Vissa dagar känns lokalpolitiken väldigt liten. Pandemin har inte hunnit sluta innan de ofattbara händer några timmar från oss. I januari körde vi digital Röd Lördag, fick bra respons och även lyckan att få dela ut en klassisk barnbok till en nöjd vinnare.
Denna gång möter vi Knivstabor och andra med många tankar hos medborgarna i Ukraina. Hur reagerar vi när de kommer till oss och ber om vår hjälp?
Ukrainas flagga, gåva från Ukrainska fritidsledare
Vänsterpartister över hela landet kommer manifestera för fred och medmänsklighet under hela helgen. I Knivsta hade vi vårt tillstånd klart sedan tidigare, men trodde vi skulle ha ett annat tema.
Mellen 11.00 – 13.00 den 26 februari finns vi på Sågverkstorget och kaffet finns med och du bestämmer vad vi ska prata om.
Söndagen den 20 februari hade jag det stora nöjet att få delta på föreningen 18 plus sista årsmöte. Någon kanske undrar varför jag upplevde det som ett nöje, men låt mig förklara.
Föreningen 18 plus bildades i november 2017 för att ett antal Knivstabor ville ge ett 20-tal ensamkommande barn från Afghanistan en bra start i sitt nya hemland. De upplät sina hem för ungdomarna och genomförde ett stort antal sociala aktiviteter tillsammans med många av Knivsta ideella föreningar.
Att föreningen nu lägger ner sin verksamhet beror på att en stor majoritet av de ungdomar de träffade hösten 2017 nu är integrerade i samhället. Från det sista årsmötesprotokollet har jag klippt ut följande sammanfattning:
”Av de 18 ungdomarna har 13 eget boende och 5 bor kvar i sina fadderfamiljer, 12 har tillsvidareanställningar, 4 har fått permanent uppehållstillstånd, 7 har ansökt och väntar på besked, 3 går ut gymnasiet i vår, 6 har tagit körkort, 11 truckförarkort”. En imponerande bedrift på så kort tid.
Förutom att flera av Knivstas ideella föreningar under åren medverkat på olika sätt för att få de unga att känna sig välkomna till Knivsta måste jag nämna en person extra. Rektor på Sjögrenska gymnasiet Helena Sandgren som tillsammans med sina medarbetare lagt ner ett stort engagemang och lyckats med att ge den viktiga starten som en studentexamen är. Till sommaren kommer de tre sista ungdomarna att ta sin studentexamen. Tack för det viktiga arbetet och lycka till önskas alla studenterna.
Styrelsen föreningen 18 plus
Det är imponerande att se vad det går att göra när människor tillsammans bestämmer sig att det ska gå. På drygt fyra år har föreningen genomfört integrationen av dessa ensamkommande ungdomar som nu är en del av det svenska samhället.
Vänsterpartiet sänder ett stort tack till föreningens styrelse, alla fadderhem som tog mot ungdomarna men också till Socialnämnden som litade på den nybildade föreningen och förde över statsbidrag som täckte en del av föreningens omkostnader. Bland de olika föreningar som medverkat till det lyckade resultatet vill jag nämna Tillsammans för Knivsta, Rädda Barnen, Röda korset, Eda lägergård och Gredelbykyrkan.
Alla ungdomar, som blev kvar i Sverige, vill jag önska lycka till i ert nya hemland och önska er välkoma hit.
Christer Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta
Kommunpolisen presenterar sig Miriam Hopstadius, kommunpolis, egen företagare och hundägare presenterar sig och sitt arbete. Hon drivs av att involvera och samverka och ser gärna även näringslivet som samverkanspartner i det brottsförebyggande arbetet.
Trafikbrott och narkotikabrott har enligt statistiken ökat i Knivsta kommun. Men – det beror antagligen inte på mängden brott har ökat, utan på att polisen har börjat göra ett mer grundligt arbete än tidigare och därför ser brotten, tror Hopstadius.
Hon tycker inte att polisen i Knivsta och Uppsala är underbemannade. Däremot kan det förebyggande arbetet utvecklas, till exempel tillsammans med brandkåren och näringslivet. Det handlar om att rätt utnyttja de resurser som finns.
Kommunalråden informerar Under punkten kommunalråden informerar berättar Klas Bergström (M) att ett preliminärt resultat för kommunen 2021 är drygt 58 miljoner vilket är ett överskott på 4,7 procent. Prognos för 2022 är ca 15 miljoner kronor i överskott.
