Under en hel dag fick tre Vänsterpartister och en massa andra politiskt aktiva lära oss det viktigaste om att delta i arbetet i en bolagsstyrelse. Vi var Elin Johansson som har plats i Knivstabostäder, Nina Broman Costa som sitter i Alsikebolaget och Christer Johansson som är invald i Kommunfastigheter i Knivsta AB.
Största delen handlade om regelverket. Advokaten Fredrik Gustavsson, från Knivsta, gick, bland annat, igenom Aktiebolagslagen, Bolagsordning, Arbetsordning och Ägardirektiv. Det blev en intressant dag med många frågor om hur det går till i praktiken och vi fick lära oss vilket ansvar vi som ledamöter och ersättare har och vilka konsekvenserna kan bli om vi inte sköter oss på rätt sätt. Såväl för oss som har valts in i styrelsen som för bolaget och kommunen.
Vi fick också en genomgång av VD Hans-Petter Rognes och ekonomichef Simon Granit om bolagens ekonomi, framtida utmaningar med byggbara planer och avloppsfrågor. Det blev en del information och dialog om relationerna med KF och kommunens, det vill säga ägarnas, förväntningar på bolagen.
Dagen avslutades med ett historiskt quiz varefter Christer och Elin gick på medlemsmöte och planerade inför Knivsta Marknad och EU-debatten i Tilassalen på lördagen. Vår egen EU-kandidat Nina,som kommit med nattåget från Malmö, fortsatte mot fler valmöten i landet innan vi har äran och glädjen att få lyssna till henne i Knivsta, lördag den 18 maj 15.00 – 17.00 på EU-debatten i Tilassalen.
I strålande solsken mötte Vänsterpartiet Knivstabor på perrongen. Om det var solen, att tågen gick i tid eller våra budskap som skapade glädjen kanske varierade. Men en trevlig timme bland pendlare, som läste flyers, diskuterade valet och drack kaffe, hade vi med de dryga tjugo avgångar som vi hann med, innan nya uppdrag väntade.
Nina Broman Costa skulle ner till Malmö på ännu ett av många möten som en av partiets toppkandidater. Missa inte Nina när hon kommer på EU-debatten i Tilassalen i Knivsta kommunhus lördag den 18 maj 15.00 – 17.00. På samma tåg åkte Maria Fornemo till sitt arbete i Stockholm.
Anna Marklund tog bussen till hästen i närheten av Långhundra medan Christer gick till kommunhuset och hamnade på födelsedagstårta i samband med diskussioner om hur kommunen ska förbättra medborgardialogen, så fler medborgare känner sig delaktiga i kommunens utveckling. Grattis Bosse och tack för god tårta.
Vi vill bygga ett socialt hållbart, rättvist och jämställt Europa för alla, skriver Vänsterpartiets Malin Björk och Nina Broman Costa på dagens UNT debatt.
I dag 8 maj öppnar vallokalerna för förtidsröstning och Europas medborgare kan välja ledamöter till Europaparlamentet, som kommer ansvara för ett Europa som aldrig har varit så rikt och samtidigt så ojämlikt. En röst på Vänsterpartiet senast den 26 maj är en röst för ett mer jämlikt Europa. Ett Europa för alla – inte bara för de rika.
Hittills har EU:s svar på de återkommande ekonomiska problemen varit mer av samma politik som skapat problemen.
Den växande ojämlikheten har sedan skapat grogrund för nationalister och rasister som vill inskränka demokratin och föra en politik som sparkar nedåt. Sverigedemokraterna säger att de står upp för transportarbetarna. Men när det är dags att rösta i parlamentet har deras representanter röstat nej till såväl kortare körtider som längre vila och längre raster för lastbilsförare. De har också förhindrat förare rätten till en annan sovplats än sin egen lastbilshytt. Allt detta och mer finns att läsa i Susanna Kierkegaards rapport ”När de tror att ingen ser – En granskning av Sverigedemokraterna i Europaparlamentet 2014–2019” utgiven av Arena Idé och Skiftet.
