Rapport från Vänsterdagrana i Malmö till Upplandsfolket
Christer Johansson
Vänsterpartiet har genom åren genomfört försök att öka det kollektiva resandet på olika sätt. Under Vänsterdagarna i Malmö berättade Avesta och Kiruna om en modell med ”kraftigt rabatterad kollektivtrafik”. För att kunna se hur många som använder trafiken får kommuninvånare köpa ett kort för en administrativ avgift på 100 kr. Turister och andra tillfälliga besökare betalar en högre avgift.I Kiruna som har valt att låta samtliga invånare få lösa det billiga årskortet har ökningen av åkandet inte stannat vid traditionella grupper som barn och kvinnor. I dag åker även gruvarbetarna kollektivt till arbetet. I båda kommunerna gäller resandet på all kollektiv regiontrafik, inom kommunen, som lyder under kollektivtrafiknämnden.
Förutom att många fler åker med den kollektiva trafiken, servad av trevliga bussvärdar lyftes ett flertal vinster. Minskad administration av skolkort, minskad biltrafik och större integrering av färdtjänsten. Slutligen blir det en rättvisefråga som fungera inkomstutjämnande när avgiften tas ut via skatten.
Vänsterpartiet Knivsta planerar att driva billigare kollektivtrafik, för i första hand barn och ungdomar, som en av våra valfrågor. Vi hoppas fler kommuner i länet vill haka på.
Vänsterpartiet välkomnar att majoriteten i utbildningsnämnden nu omfamnar forskningsresultat i sin skolpolitik. Då kanske de vill låta sig inspireras av vår skolpolitik, för den skola John Hattie beskriver ligger nära vår skola. Det är en skola där ömsesidighet och återkoppling mellan elev och lärare, samt mellan eleverna, rankas bland de viktigaste faktorerna för resultaten. I toppen på Hatties lista över framgångsfaktorer hamnar formativ bedömning; att bedöma eleven medan denne arbetar, i syfte att hjälpa eleven, i motsats till att utvärdera arbetet i efterhand. I undre hälften av listan hittas hemläxor, som ett tämligen oviktigt inslag för lärandet.
Vänsterpartiet välkomnar också att man insett betydelsen av samarbete, återkoppling och utbyte av erfarenheter inom lärarkåren. Vi tror dock inte att vägen till mer samarbete går via att skapa hierarkier inom arbetslagen genom förste- och siste-lärare. Konkurrens tenderar inte att främja samarbete.
Istället behöver tid frigöras, så att möjlighet ges för samarbetet att ta plats och utvidgas. Så skapas också mer utrymme för den så viktiga formativa bedömningen. Vi tror på varje individuell lärares förmåga. Därför är lösningen fler lärarkollegor som delar på arbetet, inte fler hierarkier som delar på lärarkåren.
Vänsterpartiet vill som bekant också se mindre klasser. Som fristående punkt är det inte av avgörande betydelse hos Hattie, men i sitt sammanhang en faktor som förstärker de avgörande kriterierna för en framgångsrik skola.
Innan det egentliga mötet presenterades kulturmiljöprogrammets sammanfattning av Knivstas kulturmiljöer och vilka karaktäristika som finns hos de bostäder som ligger i Knivsta tätorts olika delar. Detta är en mycket trevlig och läsvärd historisk sammanställning för alla som bor i Knivsta, men huvudsyftet är att denna ska ligga till grund för bygglovsansökningar och utveckling av tätorten.
Annegret Stackenström berättade vad som hänt på vattenreningsfronten. Äntligen är vattenkvaliten nere på godkända nivåer sedan augusti i år. Lösningen har varit några små kulor som suger åt sig skadliga ämnen.
Vänsterpartiet ställde en fråga om parkeringsplatser för EU-mopeder. Innan frågan hunnit komma upp hade sådana parkeringar anlagts på två ställen i centrala Knivsta. Eftersom några tillkommit efter vår fråga inkommit, kan det kanske ha satt lite fart på processen? Oavsett vilket, är vi glada att det finns platser för mopedburna ungdomar att ställa sina mopeder utan att riskera böter.
