Följande svar skickade vi till UNT för någon vecka sedan som svar på Naturskyddsföreningens fråga till partierna angående naturreservatet Kölängsskogen.
Kölängsskogen
Vänsterpartiet Knivsta står helt bakom Kenneth Gunnars och Naturskyddsföreningen Knivstas önskan om ett beslut att göra Kölängsskogen till naturreservat.
Tack Kenneth för din och Naturskyddföreningen välskrivna debattartikel med många bra argument för att skyndsamt göra Kölängsskogen till ett naturreservat.
Vänsterpartiet Knivsta har många år stöttat planerna för Kölängen med sportfält, naturreservat och med önskan om en ekodukt över Gredelbyleden.
I gällande översiktsplan finns att läsa: ”Kölängen ska utvecklas till en idrotts- och friluftsplats med förbättrad tillgänglighet till Valloxen.”
Kommunens planer på sportfältet som nämns att det fick bromsas på grund av utgrävningar fick under sommaren 2021 tillstånd av Länsstyrelsen att påbörja arbetet. Beslutet var giltigt till och med 2024-06-30.
Efter valet 2022 gömdes eller glömdes tillståndet från Länsstyrelsen och de efterlängtade fotbollsplanerna försvann ur planarbetet. Samtidigt stoppade nuvarande styre med KNU, KD och SD förverkligandet av naturreservatet Kölängsskogen.
Vänsterpartiet, med flera partier, är oroliga över planerna på ett externt köpcenter under namnet Östra entrén. Ett köpcenter med asfalterade p-platser som gör intrång i det tänkta naturreservatet är ett hot mot de naturvärden som Naturskyddsföringen så föredömligt nämner i sitt debattinlägg.
För Knivstabornas tillgång till ett Kölängen med sportfält, naturreservat och ängar ner mot Valloxen kommer Vänsterpartiet Knivsta kämpa vidare. På sikt vill vi även se den ekodukt över Gredelbyleden som diskuterades redan 2018 när nu gällande detaljplan arbetades fram. En trygg och säker övergång som binder ihop elljusspåret och BMX-banorna med Kölängen för cyklister, skidåkare, joggare, barn och vuxna samt djurlivet.
Lisa Pelling skriver i Dagens Arena den 13 september 2024
Ledare SJ lägger ner nattågen till Göteborg, liksom pendeln mellan Uppsala och Stockholm. Och det är finansministerns fel.
Det vore enkelt för Elisabeth Svantesson att rädda både nattågen och Uppsala-pendeln. Statliga SJ beslut att sluta köra nattågen och att inte längre erbjuda några pendeltåg mellan huvudstaden och Sveriges fjärde största stad grundar sig nämligen inte i brist på behov, eller ens brist på personal, utan brist på resurser. Och de resurserna har staten.
Det är bra att Sverige har kommunalt självstyre, det är en viktig del av den svenska demokratin. Och det är svårt att föreställa sig det kommunala självstyret utan kommunal beskattningsrätt. Beskattningsrätten är en förutsättning för att huvuddelen av finansieringen och därmed också besluten över grundläggande välfärd – vård, skola, omsorg – tas nära medborgarna i kommuner och regioner, och inte i Stockholm.
Men de senaste årtiondena har gjort det allt mer uppenbart att Sverige behöver en skattereform. För medan kommunerna steg för steg fått ta över allt mer av ansvaret och finansieringen av välfärden, så har de inte fått ta över några fler skattebaser.
När staten sparar in på den statliga arbetsmarknadspolitiken eller drar in den statliga sjukpenningen är det kommunernas socialtjänst som får ta smällen.
Jo, staten omfördelar en del resurser till kommunerna och regionerna, inte minst genom att inkomstutjämningen är statligt finansierat till 95 procent (även om det årliga gnället från de priviligierade i Danderyd kan få det att framstå annorlunda). Men i huvudsak ska de viktigaste delarna av välfärden finansieras av kommunalskatten, som är en platt skatt på arbetsinkomster. Alla betalar lika många kronor per hundralapp, och de första surt ihoptjänade hundralapparna beskattas lika mycket som höginkomsttagarnas tusende hundralapp. Det är bara den statliga inkomstskatten som är progressiv, alltså högre för de som har högre inkomster, och den skatten går – som namnet antyder – till staten.
