Det är med stor förvåning jag läser Centerpartiet Knivstas debattinlägg (UNT 26/6) angående minskning av sommarjobb för Knivstas ungdomar.
Under förra mandatperioden deltog Centerpartiet till att öka antalet sommarjobb för Knivstas ungdomar. Syftet den gången var en förebyggande insats för att ge Knivstas unga en ökad självkänsla och framtidstro. Känslan att få delta i ett sammanhang och få sin första lön vill vi i Vänsterpartiet att alla Knivstas unga ska få uppleva.
Linus Wesslén lyfter fram att sommarjobben inte lyckats så som det är tänkt. Vad som är tänkt får läsaren inte veta, förutom några kommentarer om nivåer på löner och att fler borde söka sig till privata arbetsmarknaden. Som lösning på de problem Wesslén identifierat vill han och Centerpartiet minska antalet sommarjobb så att att bara de som inte kan få ett eget sommarjobb ska få ett kommunalt sommarjobb. Samtidigt ska kommunen föreslås främja samarbetet med näringslivet för att ge unga anställning i privata sektorn.
För över tjugo år sedan fanns det kommuner som bara ville ge sommarjobb till unga som hade det ekonomiskt och socialt svårt. Men precis som med barnbidraget, som vissa ibland velat inkomstpröva, övergavs tanken med förtur för utsatta till sommarjobben.
Vänsterpartiet har vid ett antal tillfällen, på olika sätt, uppvaktat Knivstas företagare att ta emot sommarjobbare. Men intresset har hittills varit lågt, kanske är det dags att fråga igen.
Knivsta har vid tidigare somrar haft olika jobb som kräver en ansökan. I år handlar det om att sommarjobba som företagare och flera ”företag” är redan igång. Det har även gått att söka sommarjobb som samhällsplanerare i Knivsta. I Uppsala kan ungdomar söka jobb som dansare eller musiker där antagande sker efter audition.
Så om Centerpartiet på riktigt vill att Knivstas ungdomar ska se såväl ansökan/rekryteringen som sommarjobbet som en positiv erfarenhet att dra nytta av i livet bör så många som möjligt få den möjligheten.
Det är mycket olyckligt att Sveriges regering bromsar hela EU:s klimatarbete, skriver Jonas Sjöstedt.
Vi är många som är besvikna på den svenska regeringens klimatpolitik. Den har ökat utsläppen, fördröjer satsningar på förnybar energi, tackar nej till EU-finansiering till ny järnväg och bromsar miljöarbetet i hela EU. När Sverige nu ökar utsläppen så bidrar vi till att EU riskerar att missa klimatmålen. Men vi behöver inte vänta till valet 2026 för att skärpa upp klimatpolitiken, det kan vi göra redan 9 juni i valet till EU-parlament.
Vänsterpartiet går till val på en riktigt ambitiös klimatpolitik i EU. Vi vill nå nollutsläpp till 2040 och fasa ut användningen av kol, fossilgas och olja till dess. Vi vill göra stora gröna investeringar och satsa på kollektivtrafik och järnväg. Vi är beredda att förändra EU och ta bort fossilsubventioner, satsa på järnvägen och ändra statsstödsregler för att få större gröna investeringar. Banker och pensionsfonder ska inte längre kunna investera i att utvinna fossil energi. Vi sätter klimatet före marknaden.
För oss är det viktigt att klimatomställningen präglas av rättvisa och ökad jämlikhet. Det är de stora utsläpparna som måste minska sina utsläpp mest, det handlar om stora företag och mycket rika personer. Vi har en klimatpolitik som ska göra det enkelt för alla att ställa om med en Sverigebiljett för all kollektivtrafik i landet för några hundra kronor, låga Sverigepriser på el och en elbilspremie som gynnar låginkomsttagare och glesbygdsbor. Vi kan minska utsläppen, bättra på välfärden och öka jämlikheten.
I miljörörelsens jämförelser mellan partiernas klimatpolitik i EU-parlamentet ligger Vänsterpartiet och Miljöpartiet i topp. Skillnaden mellan partierna är liten inom den traditionella klimatpolitiken. Jag hoppas ta plats i EU-parlamamentets miljöutskott och ser fram emot ett gott rödgrönt samarbete. Men det som är speciellt med Vänsterpartiets politik är att vi också har en politik för ökade gröna investeringar även när det innebär att EUs övertro på marknadslösningar och privatiseringar måste omprövas.
Vänsterpartiet har en tydlig politik för att säkra löntagarnas rättigheter. De nya jobb som skapas i den gröna omställningen ska vara trygga arbeten med kollektivavtal och fasta anställningar. Vi vill att även plattformsarbetare ska ses som anställda, vi vill ställa strikta krav på arbetsvillkor, miljö och kollektivavtal vid upphandlingar och vi vill stoppa missbruket av EUs utstationeringsdirektiv som idag används för att ta hit utländska strejkbrytare i konflikten mellan Tesla och If Metall.
