsterpartiet vill göra på kollektivtrafiken i Uppsala län?

– Vi vill införa ett billigt årskort för runt 3 650 kronor eller en tia om dagen för hela Uppsala län. Förslaget kommer ursprungligen från Wien och där har årskortet blivit så populärt att det idag finansierar sig själv. Dessutom vill vi införa rabatterade enkelresor för pensionärer och sommarlovskort för ungdomar.

Under de senaste åren har taxorna i kollektivtrafiken ökat betydligt mer än priserna på andra saker.

– Det är inte värdigt mitt under en brinnande klimatkris. En väl utbyggd och billig kollektivtrafik i hela länet gynnar både de med lägst inkomster och klimatomställningen, säger Neil Ormerod.

Anne-Li Lehnberg
politisk sekreterare
Vänsterpartiet Region Uppsala

När Knivsta växer är det viktigt att vi bygger hållbart med en tilltalande arkitektur, bevarar vår närhet till natur och grönska och skapar fina möjligheter för kultur- och föreningsliv för alla.

Vänsterpartiet Knivsta sätter barnen i fokus och vill prioritera naturområden, lekparker och trivsamma torg med gröna inslag. Två viktiga dokument har tagits fram med Vänsterpartiets medverkan, Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy och nya Utvecklingsprogrammet Knivsta 2035, där ramar för Knivstas framtida utformning anges.

Två nya grönskande stadsdelar i västra Knivsta och Alsike ska byggas socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart och inte minst samverka med en levande landsbygd. Utformning av torg, hushöjder på högst 4-5 våningar, med enstaka undantag, och gestaltning av husfasader ska leda till en trevlig atmosfär. Därtill ges strategier för hur gröna rum, gator och belysning samt konst på allmän plats ska bidra till ett trivsamt Knivsta.

Naturreservat och stadspark
Vi har idag naturreservatet Gredelby Hagar och Trunsta träsk, efter en motion på Vänsterpartiets initiativ. Nu är två nya grönområden i Kölängsskogen vid Valloxen och Ängbyskogen i Västra Knivsta på gång att bli naturreservat. En efterlängtad stadspark har äntligen planerats in på kartan Vänsterpartiet Knivsta vill se att den blir en central oas, med fina möjligheter till lek och rekreation. Vi skulle gärna även se en scen i parken, vilket möjliggör fler kulturupplevelser i centrala Knivsta.

”Vänsterpartiet Knivsta vill att park- och skogsområden ska finnas nära alla skolor och bostadsområden.”

Vänsterpartiet Knivsta vill att park- och skogsområden ska finnas nära alla skolor och bostadsområden. Som beskrivs i Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy, ska man kunna välja gröna vägar genom Knivsta och det ska finnas gröna stråk som kopplar samman grönområden, parker och gröna rum.

Vi främjar spontanidrotten
Nya fotbollsplaner är också planerade, som underlättar för anordning av cuper och som kompletterar dagens hårt bokade fotbollsplaner. Vi är naturligtvis väldigt tacksamma för Centrum för idrott och kultur, CIK, som ger fantastiska möjligheter för kultur- och föreningslivet och för Knivstas barn och ungdomar.

Konsten ska lyftas
Offentlig konst ger upplevelser, skapar tillfällen för trevliga möten och ger en känsla av gemenskap. Konst i det offentliga rummet är viktigt och ger förskolor, skolor, gator, torg, parker och vår landsbygd en extra dimension och bidrar till socialt hållbara miljöer för oss invånare. Det blir också en markering att platsen är betydelsefull och ses i ett annat sammanhang. Vänsterpartiet Knivsta är glada för att konst i offentliga rummet ingår i Knivsta kommuns strategi för hållbar utveckling.

Anna Svensson
vice ordförande
Vänsterpartiet Knivsta

Ledare i Vänstern i Knivsta aug 2022.

Efter det senaste valet var det svårt att hitta en majoritet för att styra Knivsta. Genom att fem partier tog ansvar ingick vi för första gången i en majoritet. Med stolthet ser vi nu tillbaka på vad som hänt med en del av våra vallöften, från 2018.

Vi inleder med införandet av medborgardialog som uppmärksammats av SKR och antogs av ett enat kommunfullmäktige. Det finns nu en modell som ger samtliga Knivstabor möjlighet att vara med och påverka hur kommunen kommer att utvecklas.