Den statliga beskattningsrätten är inte inskränkt som kommunernas, staten skulle kunna välja att beskatta fastigheter, förmögenheter, arv och gåvor. Fram tills Liberalerna gjorde det till sin hjärtefråga att avskaffa den kunde staten också ta ut en värnskatt från de 10 procent med de allra högsta inkomsterna. Att staten väljer att avstå från att beskatta allt detta, och från att t ex beskatta bankernas orimliga räntenetto, är inte bara en förlorad chans till omfördelning och en missad möjlighet att öka jämlikheten i Sverige – att staten inte tar in mer skatt lämnar också kommunerna i sticket.
När staten sparar in på den statliga arbetsmarknadspolitiken eller drar in den statliga sjukpenningen är det kommunernas socialtjänst som får ta smällen. När staten inte bygger ut SIS-hemmen får de kommunala HVB-hemmen ta hand om ungdomar med allt större och mer kostsamma behov.
Om det vore så väl att staten lämnade kommunerna ifred att lösa sina välfärdsuppgifter så som de finner bäst. Men nej, staten har till exempel bestämt att friskolor ska ha i princip fri etableringsrätt, och fri dragningsrätt på kommunal finansiering, trots att det gör det dyrare för kommunerna att finansiera skolan. Och inte ens när skolan står inför de värsta neddragningarna på 30 år får de mer än småsmulor från budgeten, vad det verkar. Samma sak med vården. För den stora och helt avgörande primärvården råder en liknande tvångslagstiftning som för skolan: här måste regionerna enligt ”Lagen om valfrihetssystem” tillåta fri etablering av inte bara vinstdrivna skattefinansierade vårdcentraler utan av hela floran av mindre och mycket mindre seriösa mottagningar och nätläkare. (Karina Cubilla skriver utmärkt om en av dessa, Blodtrycksdoktorn, här).
Och gissa vad som händer när staten slutar köra pendeltåg mellan Uppsala och Stockholm? Då får regionerna i Mälardalen kliva in och försöka ordna fram ytterligare tåg och lokförare, bekostat av den platta, orättvisa regionskatten, och med pengar som istället hade behövts till sjukvården.
Gör ditt jobb, Svantesson, och låt kommunerna sköta sitt.
Både högertidningar och ekonomer anser att Vänsterpartiet har den bästa ekonomiska politiken.
Under den pågående energikrisen har de olika partierna kommit med olika förslag om hur krisen ska lösas.
Vänsterpartiet har föreslagit en reglering av elmarknaden som innebär att elen som säljs i Sverige inte har samma pris som den elen som exporteras. I praktiken innebär det en sänkning till normalnivå för svenska konsumenter. Förslaget är ursprungligen framtaget av energiexperten Bengt Ekenstierna.
Nooshi-Dadgostar Foto: Anna-Tärnhuvud
Samtidigt som högerpartierna kommit med olika former av förslag i form av bidrag så visar det sig att Vänsterpartiets alternativ är populärt även bland den svenska högern.
Idag skriver ledarskribenten Håkan Boström på den högervridna Göteborgs-posten att Vänsterpartiet har rätt om elmarknaden. I går publicerade högervridna Dagens Industri en artikel där flera ekonomer på högerkanten hyllade Vänsterparties ekonomiska politik.
Trots en kylande vind och snö i luften inledde dryga hundratalet Knivstabor året med att tåga under parollen ”Vi väljer sammanhållning – vi kräver trygghet för alla”. Vi var inte ensamma då detta var en av många aktiviteter som genomfördes runt om i landet under Tillsammanskapets regi.
Nätverket Tillsammans för Knivsta arrangerade sitt första evenemang för året. Sammanhållande och mest drivande är Lisa Björck som i UNT inför manifestationen säger: Vårt nätverk är partipolitiskt obundet. Vi som är aktiva tycker inte lika om allt, men vi är förenade i att vi tror på ett samhälle där vi kan leva tillsammans – på lika villkor.