EU-valet är en kraftmätning mellan vänster och höger. Det finns en risk att extremhögerns inflytande ökar kraftigt i valet till EUs parlament. En röst på traditionella högerpartier som M, L och KD riskerar att öppna för ett samarbete med extremhögern även på EU-nivå. Det skulle kunna bli förödande för klimatpolitiken, löntagarnas rättigheter och en human asylpolitik.
Vänsterpartiets toppkandidat Jonas Sjöstedt vill se ett radikalt annorlunda EU. Foto: Linus Sundahl-Djerf/SVD/TT
Vi lever i oroliga tider. Vänsterpartiet står upp för folkrätten både i Ukraina och Palestina. Vi vill fortsätta ett kraftfullt stöd till Ukraina och skärpa sanktionerna mot Ryssland. Importen av rysk fossilgas till Sverige måste stoppas.
Vill vill öka trycket på Israel för att uppnå en vapenvila, förhandlingar och ett slut på ockupationen av palestinska områden. Om Israel inte går med på vapenvila vill vi att EU inför handelssanktioner mot landet.
Vi är många som längtar efter en ny politik i Sverige för klimatets och välfärdens skull. Men vi behöver inte vänta i två år till nästa riksdagsval. Redan den 9 juni kan vi välja en annan väg i EU-valet. En vänsterframgång i valet bidrar till att hejda extremhögerns framgångar i EU och gör oss starkare inför riksdagsvalet 2026 då vi ska byta regering i Sverige.
Det handlar om att stärka löntagarnas rättigheter och ta klimatet på allvar, skriver Marta Aguirre och Ilona Szatmari Waldau.
Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Valet är viktigt eftersom EU påverkar våra liv varje dag. Vänsterpartiet arbetar i EU för samma saker som här hemma; en mer effektiv klimatpolitik, en tryggare arbetsmarknad och bättre livsvillkor för vanliga människor.
Vänsterpartiet har genom åren haft stor påverkan på den politiska inriktningen inom EU. Vi har framgångsrikt jobbat för bättre miljöpolitik, stärkta rättigheter för kvinnor och hbtqi-personer och skärpta arbetsmiljöregler för att nämna några exempel. Det är något som vi kommer att fortsätta med.
Men på alltför många områden har EU fattat beslut som försvårar för oss i Sverige att själva fatta beslut om hur samhället ska fungera. Det har bidragit till att vi idag har skyhöga elpriser, att vi tvingats sälja ut järnvägstrafiken och att det blivit svårare att garantera bra löner och arbetsvillkor.
Vi ser även hur världsledande energiforskning, av framför allt batterier, som sker på Uppsala Universitet böjar läggas utanför EU på grund av statsstödsregler. Jobben flyttar.
För att vi på allvar ska kunna få en effektiv klimatpolitik behöver vi förändra inriktningen på den politik som bedrivs i EU. EU styrs av marknadsliberala krafter men marknaden kommer inte att kunna lösa klimatkrisen, se till att det byggs bra bostäder eller ge alla barn en bra uppväxt. I Vänsterpartiets EU ska omsorg om människors livsvillkor, välfärden och klimatet alltid gå före företagens vinstintressen.
Valet till EU-parlamentet är ett val mellan vänster och höger. Vill man stärka löntagarnas rättigheter, öka jämställdheten mellan kvinnor och män, genomföra en rättvis klimatomställning och stoppa EU:s krav på privatiseringar i medlemsländerna, då ska man rösta på Vänsterpartiet.
Vill man stå på dåliga arbetsgivares sida, är man emot fackliga rättigheter och jämställdhet och tycker storföretagen alltid ska kunna få sin vilja igenom, då finns det andra partier att välja mellan.
Ilona Szatmari Waldau
EU har länge handlat om att storföretagen ska få som de vill. De ska kunna sälja sina varor utan att hindras av krångliga nationella regler som ska skydda miljö eller löntagare. Den fria rörligheten för oss medborgare handlar mer om möjligheten för företagen att rekrytera än om verklig fri rörlighet för oss som bor i EU. Detta vill Vänsterpartiet ändra på. Det behövs motkrafter som ser till att arbetare inte utnyttjas och villkoren dumpas. Kollektivavtal ska gälla för företag som etablerar sig i Sverige. Gig-arbetares rättigheter ska stärkas. EU ska inte kunna hindra att Sverige har bra arbetsvillkor och rättigheter för alla som arbetar här.