Ledamöternas frågor
Två frågor om ombyggnader av Estrids och Wilhelms gård inklusive flytten av äldre.
Under ledamöternas frågor undrar Lotta Wiström (L) över flytten av äldre på Estrids och Wilhelms gård. Hon hade önskat en djupare analys av de risker som en flytt i samband av ombyggnation kommer att innebära.
Klas Bergström (M) svarar att han litar på förvaltningens bedömning att en flytt kan göras utan att riskera de äldres hälsa.
Lennart Lundberg ställer en fråga i samma ämne till Kerstin Eskhult (C)
Kerstin Eskhult (C ), socialnämndens ordförande, svarar att det gjorts riskanalys på gruppnivå. På individnivå görs en analys som baseras på det för individen, vid flytten, aktuella hälsotillståndet. Analysen görs med medicinsk personal. Men Eskhult förklarar också att hon hyser stor respekt för människors oro.
Bo, Johan och Kertin (C)
En fråga om resurser till barn med särskilda behov i skolan ställs av Anna Koskela-Lundén.
I en fråga till Utbildningsnämndens ordförande Bengt-Ivar Fransson (M) undrar Anna Koskela Lundén (L) om man på huvudmannanivå följt upp resultaten och säkerställt att det givits ekonomiska förutsättningar att uppfylla läsa-, skriva- räknagarantin. Det saknas utbildningsinsatser och det saknas specialpedagoger, menar Koskela Lundén.
Bengt-Ivar Fransson (M) svarar att majoriteten gör ett gediget arbete beträffande barn som är i behov av extra stöd. Han är stolt över de särskilda undervisningsgrupper som finns på varje skola för dem som behöver. ”Majoriteten har inte sparat en krona på posterna för barn i behov av särskilt stöd. Och än så länge bedömer jag att Knivsta är en för liten kommun för att ha en egen resursskola”, sade Fransson.
Interpellationsdebatter
Ombyggnad av äldreboenden I den första interpellationsdebatten från Synnöve Adéll (KD) får Kerstin Eskhult (C) fortsätta svara på frågor om evakuering av äldreboendena. Eskhult förklarar att vi vill kunna fortsätta ge de äldre vård, boende och stöd på hemmaplan i Knivsta. Det kommer att göras en noggrann individuell planering innan flytten. Hon säger också att hon hyser stor tilltro till det arbete som personalen har gjort. ”Beslut ska grundas på fakta och evidens. Om beslut grundas på känslor och känsloyttringar, då är vi illa ute”, säger Eskhult.
Christer Johansson (V) fyller i och säger att vänstern i många år verkat för bra arbetsvillkor för personalen och verklig valfrihet för de äldre. ”Jag har stort förtroende för socialnämndens beslut och medarbetarnas kompetens ”, säger han. ”Det blir inte bättre för att en privat aktör tar över”.
Barngrupper i förskolan Björn-Owe Björk (KD) inleder en interpellation om barngruppernas storlek i förskolan. KD vill fortsätta minska barngrupperna i förskolan. Tyvärr har nuvarande styre valt andra prioriteringar, säger han.
Bengt-Ivar Fransson (M) svarar att detta inte är en enkel fråga. Kvalitet är mycket mer än att bara titta på barngruppernas storlek. Det viktigaste är ändamålsenlig kvalitet. T ex utbildningen hos personalen. Om barngrupperna fungerar eller ej beror på en mängd olika faktorer. Det jobbas mycket smartare nu än för 15 år sedan.
Bengt-Ivar Fransson avslutar med att konstatera att majoriteten fått prioritera hårt under denna mandatperiod, men 2022 har det gjorts en uppräkning på medlen till förskolan med 2,6% , vilket är en god uppräkning.
Christer Johansson (V) menar att han är glad över att förskolans resurser nu ökat (2022) och att personalen får utbildning.
Stadsutvecklingsstrategin Stadsutvecklingsstrategin 2035 är kvällens kanske viktigaste dokument. Medborgardialog och öppna möten kring dokumentet har dock skett under pandemitid och därför har man dessvärre varit tvungen att mötas mest digitalt. Fysiska möten har dock förekommit.
Beslutet om att bygga 3500 nya bostäder till 2035 borde skjutas upp till efter valet, menade Lennart Lundberg, (KNU) och yrkade på återremiss. Ett yrkande som fick bifall av hela oppositionen.