I den viktiga stadsplaneringen är det nu en övergripande strategi som styr vad som byggs. Bostadsnära skogsområden, naturreservat och parker för alla åldrar finns såväl i pågående projekt som i de styrdokument som beslutats inför framtiden. Med avstamp i FN:s globala mål i Agenda 2030 finns nu lokala policyer och strategier om arkitektur, blandad bebyggelse på två till fem våningar, parker samt gång- och cykelvägar. Här finns även det kommunala bolaget Knivstabostäder med och bygger hyresrätter.

Vårt löfte till Knivstas äldre var att öka den verkliga valfriheten. Stolt konstaterar vi nu att tillitsbaserad styrning inom hemtjänsten är beslutad. En reform som ger de äldre mer valfrihet i sin vardag. Samtidigt har kommunfullmäktige beslutat att Knivstas äldreboenden inte ska införa lagen om valfrihet, LOV. Socialnämnden vill, till vår glädje, i stället jobba för ökad kvalitet och fortsätta med utbildning och bättre villkor för personalen.

Mitt under en rådande pandemi lyckades det att förverkliga vårt löfte om fler sommarjobb till kommunens ungdomar. Det har även genom ytterligare ett stort mått av fantasi skapats många uppskattade fritidsaktiviteter till Knivstas unga. Skolhälsovården har genom ett gott samarbete med omvärden fått flera elever att må bättre. Sist men inte minst konstaterar vi att skolan och kultur och fritid förverkligat målet om minst en professionell kulturupplevelse per läsår för alla elever från 4 år till och med årskurs nio.

Medan vissa personer såväl som partier lägger sin energi på att smutskasta och skrämmas vill vi lägga vår energi på att se framåt med framtidstro. Vi har lyckats med mycket men är ännu inte nöjda utan vi vill mer. Vad kan du läsa i denna tidning.

Christer Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta

Vänsterpartiets riksdagskandidater skriver på UNT Debatt, den 13 aug, om behovet av en skola med fokus på ungas rätt till bildning och lärande.

En jämlik skola förutsätter ett radikalt skifte i dagens skolsystem, skriver fyra företrädare för Vänsterpartiet.

Antalet elever i Uppsala län ökar och fler jämlika skolor behövs. För att alla framtida elever i dessa och nuvarande skolor ska få en möjlighet att nå sin högsta potential behöver nuvarande skolsystem ändras i grunden.

Vänsterpartiet har under många år varnat för konsekvenserna av nuvarande experiment med marknadsskolor och de glädjebetyg som delas ut. Vi får nu medhåll av OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher, ansvarig för PISA-mätningarna. Han varnar för att om inget görs åt betygsinflationen kommer samhället och företagen att tappa tron på svenska elevers betyg och att den svenska regeringen måste se till att alla elever och föräldrar har tillgång till ett rättvist, transparent och öppet system.

Forskning visar att den skenande betygssättningen gör att andelen elever i nian med högsta betyg är betydligt högre i fristående skolor än i de kommunala skolorna. Forskningen visar också att betygen steg även när Pisa-resultaten föll. Fristående skolor är särskilt betygsgenerösa i ämnen utan nationella prov och sätter glädjebetyg i större utsträckning än de kommunala.

Hur kunde det bli så fel?

Från att ha varit ett föregångsland inom skola har Sverige blivit unikt på ett negativt sätt. Sverige är nämligen det enda land i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer. De som främst får betala för detta marknadsexperiment är eleverna.

Investerarna som satsar pengar i privata skolor löper ingen som helst risk. De behöver knappt något rörelsekapital för att starta en skola då elevpengen betalas ut i förskott. Skulle de sedan tycka att vinsterna inte blev tillräckligt höga kan de avveckla sin skolverksamhet på dagen, då det inte finns någon uppsägningstid.

Om vi jämför med företaget som bygger skolan så behöver de uppfylla garantiåtaganden och kompensera för brister i leveransen många år efter att skolan öppnat, som på den vanliga privata marknaden. För fristående skolor finns inget sådant alls. Det finns inte ens ett avtal om vad som ska levereras. Var vänder sig de elever som på gymnasiet upptäcker att de inte har kunskap som motsvarar deras betyg?