För oss i Uppsala-/Stockholmsregionen är det viktigt att kollektivtrafiken fungerar och att tågen går i tid. Då måste vi bli av med EU:s krav på fri etablering och marknadstänk som bara skapat kaos. Sommarens fria ”busskort” för ungdomar i regionerna är bara början, med Vänsterpartiets framtida fungerande kollektivtrafik ska alla resa med en billig Sverigebiljett.
Vi kan också se hur den gemensamma elmarknaden drabbat Sverige. Trots att vi producerar billig el måste vi betala priset för Europas import av gas. Det är dags att Sverige sätter pris på den svenska elen, inte EU.
Samtidigt som EU:s makt behöver minska finns det områden som vi behöver samarbeta om. Vi behöver t.ex. samarbeta för att rädda klimatet, för att stoppa skatteflykten och för att kunna stödja Ukraina. EU skulle också kunna vara en stark röst för eldupphör i Gaza och vi arbetar för att EU ska vara den rösten och för att EU ska öka pressen på Israel.
Nu är det dags att rösta bort högerpolitiken, ta tillbaka kontrollen och se till att vi får en mer rättvis och solidarisk utveckling i Sverige och Europa. Använd din vänsterröst i EU-valet. En stark vänster ger en tydlig signal till högerregeringen i Sverige. En signal om att vi har fått nog, att vi kräver rättvisa och att det är dags att Sluta sälja ut Sverige!
Marta Aguirre (V) Kandidat till Europaparlamentet
Ilona Szatmari Waldau (V) Kandidat till Europaparlamentet
Med gång- och cykelvägar, en central stadspark, fler fotbollsplaner och naturreservat vill Vänsterpartiet Knivsta visa på en hoppfull väg framåt.
Pessimismen breder ut sig bland Knivstas ungdomar. Endast 76 procent ser ljust eller ganska ljust på sin framtid. Förra årets resultat från Region Uppsalas stora enkätundersökning ”Liv och hälsa ung” är oroväckande eftersom det är det andra i rad efter pandemiåret 2021 där så pass få Knivstaungdomar uppger att de ser ljust på framtiden för egen del. Det vore så klart önskvärt att alla ungdomar hade gott hopp om sin framtid.
När samma ungdomar får svara på frågan hur de ser på framtiden för världen i stort ökar dessvärre hopplösheten ännu mer. Endast 20 procent uppger att de ser ljust eller ganska ljust på världens framtid, vilket är en minskning med 24 procentandelar sedan 2013, då frågan ställdes för första gången.
Politiker behöver visa ungdomar att de agerar för att förbättra deras villkor, men enligt Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2024 misstror 56 procent av alla ungdomar politikers förmåga att lösa samhällsproblem. Klimat- och miljöfrågan är den fråga som är viktigast för ungdomar, enligt samma källa. Därför är det av största vikt att politiker på alla nivåer, självklart även den kommunala, visar handlingskraft för att minska den globala uppvärmningen. Som vänsterpartister i kommunpolitiken är vi övertygade om att kampen mot den globala uppvärmningen behöver genomsyra alla politiska beslut.
Därför ser vi med oro på KNU:s, KD:s och SD:s skrotande av Stadsutvecklingsstrategi 2035. Denna strategi hade ett tydligt hållbarhetsfokus och skapade goda förutsättningar för nya stadskvarter med blandad bebyggelse, olika boendeformer, bilpooler och gång- och cykelvägar.
Gredelby hagar och Trunsta träsk
Vänsterpartiet Knivsta har länge försökt att föra upp klimatet på den kommunala agendan och vi har kämpat för skyddet av kommunens gröna andningshål. Gredelby hagar och Trunsta träsk har blivit kommunalt naturreservat efter initiativ från oss. Vi har fått in hänsynstagande till ekosystemtjänster i styrdokument och vi har drivit igenom en kommunal koldioxidbudget som sätter ljus på hur Knivsta kommun och Knivstaborna kan bidra till Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till en siffra under två grader.
Vi vill fortsätta att ta fram politik som gynnar barn och ungdomar och som bidrar till minskningen av den globala uppvärmningen. Därför kräver vi att koldioxidbudgeten ska följas upp. Vi tror också att en cykelväg längs 255:an mellan Vassunda och Uppsala skulle minska utsläppen av växthusgaser genom att underlätta cykelpendling. Region Uppsala har erbjudit sig att medfinansiera en sådan cykelväg, men partierna i Knivsta med makt att starta detta projekt visar inget intresse. Varför undrar vi.