Ett förslag till stadsutvecklingsstrategi behövs, oavsett om vi har fyra spår eller inte, sade Harriet Swanberg (S) och yrkade bifall till strategin.
Boo Östberg (C ) menade att hur snabb utvecklingen blir beror på en mängd olika faktorer som vi inte råder över. Men en plan behövs för att ta ut en riktning. ”Med den här strategin kan vi få en sammanhängande arkitektur, parker och grönytor och en trygg statsmiljö och samhällsuppbyggnad”, sade Östberg och yrkade bifall till förslaget.
Ett samhälle som är bra för barnen är bra för alla, konstaterade Christer Johansson (V). Idag finns mycket som unga oroar sig över, till exempel klimatet och bostadsbristen. Barnen känner sig svikna av beslutsfattare. Låt oss därför bygga ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle och ge våra unga medborgare framtidstron tillbaka. Detta dokument är en bra vägledning för Knivstas framtida utveckling.
Återremiss
Här grep fullmäktiges ordförande Britt-Louise Gunnar in och påminde om tiden. Talarlistan var lång, alltför lång. Ärendet skulle inte hinnas diskuteras till slut denna kväll. Det bedömdes finnas ett tillräckligt antal ledamöter – 11 st – för en minoritetsåterremiss. Efter votering beslutades minoritetsåterremiss och debatten sköts upp till nästa fullmäktigemöte.
Hemställan av ny VA-taxa Klas Bergström yrkar bifall till den nya anslutningsavgiften som är uppe till förslag. Brukningstaxan lämnas dock oförändrat. Anledningen är ökade utgifter för Roslagsvatten där en mindre del beror på anslutningen till Käppala. ”Vi ligger idag på plats 12 i anslutningsavgifter” invände Björn Owe Björk (KD). ”Vi blir därmed tredje dyraste kommunen i landet med den nya anslutningsavgiften och det är inte bra”. Mikael Rye Danjelsen (KNU) yrkade också avslag tills det går att spåra vart dessa pengar, en avgiftshöjning på sju procent, tar vägen.
Kommunstyrelsens förslag till beslut bifölls efter votering med röstsiffrorna 16 mot 14.
Innovationsstrategi Innovationer finns på alla arbetsplatser i mer eller mindre organiserad form, sade Klas Bergström. Utan innovationer skulle vi fortfarande bo i grottor. Därmed yrkade han bifall till förslaget som innebär att 5 procent av personalens arbetstid tillåts ägnas åt innovationsarbete.
Även detta ärende bifölls.
Bordlagda ärenden Ärendena 16, 17, 18 och 19 bordlades på grund av att klockan närmade sig 23.00, vilket är deadline för kommunens fullmäktigemöten. Dock behövde SD:s motion om antalet ledamöter i fullmäktige behandlas under kvällen, annars skulle motionen bli obsolet.
Svar på Monica Löfgrens (SD) motion om att öka antalet ledamöter i fullmäktige. Klas Bergström konstaterade att om inte SD lyckas med sina ambitioner att stoppa all vidare utveckling av Knivsta så har kommunen snart 41 ledamöter som de önskar i sin motion, i stället för dagens 31. Därmed yrkade han avslag på SD:s motion.
Motionen avslogs efter en kort debatt och fullmäktige tog kväll.
Vänsterpartiets 44:e kongress har genomfört sin första dag som började med invigningstal av Nooshi Dadgostar. Det var många som inte trodde att Vänsterpartiet skulle klara att stopp marknadshyrorna, höja pensionerna och förbättra sjukpenningen. Till alla dem sa Nooshi: ”Allting är omöjligt till det är gjort. Då är det självklart.”
Nooshis öppningstal – klicka på bilden
På dagordningen för helgen finns att ta fram en valplattform till höstens val. Men också val av av partiordförande och kongressen valde en nygammal ordförande: Nooshi Dadgostar, som tackade för förtroendet.
”Ett stort TACK till er alla!
Jag är så glad att ni har gett mig förtroendet att fortsätta som partiledare. Det är ert starka stöd och förtroende som ger mig förutsättningar att vara en stark röst för Vänsterpartiet.
Människors trygghet är politikens ansvar. Det är när vi håller ihop som vi blir starka. Då finns det ingen tvekan om att vi kommer klara de stora samhällsutmaningarna vi står inför.
