Tydliga skillnader om hyresrättens villkor när Knivstas lokalpolitiker möttes i debatt i Tilassalen.
Kvällen inleddes av moderator Johan Pelling som lyfte hyresgästföreningens 10 – punktslista för ett gott boende och redan där ville vissa partier ha replik.
Inledningsrundan inleddes av Vänsterpartiets Elin Johansson, som sitter i Knivstabostäders styrelse. Elin menade att bostaden är en mänsklig rättighet och att kommunen behöver skapa förutsättningar så alla som vill ska kunna bo i Knivsta. Därför behövs hyresrätter med hyror som matchar efterfrågan.
Elin Johansson inleder debatten
Flera borgerliga debattörer förordade såväl marknadshyror som omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Oklart dock hur det skulle gynna de som söker sin första bostad.
Tack vare de tydliga skillnaderna och upplägget blev det några repliker och en debatt som klargjorde skillnaderna på synen på hyresrätterna. Många förfasade sig över för många små hyresrätter i tätorten, varav alla är privata. Svaret uteblev på frågan om det blivit så många att några stod tomma. Knivstabostäder bygger både fyror och femmor i sitt nya hyreshus i Alsike.
Enighet fanns om att det skulle vara blandad bebyggelse och nära till parker och natur. Men villkoren för de olika boendeformerna visade på luckor om lagstiftningen angående skatter och statliga stöd till boendeformerna, hos några debattörer. Flera partier som är mot statligt stöd till hyresrätter och för marknadshyror och omvandlingar till bostadsrätter passar på frågan om ekonomiska villkor för olika boendeformer.
Vänsterpartiets representant, Elin Johansson, avslutade debatten med att lyfta vikten av gång- och cykelvägar, nära till kollektivtrafik och möjlighet för stadsodling. Men föreslog också införandet av ett statligt byggföretag som skulle bygga billiga hyresrätter.
Elin Johansson (V)
Samtliga debattörer fick som tack för sitt deltagande ett bevis på en donation till Rädda Barnen från Hyresgästföreningen.
Reform som presenterades av Nooshi Dadgostar på pressträff den 29 augusti 2022.
Under lång tid har det blivit dyrare och dyrare att åka med kollektivtrafiken. Samtidigt är underhåll och kapacitet på många håll eftersatt. Det är ännu en konsekvens av att det gemensamma år efter år har urholkats och politiker skjutit ifrån sig ansvar till marknaden. Det slår hårt mot hushållens plånböcker och är oförsvarligt i en tid av klimatkris. Nu är det dags att vända den utvecklingen. Vänsterpartiet föreslår därför en halvering av biljettpriserna och en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken.
Priserna för lokaltrafik ökade med 127 procent under perioden 2001–2021 – det har alltså blivit långt mer än dubbelt så dyrt. Det kan jämföras med konsumentprisindex (KPI) som under samma period ökade med ca 28 procent. Priset för att resa kollektivt steg därmed betydligt mer än vad priserna i allmänhet gjorde under perioden (RUT 2022:53).
Samtidigt finns stora behov av att bygga ut kollektivtrafiken. Vi vet att Sverige under lång tid har eftersatt underhåll och att stora investeringar behövs. På många håll är behovet stort av att rusta upp befintlig infrastruktur, i andra fall kan det handla om inköp av nya fordon för fossilfrihet. Idag motiverar många kollektivtrafikhuvudmän sina prishöjningar med klimatomställning. Den konflikten behöver lösas – Sverige ska ha en både billig och klimatanpassad kollektivtrafik.
Kollektivtrafiken är en omistlig del av klimatomställningen och viktig för hushållens ekonomi. Men under lång tid har politiker av olika färg låtit den halka efter. Nu är det dags för en riktigt bra kollektivtrafik. En av de allra största satsningarna som Vänsterpartiet går till val på är därför en omfattande satsning på att halvera biljettpriserna och bygga ut kollektivtrafiken.