Vänsterpartiet Knivsta vill också inrätta fler kommunala naturreservat och efter Ängbyskogen står Kölängsskogen näst på tur. Sist men inte minst är Vänsterpartiet pådrivande i frågan om att äntligen uppföra en stadspark i centrala Knivsta och fler fotbollsplaner på Kölängen, något som kommer att minska behovet av transporter till fotbollsplaner längre bort. Länsstyrelsen har sagt ja till den första av dessa planer, men företrädare för de styrande partierna är ointresserade. Även här undrar vi varför.
Upplandscupen 2023 foto Oscar Larsson
När KNU, KD och SD i Knivsta så glatt kastar kommunens klimatvänliga utvecklingsstrategi överbord vill vi påminna om kommunens vision för 2025 som antogs 2013: ”Knivsta – där framtiden bor”.
Låt oss vara den del av tillväxtregionen Stockholm-Uppsala, som vi sa att vi ville vara. Låt oss arbeta för det ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara samhälle som vi önskade oss då. Och låt oss göra detta med sammanhållna gröna stadsplaner med tydligt hållbarhetsfokus som tas fram i dialog med medborgarna.
För oss vänsterpartister är det fortfarande den bästa utvecklingsstrategin och förhoppningsvis är det så vi skapar framtidstro och återfår ungdomarnas förtroende.
Christer Johansson gruppledare (V) Knivsta
Anna Svensson ersättare (V),kommunstyrelsen, Knivsta
Johanna Schalk, ersättare (V), bygg- och miljönämnden, Knivsta
Gratis frukost eller inte i skolorna? Frågan delar politikerna i Knivsta. ”Det behövs nu när flera familjer fått sämre ekonomi och det kan ge en lugnare skolmiljö”, anser Christer Johansson (V).
De elever som UNT har pratat med anser att det kan vara en bra idé.
– Ja, jag skulle gärna äta frukost i skolan eftersom vi börjar ganska tidigt och det är ont om tid på morgonen. Sedan är det långt till lunchen, och kiosken är inte alltid öppen så då hade det varit bra att börja dagen med en frukost, svarar Maja Duffy, 13, elev på Thunmanskolan.
Maja Duffy / Foto: Maria Lindblom
”Jag skulle gärna äta frukost i skolan istället för hemma. Det skulle vara bra för alla eftersom många blir trötta på förmiddagarna när de inte har hunnit äta frukost och det kan bli lite kaos i klassrummet”, säger Maja Duffy, 13.
15-åriga Elias Andersson är mer tveksam.
– Jag kanske skulle äta frukost i skolan om det var gratis. Men det beror på. Skollunchen är inte alltid jättegod. Om det var bra frukost skulle jag äta i skolan, annars skulle jag äta hemma, säger han.
Samtidigt tror han att det finns några i skolan som skulle ha nytta av att få frukost.
– Ja, jag tror att några skulle behöva äta för att bli piggare. Vi har en cafeteria där det inte är jättedyrt, men det kostar ändå så jag tror det finns några som skulle äta om det var gratis. Elias Andersson
Elias Andersson / Foto: Maria Lindblom
Elias Andersson, 15, är elev på Thunmanskolan. Han är tveksam till att äta gratis frukost i skolan, men tror att en del elever skulle behöva det.
Christer Johansson och hans partikollega Maria Fornemo (V) är de två politiker som har lämnat in förslaget om att skolorna i Knivsta ska dela ut gratis frukost.
– Rektorer i exempelvis Västmanland som har frukost i sina skolor säger att de har fått en lugnare miljö, mindre skadegörelse i skolan, ökad studiero och bättre skolresultat. Så det finns en hel del positiva effekter om eleverna får en lugn start på skoldagen, säger Christer Johansson, som tidigare arbetat som ungdomskonsulent.
Christer Johansson häller upp kaffe till Isabella Gwardiak, produktionsledare inom måltidsverksamheten i Knivsta kommuns skolor. / Foto: Maria Lindblom
Men i kommunstyrelsen röstade majoriteten häromdagen emot motionen. Förslaget blev att kommunfullmäktige ska avslå motionen.
Enligt kommunens undersökningar så äter de flesta eleverna i Knivsta frukost hemma. Dessutom skulle det bli för dyrt enligt den tjänsteskrivelse som ligger bakom beslutet. Att ge alla elever frukost skulle kosta mellan 9 och 12,5 miljoner kronor.
Riksdagsledamot Ilona Szatmari Waldau (V) besökte Thunmanskolan i Knivsta. ”I riksdagen har vi lagt ett förslag om att alla kommuner som serverar skolfrukost ska få statsbidrag för det, så det behöver inte bli dyrt för kommunerna”, säger hon. Foto: Maria Lindblom
Men Christer Johansson och riksdagsledamot Ilona Szatmári Waldau (V), som denna dag besöker måltidspersonal i Thunmanskolan, ger inte upp.