Det senaste året har vi tillsammans lyckat driva fram flera förändringar som gör livet lättare och bättre för vanligt folk. Vårt arbete har bara börjat och jag ser fram emot att få fortsätta arbeta för ett tryggare och bättre Sverige tillsammans med er allihop.”
Nooshi Dadgostar
nyvald partiordförande
Maria Fornemo, Knivsta
Förutom val av ordförande debaterades valplattformen och Uppsaladistriktets delegation, med Knivstas Maria Fornemo, var naturligtvis med i debatten. Det gick att höra inlägg om skogsbruk, egenföretagare, klimatet, bostadsfrågor, asylrätten och landsbygden.
På söndag är den bästa valplattformen klar, för kongressen vet alltid bäst.
Vi hade hoppats få möta dig på Sågverkstorget lördagen den 29 januari. Polisen ville ge oss tillstånd men på grund av pandemiläget valde vi att stanna hemma.
Men om du vill ta chansen att vinna en av våra böcker får du gärna hjälpa oss prioritera inför budget 2023.
Vänsterpartiets budget 2023
Detta är frågor som vi i Vänsterpartiet diskuterat i Knivstas budgetarbete. Vilka två tycker du är viktigast? Välj ut dina två alternativ nedan. Passar inget av våra alternativ in, välj då ditt egna alternativ på den tomma raden.
• Fler parker och ”offentliga rum”
• Hyresrätter som alla har råd att bo i
• Fler vuxna i skolan
• Mer ”fri tid” i äldreomsorg och hemtjänst
• Sommarjobb för fler skolelever
• Kommunalskatten
• Fri kollektivtrafik
• Fler och säkrare cykelvägar
• Mer kultur- och fritidsverksamhet till barn och unga
• Ny simhall
• ………………………………………………………….
Maila in dina svar till [email protected] senast 24.00 på söndag den 30 januari.
Vi kommer att ta hänsyn till dina synpunkter i vårt fortsatta budgetarbete för ett bättre Knivsta.
Bokvinnare kommer lottas ut bland inskickade svar och vinnarna kontaktas personligt.
Lisa Pelling skriver ledare i DagensArena den 20 januari -22.
Marknadiseringen av välfärden har inte levererat. Ändå fortsätter den – på speed.
I rapporten ”Varje förslösad skattekrona: Bokslut över privatiseringar och marknadsexperiment i svensk välfärd” gör Anne-Marie Lindgren en svidande vidräkning med de senaste trettio årens nyliberala experiment. ”Det är tydligt”, skriver Lindgren, ”att föreställningarna om de stora fördelar som skulle följa med privatiseringarna inte stämde med verkligheten.”
Kritiken mot marknadsexperimenten, konkurrensutsättningarna, valfrihetssystemen, beställar-utförarmodellerna, är inte ny. Och den har genom åren inte enbart kommit från vänstern.
Det handlar om den svenska självbilden
När den näringslivsfinansierade tankesmedjan SNS gav sig i kast med att utvärdera det då 20-åriga experimentet med privata välfärdsutförare 2011 konstaterade SNS dåvarande forskningschef Laura Hartman, numera på LO, att förväntningarna varit höga på vad konkurrensutsättning av välfärdsverksamheter – genom friskolor och företagsdrivna vårdcentraler och äldreboenden – skulle ge.
Idén var att konkurrensen skulle sätta press på samtliga utförare – både privata och offentliga – att leverera högre kvalitet till ett lägre pris. Konkurrensen skulle leda till både innovation och effektivitet.
SNS försökte genom ett flerårigt forskningsprojekt svara på frågan: har det ökade inslaget av konkurrens infriat förhoppningarna om mer effektivitet och högre kvalitet? Svaret var, för att sammanfatta slutrapportens 279 sidor: nej, det gick inte att bevisa. För detta svar fick Laura Hartman hård kritik, och lämnade sitt uppdrag för SNS.
Marknadiseringen har inte levererat. Ändå fortsätter den – på speed. 2011 gick var femte gymnasieelev i en friskola, idag är det över en tredjedel.
Återstår att svara på frågan: varför har det fått fortsätta?
Kanske ligger en del av svaret i den svenska nyliberalismens rötter. Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria, leder ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som försöker svara på varför marknadiseringen kunde genomföras på ett så radikalt sätt just i Sverige och Norden, ”där marknaden fram till 1980-talet var högt reglerad, och där viktiga nyttigheter var kollektiva och inte privata?”.