Vänsterpartiets förslag
Halvera biljettpriserna i kollektivtrafiken Vänsterpartiet föreslår en halvering av biljettpriserna i kollektivtrafiken, genom att staten står för halva intäktsbeloppet genererat av biljettintäkter. Det finns redan idag fungerande fördelningssystem till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som kan användas. Vänsterpartiets förslag är halverade biljettpriser från och med nästa år och framåt. Det sker genom att staten går in med 12 miljarder kronor per år 2023 och 2024, samtidigt som ett nytt system utreds för att införas år 2025. Det nya systemet ska ha de halverade priserna som utgångspunkt, men också säkra nödvändig priskontroll, kostnadseffektivitet och rättvis statlig och regional kostnadsfördelning. Utgångspunkten ska också vara att kollektivtrafiken måste ges rättvisa förutsättningar över hela landet och öka i en takt som krävs för ambitiösa klimatmål.
Tåg på Knivsta station
Bygg ut kollektivtrafiken I syfte att öka klimatambitionerna med kollektivtrafiken och säkerställa förbättrad turtäthet, tydlig klimatprofil och förbättrad tillgänglighet föreslår Vänsterpartiet ett nytt investeringsstöd för kollektivtrafiken. Det krävs omfattande investeringar i strävan efter att det ska finnas en bra och prisvärd kollektivtrafik där man behöver den, inte minst i mer glesbefolkade delar av landet. Till exempel är ett angeläget behov på många håll att rusta upp bussflottan genom att köpa in elbussar och bygga laddinfrastruktur. Investeringsstödet ska vara sökbart och uppgå till 5 miljarder kronor per år, från 2023 och framåt.
Jenny Parkert och Cecilia Viklund arbetar båda på Akademiska. Deras jobb påverkas av bristande resurser.
– Det pratas mycket om effektiviseringar, men det här är ingen bilfabrik. Det är svårt att planera för när det kommer in många patienter och hur sjuka de är, säger Cecilia Viklund.
Jenny Parkert arbetar som undersköterska på Akademiska och är fackligt ombud för Kommunal. Hon trivs men är orolig för återväxten i yrket.
– Inom några år är det många av oss som går i pension och jag tror inte det är så många som vill arbeta som undersköterskor i framtiden. Det är ett kul jobb men dålig lön.
Hon är inte ensam om att oroa sig för personalbristen inom vården. Att det saknas personal är en stor bidragande orsak till att vårdplatser hålls stängda och att människor inte får vård i rätt tid. När vi pratar om vad som krävs för att locka fler att jobba inom vården är det två saker som återkommer: Lön och arbetsmiljö.
Jenny Parkert tycker att det satsas alldeles för lite på vårdpersonalens löner och att de få satsningar som görs riktar sig till sjuksköterskor.
Jenny Parkert
– Vi undersköterskor får alltid höra att man måste satsa på sjuksköterskorna för att det är brist på dem, men jag vet att det finns avdelningar på Akademiska som har stängda vårdplatser för att det saknas undersköterskor.
Cecilia Viklund arbetar som sjuksköterska på barnkirurgen på Akademiska. Hon håller med om att det dåliga löneläget gör att färre söker sig till vården.
– Tyvärr hör man ofta människor som inte själva jobbar i vården säga ”lönen spelar inte så stor roll, undersköterskor och sjuksköterskor vill bara göra ett bra jobb”. Visst vill vi det men vi vill också ha en rimlig lön. Jag tycker det är sorgligt hur man underbetalar kvinnodominerade yrkesgrupper.
Hon fortsätter:
– För att vara sjuksköterska behöver man tre års högskoleutbildning. Många har fyra år. Vi har stort ansvar, mycket stress och konstiga arbetstider, men det syns inte på lönen.
Tuffare arbetsmiljö Jenny Parkert har arbetat på sin nuvarande arbetsplats i åtta år. Cecilia Viklund i nästan 15 år. Båda upplever att arbetsbördan har ökat och att problemen med stängda vårdplatser och överbeläggningar har blivit större.
Cecilia Viklund
– När jag började var nätterna oftast väldigt lugna. Nu är arbetsbelastningen på nätterna nästan samma som på dagtid, säger Cecilia Viklund.
I takt med att allt fler operationer kan göras inom dagkirurgin är patienterna som idag blir inlagda oftast i behov av mer vård.