Samling skedde vid Särsta torg och efter tågande genom samhället blev det tal och musik utanför kommunhuset. En representant för Somaliska föreningen uttryckte sin glädje över att få vara i Sverige och i Knivsta. Petra Jansson berättade om sin uppväxt i Knivsta och hur viktiga de trevliga vuxna varit. Mellan talen som presenterades av Lisa Björck spelade och sjöng Sofia Johansson. Imponerande att klara att spela gitarr i den kylan och att mikrofonkonstruktionen fungerade.
Men även om det var kyligt gick det att känna värmen mellan människor under hela manifestationen som avslutades med allsången I natt jag drömde. Fler aktiviteter utlovades under året och kommer att annonseras på FB Tillsammans för Knivsta.
Albert Einstein var en visionär tänkare inom teoretisk fysik. Mindre välkänt är kanske att han också hade visionära tankar om människan och samhället, och var djupt engagerad i frågor om social rättvisa och fred.
Han erkände sig tidigt till den demokratiska socialismen och fäste särskild vikt vid behovet av ett utbildningssystem inriktat på sociala mål. En idag minst lika aktuell fråga, då utbildning allt mer kommit att handla om anställningsbarhet och allt mindre om bildningens betydelse för människovärdet självt.
I år är det 65 år sedan Einstein publicerade sin artikel ”Why Socialism?”
Vi uppmärksammar detta genom att länka till texten, publicerad på nätet av samma amerikanska magasin som publicerade den i maj 1949. Det är tydligt att Albert Einstein drömde om ett samhälle som sätter människans behov framför vinstintresset, där demokratin inte är till salu utan är vars och ens jämlika egendom, och där utbildningen har som främsta mål att främja människovärdet. Vi delar den drömmen och visionen med honom.
I Knivsta betyder den visionen att våra äldres fria val går före vinstintresset. Det kan vara en promenad och ett samtal med en medmänniska i hemtjänsten, eller en kaffestund på balkongen. Det är en vision som betyder att den som arbetar har friheten och rätten till inflytande över sitt arbete. Eller unga samhällsmedborgare som har större eget inflytande över sitt samhälle. Det kan vara bussar som är lika fria att åka på, som trottoarerna att gå på. Eller stadsplanering som tar hänsyn till människans behov som social varelse. Det är visionen om ett i grunden annat samhälle, som också avspeglas i nuet.
Återigen blev det deltagarrekord när Vänsterpartiet i Uppsala tillsammans med lokalföreningar, Ung Vänster, VSF och övriga sympatisörer firade 1 maj.
I strålande sol tågade 585 personer, enligt polisens räkning, i Vänsterpartistes tåg genom Uppsala. Årets tema var jobben och huvudtalare Marianne Eriksson, från partistyrelsen pratade om "Fler jobb, Bättre jobb".
Bland alla talare kan nämnas: Miro Anter, distriktsordförande i Ung Vänster Uppsala län Ilona Szatmari Waldau, Vänsterpartiets kommunalråd i Uppsala Emma Wallrup, ordförande i Vänsterpartiet Uppsala Sören Bergqvist, Vänsterpartiets landstingsråd i Uppsala län Fredrik Svensson, ordförande i VSF Uppsala
Alla talarna kritiserade den förda högerpolitiken och åhörarna stannade och lyssnade på alla tal. Detta tillsamans med att det var rekordmånga deltagare är ett tydligt tecken på att vänstern i Uppsala län är stark och att många är beredda att aktivt protestera mot högerpolitiken.
Se några av Jescanillas bilder i bildgalleriet. Fler bilder finns på Uppsalas webbplats.
Var femte Knivstabo tycker att det viktigaste i Knivsta, inför 2010, är att bygga fler hyresrätter. Tätt efter kommer sommarjobb till skolelever och mindre grupper i förskolan.