Kanske var det en slags hybris: det fanns på 1980-talet en uppfattning om den socialdemokratiska samhällsmodellen som så grundmurat stark att den inte skulle påverkas av att ”kryddas” med lite marknadstänk, lite käcka managementmetoder, lite effektiviseringar och innovationsmodeller lånade från näringslivet.
Jag tror att en nyckel finns i projektets fråga om hur föreställningar om marknadens välsignelser kunde ”sammanfalla med historiskt grundade idéer om nordisk modernitet och effektivitet”.
Det handlar om den svenska självbilden: bilden av oss svenskar som de mest moderna, som ständigt är i framkant, som är förebilder. Som måste vara där framme och våga det nya, det oprövade.
När det blir katastrof, som när det som OECD en gång betraktade som ett av världens mest effektiva och mest likvärdiga skolsystem kollapsar i glädjebetyg, segregation och vinstjakt, då säger vi att vi ville väl, men att vi varit naiva.
Ni svenskar säger alltid ”vi har varit naiva” påpekade en gång en journalist som bevakat Sverige för den franska dagstidningen Le Monde.
Vi internationella korrespondenter frågar oss alltid, sa hon:
när ska ni äntligen sluta vara naiva?
Det finns goda förslag för skolan. Nu återstår bara att göra konkret politik av dem.
Inblickarna i friskolevärlden blir allt fler. Tidigare i år skrev Lina Axelsson Kihlblom, numera skolminister, om de knep hon som rektor på en friskola lärt sig för att sålla fram ”rätt” elevunderlag. Det handlade både om riktad marknadsföring och om sätt att manipulera antagningen. Ett tips var att låta var sjunde ansökan i skolkön vara en låtsasansökan som man senare vid behov kan byta ut mot ”önskad” elev.
I förra veckan skrev Ingela Netz, skolledare och en av namnen bakom skolpodden Kornhall och Netz, ett blogginlägg om sina erfarenheter som rektor i en expansiv friskolekoncern. Hon sade själv upp sig för ett år sedan. Det väckte ont blod. Markus Uvell, en av Sveriges mest kända PR-konsulter och tidigare bland annat VD på Timbro och Sverigechef på Kreab, avfärdade hennes berättelse med orden: ”Ja med ett sådant brinnande hat mot friskolor var det nog ett klokt beslut”.
”Hög ersättning, låga krav, små risker och brist på insyn har gjort vår skola lockande för investerare.”
Så vad skrev hon?
Till att börja med beskrev Ingela Netz en scen där en rektor kläms mellan å ena sidan skollagens skrivningar om alla elevers rätt till lärande utifrån sina förutsättningar, och å andra sidan huvudmannens budget. Det är naturligtvis något som många chefer i offentligt finansierad verksamhet kan känna igen sig i, alldeles oavsett driftsform. Det speciella med en börsnoterad friskolekoncern är att det inte bara handlar om vilken budget de folkvalda skjutit till utan också om aktieägarnas avkastningskrav och prioriteringar. I en friskolas vardag handlar det om ganska stora pengar.
Ingela Netz
En genomsnittlig grundskola inom Academedia har 234 elever. Kunskapsskolans skolor har i snitt 430 elever. Låt oss för enkelhets skull göra ett exempel med 300 elever. Academedia har de senaste åren haft en rörelsemarginal på cirka 8 procent. Det är samma nivå som Internationella Engelska Skolan lovade sina aktieägare när de var kvar på börsen. Med en sådan marginal försvinner alltså skolpengen för 24 elever från skolan enbart som rörelsemarginal.
Ytterligare skolpengar går sedan till att betala för koncernledningen. Det kostar nämligen på att vara börsnoterad. Academedias VD hade förra året en ersättning på nästan 12 miljoner kronor, mer än 5 gånger så mycket som statsministern. Det motsvarar skolpengen för 120 av Academedias 27 000 elever i grundskolan. Bara kretsen med ledande befattningshavare kostar enligt årsredovisningen 37 miljoner. Det motsvarar skolpeng för en skola med ungefär 350 elever. Det är klart det märks i verksamheten. Och det finns alltså att fler sätt att berika sig som skolföretagare än genom vinstuttag.