Sedan Sverige blev medlem i EU har Vänsterpartiet arbetat för att förändra samarbetet inom unionen.
Det kommer vi att fortsätta göra tillsammans med våra vänner i europeisk vänster där vi driver ett arbete för att få fram alternativ som sätter människor före marknad. Kapitalismens framfart och klimathotet behöver mötas av en stark europeisk vänster som Vänsterpartiet är en del av. Tillsammans kommer vi att skapa rättvisa när andra vill skapa rädsla.
EU:s arbetsmarknadspolitik ställer arbetare mot varandra, även i Sverige, med den uppenbara risken att arbetares rättigheter och därmed livsvillkor pressas nedåt. Seriösa företag med goda anställningsvillkor konkurreras ut av företag som dumpar löner och sociala villkor för att pressa priserna. Ofta utnyttjas utländsk arbetskraft hänsynslöst. Jobb och arbetsvillkor hotas.
Den utländska arbetskraften får skulden för de dumpade arbets- och livsvillkoren och rasismen sprider sig på våra arbetsplatser.
Lösningen är att garantera att arbetskraft från alla länder, även de som tillfälligt arbetar här, har villkor och löner som är lika bra som för inhemska löntagare på arbetsmarknaden. Kryphål måste täppas till och facket ska alltid kunna kräva svenska kollektivavtal för de som jobbar i Sverige.
Vänsterpartiet har under många år prioriterat frågan om våld mot kvinnor och flickor, inte minst på EU-nivå. Genom ett envist arbete i Europaparlamentets jämställdhetsutskott har vi fört upp kvinnors livsvillkor på dagordningen. Vänsterpartiet har skapat en majoritet för en politik för att stoppa våld mot kvinnor, till försvar av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, som rätt till preventivmedel, och till stöd för den svenska sexköpslagen.
Under den kommande mandatperioden kommer vi fortsätta att driva jämställdheten framåt i EU. Vi kräver ekonomisk rättvisa för kvinnor. Vi försvarar rätten till lagliga och säkra aborter och HBTQ-rättigheter mot de högerkonservativa krafter som i länder som Polen och Ungern vill förminska våra liv.
Vänsterpartiet vill förändra EU i grunden och bygga ett socialt hållbart, rättvist och jämställt Europa för alla. Vi är de fackligt aktiva som står upp när EU vill inskränka de fackliga rättigheterna och försvaga vår förhandlingsstyrka. Vi är klimataktivisterna som vill förändra systemet, inte klimatet. Vi är feministerna som står upp för aborträtten och jämställdheten. Vi är de som tar striden för de av oss som lever med funktionsnedsättningar. När EU vill jaga människor på flykt vill vi fånga skattesmitare. När EU räddar banker vill vi rädda människor.
Malin Björk
EU parlamentariker (V), Bryssel Nina Broman Costa
EU – parlamentskandidat (V), Knivsta
Knivstas egen EU kandidat Nina Broman Costa promenerade i täten av Sveriges största första maj tåg i Stockholm. Från Medborgarplatsen till Kungsträdgården gick tåget och redan innan alla 12 500 deltagarna kommit fram startade programmet. Viktiga tal från olika organisationer varvades med kulturinslag.
När det blev Ninas tur var det mer än fullt framför den stora scenen. Nina pratade om hur villkoren på hennes arbetsplats fick henne och arbetskamraterna att organisera sig. De visste att tillsammans var de starka och alla gick med i facket. Själv utbildade sig Nina till skyddsombud på sin arbetsplats, bensinmacken, där hon i dag jobbar natt.
För 120 år sedan bildades de första fackföreningarna i Sverige när hamnarbetarna stod med mössan i hand och tiggde jobb. I dag sover många med mobilen under kudden i hopp om att chefen ska ringa och erbjuda några timmar. De otrygga anställningarna har ökat och för att få ihop till mat och hyra behövs inte bara en utan två eller flera anställningar. Vi behöver fler trygga anställningar men också fler trygga och säkra arbetsplatser.