Ett medborgarförslag om Fairtrade City- diplomering mottogs väl och äntligen börjar det hända något med den motion som vi lämnade in i jan 2010. Så vi är nöjda och glada över att det KF svarade oss i våras nu åter förs fram till kommunstyrelsen att utreda om detta kan genomföras inom given budget för 2014. Fairtrade är viktigt för jämställdheten i världen och för att arbetssituationen för arbetare i utvecklingsländer ska bli mer uthärdlig.
Kvällen fortsatte att gå Vänsterpartiets väg. Vår motion om att göra en barnkonsekvensanalys i alla fattade beslut bifölls slutgiltigt. En seger för alla Knivstas barn och unga som inte kan påverka de beslut som fattas, genom valsedeln.
En av de få saker som gick emot oss denna kväll var vår och Knivsta.nu:s motion om kommunägda kor som avslogs. Vi anser fortfarande att det är viktigt med närproducerat kött där vi vet både hur djuren haft det längs vägen och hur djuren blivit utfodrade. Dessutom hålls våra igenväxta ängar öppna genom betande djur.
Ny detaljplan för Sågenområdet antogs. Vänsterpartiet hade två invändningar, det ena brist på säkra lekplatser (området kring ån kan inte anses vara helt riskfritt), det andra att 6-våningshus ska byggas. Vår vision av det framtida Knivsta är inte att mötas av en fond av höga skyskrapor som många förorter till Stockholm, utan att bevara Knivsta som småstad. Dessutom fanns inte 6-våningshus med på den ursprungliga detaljplanen.
Motion inlämnad till kommunfullmäktige den 26 september 2013
Byggemenskap
Det råder bostadsbrist i hela landet och speciellt i Stockholm – Uppsala regionen. Trots att det i Knivsta byggs nästan mer än någon annan stans i landet, i förhållande till folkmängd, är det för lite. Kön till en hyreslägenhet i Knivstabostäder är sex år och det är inte speciellt tillfredställande.Vänsterpartiet tycker att det vore spännande och intressant att låta t ex några av de som köar hos Knivstabostäder förverkliga sitt boende genom byggemenskaper. Fenomenet byggemenskaper är ännu ganska okänt i Sverige men stort i länder som Tyskland, Danmark och Holland. På samma sätt som de som bygger sin önskevilla i Alsike vill vi ge hyresgäster möjlighet att bygga sin favoritlägenhet. När ett antal bostadssökande går samman och tillsammans planerar och bygger sitt boende skapas ett vitaliserat byggande med småskalighet och variation.
Då det är mycket vanligt med mindre byggherrar vid uppförande av byggemenskaper skulle flera av Knivstas duktiga byggfirmor få möjlighet att bli med och förverkliga drömmen om ett eget boende för såväl unga som gamla. I det snabbväxande Knivsta skulle byggemenskaper bli ett spännande alternativ till de stora byggherrarna i förverkligandet av småstaden Knivsta. Det finns redan flera arkitekter som specialiserat sig på att hjälpa grupper av bostadssökande som vill bygga sitt boende i byggemenskaper.
Vänsterpartiet yrkar att Knivsta Kommunfullmäktige beslutar att:
Anvisa en del av kommunens mark till byggemenskaper.
Marknadsföra möjligheten att anmäla intresse om att delta i byggemenskaper.
Stötta de bostadssökande som vill bygga sitt boende som byggemenskaper.
Knivsta är en bra kommun att leva i och det går bra för många, men inte för alla.
Pojkar i årskurs sju i Knivsta har låg framtidstro, faktisk så låg att Knivsta ligger lägst av länets kommuner. Flickorna i årskurs nio kommer på samma fråga på näst lägsta platsen. På frågan om de känner sig stressade svarar nästan var tredje flicka i årskurs sju ”alltid” eller ”ofta”.