Frågan om huvudmannaskap har diskuterats under lång tid och allt fler menar att det vore bättre om staten styrde skolan. Den utredning som just nu utreder huvudmannaskapet har fått ett direktiv att bara se på de kommunala skolorna. Oavsett om slutsatsen blir att kommunerna ska behålla det nuvarande ansvaret över skolan eller om staten föreslås ta över måste direktivet breddas och gälla alla skolor.

I dag har kommunen mycket liten möjlighet att förhindra att fristående skolor etablerar sig i kommunen. Men de lokala politikerna har ansvar för alla elever och om kommunen gör en satsning på fler lärare i en eller fler av de kommunala skolorna så höjs direkt skolpengen till de privata skolorna i kommunen, även om de inte gör samma satsning. Samma sak händer om utbildningsnämnden går minus ett år och kommunen täcker upp förlusten. Då ska enligt regelverket kommunen ersätta friskolan med motsvarande belopp.

Vänsterpartiet vill se ett slut på marknadsskolan. Och en majoritet av svenska folket håller med. Vi vill se en jämlik skola, med en ny resursfördelningsmodell, istället förskolpengen, en hårdare tillståndsprövning och en stopplag mot att sälja ut skolfastigheter. En offentlighetsprincip behöver införas och kösystemet måste bort för att minska dagens klyftor i den svenska skolan. I en jämlik skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen.

Ilona Szatmari Waldau (V) riksdagsledamot, Uppsala
Tobias Smedberg (V) kommunalråd, Uppsala
Tove Fraurud (V) lärare, Uppsala
Christer Johansson (V) gruppledare, Knivsta

Insändare inskickad till UNT:s insändarsida den 29 juni 2022. Då den inte kom in presenteras den här och som en kortare variant i Knivsta Nytt.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni ställde Björn-Ove Björk (KD) en fråga om kommunens äldreboenden som angavs ha brister i möjligheten att reglera inomhusklimatet vid Vilhelms och Estrids gård.

Frågan besvaras under mötet av socialnämndens ordförande Kerstin Eskhult (C) baserat på fakta; att det före sommaren 2019 installerades komfortkyla med kapacitet att kyla inkommande ventilationsluft från t.ex. +30° till +16° i samtliga lägenheter och gemensamma utrymmen i bägge husen.

KD fortsätter dock att hävda att det enbart är de gemensamma utrymmena som omfattas av komfortanläggningarna i olika artiklar i UNT.

Det är självklart ett bekymmer för invånarna i Knivsta när inte fakta får genomslag i debatten. Det är en sak att politiken kan ha olika åsikter i olika frågor och en annan sak att fakta skyms av påståenden.

Självklart kan temperatur upplevas olika. Någon kan uppleva att +23° i ett rum är för varmt, andra att det är för kallt.  Det har emellertid ingenting att göra med att det faktiskt finns en kylanläggning som redovisats ovan, och som fungerar i både gemensamhetsutrymmen och enskilda lägenheter.

Komfortkyla är ett centralt placerad aggregat som kyler ventilationsluften i hela huset, allrum och lägenheter. Om det ska finnas ”en knapp att trycka på” krävs ett aggregat för luftkonditionering till varje enskilt lägenhet, vilket är en omfattande och dyrbar investering, som troligen skulle innebära en avsevärd hyreshöjning för de boende.

KD hävdar att den så kallade ordstriden beror på ett missförstånd. KD har valt att inte ta reda på fakta, utan skjuter från höften i detta ärende liksom i många andra.

Vi vill därför återigen understryka fakta, att det finns komfortkyla i alla utrymmen i Estrids och Vilhelms gård. Vi betvivlar inte att företrädarna för KD vill de gamla väl, men att de i detta, och många andra, fall är dåligt pålästa. Självklart utgår vi ifrån att det inte är fråga om populism eller så kallade ”fake news” för att grundlöst skrämma upp de äldre och deras anhöriga, utan ett rent missförstånd från deras sida.

För gruppledarna:
Göran Nilsson (M)
Harriet Swanberg (S)
Boo Östberg (C)
Kerstin Umegård (MP)
Christer Johansson (V)

För socialnämnden
Kerstin Eskhult (C) ordförande
Britt-Louise Gunnar (S) 1:a v ordförande