Författare: chrjoh

Här följer Jaya Montells sammanfattning av kommunfullmäktiges sammanträde den 18 mars 2015. Det finns också i sin helhet som webbsändning på Knivsta kommuns webbplats.

Det var ett lugnt och sansat kommunfullmäktigesammanträde den 18 mars 2015 som inleddes med information om de kommunala fastighetsbolagen.

Information om kommunala bolag
Camilla Westerborn och Ann-Marie Morhed informerade.
Kommunfastigheter äger nästan alla kommunala fastigheter i Knivsta. Bolagsform har man för att förenkla beslutandevägar etc. 2007 la man in alla kommunala fastigheter i Kommunfastigheter. Man bygger på uppdrag av kommunen. Bolaget bygger inget som de inte kan hyra ut. Kommunfastigheters ekonomi är i balans. Närmaste utmaningar CIK och Högåsskolan.

Knivstabostäder bildades 2003 vid delningen från Uppsala. Först 2014 fick bolaget i uppdrag eller tillåtelse att bygga 50 nya lägenheter per år i tre år. Alsike nord och sågen är områden som eventuellt kommer bebyggas, med hyreslägenheter. Det finns ett stort underhållsbehov i de äldre byggnaderna. Dagens utbud består till störst del av tvåor och treor. Det finns ett stort behov av nya bostäder. Kön är idag på ca tre år.

Alsikebolaget grundades 1989 och så sent som 2002, 13 år efter start började bolaget gå med vinst. I dag bor 2 681 personer i Alsike. Hälften av den potentiellt säljbara marken i Alsike finns kvar. Nu jobbar bolaget med att få fram en detaljplan för Alsike nord etapp 2. Alsikebolaget skall också verka för tågstopp i Alsike, cykelväg mellan Alsike och Sävja samt en ny avfart från E4:an.

Britta Lästh ställer frågor. Camilla svarar: Ingen omedelbar sänkning av hyrorna. CIK kan inte säga när det kan komma igång. Hoppas att det kan komma igång så fort som möjligt. Gällande ”re-lining” försöker man hitta miljövänliga sätt och material.

Klas Bergström informerar
Möte i ABC samarbetet. Syftet är att verka bland annat för god kollektivtrafik. I morgon öppnar Willys. Rosendahls fastigheter har presenterat sitt förslag på byggnation på sågenområdet. Wedins fastigheter vill bygga 140 hyreslägenheter på sågen. Klas berättade slutligen om planerna på bildandet av en ny regionkommun. Möte med Regionförbundet. Förbundet kommer att få ansvar för Länstransportplaner etc.

Claes Litsner informerar
Landstinget har sålt sin del av servicehuset till kommunen. Kommunhuset kommer släcka ner under ”Earth Hour”. Bergsbrunna cykelväg håller på att byggas ihop med Alsike cykelväg.

Christer Johansson (V) ställer fråga om barns inflytande till Björn Ove Björk (KD)
Frågan handlar om att man med kort varsel, utan dialog med barn eller familjer innan de stora besluten tagits, slår sönder barngrupper. Christer säger att man blir ledsen när man får höra att det finns klasser som slagits sönder tre gånger på fyra år.

Björn Ove svara att man ska ta hänsyn till elever och barn i den mån det är görligt. Olyckligt att det blivit så för den här klassen. Från politiken kan vi inte lägga oss i enskilda beslutet eftersom det är delegerat till rektorn på den aktuella skolan. Jag är säker på att rektor har som ambition att respektera elever och föräldrars önskemål.

Christer säger att alla beslut som rör barnen skall föregås av en barnkonsekvensanalys. Det måste väl också gälla rektorer i verksamheterna.

Björn Ove delar Vänsterpartiets synpunkter. Barnkonsekvensanalysen utifrån den blankett som vi använder är dock tänkt för politiska beslut och används inte ute i verksamheterna.

Christer påtalar hur tufft det är för barnen att tvingas välja några få kamrater att gå vidare med och hoppas att det i framtiden finns utrymme för dialog med berörda barn och deras familjer innan beslut redan är fattade.

Kerstin Umegård (MP) frågar Klas Bergström (M) om full delaktighet.
Kerstin frågar om policyn för full delaktighet. Är Klas nöjd med utfallet och efterlevnaden av policyn?

Klas svarar att det görs redovisningar men erkänner att det behöver bli bättre. I ganska hög omfattning jobbar vi för att samhället skall anpassas till personer med funktionsnedsättningar. Klas menar att kommunledningen arbetar aktivt och säger att Brukarråden är nöjda med ledningens intentioner. Policyn är fördelad till en handläggare i kommunen.