– Vår tanke är att man ska undersöka hur stort behovet är i Knivsta. De som yrkat på avslag har inte tagit hänsyn till de få barn (cirka 10 procent) som behöver få frukost i Knivsta, utan man har räknat med att alla ska äta, vilket förstås blir dyrt. Vi tror verkligen att detta är nödvändigt i dagsläget när kostnaderna skenat och en del familjer blivit fattigare, säger Christer Johansson.
Regeringen har aktivt valt skattesänkningar framför satsningar på välfärden, skriver Ilona Szatmári Waldau och Christer Johansson.
Sveriges kommuner och regioner är väg mot en välfärdskollaps där medarbetare flyr den ohållbara arbetsmiljön inom sjukvården och andra områden inom välfärdsyrkena. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) fattas det över trettio miljarder kronor 2024 för att behålla nuvarande verksamhet.
Region Uppsala pekar på ett underskott för Akademiska sjukhuset under 2023 på minst 800 miljoner och larmen om stängda avdelningar har redan hörts. (UNT Debatt 20 nov-23). Även i Knivsta tvingar styret verksamheter att minska personalen för att klara den otillräckliga tilldelningen.
Regeringen skapar en kris genom sin passivitet och underfinansiering av vår gemensamma välfärd. Samtliga landets regioner och var tredje kommun visar underskott i år och det blir ännu fler 2024.
Sverige är ett rikt land, ändå är elnäten gravt eftersatta och järnvägen en tragedi. För att pressa ner utsläppen är det helt avgörande att göra de stora investeringarna i hållbara transporter, elproduktion och energieffektivisering. Alla vet att vi måste ställa om för klimatet och för oss är det självklart att det även måste påverka den ekonomiska politiken.
Det går att undvika de kommande nedskärningarna i välfärden men regeringen väljer istället skattesänkningar för dem som redan har mest. Vänsterpartiet väljer att stötta kommunerna men också att stödja hushållen i den ekonomiska krisen. Bland annat vill Vänsterpartiet permanent höja barnbidraget med 400 kronor. Det har urholkats de senaste åren och föreslås höjas från 1250 kronor till 1650 kronor i månaden. Andra förslag är ett riktigt högkostnadsskydd i tandvården och en Sverigebiljett för billigare regional kollektivtrafik: 450 kronor per månad i hela landet.
Christer Johansson och Ilona Szatmari Waldau
Vänsterbudgeten innehåller också ett omfattande investeringsprogram för klimatet. Med 700 miljarder kronor under 10 år för att snabbt ställa om transporter, energi och bostäder.
Det är en pressad situation för dagens unga. Drygt var fjärde ung vuxen bor fortfarande hemma hos sina föräldrar, och majoriteten av dessa gör det ofrivilligt. Bygg- och bostadskrisen drabbar framförallt de unga väldigt hårt. Det visar en ny rapport från Hyresgästföreningen.
Den svenska bostadsmarknaden är ett haveri. Bostadsbyggandet har till följd av en oansvarig politik tvärnitat. Vi ser oseriösa hyresvärdar och ockerhyror, och en enorm bostadsbrist. Bland annat Byggnads och Sveriges allmännytta kräver nu att en kriskommission tillsätts.
Men där regeringen och SD misslyckas och driver en politik som förvärrar byggkrisen, har vi lösningarna som kan få igång bostadsbyggandet och satsar på hyresrätter med rimliga hyror:
❗️Återinför det statliga investeringsstödet för nybyggnation
❗️Ge bostadsbolag möjlighet att ansöka om statliga topplån
❗️Satsa på klimatsmart renovering och energieffektivisering i det befintliga hyresbeståndet
❗️Ge den statliga banken SBAB i uppdrag att pressa de oskäligt höga bolåneräntorna
❗️Inrätta ett statligt byggbolag som fokuserar på att bygga hyresrätter med rimliga hyror
I Knivsta har styret i ett desperat försök att rädda 2024 kommit med en historiskt sen ändringsbudget där de använder en stor del av det överskott som den tidigare majoriteten lämnade efter sig efter fyra år.
Trots det har flera verksamheter en mycket ansträngd ekonomi och minskning av medarbetare sker inom flera verksamheter. Med Vänsterpartiets förslag till statsbudget skulle Knivsta i stället få ökat statsbidrag motsvarande cirka 30 nya tjänster.
Ilona Szatmári Waldau (V) riksdagsledamot Uppsala län
Vänsterpartiet satsar nio miljoner mer än styret på bland annat kommunens unga, skriver Christer Johansson.
Vi i Vänsterpartiet kommer i vår budget att visa att vi, trots den tuffa omvärld vi befinner oss i, fortsätter att stå upp för barn och unga. Vi är nämligen övertygade om att ett samhälle som är bra för barnen är bra för alla.
