Författare: chrjoh

Att hårdare straff minskar brottsligheten är rent önsketänkande

Det här är en debattartikel från Göteborgsposten den 3 sep – 22. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribenternas egna.

Lag och ordning har utsetts som den viktigaste valfrågan av de borgerliga politikerna. Den kriminalpolitik som förespråkas är helt inriktad på fler och längre fängelsestraff. Men dessa förslag styrs av tyckande och känslomässig retorik och inte på kunskap baserad på forskning, skriver bland andra Birgitta Göransson, före detta kriminalvårdsdirektör.

Socialdemokraterna stödjer inriktningen och har lagt fler propositioner om straffskärpningar än någon annan regering. Vi hoppas på en mer kunskapsgrundad kriminalpolitik och listar några påståenden från politiker och media och anger vad internationell och nationell forskning säger om dessa.

– Brottsligheten ökar
Den största brottsökningen i Sverige ägde rum efter andra världskriget fram till 1970-talet. Den har stannat av efter 1990. Den självdeklarerade brottsligheten har sjunkit för de flesta brott senaste åren. År 2021 minskade antalet anmälda brott jämfört med 2020.

– Brottsligheten går ner i åldrarna
Ungdomsbrottsligheten i sin helhet går inte ner i åldrarna. Både den anmälda och den självdeklarerade ungdomsbrottsligheten har minskat i flera decennier. De mest brottsbelastade var de som föddes på 40- och 50-talet.

– Våldsbrottsligheten ökar
Gängbrottsligheten speglar inte våldsutvecklingen i stort. De anmälda misshandelsbrotten minskar sedan 2010. Andelen av befolkningen som anger sig ha utsatts för våld minskar kontinuerligt sedan 2006. Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister visar en tydlig nedgång av antalet personer som vårdats för våldsskador.

– Det dödliga våldet ökar och gängskjutningar med dödlig utgång ökar
Antalet mord och dråp per 100 000 invånare från 1965 till 2020 ökar fram till 1990, sjunker därefter men har ökat igen, dock ej till maxnivån från 1990. Gängskjutningarna med dödlig utgång har ökat. En mycket allvarlig brottslighet som också hotar allmänheten då skjutningar sker på offentliga platser. Numerärt är få individer involverade i denna våldsbrottslighet. Hur tragiska fallen än är, har risken att dödas genom kriminellt våld minskat för medborgarna i gemen men med stora lokala och regionala skillnader.

– Målet för kriminalpolitiken ska inte vara att vårda fångar utan att straffa

Målet för svensk kriminalpolitik sedan 1990-talet är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Kriminalvårdens primära uppdrag har aldrig varit att vårda fångar. Uppdraget har alltid varit att verkställa straff på ett rättssäkert sätt (”och med aktning för människovärdet” angavs efter andra världskriget). Samtidigt ska Kriminalvården arbeta för att minska återfall i brott. Alla insatser för att minska återfall i brott ska ske inom straffets ram.

Motivera missbrukare
Om vårdbehov finns har alla dömda rätt till samma vård som andra medborgare. Vårdenheter får inte byggas upp inom Kriminalvården. Insatser mot återfall i brott är skol- och yrkesutbildning, att motivera missbrukare till vård, låta kvinnomisshandlare och sexualförbrytare lära sig vilka mekanismer som orsakar brotten och förändra dem. Återfall i brott ökar inte. Återfallen har sjunkit från 42 procent år 1999 till 21 procent 2021. Endast två av hundra dömda sexualbrottslingar återföll i våldtäkt tre år efter frigivningen.

– Stoppa den ökande brottsligheten med längre straff. Inkapacitera gängbrottslingar
Antalet fängelsestraff tycks inte påverka brottsutvecklingen i ett samhälle. Längre fängelsestraff gör det inte och avskräcker inte. Enskilda gärningspersoner kan oskadliggöras genom långa frihetsstraff, men det påverkar inte våldsnivån i samhället. Brottsligheten fortsätter med andra gärningsmän. Polisiära insatser och straff måste kompletteras med sociala förebyggande och rehabiliterande insatser.

– Invandringen är orsaken till den ökande brottsligheten
Brotten har inte ökat när invandringen har ökat. Risken för utrikesfödda att begå brott sjönk trots att vi hade ett omfattande flyktingmottagande 2015. Polisen beräknar att antalet som är involverade i det gängrelaterade våldet rör sig om 5 000, ett par promille av första och andra generationens invandrare. Andelen unga som lagförs för brott minskar generellt, inklusive för första och andra generationens invandrare. Den politiska debatten koncentreras helt till brottsligheten bland dem med utländsk bakgrund fast huvuddelen av brotten begås av infödda svenskar.