Anders Grönvall (S) ställer en fråga om ishall till Klas Bergström (M)
Isyta kontra ishall? Anders konstaterar att det såklart är dyrare att bygga en ishall. Men kostnadseffektiviteten, exempelvis kostnad per timme. Hur ser skillnaden ut då?

Klas svara att KF inte har budgeterat för att bygga ishall. Gällande driftkostnad säger Klas att en ishall som används 7,5 månad per år skulle kosta en miljon i drift, en uterink som används under 4 månader skulle kosta ca 450 tkr i driftkostnad.

Anders säger att användningsområdena för de olika alternativen inte går att jämföra. Är det inte ett alternativ att vänta och istället bygga en ishall, när vi har pengar till det?

Fair Trade City
Efter frågorna var det dags för beslut och diskussion gällande Fairtrade frågan. Vänsterpartiet har sedan 2010 drivit att Knivsta kommun ska ansöka om att bli en Fairtrade diplomerad kommun. Idag delar vi den inställningen med resten av kvartettgruppen. Förvaltningen har dock visat på att det medför en kostnad som det idag inte finns budget för. Vänsterpartiet tror att kostnaden går att sänka och hoppas liksom Socialdemokraterna att vi kan återkomma i budgetarbetet och där jobba för att det finns en budget för Fairtrade.

Christer Johansson lyfter det att januari 2010 skrev V en motion om Fairtrade och undrar om det finns en allmän motvilja till att vilja ta parti för arbetsvillkoren för människor på andra ställen i världen.

Diskussionen som följde visade hur Allianspartierna tydligt tog avstånd från att ingå i Fairtrade som ett sätt att visa solidaritet och ansvar för rättvis handel och arbetares villkor i övriga världen. Kvartetten lyfte fram att det vi konsumerar och köper hem spelar roll för fattigdomsbekämpning över hela världen. Att Knivsta bidrar till att motverka fattigdom och orättvisor skapar stolthet och gemenskap hos Knivstas medborgare.

Ett motargument som lades fram var att kommunen ändå kan arbeta och verka för etiska upphandlingar bland annat. Vänsterpartiets Malin Tollbom lyfte då det att man inte tog hänsyn till etiska aspekter när man upphandlade iPad till Knivsta kommuns politiker.

Beredning för revidering av ersättningsreglemente.
Beredningen tillsattes. Som Vänsterpartiets representant blev Malin Tollbom invald i beredningen.

Övriga val
Vänsterpartiets Ulla Berglund valdes in som ersättare i Kommunfastigheters styrelse. Vänsterpartiets Kristina Östman valdes in som revisorsersättare i Roslagsvatten AB samt som lekmannarevisor i Knivstavatten AB.

Med de bästa ”lärarna” Ilona Satmari Walldau och Tobias Smedberg fick alla Vänsterpartiet Knivstas nyvalda nämnd- och styrelseledamöter en kväll med massor av råd och tips om hur man driver vänsterpolitik i och utanför parlamentet.

Uppsalas kommunalråd, Ilona började kvällen med att dela med sig av sina många år av parlamentariskt arbete. De nyvalda ledamöterna var frågvisa och det fördes bra diskussioner om hur du kan och bör agera. Samarbete med partikamrater från andra kommuner eller från riksdagen är alltid bra för att få mer kunskap om sitt uppdrag. Deltagarna fick också tips om hur du kommer överens med samarbetspartier i kommunen.

Tobias med mångårig erfarenhet av politiska aktiviteter i borgerligt styrd kommun i Stockholms län, tog vid efter Ilona. Nu fick mötet massor av bra saker med sig på såväl strategisk nivå som rent praktiskt vid mötet med Knivstaborna. Stärkta av alla bra tips och all samlad erfarenhet vi fått ta del av gick Knivstas Vänsterpartister hem med lätta steg.

Vår interna politikerskola fortsätter med fler lektioner under våren.

Här kommer Vänsterpartiets synpunkter som vi redovisat i samrådet i mitten på december 2014: Vänsterpartiet vill här lämna några synpunkter på detaljplanen för kvarteret Murteglet, Gredelby 7:80, 7:78, Knivsta kommun, Uppsala län.