För ganska precis 10 år sedan, den 23 september 2013, beslutade ett enigt fullmäktige i Knivsta att bifalla Vänsterpartiets motion om att alltid ta fram en barnkonsekvensanalys vid alla politiska beslut. Sedan dess har det alltid gjorts och politiker och tjänstemän har genomgått utbildningar. 2018 blev dessutom FN:s barnkonvention svensk lag.
Därför känner jag stor besvikelse och oro när jag läser styrets förslag till 2024 års budget. Jag trodde att Knivsta.nu, som har sitt ursprung från utbrytargruppen Knivsta 2000, hade högre ambitioner för den nybildade kommunen och Knivstas unga än så här.
Bakom de vackra orden i målbeskrivningar om att underlätta och öka deltagandet för barn i olika aktiviteter finns det nämligen bara luft. Om KD och Knivsta.nu får som de vill kommer tilldelningen till kultur och fritid, jämfört med 2023, att minska med nästan 700 000 kronor. Minska alltså. Vänsterpartiet har lagt drygt nio miljoner mer än styret till ungdomsverksamhet, kulturskola, bibliotek och föreningsliv.
Om vi tar en titt på investeringsbudgeten för 2024 – 27 ser det lika illa ut där. Kommunens fotbollsföreningar hade behövt fler fotbollsplaner redan igår, för att kunna ta emot nya kullar inom den största idrotten i kommunen. Sedan det här styret tog över har en satsning på 61,5 miljoner kronor och ambitionen om ett sportfält för framtidens Knivsta försvunnit. Kvar är endast en summa på 3 miljoner, vilket endast räcker till en fotbollsplan som inte ska färdigställas förrän valåret 2026. Vänsterpartiet vill att det kommunala bolaget Kommunfastigheter får ett uppdrag att ta fram ett sportfält med fotbollsplaner på Kölängen eller på annan lämplig plats så fort som möjligt.
Bland uppdragen från styret till kommunstyrelsen finns ett riktat till den underfinansierade ungdomsverksamheten ”att samverka förebyggande med skolorna”. Här verkar styret helt ha glömt bort skolorna. Det borde naturligtvis funnits ett uppdrag till skolorna att samverka med ungdomsverksamheten.
Det gläder mig trots allt att se tre stycken på sid 17 om Agenda 2030. Knivsta behöver ta sin del av det globala och regionala arbetet för en hållbar framtid, inklusive klimatet. Där är vi överens, men vad innebär det i praktiken? Kan någon från styret nämna något mål för ett hållbart Knivsta?
Det enda jag hittar är att posten miljöutveckling har ökat med 7 000 kr jämfört med 2023. Vilket inte är något mål utan i princip en neddragning.
Några poster från Vänsterpartiets förslag i arbetet för ett bättre klimat:
Fri kollektivtrafik på fritiden för kommunens barn och unga i åldrarna 7 – 19 år.
Cykelväg längs 255:an mellan Vassunda och Uppsala.
En årlig uppföljning av kommunens koldioxidbudget.
I skolorna ser vi att lärarnas arbetsbörda måste lättas och därför vill Vänsterpartiet anställa fler lärare och andra vuxna i skolan. Fler vuxna med olika kompetenser bidrar även till att eleverna känner sig trygga och blir sedda, och då förbättras också möjligheten för fler elever att må bra och därmed nå sin högsta potential.
Redan under fyrtiotalet infördes gratis skollunch i Sverige med motiveringen att alla ska få samma chans att ta till sig undervisningen i skolan. I en Novusundersökning, från januari 2022, vill 8 av 10 svenskar att det nu också införs gratis skolfrukost – av samma anledning. Forskning visar flera positiva effekter och Vänsterpartiet har medel i vårt budgetförslag för fri frukost till de av Knivstas elever som så önskar.
I slutet av mandatperioden har vi medel för att låta barn till föräldralediga och arbetssökande vistas 30 timmar per vecka med sina kompisar på förskolan. Vänsterpartiet kommer alltid att stå upp för barnen.
Christer Johansson Gruppledare (V), Vänsterpartiet Knivsta
”Hälsans väg” längs länsväg 255 är ett enastående infrastrukturprojekt och varför Knivsta kommun vill skjuta på vägplanen är mycket svårt att förstå, skriver Ylva Dahlström.
2018 beslutade Region Uppsala att bygga gång- och cykelvägen längs väg 255 mellan Flottsund och Vassunda. Att Knivsta kommun nu vill skjuta på vägplanen från 2024 till 2026 (UNT 4/8) är mycket svårt att förstå.