Nästa scen i Ingela Netz text handlar om elevunderlaget och elever med behov av särskilt stöd. Huvudmannens representant gör klart för rektorn att det blir för dyrt: ”Men du kan inte ta emot såna elever”. Det är en direkt parallell till skolministerns erfarenhet ovan, men också till den i förra veckan uppmärksammade Profilskolan som i ett, numera borttaget, stycke på sin hemsida förklarade att elever med svårigheter nog skulle välja en annan skola.
Det här visar hur akut det är att ändra på vårt skolsystem. Kombinationen av hög ersättning, låga krav, små risker och brist på insyn har gjort vår grundskola lockande för investerare som vill tjäna pengar.
Om friskolorna skulle ha 85 procent av de kommunala skolornas ersättning, som det var tänkt från början, skulle det vara väsentligt svårare att tjäna pengar på skola. Och om det vore svårare att tjäna pengar på skola skulle vi varken sett någon rusning av riskkapital eller börsnoteringar. Det snabbaste och enklaste sättet att stoppa utvecklingen där koncernerna växer sig större än de riktigt stora kommunerna är att differentiera ersättningen. Betänk att Internationella Engelska Skolan närmar sig Malmös skolverksamhet i storlek.
Om friskolorna inte tilläts hantera antagningen själva och inte fick använda kötid som urvalsmetod skulle möjligheterna att skaffa sig ett mer lönsamt elevunderlag minska snabbt. Det skulle i sin tur göra skolan mindre attraktiv för riskkapital och investerare.
Om offentlighetsprincipen skulle gälla också fristående skolor skulle vi som betalar för verksamheten kunna upptäcka oegentligheter, brister och följa vart pengarna tar vägen. Precis som vi kan i kommunala skolor.
Lyckligtvis finns det färdigutredda och remissbehandlade förslag för alla tre punkterna. Det som krävs är att regeringen lägger propositioner i vår och att tillräckligt många riksdagsledamöter förmår välja mellan en likvärdig skola för alla eller en skola där särskilt stöd till elever ställs mot börsnoterade koncernledningars mångmiljonersättningar och expansionsplaner.
Medlemsmötet har i december månad beslutat om Vänsterpartiets valsedel till kommunvalet den 11 septembber 2022 och det är gott om nya medlemmar som tagit plats på valsedeln. I topp har dock medlemmarna åter gett förtroende till nuvarande gruppledaren Christer Johansson som därmed kommer leda partiet i sin femte valrörelse.
– Jag tackar för förtroendet och är stolt och ödmjuk att tillsammans med alla duktiga, kompetenta och engagerade medlemmar starta ännu en valrörelse.
Maria Fornemo som har uppdrag som vice ordförande i utbildningsnämnden och Anna Svensson, ersättare i Samhällsutvecklingsnämnden har platserna två och tre. På platserna fyra och fem återfinns de fackligt aktiva läraren Said Hodzic och apotekaren Gustav Ålander.
Maria, Christer och Anna
Bland övriga fullmäktigekandidater finns ännu flera fackligt aktiva, flera lärare, några forskare, en undersköterska och några kulturutövare. Med ett åldersspann på 42 år, den blandade yrkeskompetensen och en majoritet av kvinnor är det en lista med bred erfarenhet som tar sikte mot valet 2022.
Efter lite julledighet startar arbetet med att under våren ta fram ett program för den kommande fyraårsperioden, 2023 – 2026. Ett program som vi hoppas många kommer gilla och fortfarande kan påverka. Vi ses på torgen och Vänsterpartiet är beredda att ut och möta Knivstaborna i den kommande valrörelsen.
Här kommer hela listan med kandidater:
1. Christer Johansson, 70, pensionerad ungdomskonsulent, Spakbacken
2. Maria Fornemo, 57, fackligt förtroendevald, Alsike
3. Anna Svensson, 43, laboratoriechef SLU, Alsike
4. Said Hodzic, 41, lärare, Västra Ängby
5. Gustav Ålander, 39, leg apotekare, Oleda
6. Nina Broman Costa, 52, fackligt förtroendevald, Långhundra
7. Lucas Berzén, 38, lärare, Knivsta
8. Jenny Parkert, 49, undersköterska, Västra Ängby
9. Tove Ericson, 38, forskare, Vassunda
10. Yvonne Lillvreten, 69, pensionerad rektor, Rickebasta
11. Malin Tollbom, 50, gymnasielärare, Knivsta
12. Fredrik Rosenbecker, 50, nätverksspecialist, Alsike
13. Elin Johansson, 43, musiker och kommunikatör, Västra Ängby
14. Johan Jansson, 43, docent och lektor KTH, Västra Ängby
15. Tommy Ljungström, 75, facklig konsult, Långhundra
16. Sasha Svanefjord 28, administrativ chef, Knivsta
17. Rasmus Rostö, 28, koordinator, Högåsen
18. Anna Marklund, 69, pensionerad lärarutbildare, Krusenberg
Med tanke på den ständiga medlemstillströmningen är det inte omöjligt att listan kan komma att kompletteras med ytterligare namn.