– Nu är det nästan bara multisjuka patienter som blir inlagda på min avdelning. Det gör arbetet tyngre, men resurserna har inte ökat. Tvärtom har de nästan blivit mindre på grund av brist på personal, fortsätter Cecilia Viklund.
Jenny Parkert berättar att hennes avdelning hade plats för 24 patienter när hon började. Idag finns bara plats för 15 för att det saknas personal.
”Vi brukar säga att vi har 15 patienter på vår avdelning men i praktiken har vi alltid 18”
– Fast vi brukar säga att vi har 15 patienter på vår avdelning men i praktiken har vi alltid 18. Så ser det ut på många håll idag.
Behövs mer resurser Båda är överens om att vården är i behov av mer resurser. I debatten lyfts ibland andra lösningar, som att effektivisera vården på olika sätt eller fler privata alternativ. Cecilia Viklund och Jenny Parkert ger inte mycket för det.
– Det är inte som att vi går och sölar på jobbet idag. Det pratas mycket om effektiviseringar, men det här är ingen bilfabrik. Det är svårt att planera för när det kommer in många patienter och hur sjuka de är. Det behövs verkligen mer resurser, säger Cecilia Viklund.
Hon jämför med försvaret som har varit aktuellt nu.
– Det är ju ingen som säger att Försvarsmakten ska klara ett utökat uppdrag med samma resurser. Men när det gäller vården så ska det gå att trolla på något sätt.
Jenny Parkert har en bakgrund inom den privata äldrevården och hon vill inte att vården ska privatiseras mer.
– De tänker väldigt mycket på pengar. Det gör man på Ackis också men inte på samma sätt. Det märktes tydligt att det fanns ett vinstkrav.
Covid har slagit hårt Särskilt nu efter två år med pandemi är det viktigt att satsa på vården. Det senaste året har Cecilia Viklunds avdelning haft många stängda vårdplatser. Det fanns en personalbrist redan från början och nu har personal varit utlånad till att arbeta i covidvården och senare för att ta hand om patienter under en RS-epidemi.
– Det har varit svårt att beta av operationsköerna, de har snarare växt på sig.
Även Jenny Parkert har märkt av effekterna av covidpandemin.
– Jag tror det finns en ännu större vårdskuld än vad man räknat med. Det händer att människor dyker upp med problem som de gått med en tid och säger att de inte velat störa under pandemin.
Text
Anne-Li Lehnberg
politisk sekreterare för Vänsterpartiet
Region Uppsala
Efter den inledande debatten i CIK den 23 augusti genomfördes en del ytterligare debatter eller dialoger under veckan. Noterbart är att det finns bra mycket fler frågor som enar partierna än som skiljer dem åt.
Thunmanskolan
Först ut den 24 augusti var Thunmanskolan där vi träffade många nyfikna elever med många bra frågor. Det handlade om allt från aborter, klimat, skatepark, skolan, NATO och en hel del annat. Stort tack för en trevlig förmiddag och lycka till i skolvalet.
Glada elever och Artermis på Thunmanskolan
Lagga i valet
Här blev det diskussion om Lagga skola, översiktsplanering, kulturarv, medborgardialog, cykelvägar och kollektivtrafik inklusive behov av trygga busshållplatser.
Mot slutet blev det även en fråga som kom upp om äldreomsorg i Knivsta. Även den som många andra frågor blev besvarad.
Maria Fornemo i Lagga
Valsamtal i Gredelbykyrkan Återigen bjöd Gredelbykyrkan in till valsamtal. God stämning och trevliga samtal fördes mellan Said Hodzic från Vänsterpartiet och de övriga deltagarna.
Samtalsledare var Anne-Marie Morhed.
Gredelbykyrkan
P4 Uppland Fredag morgon tidigt mötte alla gruppledare två journalister från P4 Radio Uppland. Här blev det uppdelning så vissa partier fick prata äldreomsorg medan de övriga pratade natur och lekplatser i det växande Knivsta.
Därefter fick alla partier frågan om att öka tiden på förskolan för barn till arbetssökande eller föräldralediga, som idag är 15 timmar per vecka. Vänsterpartiet vill öka till 30 timmar per vecka.