Det blev resultatet av föreningens dörrknackning i april 2009. Du som inte fått besök av oss har fortfarande tillfälle att rösta här på webbplatsen. Resultaten kommer att ligga med som hjälp i prioriteringen vid vårt budgetförslag för 2010. Kommunfullmäktige träffas den 24 juni 15.00 i Servicehuset för att fastställa ramar för 2010 års verksamhet.
Med tanke på att det står flera tusen i kö för att få en hyresrätt i Knivsta är det inte så förvånande att resultatet blev som det blev. Fler heltider inom äldreomsorgen och fler vuxna i skolan var andra frågor som fick höga procent.
Vänsterpartiet i Knivsta vill passa på att tacka alla trevliga människor vi haft glädjen att möta på vår dörrknackningsaktivitet och vi räknar med att återkomma.
Knivsta kommun behöver samla sig kring en långsiktig fritidspolitik. Det skriver gruppledarna Lars Berglöf (S), Christer Johansson (V) och Lennart Lundberg (KN NU).
Var tredje invånare i Knivsta kommun är under 19 år. Medelåldern på 36 år är den lägsta av alla kommuner i Sverige. Det kräver en genomtänkt fritidspolitik. Nyligen flyttades fritidsgården för tredje gången under några år in i den gamla slöjdsalen i Thunmanskolans mellanstadiebyggnad. Ändå är det ingen permanent lösning. Provisorier kostar pengar.
I mer än 30 år har behovet av en konstfrusen isbana i Knivsta diskuterats. Förra året kom äntligen ett genombrott i den frågan när kommunfullmäktige avsatte åtta miljoner för att bygga en konstfrusen utebana. Tyvärr kom den banan inte till i vintras som utlovat. Trots att den kommunala ekonomin just nu är vikande, är det viktigt att den satsningen fullföljs till kommande vinter. Driftskostnaden för anläggningen är en mycket liten del av vår kommuns driftsbudget på över 600 miljoner. Isbanan beräknas kosta mellan en och två miljoner per år.
För att få en långsiktigt hållbar lösning behöver vi snarast ta fram en detaljplan som möjliggör att bygga tak över isbanan för att senare bygga ut till en fullskalig Knivsta Arena med sporthall, allhall och ungdomskafé. Kunde lilla Edsbyn bygga en bandyhall borde väl Knivsta med en större befolkning klara en sådan satsning. Att bygga denna anläggning centralt i närheten av flera skolor är ett självklart val ur klimatsynpunkt. På litet längre sikt behövs också andra fritidssatsningar, som nya fotbollsplaner. Vi är inte övertygade om att en storskalig utbyggnad av ett sportfält är den långsiktigt bästa lösningen för till exempel fotbollen. Bra planer bör finnas på flera ställen runt om i kommunen.
Vi tror iställetatt en uppfräschning av träningsplanerna runt omkring Engvallen och att anlägga en konstgräsplan i anslutning till Knivsta Arena vore bra. En sådan konstgräsplan centralt i Knivsta skulle få en hög nyttjandegrad, inte minst av skolorna i närheten. Vi är också positiva till att anlägga ett nytt bad i Kölängen. I avvaktan på det, bör Brunnbybadet drivas vidare i kommunal regi. Tillsammans kan vi skapa en bra kommun att leva i.
Lars Berglöf (S) Lennart Lundberg (KN NU) Christer Johansson (V)
Under arbete med att starta en klubb i Knivsta utsattes Ung Vänsters medlemmar för en rasistisk attack. Den manlige medlemmen fick ta mot flera sparkar och slag av förövarna. Händelsen är naturligtvis polisanmäld.
Denna mycket tråkiga händelse var tyvärr bara en av tre som riktats mot vänsteraktiva i Uppsala län, samma vecka. Ytterligare en misshandel skedde mot medlemmar av RKU efter avslutad tidninsförsäljning i Uppsala och ett hot har i form av klisterlappar på ytterörr och bil riktats mot Vänsterpartiets länsordförande och hennes familj i Heby kommun.