Sedan Alliansregeringen beslutade om att lägga ner Arbetsmiljöverket 2003 finns det i dag 300 färre arbetsmiljöinspektörer. Det världsledande Arbetsmiljöinstitutet lades ner och all forskning om förslitningsskador och arbetares hälsa var inte längre viktig. Under 2018 dog 58 arbetare på sina arbeten och hittills i år har ytterligare 21 dött. Arbetare har blivit utbytbara och oseriösa företagare låter människor leva under slavliknade förhållanden med så lite som 11 spänn i timmen. Svenska löner och kollektivavtal ska gälla alla som jobbar i Sverige.
”Varför är det alltid vi arbetare, vanligt folk som ska betala alla finanskriser och bankers oegentligheter?”
Inom EU med nuvarande regelverk kommer alltid bankernas intressen gå före medborgarnas. Medan banker och kapital räddas, skriks det på åtstramningspolitik och slutligen är det arbetarna som får betala priset. Både ekonomiskt och i växande högerextremism.
Till de som menar att det är fräckt att kräva sex timmars arbetsdag svarar Nina att mellan 1980 och 2018 har det skett en produktivitetsutveckling på 84 procent och arbetarna har inte haft någon arbetstidsförkortning på de senaste 40 åren.
”Det är dags att räta på ryggarna och ta tillbaka det vi förlorat!”
”Vi ska ha sex timmars arbetsdag och vi ska slippa dö på jobbet!”
”Vi är inte slit och släng och utbytbara!”
”Solidaritet tillsammans med organisering, det är lika med styrka!”
Med cirka tusen deltagare var Vänsterpartiet ännu en gång det mest besökta förstamajtåget i Uppsala. Knivstas representation var lite mindre än vanligt beroende på att flera denna gång valt att lyssna på Nina Broman Costa i Kungsträdgården i Stockholm. Se mer i separat inlägg.
Efter en del teknikstrul, som drabbade vår riksdagsledamot Ilona Szatmari Waldau mest, blev det riktigt bra. Trots att kylan var bitvis bitande fick vi höra både inspirerande och entusiastiska tal och nedan följer ett urval av vad några talare framförde.
Tobias Smedberg
Uppsalas nya kommunalråd Tobias Smedberg pratade i en megafon om att klassamhället syns i bostadspolitiken. När 300 av allmännyttans lägenheter i Gottsunda hotas av utförsäljning samtidigt med hela Gottsunda centrum är Vänsterpartiets svar tydligt: ”Gottsunda centrum ska utvecklas – inte säljas och våra hyresrätter ska bli fler, inte säljas ut och bli färre.”
”Vi presenterar idag ett 10-stegsprogram för hur vi ska få fram fler bostäder som vanligt folk vill ha, och har råd att bo i. Där föreslår vi att vi istället för att jaga den häftigaste arkitekturen ska vi jaga de lägsta hyrorna. Vi vill bygga mer i trä, vilket är smart för klimatet och minskar byggkostnaderna. Vi vill ge mer stöd till byggemenskaper där människor kan gå samman och bygga bättre och billigare hem.”
”Samtidigt som vi har tomma lägenheter som väntar på den med tjock plånbok – råder bostadsbrist för andra. Trångboddhet, otrygga kontrakt, höga hyror och i värsta fall hemlöshet. I bostadsbristen syns det klassamhälle vi lever i.”
”Nu är vi det enda vänsterpartiet i Uppsala.”
”Och vårt löfte till Uppsalaborna är att vi kommer göra precis allt som står i vår makt – för att bygga ett Uppsala, ett Sverige och en värld, som är bra för alla – inte bara för några få.”