Planförslaget ger intrycket av ett hastverk. Mycket är oklart eller direkt felaktigt redovisat, och viktiga grunder saknas. Inledningsvis kan man läsa att: ”Detaljplanens syfte är att möjliggöra en höjd exploatering jämfört med gällande detaljplan, samt att skapa förutsättningar för en mer stadsmässig karaktär längs Gredelbyleden.” I tidigare planer har syftet varit att åstadkomma en småstadskaraktär med centrumfunktioner som samtidigt ska utgöra en trivsam miljö för boende i området. Småskaligheten, som nu helt överges, var en effekt av den ambitionen. Det är svårt att förstå hur stadsmässighet från Gredelbyleden kan vara ett huvudmål när det gäller områdets kvaliteter. Vänsterpartiet vill se en plan som främjar attraktiva kvaliteter inom detta centrala område – för både boende, verksamheter och besökare. Någon vision för det verkar inte finnas, om det inte gäller att skapa maximal exploatering genom att tänja på lagar och föreskrifter, som var tänkta att åstadkomma goda miljöer för människor att leva i.

Vad som här menas med stadsmässighet förklaras inte men illustreras av möjligheten att ca 6 m från Gredelbyledens vägbana bygga en drygt 170 m lång byggnad, fem våningar hög på sidan mot leden. Vad är det för kvaliteter som uppnås på det sättet? Såvitt vi kan utläsa av bifogade illustrationer kan man från Gredelbyleden i framtiden titta rakt in till dem som bor närmast eller, i den östra delen, uppleva fasaden på ett parkeringshus. Vyn in mot centrala Knivsta blir ytterst begränsad. Storskalighet på längden, särskilt när det gäller huslängor utmed trafikleder brukar annars ofta associeras med miljonprogrammets mindre lyckade uttryck. Medan ”riktiga städer” snarare kopplas till kortare kvarter och därmed mer uppbrutna huskroppar och många möjligheter att se staden ur olika vinklar.

Höga och långa byggnader ger hårt beskuggade gaturum och friytor. Den föreslagna GC-vägen utmed Gredelbyvägen kommer under vinterhalvåret ge ett mörkt och förmodligen inte sällan dystert intryck. Kanske är det en del av den stadsmässighet som eftersträvas med den nya planen? Tegelmästargatan och den långsmala förgården på Gredelby 7:87 kommer under den mörkare årstiden vara mycket skuggig, om en 7-våningsbyggnad tillåts direkt söder om den. Det lilla parktorget i väster, som skulle kunna bli en någorlunda attraktiv mötesplats eftermiddag-kväll, får då nästan ingen sol.

Byggrätterna inom Gredelby 7:78 behöver definitivt utredas vidare. Möjligheten att bygga parkeringshus (med ev. centrumfunktioner) i 5/6 våningar ca 17 m från befintliga bostadshus är ett stort ingrepp i de boendes närmiljö och kommer att alstra mycket biltrafik utmed Ostmästargatan med ökade störningar som följd. Bullersituationen för huskroppen längs Gredelbyleden är besvärlig. Planförslaget innebär t.o.m. lägre krav än de föreskrifter som Boverket menar att man i undantagsfall kan tillämpa, dvs. maximalt 50 dBA ekvivalent ljudnivå för ljuddämpad sida för flertalet lägenheter samt för uteplats och gårdsytor. Här tillåter förslaget mer generellt 55 dBA. Det anser Vänsterpartiet vara oacceptabelt, likaså att tillåta daghem i en sådan miljö. Här måste alternativa platser sökas. En allvarlig fråga när det gäller buller från väg- och järnväg är att prognoser för trafik på Gredelbyleden respektive Ostkustbanan, med ett växande Knivsta i en växande region, inte överhuvudtaget diskuteras. Kvaliteten på området mellan Gredelbyleden och bebyggelsen kan förbättras om avståndet ökades så att det blir realistiskt att plantera träd utmed leden. En sänkning av våningshöjden mot leden till 3 våningar och en mindre rak fasad skulle också kunna ge något bättre miljö för såväl boende som de som rör sig utmed leden.

Vänsterpartiet anser att det inte är rimligt att ge byggrätt för ett 15 våningars höghus. Dessutom utan tydliga krav på utformning och framförallt utan att det är genomdiskuterat hur räddning ska gå till från de höga våningarna eller hur bullernormer ska klaras om bostäder tillåts. Här krävs absolut en klargörande utredning, som också beaktar kvaliteten på parktorget och garanterar en rimlig solbelysning – alltså ökar bredden mot söder från ca 12 meter till storleksordningen 30 meter eller mer. Möjligheten till visuell kontakt mellan Gredelbyleden och området innanför byggnaderna närmast behöver studeras från båda håll, vid parktorget och vidare längs hela kvarteret.