Polisen beräknar att antalet som är involverade i det gängrelaterade våldet rör sig om 5 000, ett par promille av första och andra generationens invandrare

Det finns problem i Sverige. Stor ekonomisk ojämlikhet råder. De fattiga har blivit fattigare och de rika rikare. Barnfattigdomen ökar. Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar. Barnens skolresultat har försämrats. En segregation mellan stadsdelar har fått växa sedan 1990-talet. Det är här och inte i hudfärgen som orsakerna till brottsligheten ska sökas.

Vi har tillförlitlig kunskap om att mer straff inte minskar brottsligheten. Den exceptionella straffökningen kommer till enorma kostnader, inte bara för kriminalvården utan också som en förändring av Sverige vad gäller hävdvunna rättsprinciper och rykte om att vara ett humant och förnuftigt land på kriminalpolitikens område.

Birgitta Göransson Psykolog, Fil.dr.h.c., f.d. kriminalvårdsdirektör

Torbjörn Forkby Professor, Institutionen för Socialt arbete, Linnéuniversitetet i Växjö

Pelle Granström F.d. svensk medlem i Europarådets antitortyrkommitté (CPT), f.d. anstaltsdirektör

Henrik Tham Professor emeritus, Kriminologiska Institutionen, Stockholms universitet

Efter år av sparkrav och marknadspolitik är det dags att satsa på en jämlik folkhälsa , skriver fyra vänsterpartister

Den svenska sjukvården är bland de bästa i världen. Vi ska vara stolta över att ha byggt upp det tillsammans. Det gäller särskilt människorna som jobbar inom vården. Frågan är dock om Region Uppsala, där M, MP, L, C och KD styr och ansvarar för sjukvården, ger personalen de rätta förutsättningarna? Många vittnar om en ohållbar arbetsmiljö. Det gör att många länsbor behöver vänta alldeles för länge på den vård de behöver. Samhället blir alltmer ojämlik och det slår mot folks hälsa. Efter år av sparkrav och marknadspolitik är det dags att ta tillbaka kontrollen över sjukvården och satsa på en jämlik folkhälsa.

Under pandemin kan det inte undgått någon att det finns stora brister i vår sjukvård. På Akademiska sjukhuset larmar personalen gång på gång om brist på vårdplatser och en katastrofal arbetsmiljö. Hela avdelningar är stängda på grund av personalbrist. Semester dras in, sjukskrivningar och övertid ökar. Haveriet orsakat av det politiska styrets centralisering av HR-stödet kom som extra salt i såren.

Samtidigt är vårdbehoven större än någonsin när patienter som väntat under pandemin söker hjälp. Byråkratin som privatiseringar orsakar är en extra börda för både personal och ekonomi. Allt detta gör att sjukvårdens välutbildade personal får en allt tyngre belastning De ser att problemen med stängda vårdplatser och överbeläggningar ökar. IVO:s granskningar av Akademiskas akut är skrämmande läsning även för dem. Samtidigt ser de hur kollegor väljer att lämna.

Det ser dystert ut, men Vänsterpartiet har en plan.

Satsa ordentligt på sjukvården. Höj lönerna. Ge alla rätt till en egen kompetensutvecklingsplan. Självklart ska vårdpersonal få arbetsskor betalda av arbetsgivaren! . Långsiktigt blir det billigast för skattebetalarna. Genom att minimera privatiseringar så sparar vi pengar som gör bättre nytta i den offentliga sjukvården.

En viktig del av vår plan för Region Uppsala handlar om att satsa på jämlikhet, med en trygg primärvård som är tillgänglig oavsett var i länet du råkar bo. Tandvård ska omfattas av högkostnadsskyddet. I regionen jobbar vi för avgiftsfria munhälsokontroller för äldre och för att hålla Folktandvårdens priser nere. Sjukvården ska samarbeta mer med kommunerna för att stärka elevhälsan och öka den förebyggande vården.
Vänsterpartiet vill skapa mer resurser till primärvården och BUP för att möta människors psykiska ohälsa. Det krävs krafttag från såväl regionen som kommunerna för att vända de negativa trenderna. Vi vill se en strategi mot ofrivillig ensamhet och en uppföljning av hur pandemin drabbat barn och ungas skolarbete och vilka åtgärder som krävs för att ge stöd och hjälp. För att samla och driva på arbetet inom folkhälsa vill vi inrätta en Jämlikhetskommission.