Ilona Szatmari Waldau
Ilona började med att citera Kata Dahlström som för över 100 år sedan stod upp för arbetsvillkoren för dåtidens arbetare i samband med storstrejken 1909. Vid
Ilona Szatmari Waldau
bildandet av det nuvarande Vänsterpartiet valde hon att lämna Socialdemokraterna 1917. Så rätt Kata hade om strejken och idag hade hon varit stolt över sitt och vårt Vänsterparti som står upp för strejkrätten, fortsatte Ilona.
Till alla de som tror att strejkrätten inte behövs hälsade Ilona att: ”Vi behöver strejkrätten varje dag. Varje dag när metallarna går till fabriken, varje dag som Byggnads snickare reser en vägg eller monterar ett fönster, varje dag som en sjuksköterska tar ett blodprov, varje dag som en barnskötare hjälper tvååringen med en overall, så är det med den tryggheten att om det behövs, om våra villkor försämras, om vi måste ta konflikt om våra löner och villkor – så kan vi ta till strejk.”
Nu ska också pensionsåldern höjas och det är bra att man får jobba längre, om man vill och orkar. Men så ser inte livet ut för undersköterskan, städaren, byggjobbaren. Kroppen orkar inte ens till dagens 65. Bara den som aldrig känt den där värken och tröttheten kan säga att vi alla måste jobba längre.
Socialdemokraterna slår slag efter slag mot de arbetare de säger sig representera och mot den fackföreningsrörelse som en gång utgjorde basen i det socialdemokratiska arbetarpartiet.
Ilona menar att budskapet är enkelt: Gör som Kata Dalström och många andra efter henne. Gå till vänster.
Stig Henriksson
Kommunalrådet från Fagersta, som tre gånger fått egen majoritet i kommunvalet, gladdes åt att ”komma hem”. Stig berättade om när han för 42 år sedan som ny medlem stod på 1 maj i Uppsala och lyssnade på talen. Sedan dess har mycket vatten runnit under Fyrisåns broar – och mycket annat med, fortsatte Stig. Barn som vuxit upp till vuxna med egna barn. Alla dessa år av arbete och aktivitet. Förluster, men också förhoppningar. Tvivel, men också triumfer. Dagar av arbete och drömmar om framtiden. Men oavsett; vi finns ju kvar. Vi ger oss inte. Vi börjar om.
För ett samhälle, för att låna Jenny Wrangborgs ord, ett samhälle där ingen jobbar för någon annan men alla arbetar för varandra.
Efter en historielektion 100 år bakåt kommer Stig tillbaka till nutid och konstaterar: ”Historien kastar dock långa skuggor. 100 år av kvinnlig rösträtt. Men metoo visar att vägen till jämställdhet även i praktiken, den är lång. Normalarbetstiden är fortfarande åtta timmar, låt vara i femdagarsvecka. Lustigt nog anses sextimmarsdagen vara exakt lika orealistisk som kravet på åtta timmars arbetsdag ansågs för 100 år sedan.”
Stig Henriksson
När det gäller regeringens förslag om begränsningar av strejkrätten går Stigs tankar till Tage Danielsson. Svara, du med röda stjärnan på din vårkavaj: alla tåg som går mot lyckans land på första maj – svara på en fråga från en vän som tappat tron: när är dom framme vid sin slutstation? Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord, ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord? Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.
Dom är kvar. Men vi är också kvar. Vi ger oss inte. Vi finns ju kvar. Och vi börjar om.
Klimathotet fick ett avsnitt som handlade en del om vad vi ska svara våra barn när de frågar oss vad vi gjorde. ”Ja, våra barn kommer att fråga oss. Kanske våra barnbarn. Men det mest skrämmande är att deras barn kanske aldrig får möjlighet att fråga om något.
Så mycket styrs idag för att de rikas rikedom hela tiden måste få fortsätta växa. Redan idag äger de 8 rikaste männen i världen lika mycket som de fattigaste 3,5 miljarderna. 8 män jämfört med 3500 miljoner människor. Och utvecklingen fortsätter. Också i Sverige. Det är tom så att i Sverige ökar klyftorna snabbast i EU.”