Resultatet för trivseln i Knivstas skolor har sjunkit sedan 2011 för både niorna och sjuorna. Men mest för flickor i årskurs sju som tappat 12 procent på två år. Men mest anmärkningsvärt enligt landstingets senaste undersökning ”Liv och hälsa ung”, är att flickor på Knivstas högstadieskolor känner sig tryggare på rasterna än i klassrummet.
Vänsterpartiet tycker att detta är siffror som måste tas på allvar och analyseras mer. Det är glädjande med de goda resultaten på betygen som har redovisats, men oroande att eleverna mår dåligt och är oroliga.
Vi tycker att Knivstas politiska ledning måste uppfylla vallöftet och minska barngrupperna, speciellt för de yngre barnen. Det skulle ge våra duktiga pedagoger en chans att se alla barn och kunna göra skillnad samtidigt som både barn och vuxna får en bättre arbetsmiljö. Glöm inte fritidshemmen.
Vidare bekymras vi över kommunens ökade kostnader för försörjningsstöd som är en konsekvens av regeringens politik där arbetslösa och sjuka ska straffas med lägre ersättningar. Allt för att fortsätta sänka skatter för de som redan har det bäst. Knivstaborna får dessutom vara med och betala diverse riksprojekt som järnvägstunnlarna i Stockholm. Pengar som skulle kunnat gå till att förbättra såväl skola som fritid för Knivstas barn och unga.
Vänsterpartiet i Knivsta vill ingå i en kommunledning som visar handlingskraft och mod att satsa på att ge våra unga invånare en bra uppväxt. Vi vill bygga Knivsta Arena alternativ D, bostäder som unga har råd att bo i och ge kommunens medarbetare bättre förutsättningar att ge en god service till alla invånare.
Tommy Ljungström
Malin Tollbom
Tove Ericson
Maria Fornemo
Christer Johansson
Björn Jonasson
Lisbeth D Johansson
Charlotte Judkins
Jaya Montell
Samtliga Vänsterpartiet Knivsta
Med ett år kvar till valet genomförde Knivsta Gruppen på Facebook ett provval bland de partier som sitter i fullmäktige. Vänsterpartiet och socialdemokraterna delade andraplatsen med femton procent av rösterna. Störst blev inte ovänatat moderaterna med 33 procent. Ingen tydlig majoritet gick att utläsa men det var många ur nuvarande majoriteten som fick låga siffror.
Vi i Vänsterpartiet Knivsta ser det som ett tecken på att vi är på rätt väg och kommer att kämpa hårt för att få många Knivstabors förtroende på valdagen den 14 september 2014.
Knivstas elever och lärare är värda att vallöftet om mindre klasser uppfylls. Vänsterpartiet vill se mindre klasser i Knivstas skolor.
Utbildningsnämndens ordförande Klas Bergström gläds (i UNT 5 aug) åt att 2013 är ett bra år för Knivstas elever. Vänsterpartiet delar den glädjen och gratulerar alla inblandade till de goda resultaten.
Som skäl till det nuvarande och framtida positiva resultatet nämner Bergström ett antal reformer, som enligt honom ”går hand i hand med empiriska studier (exempelvis J Hattie) kring vad som främjar goda studieresultat”. Enligt denne Hatties effektstudie, som inte är någon handbok i lärararbetet, ges klasstorleken inte så stor betydelse för elevresultaten. Denna internationella studie använder Knivstas politiska ledning som skäl att fortsätta med de stora klasserna
Vänsterpartiet i Knivsta lovade i senaste valrörelsen att kämpa för mindre klasser och högre lärartäthet i Knivstas skolor. Vi vill ge lärarna en bättre arbetsmiljö och större förutsättningar att hinna med varje elev. Vi delar inte Bergström tro på att förskolan behöver ökade inslag av skola, utan den behöver mindre barngrupper
Vid Uppsala Universitet har en studie på klasstorlekar genomförts på elever i årskurs 4 – 6. Analysen visar att en minskning med fem elever i en klass gav i genomsnitt tio procent bättre kognitiv förmåga vid 13 års ålder, samt tre procent högre lön som vuxen.