Gruppledare på fredagsintervju med P4 Uppland
Här nedan kan du ett tag höra vad som sades om 15 timmars förskola som alla partier fick svara på men många klipptes bort, då enigheten var stor om att öka antalet timmar.
Våra barn och ungdomar är det viktigaste vi har och vi som kommun behöver värna om dem och framför allt ge dem möjlighet att få växa upp i ett tryggt sammanhang. Knivsta behöver växa och utvecklas på ett sätt som säkerställer att våra unga ser en framtid i kommunen och vill bo kvar här.
Undersökningar visar på att upp emot åtta av tio unga idag lider av klimatångest. Klimatfrågan är högst aktuell i deras liv och ett problem vi inte vill låta dem få ärva och axla själva i framtiden. Vi i Vänsterpartiet ser på miljö- och klimatfrågan som något väldigt viktigt för vår jord men också för våra barns psykiska och fysiska hälsa.
Said Hodzic
Knivstas geografiska läge gör att våra ungdomar behöver kunna röra sig mycket friare och lättare i kollektivtrafiken. Våra förslag om fri kollektivtrafik togs emot väldigt bra sist och vi i Vänsterpartiet tycker att våra ungdomar ska få fortsätta avnjuta den förmånen, för att träffa vänner och utöva fritidsaktiviteter.
”En jämlik skola där alla elever får stöd att utvecklas så långt de kan…”
En jämlik skola där alla elever får stöd att utvecklas så långt de kan utifrån deras förutsättningar är en självklarhet för oss, oavsett vilken skola eleverna går på. Att marknadsskolorna gör vinster på våra barns bekostnad är något som behöver stoppas nu! Vår vänsterpolitik för en ny skolreform som inte slår ut våra unga innan de ens fått chansen går i linje med vad det svenska folket vill.
Gustav Åhlander
Den kommunala utbyggnaden och tillväxten behöver ha ett syfte och en plan som säkerställer att våra unga har någonstans att flytta till men också råd att bo och stå på egna ben i framtiden. Samtidigt som vi ser Knivsta växa behöver vi värna om de naturvärden och ekosystemtjänster vår kommun besitter, där en utbyggnad behöver ske med hållbarhet i sikte.
Said Hodzic och Gustav Ålander kommunfullmäktigekandidater
Knivstas valrörelse tog extra fart i och med valdebatten fån stora scenen i CIK den 23 augusti . Här följer Maria Fornemos sammanfattning av en debatt som följdes på plats av ett drygt hundratal Knivstabor.
Under tisdagskvällen var det dags för Knivstadpolitikerna att tydliggöra sin politik för väljarna då Knivstas stora valdebatt hölls i CIK. Under två timmar fick Knivstas nio partier lägga fram sin politik och debattera de hetaste frågorna i kommunen inför valet den 11 september.
Nu blev det inte så mycket debatt utan mer presentation av politik eftersom upplägget var baserat på anföranden. Debattledarna Ann-Marie Morhed och Kenneth Gunnar fick fokusera på att få talarordningen att fungera.
Det rådde stor enighet kring vilka valets viktigaste frågor var. Inte oväntat var skolan en av dessa. Knivsta är en ung kommun sett till invånarnas ålder och självklart vill kommunmedborgarna ha bra skolor. Thor Övrelid (M) kunde konstatera att Knivstas unga presterar bra skolresultat sett ur ett nationellt perspektiv. Studiero i skolan är ett av Moderaternas viktigaste valbudskap. Liberalernas Lotta Wiström kallade sitt parti för ”skolpartiet” och betonade även hon vikten av studiero. Mobilfria lektioner underlättar studier, menade hon.
Christer Johansson (V) underströk att vi måste satsa pengar på att försöka komma till bukt med ungas psykiska ohälsa, som är hög i kommunen och som dessutom ökar. Inte heller får vi glömma bort hur viktigt det är att barn och unga har en meningsfull fritid, menade han. Johansson hade inte varit vänsterpartist om han inte samtidigt hade tagit tillfället i akt att tala om hur dåligt det är med vinster i välfärden och att Vänsterpartiet vill få bort marknadsskolan.
Även Harriet Swanberg (S) menade att kommunala skolalternativ är att föredra och att en kommande gymnasieskola i Knivsta bör vara i kommunal regi.