I dag den 14 december har bygg- och miljönämnden beviljat bygglov för det andra kommunala hyreshuset, sedan kommunen bildades. Bygglovet blev något senare än planerat på grund av en privat vårdcentral inte kom överens med bolaget om hyran. Den ändrade användningen krävde ett nytt bygglov så nu kan arbetet fortgå enligt ny plan.
Redan på morgonen den 28 oktober togs det första spadtaget inför byggandet av de 46 nya kommunala hyresrätter i blandade storlekar som kommer finnas i huset. Först att gräva med den guldfärgade spaden fanns Knivstabostäders ordförande Gunnar Ormeus och bolagets VD Hans-Petter Rognes.
På tomten bredvid det senaste hyreshuset i Alsike bygger Knivstabostäder AB 46 nya klimatsmarta hyreslägenheter, med start av markarbeten måndag den 1 november. Byggare är byggföretaget HMB som har ett av sina åtta regionala kontor i Uppsala.
Inflyttningen beräknas till sommaren 2023 i ett hus som kommer vara klassat som ”miljöbyggnad silver” och ge låg belastning på miljön under husets livstid. Placeringen av huset är på gångavstånd till såväl förskola som grundskola och grön natur. Cykelvägar och kollektivtrafik finns utanför dörren.
Christer Johansson och Gunnar Ormeus
Vänsterpartiet lyckönskar de blivande hyresgästerna och avslutar med en bild på grävande Christer Johansson, ordförande Vänsterpartiet Knivsta och Gunnar Ormeus, ordförande i Knivstabostäder AB.
När Vänsterpartiet i Uppsala län söndagen den 5 december höll sin valkonferens och beslutade om listor till riksdag och region följde ombuden valberedningens förslag. Ilona Szatmari Waldau toppar riksdagslistan medan Neil Ormerod toppar södra och mellersta medan Salima Korshed toppar norra regionlistan.
Till regionråd valdes Neil Ormerod följd av Salima Korshed. I dag har partiet ett regionråd men siktet är att göra ett bra val den 11 september 2022 och erhålla två platser . När ombuden gjort sina val kan vi konstatera att samtliga listor toppas av kandidater med bakgrund utanför Sverige. Till regionen kommer med stor sannolikhet tre sjuksköterskor, en undersköterska och en distriktssköterska att ta plats i regiongruppen.
Utöver all sjukhuskompetens finns även kandidater i den kommande regiongruppen som är kunniga inom såväl den viktiga kollektivtrafiken som den ovärderliga kulturen. De fyra första på mellersta listan blev Neil Ormerod, Cecilia Viklund, Viktor Waldau och Jenny Parkert.
Jenny Parkert, regionfullmäktigekandidat nr 4
För Knivstas del blev det fjärdeplatser som gällde. Med mycket stor säkerhet kommer undersköterskan Jenny Parkert att ta en av de ordinarie platserna i det kommande regionfullmäktige. Hon valdes in på färdeplatsen i mellersta valkretsen, Uppsala – Knivsta. På plats 16 finns före detta musiklärarutbildaren, Anna Marklund och hon kommer mycket troligt att ta en ersättarplats. Stort grattis till Jenny och Anna och lycka till.
I valet till riksdagen kommer Christer Johansson troligen väljas till ersättare för tredje valet i rad, om fjärdeplatsen blir valresultatet . De fyra första på listan blev Ilona Szatmari Waldau, Tobias Smedberg, Tove Fraurud och Christer Johansson.
Johan och Sasha på valkonferens bland övriga ombud
På plats och deltog i valkonferensen fanns Knivstaborna Johan Jansson som ersättare och Sasha Svanefjord som ombud samt Christer Johansson.
Sammanfattat av Christer Johansson
Sammnkallande i distriktets valberedning