Dessutom visar en brittisk studie att en ökning av klasstorleken från 22 till 26 elever ökar lärarens arbetstid med 3 timmar i veckan, tid som skulle kunna användas till exempelvis bättre undervisning.
Att förbättra likvärdigheten, stärka läraryrket och ha en långsiktig skolpolitik är de tre viktigaste områdena för att höja resultaten och kvaliteten i den svenska skolan. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.
Vänsterpartiet delar den slutsatsen och anser att skolans demokratiska uppdrag kräver en sammanhållen, utjämnande skola. En skola där elever kan mötas med olika bakgrund och lära av varandra. I en sådan skola ser Vänsterpartiet bara vinnare., som tillsammans kan fortsätta att skapa sin framtid. Ingen förälder i Knivsta ska behöva oroa sig för att ha valt fel skola för sitt barn.
Malin Tollbom (V) Knivsta Christer Johansson (V) Knivsta
ersättare i kommunfullmäktige gruppledare
Motion inlämnad till Knivsta kommunfullmäktige den 19 juni 2013
Ekosystemtjänster är ett relativt nytt begrepp, som beskriver de tjänster naturen gör och som ofta är livsnödvändiga för oss och andra levande varelser. Som exempel kan nämnas vattenrening, fotosyntes, luftrening och pollinering av grödor.
Naturskyddsföreningen ha tagit fram en modell, ”Räkna med ekosystemtjänster” med vilken kommuner kan kartlägga och värdera ekosystemtjänster. Grunderna till denna modell togs fram av en grupp internationelle ekonomer och ekologer, The Economics of Ecosystem and Biodiversity, TEEB, under FN´s internationella år för biologisk mångfald. Tanken är att lyfta ekosystemtjänsterna som en del av naturkapitalet och synliggöra de förluster som uppstår om naturen utarmas.
Enligt TEEB finns det fyra kategorier av ekosystemtjänster:
Reglerande ekosystemtjänster – de styr klimat, vattenreglering, luft- och vattenrening, reglering av skadeinsekter, pollinering av våra grödor och erosionskontroll.
Kulturella ekosystemtjänster – de innefattar naturupplevelser, välbefinnande i naturliga miljöer, rekreation och hälsa.
Stödjande ekosystemtjänster – de är en förutsättning för alla andra ekosystemtjänster, t ex jordmånsbildning, fotosyntes och kretslopp av näringsämnen.
Försörjande ekosystemtjänster – det vi skördar som mat, vatten, fisk, trä och fibrer.
Ekosystemen lagrar enorma mängder kol. I växter 550 gigaton, i jordlagret 2 300 gigaton och i havet 38 000 gigaton kol. Det är exempel på en mycket viktig ekosystemtjänst. Men det lagrade kolet släpps ut i atmosfären vid t ex avskogning, utdikning av våtmarker eller torvbrytning och då förstärks växthusgaseffekten. För att uppnå en god kolbalans som inte belastar atmosfären med mer kol än nödvändigt måste ekosystemtjänster uppmärksammas vid samhällsplaneringen.
Att kartlägga ekosystemtjänster i kommunen skapar en medvetenhet om vad olika beslut i kommunen har för påverkan på för oss nödvändiga, naturliga funktioner och processer. Som har långsiktig betydelse för vår välfärd, hälsa och miljö. Enligt Naturskyddsföreningens metod utgår man från olika frågor för att kartlägga ekosystemtjänsternas betydelse och värdera dem:
Vad ger naturen vår kommun? Vilka system är centrala?
Hur värdefulla är dessa?
Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att bli hotade?
Vem är beroende av ekosystemtjänster som är hotade?
Hur kommer politiska beslut att påverka dem som är beroende av dem direkt eller indirekt?