För att lyckas ändra riktningen krävs en ekonomisk politik med muskler. Men också en tanke, en riktning. Ett samhälle där vi arbetar för varandra. Ett långsiktigt hållbart samhälle. Men ett nödvändigt villkor är att klimatpolitiken går hand i hand med minskade klyftor och ökad rättvisa; globalt, nationellt, regionalt.
Uppgiften är stor. Men något händer. Vi ser det nu i så kallad realtid. Rätt som det är hörs nya röster sjunga. Det som femtonåriga Greta Thunberg startade när hon satte sig utanför riksdagen i Stockholm, det har tänt en eld över hela världen. En gnista kan tända en skogsbrand, en droppe kan spränga en damm. Tiden är knapp, men det går. Sörj inte; organisera er! Vi finns ju kvar. Vi börjar om. Vi ger oss inte.
Efter en otäck beskrivning av kärnvapenutvecklingen och starka argument för att stötta kärnvapennedrustningen och hålla oss utanför NATO kom Stig till sin avslutning.
Om 100 år finns ingen oss kvar. Om 42 år kanske kommer några av er här som är här nu att samlas för att både fira 1 maj och hämta kraft för ett samhälle där vi arbetar för varandra. Nya röster ska sjunga.
Vi som satts att leva i besvikelsens epok
ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på – trots allt!
För vi ger oss inte. Vi börjar om. Vi finns ju kvar. Vi ger oss inte.
Det var bitvis friska vindar på Sågverkstorget då Vänsterpartiet bjöd på aprils Röd Lördag. Men solen kämpade tillsammans med körsbärsträden och ger hopp om sköna vårdagar som förhoppningsvis lockar ut fler Knivstabor att beskåda de vackra körsbärsträden.
Många av de få som var ute denna blåsiga lördag stannade en stund och informerade sig om vad Vänsterpartiet vill i EU. Samtalen handlade naturligtvis om klimatet men även om oron för de oroliga medborgarna. Någon menade att det många gånger är okunskap som skapar onödig oro och lite eget ansvar att ta reda på hur det faktiskt förhåller sig skulle vara bra.
Förutom EU-frågor blev det även en del lokalt prat mellan kaffedrickandet. Det blev funderingar kring bostäder och speciellt hyresrätter. Vi pratade en del om IS anhängares barn och fick veta att Socialnämnden har full beredskap och kompetens att agera om ärendet blir aktuellt i Knivsta. Senaste KF och de livliga debatterna hade spritt sig utanför Tilassalen. KD:s nya budget som var omtalad i debatten är svår att hitta. På deras egen webbplats ligger den olagliga och helt orealistiska första budgeten kvar. Ingen har sett någon annan.
Ett annat kärt ämne som kom upp var medborgardialog och vi fick beröm för att vi var ute och lyssnade på medborgarnas åsikter och synpunkter. De som vi pratade med var eniga med oss om att vi behöver bli fler som lyssnar på andras åsikter. Att konsekvent säga nej leder inte till någon utveckling.
Vill du så ses vi igen på onsdag 1 maj och fler gånger fram till valdagen den 26 maj. Här finns alla datum, platser och tider. Glöm inte att gå och rösta, senast den 26 maj.
Välkommen på kaffe och politik på Sågverkstorget, söder om Willys.
Vänsterpartiet Knivsta bjuder på Röd Lördag den 27 april 11.00 – 13.00 och Förstamajupptakt 11.00 – 11.40. Sedan får de som vill åka med SL-tåget 11:56 och följa med in till Uppsalas firande, som startar på Vaksala torg. 12.45 går tåget mot Slottsbacken där det blir tal av Stig Henriksson, Jonas Karlsson med flera. Då vänsterpartiet inte bara är landets första feministiska parti, landets bästa klimatparti utan även det parti som var först i riksdagen att föreslå ett kulturpolitisk program. Därför blir det förutom talen även sång i Slottsbacken.
Den 18 maj ses vi på Knivsta Marknad 10.00 – 16.00 och Nina Broman Costa EU – kandidat nr 4 debatterar EU-frågor i Tilassalen 15.00 – 17.00 samma dag.