”Hälsans väg” är ett enastående infrastrukturprojekt och vi har alltid haft medhåll och hejats på av kommunerna Knivsta och Uppsala, länsstyrelsen, Upplandsstiftelsen, föreningsliv, företagare och närmare 5 000 invånare i vår namninsamling.
Vi hoppas nu på regionpolitikerna. Det är lätt att inse vilken stor nytta en gång- och cykelväg skulle innebära:
Trygg och trafiksäker framkomlighet för alla åldrar under alla årstider.
Cykel- och elcykelpendling till Uppsalas största arbetsplatser som ligger i anslutning till Dag Hammarskjölds väg möjliggörs.
Förutom trafiksäkerhet får man förbättrad folkhälsa, mindre bilbehov, miljövård, landsbygdsutveckling, samt lokalturism i ett vackert och kulturhistoriskt intressant landskap.
Även Trafikverket lyfter i sin åtgärdsvalsstudie gång- och cykelvägen längs 255 som första prioritet bland Knivsta kommuns cykelvägsbyggen. Trafikverket påpekar att trafikmängden förväntas öka på vägen och anser att det är angeläget med byggstart i närtid, utan väntan på annan infrastruktur som trafikplatser, påfarter, broar etc.
Men det finns en möjlighet att starta tidigare, enligt tjänstemän på regionen: Knivsta kommun och Region Uppsala skulle kunna ansöka om så kallad förskottering och låna ut en summa till Trafikverket.
Gamla Stockholmsvägen mellan Knivsta och Uppsala är smal, slingrig och olycksdrabbad. Men den anses också vara en av länets vackraste vägar. Foto: Rolf Hamilton
Ylva Dahlström,
ordförande i föreningen ”Gruppen för cykel- och promenadväg utmed Gamla Stockholmsvägen, väg 255”
Krönika av Anna-Lena Laurén i Dagens Nyheter den 31 maj 2023.
Försöken att reformera det svenska friskolesystemet liknar Gorbatjovs perestrojka. Systemet är odugligt, men man vidhåller att det går att reformera.
Vi var på väg till stallet. Min dotter hade med sig en plastpåse med brödbitar åt hästen.
– Ta en jacka med fickor, sade jag. Så kan du ha hästgodiset i fickan.
– Varför det? Jag lägger det i ryktlådan i gången.
– Det är bättre att ha det i fickan.
– Nej, nu tänker jag göra så här.
Väl i stallet tog hon in ponnyn från hagen, placerade honom i boxen och gick tillbaka för att vrida på elektriciteten i stängslet. När hon återvände till boxen stod ponnyn lös i gången och grävde efter godiset i ryktlådan.
Det är ingen bra idé att sprida hästgodis omkring sig i stallet, om man dessutom glömmer att stänga boxdörrar efter sig ordentligt. Alla som håller på med hästar vet att det oftast lönar sig att göra saker på ett visst sätt. Man kan visserligen hoppas att hästar alltid gör exakt det som förväntas av dem utan att människan vidtar sina mått och steg. Sedan hittar man sin ponny med mulen i ryktlådan.
Jag har aldrig förstått varför svenska beslutsfattare förväntar sig att kapitalister slutar vara kapitalister så fort de äger en skola. Det bestickande för den som följer den svenska skoldebatten utifrån är nämligen att det fortfarande inte känns som att någon ifrågasätter själva systemet. För att tala klarspråk: Ingen föreslår att systemet byts ut.
Enskilda problem står i fokus, framför allt så kallade glädjebetyg. Hur ska de åtgärdas? Det är som Gorbatjov när han talade om perestrojka och glasnost. Systemet var odugligt, men han påstod att det gick att reformera.
Men går det? Att trygga skolägarnas vinstintresse är centralt.
foto Fredrik Sandberg / TT
Vinsten blir större ju fler barn, och ju fler elever som får höga avgångsbetyg desto större tillströmning. Det här vore ett mindre problem om Sverige hade en central rättad studentexamen som avgör vem som kommer in på olika utbildningar. Men det har man inte, avgångsbetygen avgör.
Resultatet är så kallade glädjebetyg.
På Socialdemokraternas hemsida står det att man vill förbjuda vinstuttag i skolan. Socialdemokraterna kunde lika gärna undervisa min dotters ponny i att det är förbjudet att stjäla godis trots att boxdörren står öppen.
I helgen träffade jag en väninna som är lärare i ett stort lågstadium i en av Finlands större städer. Hon berättade att för några år sedan gjorde stadens beslutsfattare det djärva beslutet: Skippa skolböckerna! I vår stad använder vi bara digitala hjälpmedel!
Då svarade lärarna med att de redan hade hunnit beställa alla skolböcker för nästa år. Tyvärr.
Följande termin användes digitala hjälpmedel och läroböcker parallellt. Resultat: Inlärningen konstaterades fungera klart bättre med hjälp av läroböcker. Stridsropen om att kasta böckerna på sophögen tystnade.