Parisavtalets beslut om begränsningen av temperaturökningarna har inte följts och kommer få allvarliga konsekvenser, även för oss. Fler översvämningar, skogsbränder och dödsfall nämns i SMHI:s klimatscenarier för länet. Risken finns också att saltvatten kommer in i Mälaren ur vilken flera kommuner tar sitt dricksvatten.
Länsstyrelsen har som Knivsta och Håbo tagit fram koldioxidbudgetar, som ger siffror på hur mycket vi behöver sänka våra utsläpp av klimatpåverkande gaser. Dessa budgetar ska tas på allvar. Region Uppsalas utsläpp ökade ifjol. Det duger inte om vi ska säkra framtiden,

En av de stora utsläpparna är trafiken och det har från många håll pratats om behoven av att resa mer kollektivt. Vänsterpartiet vill uppmuntra till ökat resande genom att sänka biljettpriserna, med det långsiktiga målet fri kollektivtrafik. Vi vill införa fler pendlarparkeringar på landsbygden där du kan byta från bil till buss. Vi vill införa ”Wienmodellen” med ett årskort för 305 kronor i månaden för resor inom länet.
Vänsterpartiet kommer i Region Uppsala att jobba för att politiken tar tillbaka kontrollen över den framtida sjukvården, över klimatet och över det kollektiva resandet.

Neil Ormerod
regionråd, Enköping

Cecilia Viklund
sjuksköterska, Uppsala

Viktor Waldau
sjuksköterska, Uppsala

Jenny Parkert
undersköterska, Knivsta

Krönika av Jenny Parkert i ”Vänstern i Knivsta” – augusti 2022

När jag började det arbetsliv, som jag sedan dess är fast i, så var det inom äldreomsorgen som outbildat vårdbiträde. Det var lätt att få jobb för det skreks efter arbetskraft som ville ta hand om våra äldre. Jag hade tänkt bli kvar en sommar – det blev 16 år, varav 8 som undersköterska.

Har alltid trivts bra med mitt jobb med att ta hand om boende och patienter, det är alla sparkrav som ibland gjort det omöjligt. Inom äldreomsorgen skulle vi spara på tvättlappar, inte byta inkontinensskyddet när den boende bara kissat en gång. Vi fick t o m höra att vi skulle ta bort guldkanten. Det finns dagar då jag har gått hem och känt att arbetet kanske var färdigt, men jag har inte hunnit ta hand om människan under patientrocken eller den boende som bakom den sorgsna blicken bara vill ha en klapp på kinden.

På Akademiska Sjukhuset släcker de ledande politikerna bränder, vi behöver i stället långsiktiga lösningar. Höj lönerna för sjuksköterskor och undersköterskor, vi behöver arbetskamrater. Då blir det en drägligare arbetsmiljö och långtidssjukskrivningarna på grund av utbrändhet eller värk minskar.

Tyvärr har de ledande politikerna inte förstått att undersköterskan är en bristvara, det är ofta vi som ser patienten först. Vem underlättar för oss? Det måste börjas på vårdavdelningarna så att vi kan öppna de stängda vårdplatserna. Mer personal hos oss gör att vi kan ta emot fler patienter.

Jenny Parkert
fackligt aktiv undersköterska 49 år

Kultur ska vara till för alla, inte bara en lyx för några få. Den ska vara lätt att uppleva och att utöva oavsett var man bor eller vem man är.

Ett lyft för kulturlivet i Knivsta har utan tvekan Centrum för idrott och kultur varit. Under CIK’s tak ryms såväl idrottskultur som kultur i form av musik, dans, teater och konst. Under denna mandatperiod har vi även kunnat hälsa Fritidsbanken välkommen till kommunen. På Fritidsbanken kan Knivstaborna låna sport- och idrottsutrustning gratis i 14 dagar.

Över hela landet driver Vänsterpartiet på för att kulturskolan ska bli avgiftsfri. Det är ett strävansmål vi har även i Knivsta. Vi anser att alla barn, oavsett familjens ekonomiska förutsättningar, ska ges möjlighet att ta del av kulturskolans verksamhet.

Vi vill heller inte glömma bibliotekens betydelse i ett samhälle. De är en viktig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts och tar del av kunskap, litteratur och kultur. För barnen är biblioteken som en skattkista av kunskap och upplevelser. När Knivsta växer vill Vänsterpartiet säkra att även biblioteken tilldelas tillräckliga resurser. Att stärka biblioteken betyder i slutändan att stärka demokratin.

Maria Fornemo
1:e vice ordförande
Utbildningsnämnden