Från nyhetssajten Europaportalen den 24 april 2019
Inför förra EU-valet 2014 sade svenskarna i en opinionsundersökning som Europaportalen beställt att klimatet var den viktigaste frågan för dem. Även inför det kommande EU-valet i maj pekar svenskarna ut klimatet som viktigast.
Paraplyorganisationen för europeiska miljöorganisationer, CAN, har gått igenom tio enligt dem viktiga omröstningar i EU-parlamentet under den senaste mandatperioden och sammanställt hur de 751 ledamöterna röstat och rankat dem på en skala från noll till hundra.
Vänsterpartiet i topp i viktiga klimatfrågan
Vänsterpartiet hamnar i topp bland de svenska partierna med 96 procent och sist ligger KD med 12 procent. I genomsnitt får de svenska parlamentarikerna knappt 49 procent vilket placerar dem på en åttonde plats bland de 28 medlemsländerna – tydligt efter klimatettan Spanien vars ledamöter i genomsnitt får 65 procent.
Svenska partierna
V försvarare 96,0
MP försvarare 77,2
FI försvarare 76,0
S försvarare 65,0
C försenare 41,7
L försenare 35,8
SD dinosaurier 18,0
M dinosaurier 16,7
KD dinosaurier 12,0
Polen i botten – bara ”dinosaurier” Klart minst poäng får de polska ledamöterna, endast fyra procent i genomsnitt. Alla de åtta polska partierna rankas som klimatdinosaurier och allra sämst enligt CAN:s ranking är regeringspartiet Lag och rättvisa med två procent. Inget annat land har Europaparlamentariker som uppvisar lika stort motstånd mot en skärpt klimatpolitik som Polen.
Bland de svenska partierna rankas Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna högst och som ”försvarare” av klimatet enligt CAN. I botten hamnar Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna vilka får epitetet ”dinosaurier”.
”De konservativa Moderaterna så väl som Kristdemokraterna, som båda ingår i EPP-gruppen, misslyckas tydligt att vidkännas det kristallklara budskapet från klimatforskare från hela världen och från Sveriges för närvarande mest kända medborgare, Greta Thunberg”, skriver CAN i sin rapport.
Högergrupperna stoppade Greta Thunberg från att tala i EU
Som exempel kan nämnas att den svenska klimataktivisten Greta Thunberg var föreslagen att bjudas in för att tala i Europaparlamentet. Men talet stoppades av de stora högergruppernas representanter.
– Det säger något om deras totala ointresse för klimatet och förakt för folkligt engagemang, kommenterar EU-parlamentarikern Malin Björk (V).
FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN
Tre kategorier
CAN delar in sin skala från noll till hundra i tre kategorier:
Försvarare: “kämpar för att skydda EU-medborgare från klimatförändringar” Försenare: “de som tror på behovet av klimatåtgärder men som inte handlar med den fart som krävs” Dinosaurier: “de som ännu inte insett behovet av åtgärder mot klimatförändringar och som förhindrar andra från att göra mer”
Undersökningen
CAN, Climate Action Network Europe, har gått igenom röstprotokollen för tio filer, främst skarpa lagförslag men även icke-bindande viljeyttringar från EU-parlamentet mellan 2014 och 2019. Sammanlagt rör det sig om 21 olika omröstningar.
De tio lagarna och resolutionerna är:
EU:s utsläppshandel
Bördefördelningsförordningen
Förordning om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder
Växthusgaser från markanvändning och skogsbruk, LULUCF
Energieffektivitetsdirektivet
Förnyelsebardirektivet
Resolution inför FN:s klimatkonferens 2018
Resolution om lista på projekt av gemensamt intresse (gas)
Förordning om utsläppsnormer för nya personbilar
Fonden för ett sammanlänkat Europa
Debattinlägg i ETC 8 april 2019 av vänsterpartiets Nina Broman Costa från Knivsta och de fem övriga toppkandidaterna i EU-valet.