Finlands resultat i Pisa är tyvärr inte längre på samma nivå som i början av 2000-talet, men fortfarande betydligt bättre än Sveriges. Orsaken är inte kloka strategier utarbetade av undervisningsministeriet. Det är en lärarkår med stark yrkeskunskap och självkänsla, än så länge försedd med stora möjligheter att utforma undervisningen exakt så som de av erfarenhet vet fungerar bäst. I en skola där vinstintresset är det avgörande och lärare därför uppmanas sätta högre betyg än eleverna förtjänar fungerar inte de här mekanismerna.
Vad som kännetecknar en riktigt bra skola är lärarkårens möjligheter att betrakta ukaser uppifrån med lite svalkande likgiltighet.
Knivstas styre agerar inte för att minska koldioxidutsläpp, skriver Maria Fornemo med flera.
Debattartikel införd på UNT Debatt den 26 april 2023.
Skogsbränder härjar, skyfall skapar lokala översvämningar medan de stora isarna smälter och havsnivåerna höjs rekordsnabbt. Det var en otäck bild som klimatpanelen målade upp redan 2021 och nu är det ännu värre.
Budskapet i FN:s klimatpanel, IPCC:s senaste rapport är tydligt: klimatförändringarna påverkar redan människor och ekosystemen. Läget är allvarligt och det är bråttom, men lösningar finns. Rapporten återspeglar det som klimatpanelen visat i tidigare rapporter, men tonen är högre och mer allvarlig.
Vänsterpartiet har de senaste åren, som en del i Knivstas majoritet, deltagit i framtagande av flera olika styrdokument som alla har Agenda 2030 som ledstjärna. Dokumenten innehåller direktiv som naturreservat, solceller, cykelvägar, kollektivtrafik och koll på ekosystemtjänster. Men det räcker inte. Vi behöver göra mer för att uppnå vår del av Parisavtalet.
Att Knivstaborna är beredda att ställa upp när det behövs har vi sett förut. Det skedde 2015 genom bildandet av föreningen ”Knivsta 18 plus”, den snabba omställningen under pandemin och mottagandet av flyktingarna från Ukraina. Däremot är Vänsterpartiet mycket oroligt när det gäller den politiska ledningens insikt om behovet av åtgärder för klimatet. Att riva upp beslut om klimatvänliga policyer för att i stället öka p-normer i tätorten och planera för villabebyggelse på landsbyggden, som är det nya styrets prioriteringar, kommer inte sänka Knivstas koldioxidutsläpp.
Regeringen, med KD och SD som även ingår i Knivstas nya styre, får kritik av bland annat Klimatpolitiska rådet för brist på en hållbar klimatpolitik. Det bedrivs en miljöskadlig politik av landets högerregering med stöd av aktiva klimatförnekare. Ansvaret kommer därför att vila tungt på kommunerna när det gäller att nå klimatmålen. Uppsala som blev världens klimatstad 2018 och landets bästa klimatstad tre år i rad har trots ett bra program problem att nå sina klimatmål. Där har kommunledningen insett faran och ökar nu takten för att nå klimatmålen. (UNT debatt 3 april).
Koldioxidhalten i atmosfären är den högsta på två miljoner år och är, enligt forskarna och IPCC, otvetydigt orsakad av människors utsläpp av växthusgaser.
Allt detta är känt sedan tidigare och Greta Thunberg fick unga medborgare i såväl Knivsta som övriga världen att uppmana politiken att lyssna på forskarna. Utöver att få politiken att lyssna och agera lyckades Knivstas unga klimataktivister engagera delar av samhället i flera aktiviteter för att öka takten på kommunens klimatarbete. Det mål om högst 1,5 graders uppvärmning som politiker satte upp redan på Pariskonferensen 2015 är fortfarande möjligt att uppnå. Men tiden är snart ute och alla behöver bidra.
Vänsterpartiet är övertygat om att Knivsta, med landets yngsta och klimatmedvetna befolkning, kan skapa det engagemang som krävs för att uppnå vår del av det globala klimatmålet.
Knivsta behöver följa den koldioxidbudget som Vänsterpartiet initierade via en motion 2018. Kan vi få samma engagemang bland den politiska ledningen som hos våra unga medborgare kommer Knivsta bidra genom att klara vår del av klimatmålet. Vänsterpartiet tror att det är möjligt men vi klarar det inte ensamma. Ska vi lyckas måste vi göra det tillsammans.
Christer, Maria, Anna och Said
Vänsterpartiet Knivstas fullmäktigegrupp
Maria Fornemo (V) 2 vice ordf. Knivsta kommunfullmäktige