En ytterligare fråga man bör ställa är:
Kan dessa tjänster göra samhällsekonomisk nytta, på lång sikt?
Många ekosystemtjänster är viktiga även om man inte kan värdesätta dem i ekonomiska termer. Därför är det bra att också prioritera analysen utifrån vilka ekosystemtjänster som är centrala i vår kommun för att behålla friska ekosystem och en god folkhälsa. Detta bidrar till att ge god resurshushållning och en långsiktig god ekonomi.
Detta arbete görs bäst genom samverkan mellan lantbrukare, medborgare, miljöföreningar, andra intresseorganisationer och företagare. Det kan med fördel koordineras av en kommunal tjänsteman i samverkan med t ex en miljöorganisation.
Vänsterpartiet yrkar att Knivsta Kommunfullmäktige beslutar att:
det i Knivsta kommun genomförs en utredning för att peka ut viktiga lokala ekosystemtjänster.
Knivsta kommun bjuder in organisationer och näringslivet för att inleda en dialog om hur natur och miljö påverkar lokalsamhället.
Knivsta kommun därefter tar fram en plan för hur man beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna i den fysiska planeringen med hänsyn till de kartlagda ekosystemtjänsterna.
Stenkastning mot brandkåren
Kommunalrådet informerade om att brandkåren i Knivsta utsatts för stenkastning. Detta är givetvis en förkastlig handling, men någonting som verkar bli allt vanligare i samhället. Ibland har dessa fenomen satts i samband med att ungdomar inte känner sig delaktiga i samhället p.g.a. svårigheter att få jobb, bostäder eller vettig fritidssysselsättning. I vilket fall som helst är det viktigt att reagera och försöka hitta en lösning på detta.
Torghandel för närproducerat
Två datum i september kommer en torghandel hållas utanför kommunhuset. Säljare av närproducerat kommer att sälja varor. Som närproducerat räknas i detta fall allt inom 25 mil, vilket känns som ganska långt bort. Kanske kan i framtiden, kommunen själv finnas representerade med sina kommunala kor, där tanken är att vi, utan att behöva bryta mot några handelshinder, kan servera närproducerad mat till skolor och vårdboenden.
Knivsta Arena Tre förslag till hur det kommande allaktivitetshuset ska se ut presenterades. Inget beslut har ännu fattats, men det viktigaste är kanske att det äntligen kommer igång ett byggande för att tillgodose Knivstas ungas behov av en vettig fritid.
Trafikplats Brunnby – påfart till E4:an Björn Enskär (S) tog upp ett viktigt trafikproblem i Knivsta – avfarten från motorvägen. Önskvärt är att bygga en planskild korsning så att gående och cyklister slipper riskera livet när de passerar t.ex. för att bada vid Brunnbybadet. En motivering till att inte bygga planskilt är enligt Göran Nilsson (M) att det är så få som cyklar eller går den vägen. Tacka för det, det visar att vi har ganska få självmordskandidater i Knivsta. Vänsterpartiets budgetförslag har lång tid haft cykelvägar som prioriterade.
Ungdomens Hus i brandstationen Vänsterpartiet vill gärna påskynda skapandet av ett ungdomens hus i Knivsta. Kommunen kommer att undersöka möjligheten att skapa detta i den gamla brandstationen och eftersom detta är en fråga vi brinner för, önskar vi att detta kan ske skyndsamt. Vilken lokal som ska användas är kanske sekundärt i sammanhanget.
Upphandling av livsmedel Nya riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta låg på bordet för kvällen. Delar är bra och försöker säkerställa att vi ger bra mat till kommunens innevånare, men det saknas fortfarande viktiga beslut. Vi i Vänsterpartiet kommer att verka för jämlikare arbetsvillkor och mot exploatering av arbetare i tredje världen genom att bevaka avsnittet om Social rättvisa med mål att bli ett Fairtrade City. Om vi dessutom skulle ha kommunala kor, skulle korta transporter och en god djurhållning kunna garanteras för kommunens nötkött.