Boo Östberg från Centerpartiet höll upp ett varnande finger mot dem som ropar efter fler lärare i skolan. Han pekade på befolkningsprognoserna som säger att vi måste hitta nya kreativa lösningar för att lösa utbildningsfrågorna. Mycket tyder nämligen på att lärarna inte kommer att räcka till i framtiden. De är helt enkelt för få.
Maria dukar kampanjbordet
Stadsbyggnad är som bekant en annan stor valfråga i Knivsta. Mathilda Hübinette från Knivsta.Nu stod för kvällens cliffhanger när hon i sitt inledningsanförande berättade att hon ringt polisen i samband med att fyrspårsavtalet klubbats. Och varför det? undrade vi i publiken och fick vänta till hennes inlägg nummer två för att få svar. Jo, hon undrade om Knivsta möjligen skulle få fler poliser om vi blev fler medborgare. Polisens svar lär ha varit att nej, om det inte begås fler brott så betyder inte fler Knivstabor per automatik fler poliser.
Miljöpartiets Peter Bergkvist menade att Knivsta behöver bli en grönare stad. Solceller på kommunala byggnaders tak borde till exempel vara standard.
Mimmi Westerlund från KD och Monica Lövgren från SD sade sig båda vilja ha en god äldrevård och en trivsam småstad / lagom exploatering av Knivsta. Två mål som säkerligen samtliga partier kan ställa sig bakom.
Sammantaget blir mitt subjektiva intryck att Knivstas politiker är eniga kring mycket och det kan ibland vara knepigt att förstå skillnaderna mellan partierna. Men Knivstas medborgare är kloka och reflekterande och kommer säkert att lösa detta. Glöm inte bort att det går utmärkt att förtidsrösta. Ångrar man sig inför valdagen så går det bra att göra om genom att rösta en gång till den 11 september.
Artikel i Vänstern i Knivsta augusti 2022 – valtidningen
Neil och Jenny om sjukvård och kollektivtrafik.
Hur mycket resurser ska sjukvården få och hur ska kollektivtrafiken stärkas? Regionvalet är viktigare än du kanske tror.
– Det behövs mer resurser till vården. På min avdelning är vi ständigt överbelagda och många vårdplatser på Akademiska är stängda för att det saknas personal.
Jenny Parkert arbetar som undersköterska på Akademiska och är fackligt ombud för Kommunal. Hon kandiderar också till regionfullmäktige för Vänsterpartiet. För henne var det självklart att engagera sig i Vänsterpartiet.
Regionvalet är viktigt
– Det gör stor skillnad för sjukvården vilka som styr Region Uppsala. Vänsterpartiet för en sjukvårdspolitik som ger rätt resurser till vården och satsar på vårdpersonalen, säger Jenny Parkert och fortsätter:
– Vi har till exempel i vårt budgetförslag för 2023 vikt ungefär 300 miljoner kronor extra till Akademiska sjukhuset. De borgerliga och Miljöpartiet som idag styr regionen har i stället lagt nedskärningar på Ackis. Självklart skulle det se annorlunda ut om vår politik får genomslag.
Neil Olmerod och Jenny Parkert
Regionvalet kallas ibland för det glömda valet. Samtidigt tycker många att sjukvården och klimatomställningen är viktiga frågor. Där har regionpolitiken, som både ansvarar för vården och kollektivtrafiken i Uppsala län, stor betydelse.
– Vägtransporter står för en stor del av våra klimatutsläpp. För att få ner utsläppen måste fler lämna bilen hemma och åka kollektivt. Då måste kollektivtrafiken bli både bättre och billigare, säger Neil Ormerod, regionråd för Vänsterpartiet.
Vilka är de viktigaste satsningarna som Vänsterpartiet vill göra på kollektivtrafiken i Uppsala län?
– Vi vill införa ett billigt årskort för runt 3 650 kronor eller en tia om dagen för hela Uppsala län. Förslaget kommer ursprungligen från Wien och där har årskortet blivit så populärt att det idag finansierar sig själv. Dessutom vill vi införa rabatterade enkelresor för pensionärer och sommarlovskort för ungdomar.