När det gäller Gredelby 7:80 kan vi konstatera att det är betydligt mer studerat och innehåller flera kvaliteter genom sin utformning med en relativt stor gård och även små platser utmed gatan. Det är ändå inte rimligt att tillåta en så hög exploatering utan att frågan om bilparkering är löst. Varför kan inte kvarteret byggas under? Det är, som påpekats, mycket tveksamt att belasta Gredelby 7:78 med ett sort parkeringshus. Med tanke på närmiljön vid Tegelmästargatan bör våningsantalet minska med minst två våningar. Ytterligare solstudier behövs för att klargöra förhållandena.

Sett i ett barnperspektiv ger Gredelby 7:80 rimliga kvaliteter för närmiljön, vilket inte någon annan del i den här planen gör. Närheten till skolan är bra, men vägen dit, dvs. hur det är att gå och cykla är inte tydliggjord. Med parkeringshus och ev. stora kontor ”långt in” i området kan biltrafiken t.ex. på Tegelmästargatan bli stor. Gång- och cykeltrafik ska enligt kommunens övergripande planeringsprinciper prioriteras. För att detta ska kunna göras behövs kompletterande utredning om den framtida trafiksituationen inom ”Sågenområdet” göras, och förslag redovisas som ger en säker och attraktiv miljö för gående och cyklande barn och vuxna. Och i den nya ”cykelstaden” behövs också goda parkerings- och förvaringsmöjligheter för cyklar.

Varför det lilla parktorget vid Gredelbyleden ska ha ungdomstema finns det ingen förklaring till. Unga människor är ju knappast de minst känsliga när det gäller buller och avgaser? Med tanke på platsens läge och den uttryckta önskan att minska Gredelbyledens barriärverkan borde väl detta avsnitt främst tjäna som en replipunkt för alla åldrar och framförallt som en länk till bl.a. nya Gredelbyskolan och ICA Kvantum, som kommer fortsätta utgöra slutpunkt på centrumstråket Ungdomarna bör givetvis ges utrymme i det offentliga rummet, på värdiga och sunda platser.

Beskrivningen av grönstrukturen är otydlig. Den handlar mest om det som finns eller planeras utanför området. Överblick saknas, dvs. sammanhangen går inte att utläsa. Innanför Gredelbyleden är det ändå uppenbart att det är ont om grönska. Det som kallas ”liten stadspark” är vad som annars brukar benämnas fickpark. Uppsplittringen i enbart småytor är problematisk. Med ökad exploatering och fler boende behövs mer omfattande och mer sammanhängande grönstruktur i området, som kan ge plats för lek och rekreation samt ekosystemtjänster som biologisk mångfald och fördröjning/rening av dagvatten. F.d. disponentvilans tomt ingår visserligen inte i nuvarande planförslag, men skulle kunna erbjuda en rik parkmiljö med många funktioner och bör därför tas in i en vidare studie av grönstrukturen i området.

Anpassning till ökad andel hårdgjord mark och en väntad ökad frekvens av häftiga regn sätter fokus på dagvattenhanteringen. Knivstaån är en mycket känslig recipient och såväl Gredelbyleden som alla nya gator och andra hårda ytor kommer att alstra förorenat dagvatten i ökade mängder. Fördröjning och rening kan ske i grönytor, men för att det ska kunna kombineras med goda upplevelsevärden krävs tillräckliga ytor, vilket inte redovisas i planförslaget.

Att ett stort företag, såsom redovisats officiellt vid samrådsmötet, vill etablera sig i Knivsta och få tillgång till et stort kontor är självklart intressant. Men det är inget skäl till att på lösa grunder kraftigt öka exploateringen i strid med tidigare visioner och beskrivningar. Behovet av kontor och bostäder kan tillgodoses genom en god planering i samklang med knivstabornas intressen såväl som med naturen. Och det kan inte rimligen lösas i ett kvarter genom exploatering i en skala som kan jämföras eller till och med överstiger den som gäller för stationsområdet i Uppsala, som faktiskt är vad som föreslås.

Vänsterpartiet menar att planförslaget måste omarbetas för att nå kvaliteter som gör Knivsta hållbart och attraktivt i längden!

• Beakta tidigare visioner om småstad och trivselvärden.
• Komplettera underlag och anpassa planförslaget med avseende på buller, beskuggning och dagvattenbelastning.
• Komplettera grönstrukturen för rekreation och ekosystemtjänster.
• Se till att alla byggnader är säkrade hos räddningstjänsten.

Prioritera barns och ungdomars utemiljö inklusive säkra gång- och cykelstråk tydligt, så att inte biltrafik och parkering tar överhand.

Ulla Berglund
Christer Johansson