Fullmäktigeberedning för flyktingmottagning Ett ovanligt scenario inträffade under kvällen: Vänsterpartiet fick igenom ett förslag. Till Fullmäktigeberedningen för kommunens framtida flyktingmottagande och integrationspolitik ville kommunstyrelsen först enbart godta representanter eller ersättare från kommunfullmäktige. Vänsterpartiet vill helst tillsätta platsen med den mest kompetenta i frågan, vilken inte sitter i KF. Med en ändring av formuleringen i texten, fick vi igenom vårt önskemål och Charlotte Judkins från Vänsterpartiet valdes in i beredningen.
Rådjursdebatt För övrigt handlade den mest intensiva debatten ikväll om rådjur. Egentligen inte om rådjurens varande eller inte, utan om vem som ansett vad och vid vilket tillfälle. Eftersom vi i Vänsterpartiet anser att det faktiskt finns viktigare frågor att fundera över, lade vi oss inte i denna debatt.
Demokratidebatt Kvällens möte avslutades med en demokratidebatt. Hur ska demokratin behandlas i matrisen för vår vision 2025? Efter en inledning av vice ordförande i demokratinämnden fick gruppledarna tre minuters anförande. Ordningen var lottad och Vänsterpartiets Visionsdikt av Petter Åkerman 15 år från Kungsbacka fick fullmäktige att applådera. Då det inte blev tid för några replikskiften utsåg vi oss, med stöd av applåderna, som vinnare i demokratidebatten.
Den svenska skolan är i fritt fall och det behövs en ny politik för att vända raset och komma tillbaka till en sammanhållen, utjämnande svensk skola igen.
Debatten om svenska elevers allt sämre resultat i skolan pågår på många arenor. Skolministern försöker åtgärda problemet med mer av den politik som lett fel. I Knivsta har eleverna klarat sig förhållandevis bra fram till 2012 då resultaten sjönk. Vänsterpartiet tror att denna sänkning beror på de stora klasserna under hela kommens tioåriga historia.
Vänsterpartiet vill se en riktig satsning på Knivstas skolor. Ingen förälder som väljer en skola i Knivsta ska behöva oroa sig för att ha valt fel. Det behövs mer tid för undervisning och bättre insyn för föräldrar och elever. Forskningen visar att barn till välutbildade föräldrar klarar sig bättre i Björklunds skolor och att klyftorna ökar. Skolverket säger att det är ett ”genuint dilemma”.
Ett antal professorer från Kungliga Vetenskapsakademin skrev i mars i en artikel att det fria skolvalet inte lett till några bevis på bättre resultat. Däremot till ökad segregation och minskad likvärdighet i skolan. De vill stoppa skolverksamhet med vinstsyfte och säger att Sverige är unikt i världen med sitt frikostiga regelverk. En engelsk forskare säger att det svenska skolsystemet ligger till höger om höger och inget som ens diskuterades under Thatchers tid vid makten.
Föräldrar oroas över utvecklingen i Knivsta, lärare och lärarstudenter startar upprop mot vinster i skolan och den enda vi hittat som hyllar den nuvarande skolan är vd för Friskolornas riksförbund.
För att alla barn ska få en chans i samhället krävs förändring. Det behövs mindre barngrupper redan i förskolorna, en pedagogisk genomtänkt skolbarnsomsorg på både fritidshem och fritidsklubb, samt ett rikt fritidsutbud. Vänsterpartiet anser att Knivstas barn är värda en bättre start. Vad tycker du?
Skolans demokratiska uppdrag kräver en sammanhållen, utjämnande skola. En skola där elever kan mötas med olika bakgrund och lära av varandra. I en sådan skola ser Vänsterpartiet bara vinnare., som tillsammans kan fortsätta att skapa sin framtid.
Maria Fornemo (V) Christer Johansson (V) Malin Tollbom (V)