”Vi bekämpar alla former av könsbaserat våld och mobiliserar stöd för den svenska sexköpslagen.”
Vilka var det som fick sluta jobba när Grekland skulle betala de tyska bankerna och skolmaten drogs in? Vilka är det som drabbas när Polen inskränker aborträtten? Vilka är det som får ta konsekvenserna om högerextremisternas hemmafruideal breder ut sig i EU?
EU-valet den 26 maj handlar i hög grad om kvinnors rättigheter och den feministiska kampen. När extremhögern drar fram och de ekonomiska klyftorna växer då drabbas vi kvinnor först. Av hatet, av inskränkningarna och av den bristande välfärd som vi istället får bära på våra egna axlar. Sedan Vänsterpartiet tog plats i EU-parlamentet har vi drivit dessa frågor och nu mer än någonsin behöver vi stå upp för kvinnors rätt till lika inkomster, till trygga jobb och rätten till vår egen kropp.
Vi tillsammans är de sex översta namnen på Vänsterpartiets EU-lista. Tillsammans har vi ägnat tusentals timmar åt att lägga förslag i kommunfullmäktige om mer pengar till förskolan, gått i demonstrationer för aborträtten och argumenterat för vårt förslag om sex timmars arbetsdag. Vi har också under många år prioriterat frågan om våld mot kvinnor och flickor och vi är stolta över att Vänsterpartiet drivit just de frågorna så beslutsamt också på EU-nivå. Genom vårt arbete i Europaparlamentets jämställdhetsutskott har vi lyckats flytta fram de feministiska positionerna och skapat en majoritet för en politik för att stoppa mäns våld mot kvinnor, till försvar av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, som rätt till preventivmedel, rätten till lagliga och säkra aborter, hbtq-rättigheter. Vi bekämpar alla former av könsbaserat våld och mobiliserar stöd för den svenska sexköpslagen.
I 2019 års EU-val står så mycket på spel. Kampen för klimatet, den gemensamma välfärden, minskade klyftor och för jämställdhet mellan män och kvinnor måste föras både mot Viktor Orbáns nationalisthöger och Emmanuel Macrons och Annie Lööfs nyliberala höger. Vänsterpartiet driver krav på ekonomisk rättvisa för kvinnor, en feministisk budget och en handelspolitik på EU-nivå som förbättrar kvinnors villkor. Vi agerar i solidaritet med de greker, portugiser och spanjorer som inte vill se sina pensionssystem urholkade, sina skolor och sjukhus stängda, sina arbetsrättsliga regler nedmonterade.
Vänsterns feminism och antirasism är nödvändiga motståndskrafter till just den oroande utveckling vi ser i Europa där demokrati, människors lika värde och kvinnors rättigheter urholkas. Attackerna på välfärden och arbetsrätten i många länder är ju ett allvarligt hot mot både jämlikhet och jämställdhet.
För en liberal feminist stannar feminismen vid en vision om lika möjligheter för vita medel- och överklasskvinnor att beroende på individuell talang nå så långt i sina individuella karriärer som sina manliga klasskamrater. För en liberal feminist handlar det därför om att ta bort diskriminerande hinder så att en kvinna också kan bli vd, professor eller läkare. Begåvade kvinnor ska komma lika långt och tjäna lika mycket pengar och ha samma rätt att gå på fina restauranger, köpa våning och sitta i VIP-avdelningen på flyget som begåvade män. Det är deras rättvisa.
För oss i Vänsterpartiet är feminism något betydligt större. Feminism för oss hänger ihop med ett jämlikt samhälle, där de ekonomiska resurserna är rättvist fördelade och alla kvinnor har rätt att bestämma över sina kroppar. Som det är nu slår de flesta kvinnor knappast i något ”glastak” utan det är kvinnorna som sopar upp skärvorna i botten av det kapitalistiska och patriarkala samhället. Det är kvinnorna som vårdar de sjuka, de äldre och barnen, som betalas sämst eller inte alls. Många kvinnor i EU utför det mesta av det obetalda hemarbetet. Kvinnor i EU blir allt fattigare och samtidigt minskas samhällsskyddet dramatiskt.