Under de senaste åren har taxorna i kollektivtrafiken ökat betydligt mer än priserna på andra saker.
– Det är inte värdigt mitt under en brinnande klimatkris. En väl utbyggd och billig kollektivtrafik i hela länet gynnar både de med lägst inkomster och klimatomställningen, säger Neil Ormerod.
Anne-Li Lehnberg
politisk sekreterare
Vänsterpartiet Region Uppsala
När Knivsta växer är det viktigt att vi bygger hållbart med en tilltalande arkitektur, bevarar vår närhet till natur och grönska och skapar fina möjligheter för kultur- och föreningsliv för alla.
Vänsterpartiet Knivsta sätter barnen i fokus och vill prioritera naturområden, lekparker och trivsamma torg med gröna inslag. Två viktiga dokument har tagits fram med Vänsterpartiets medverkan, Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy och nya Utvecklingsprogrammet Knivsta 2035, där ramar för Knivstas framtida utformning anges.
Två nya grönskande stadsdelar i västra Knivsta och Alsike ska byggas socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart och inte minst samverka med en levande landsbygd. Utformning av torg, hushöjder på högst 4-5 våningar, med enstaka undantag, och gestaltning av husfasader ska leda till en trevlig atmosfär. Därtill ges strategier för hur gröna rum, gator och belysning samt konst på allmän plats ska bidra till ett trivsamt Knivsta.
Naturreservat och stadspark
Vi har idag naturreservatet Gredelby Hagar och Trunsta träsk, efter en motion på Vänsterpartiets initiativ. Nu är två nya grönområden i Kölängsskogen vid Valloxen och Ängbyskogen i Västra Knivsta på gång att bli naturreservat. En efterlängtad stadspark har äntligen planerats in på kartan Vänsterpartiet Knivsta vill se att den blir en central oas, med fina möjligheter till lek och rekreation. Vi skulle gärna även se en scen i parken, vilket möjliggör fler kulturupplevelser i centrala Knivsta.
Anna Svensson
”Vänsterpartiet Knivsta vill att park- och skogsområden ska finnas nära alla skolor och bostadsområden.”
Vänsterpartiet Knivsta vill att park- och skogsområden ska finnas nära alla skolor och bostadsområden. Som beskrivs i Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy, ska man kunna välja gröna vägar genom Knivsta och det ska finnas gröna stråk som kopplar samman grönområden, parker och gröna rum.
Vi främjar spontanidrotten
Nya fotbollsplaner är också planerade, som underlättar för anordning av cuper och som kompletterar dagens hårt bokade fotbollsplaner. Vi är naturligtvis väldigt tacksamma för Centrum för idrott och kultur, CIK, som ger fantastiska möjligheter för kultur- och föreningslivet och för Knivstas barn och ungdomar.
Konsten ska lyftas
Offentlig konst ger upplevelser, skapar tillfällen för trevliga möten och ger en känsla av gemenskap. Konst i det offentliga rummet är viktigt och ger förskolor, skolor, gator, torg, parker och vår landsbygd en extra dimension och bidrar till socialt hållbara miljöer för oss invånare. Det blir också en markering att platsen är betydelsefull och ses i ett annat sammanhang. Vänsterpartiet Knivsta är glada för att konst i offentliga rummet ingår i Knivsta kommuns strategi för hållbar utveckling.
Anna Svensson vice ordförande
Vänsterpartiet Knivsta
Knivsta kommuns märkligaste mandatperiod är snart slut. Här kommer ett kort bokslut av fyra år med en av landets kanske mest brokiga majoriteter. Det var många som tvivlade på att det skulle fungera. Men det höll hela vägen, trots både pandemi och krig.
Valresultatet 2018 gav inte en självklar majoritetssammansättning. Detta problem, tillsammans med en ansträngd ekonomi och svåra framtidsutmaningar, gjorde majoritetsdiskussionerna mycket svåra. I den situationen utarbetade våra fem partier en pragmatisk majoritetsöverenskommelse. Traditionell blockpolitik lades åt sidan. I stället hamnade fokus på kommuninvånarnas rättmätiga krav på en välfungerande kommun.