Polisen har tagit mycket allvarligt på alla händelserna och har flera spår som de jobbar med och följer upp. Flera av förövarna från Knivsta har identifierats och Ung Vänster har redan varit ute och fortsatt sitt arbete. Miro Anter, ordförande för Ung Vänster i Uppsala län, säger i ett pressmeddelande: "Om rasisterna tror att de kan skrämma bort oss från Knivsta, så tror de fel. Den här händelsen gör att det känns ännu viktigare att bedriva verksamhet i Knivsta. Vi känner också ett stort stöd från Knivstaborna i vårt antirasistiska arbete."
Vänsterpartiet i Knivsta stöder naturligtvis Ung Vänster i sitt arbete och tar starkt avstånd från allt våld. Vi viker inte för dessa fega angrepp utan kommer att sida vid sida med ungdomarna fortsätta att med fredliga medel stå upp för ett rättvist och solidariskt samhälle.
Christer Johansson ordförande Vänsterpartiet Knivsta
Allt fler beslut flyttas från svenska beslutande organ som Knivsta Kommunfullmäktige eller Sveriges riksdag. Med det nya fördraget ”Lissabonfördraget” blir EU än mer toppstyrt. I de få länder som valt att låta sitt folk tycka om fördraget har det röstats ned. Folket i EU vill inte bli styrda av ett antal äldre män.
I Sverige visar sig ointresset för EU i ett mycket lågt valdeltagande, lägst i hela Europa. I det senaste valet 2004 deltog under 38% av svenskarna. Det som började som ett fredsprojekt handlar allt mer om att flytta makt från medlemsländerna till en liten maktelit som väntas styra hela EU. Jordbrukspolitiken, försvarspolitiken och den ekonomiska politiken är några av de viktiga områden där riksdagen borde ha stort inflytande men där i stället EU-parlamentet tar över mer och mer. Officiell EU-statistik visar att de länder som valt att behålla sin valuta klarat sig bäst. Sverige har haft en högre tillväxt, lägre ränta och framförallt en lägre arbetslöshet än euroländerna.
Men nu ökar arbetslöshet för varje dag även i Sverige och debatten går hög över alla varsel inom verkstadsindustrin. Mycket tystare är det på landets ledarsidor om den neddragning av välfärden i kommuner och landsting som pågår parallellt. Det kan väl inte bero på att det senare mest drabbar kvinnor? Kvinnor som varje dag gör stora insatser för barn och gamla och håller välfärden fungerande.
I samband med den nyligen uppmärksammade Internationella kvinnodagen konstateras att det finns mycket kvar att göra i Sverige och EU för att förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att öka och i Knivsta tjänar genomsnittskvinnan drygt 100 000 mindre per år, än genomsnittsmannen. De svensk männen äger 33% mer än kvinnor, endast 40% av männen tar ut föräldraledigt under barnets första år och 40 % av svenska förvärvsarbetande kvinnor arbetar deltid.
I stället för att ge dessa kvinnor anständiga arbetsvillkor och en rättvis lön så vill det moderatstyrda Sverige att det effektiviseras och privatiseras. Fackföreningar och SKL protesterar tillsammans mot lönedumpningar inom EU och minskade stadsbidrag till kommuner och landsting. Det behövs inga vinstkrävande privata aktörer inom den offentliga välfärden. Istället behövs det bättre villkor som heltidstjänster, mer personal och högre löner för de kvinnor som står för grundläggande viktiga välfärdsjobb.
Vänsterpartiet kämpar på alla fronter för en fortsatt välfärd. I EU för fortsatta kollektivavtal, i riksdagen för höjda statsbidrag till kommuner och landsting. Den offentliga välfärden är minst lika viktig som bilindustrin och bankväsendet. I Knivsta har Vänsterpartiet i flera år drivit frågor om tjejers och kvinnors villkor. Vi vill se ett tryggare Knivsta för kvinnor i alla åldrar i hemmen, på arbetsplatserna och i skolan.
Gå och rösta i EU valet den 7 juni – din röst gör skillnad, för kvinnorna.
Maria Fornemo (V) Siv Ahlström (V) Lisbeth Davidsen Johansson (V) Björn Jonasson (V) Christer Johansson (V)