Det är inte läge eller plats för en mesig, liberal jämställd-ism. Det är dags att stå upp för en progressiv vänsterfeminism – som inte kompromissar varken med nyliberala marknadsfundamentalister eller med extremhögern. Tillsammans kan vi mota tillbaks dessa krafter.
EU behöver mer feminism från vänster, och din röst spelar roll!
VÄNSTERPARTIET
Malin Björk, Ana Süssner Rubin, Deniz Butros, Nina Broman Costa, Hanna Gedin och Ida Legnemark
Utsläppen av koldioxid måste minska med drygt 16 procent per år från januari 2020 om Knivsta kommun ska leva upp till Parisavtalets tvågradersmål för den globala uppvärmningen.
– Målet är att bli en koldioxidneutral kommun. Nu vet vi var vi står just nu, säger Kerstin Umegård (MP).
– Nu har vi fått en bas och tips om vad vi borde titta på. Det handlar egentligen om sådant vi redan jobbar mycket med: kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och byggande av passivhus och trähus, säger Christer Johansson (V).
Kerstin Umegård och Christer Johansson
På initiativ av Vänsterpartiet beställde Knivsta kommun en koldioxidbudget av Centrum för miljö- och utvecklingsstudier i Uppsala, CEMUS. De har räknat ut kommunens nuvarande koldioxidutsläpp och var maxgränsen ligger för att nå Parisavtalet.
Majoriteten har bildat en grupp som ska styra det politiska arbetet kring Agenda 2030, en handlingsplan för förändring mot ett hållbart samhälle, där koldioxidutsläppen är en del.
– Vi har börjat bolla. Nu ska vi identifiera var och hur vi ska jobba. Hur involverar vi oppositionen och alla medborgare? Inom många områden krävs det att enskilda människor tar sitt ansvar, säger Kerstin Umegård.
I koldioxidbudgeten är utsläppen från invånarnas flygresor inräknade.
Kommunen marknadsför ju närheten till Arlanda. Hur ska ni få folk att flyga mindre?
– Du har en poäng där. Vi borde marknadsföra närheten till Stockholms central, som är en knutpunkt för tågtrafiken, svarar Kerstin Umegård.
– Vi ska fortsätta lyssna på våra ungdomar som tar klimathotet på fullt allvar. De kan påverka sina anhöriga. Inrikes borde man kunna skippa flyget, säger Christer Johansson.
Kommunen har ett klimattänk när de bygger och planerar nya områden, till exempel Alsike Nord etapp två och Nydal. Där ska man inte behöva bil i vardagen, men då gäller det att det finns en fungerande kollektivtrafik.
– Alsike Nord bygger vi med tanke på en framtida tågstation på gångavstånd. Tills den finns måste vi fixa annan bra kollektivtrafik så att man kan börja sitt bilfria liv redan när man flyttar in, säger Kerstin Umegård.
Mycket av koldioxidutsläppen rår inte kommunen över. En nyckelfråga som lyfts fram i koldioxidbudgeten är därför samverkan med näringsliv, privatpersoner och föreningar.
– Vi har ingen färdig modell för det, men vi tittar mycket på andra kommuner som kommit längre, säger Christer Johansson.
FAKTA
Knivstas koldioxidbudget
Från år 2020 behöver Knivsta kommun och dess invånare minska sina energirelaterade koldioxidutsläpp med 16,4 procent per år för att leva upp till Parisavtalets tvågradersmål för den globala uppvärmningen.
98 procent av dessa utsläpp kommer från:
inrikes och utrikes transporter, inklusive invånarnas flygresor (94 ktCO2);
arbetsmaskiner (4,8 ktCO2);
kt = tusen ton.
Dessa utsläpp har varit ganska konstanta sedan 2010.