Tack vare det tydliga programmet och allas vilja att hitta lösningar på stora som små problem menar vi att vi lyckats riktig bra. Vi tog oss igenom en allvarlig pandemi som påverkade oss alla. Och nu Rysslands krig mot Ukraina. Trots dessa utmaningar visar enkäter och brukarundersökningar på stora förbättringar inom praktiskt taget alla områden. Det gäller allt från enskilda kvalitetsmätningar till ekonomi och medborgarinflytande.
Majoriteten i Knivstas gruppledare juli 2022
Vi har en lista på cirka 100 reformer som vi genomfört under mandatperioden och här kommer några exempel:
Samhällsbyggnad
Nya riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal. Nya stadsbyggnadsprinciper och arkitekturpolicy. Nya naturreservat. Varierat utbud av bostäder, villor, bostadsrätter och hyresrätter. Ny näringslivsstrategi.
Delaktighet
Ökad delaktighet genom medborgarråd och fokusråd. Tillitsbaserad äldreomsorg. Förbättrade arbetsvillkor för kommunens anställa. Fler sommarjobb för unga.
Resurseffektivitet och hållbarhet
Nytt styr- och ledningssystem kopplat till Agenda 2030, ny bolagsstruktur och effektivt lokalutnyttjande. Nya arbetssätt, förenklingar, digitalisering och automation.
Valet närmar sig och de ingående partierna går till val på sina egna valprogram. Helt enligt det 2018 antagna programmet. Efter valet ska de nyvalda kommunfullmäktigeledamöterna bilda en majoritet med valresultatet som utgångspunkt.
Vi ser med glädje och stolthet på resultatet av dessa fyra års arbete. Därmed tackar vi alla som på olika sätt medverkat i Knivstas utveckling de senaste fyra åren.
Efter det senaste valet var det svårt att hitta en majoritet för att styra Knivsta. Genom att fem partier tog ansvar ingick vi för första gången i en majoritet. Med stolthet ser vi nu tillbaka på vad som hänt med en del av våra vallöften, från 2018.
Vi inleder med införandet av medborgardialog som uppmärksammats av SKR och antogs av ett enat kommunfullmäktige. Det finns nu en modell som ger samtliga Knivstabor möjlighet att vara med och påverka hur kommunen kommer att utvecklas.
I den viktiga stadsplaneringen är det nu en övergripande strategi som styr vad som byggs. Bostadsnära skogsområden, naturreservat och parker för alla åldrar finns såväl i pågående projekt som i de styrdokument som beslutats inför framtiden. Med avstamp i FN:s globala mål i Agenda 2030 finns nu lokala policyer och strategier om arkitektur, blandad bebyggelse på två till fem våningar, parker samt gång- och cykelvägar. Här finns även det kommunala bolaget Knivstabostäder med och bygger hyresrätter.
Christer Johansson
Vårt löfte till Knivstas äldre var att öka den verkliga valfriheten. Stolt konstaterar vi nu att tillitsbaserad styrning inom hemtjänsten är beslutad. En reform som ger de äldre mer valfrihet i sin vardag. Samtidigt har kommunfullmäktige beslutat att Knivstas äldreboenden inte ska införa lagen om valfrihet, LOV. Socialnämnden vill, till vår glädje, i stället jobba för ökad kvalitet och fortsätta med utbildning och bättre villkor för personalen.
Mitt under en rådande pandemi lyckades det att förverkliga vårt löfte om fler sommarjobb till kommunens ungdomar. Det har även genom ytterligare ett stort mått av fantasi skapats många uppskattade fritidsaktiviteter till Knivstas unga. Skolhälsovården har genom ett gott samarbete med omvärden fått flera elever att må bättre. Sist men inte minst konstaterar vi att skolan och kultur och fritid förverkligat målet om minst en professionell kulturupplevelse per läsår för alla elever från 4 år till och med årskurs nio.
Medan vissa personer såväl som partier lägger sin energi på att smutskasta och skrämmas vill vi lägga vår energi på att se framåt med framtidstro. Vi har lyckats med mycket men är ännu inte nöjda utan vi vill mer. Vad kan du läsa i denna tidning.
Christer Johansson ordförande
Vänsterpartiet Knivsta
