Skip to main content

Författare: chrjoh

Malin Tollbom / foto Jeannette Escanilla

Klasserna i Knivsta är för stora

Malin Tollbom / foto Jeannette Escanilla
Malin Tollbom

Knivstas elever och lärare är värda att vallöftet om mindre klasser uppfylls. Vänsterpartiet vill se mindre klasser i Knivstas skolor.

Utbildningsnämndens ordförande Klas Bergström gläds (i UNT 5 aug) åt att 2013 är ett bra år för Knivstas elever. Vänsterpartiet delar den glädjen och gratulerar alla inblandade till de goda resultaten.

Som skäl till det nuvarande och framtida positiva resultatet nämner Bergström ett antal reformer, som enligt honom ”går hand i hand med empiriska studier (exempelvis J Hattie) kring vad som främjar goda studieresultat”. Enligt denne Hatties effektstudie, som inte är någon handbok i lärararbetet, ges klasstorleken inte så stor betydelse för elevresultaten. Denna internationella studie använder Knivstas politiska ledning som skäl att fortsätta med de stora klasserna

Vänsterpartiet i Knivsta lovade i senaste valrörelsen att kämpa för mindre klasser och högre lärartäthet i Knivstas skolor. Vi vill ge lärarna en bättre arbetsmiljö och större förutsättningar att hinna med varje elev. Vi delar inte Bergström tro på att förskolan behöver ökade inslag av skola, utan den behöver mindre barngrupper

Vid Uppsala Universitet har en studie på klasstorlekar genomförts på elever i årskurs 4 – 6. Analysen visar att en minskning med fem elever i en klass gav i genomsnitt tio procent bättre kognitiv förmåga vid 13 års ålder, samt tre procent högre lön som vuxen.

Dessutom visar en brittisk studie att en ökning av klasstorleken från 22 till 26 elever ökar lärarens arbetstid med 3 timmar i veckan, tid som skulle kunna användas till exempelvis bättre undervisning.

Att förbättra likvärdigheten, stärka läraryrket och ha en långsiktig skolpolitik är de tre viktigaste områdena för att höja resultaten och kvaliteten i den svenska skolan. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Vänsterpartiet delar den slutsatsen och anser att skolans demokratiska uppdrag kräver en sammanhållen, utjämnande skola. En skola där elever kan mötas med olika bakgrund och lära av varandra. I en sådan skola ser Vänsterpartiet bara vinnare., som tillsammans kan fortsätta att skapa sin framtid. Ingen förälder i Knivsta ska behöva oroa sig för att ha valt fel skola för sitt barn.

 

Malin Tollbom (V) Knivsta                                      Christer Johansson (V) Knivsta
ersättare i kommunfullmäktige                               gruppledare

Kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun

Christer Johansson / foto Robert Johansson
Christer Johansson

Motion inlämnad till Knivsta kommunfullmäktige den 19 juni 2013

Ekosystemtjänster är ett relativt nytt begrepp, som beskriver de tjänster naturen gör och som ofta är livsnödvändiga för oss och andra levande varelser. Som exempel kan nämnas vattenrening, fotosyntes, luftrening och pollinering av grödor.

Naturskyddsföreningen ha tagit fram en modell, ”Räkna med ekosystemtjänster” med vilken kommuner kan kartlägga och värdera ekosystemtjänster. Grunderna till denna modell togs fram av en grupp internationelle ekonomer och ekologer, The Economics of Ecosystem and Biodiversity, TEEB, under FN´s internationella år för biologisk mångfald. Tanken är att lyfta ekosystemtjänsterna som en del av naturkapitalet och synliggöra de förluster som uppstår om naturen utarmas.

Enligt TEEB finns det fyra kategorier av ekosystemtjänster:

  1. Reglerande ekosystemtjänster – de styr klimat, vattenreglering, luft- och vattenrening, reglering av skadeinsekter, pollinering av våra grödor och erosionskontroll.
  2. Kulturella ekosystemtjänster – de innefattar naturupplevelser, välbefinnande i naturliga miljöer, rekreation och hälsa.
  3. Stödjande ekosystemtjänster – de är en förutsättning för alla andra ekosystemtjänster, t ex jordmånsbildning, fotosyntes och kretslopp av näringsämnen.
  4. Försörjande ekosystemtjänster – det vi skördar som mat, vatten, fisk, trä och fibrer.

Ekosystemen lagrar enorma mängder kol. I växter 550 gigaton, i jordlagret 2 300 gigaton och i havet 38 000 gigaton kol. Det är exempel på en mycket viktig ekosystemtjänst. Men det lagrade kolet släpps ut i atmosfären vid t ex avskogning, utdikning av våtmarker eller torvbrytning och då förstärks växthusgaseffekten. För att uppnå en god kolbalans som inte belastar atmosfären med mer kol än nödvändigt måste ekosystemtjänster uppmärksammas vid samhällsplaneringen.

Att kartlägga ekosystemtjänster i kommunen skapar en medvetenhet om vad olika beslut i kommunen har för påverkan på för oss nödvändiga, naturliga funktioner och processer. Som har långsiktig betydelse för vår välfärd, hälsa och miljö. Enligt Naturskyddsföreningens metod utgår man från olika frågor för att kartlägga ekosystemtjänsternas betydelse och värdera dem:

  • Vad ger naturen vår kommun? Vilka system är centrala?
  • Hur värdefulla är dessa?
  • Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att bli hotade?
  • Vem är beroende av ekosystemtjänster som är hotade?
  • Hur kommer politiska beslut att påverka dem som är beroende av dem direkt eller indirekt?

En ytterligare fråga man bör ställa är:

  • Kan dessa tjänster göra samhällsekonomisk nytta, på lång sikt?

Många ekosystemtjänster är viktiga även om man inte kan värdesätta dem i ekonomiska termer. Därför är det bra att också prioritera analysen utifrån vilka ekosystemtjänster som är centrala i vår kommun för att behålla friska ekosystem och en god folkhälsa. Detta bidrar till att ge god resurshushållning och en långsiktig god ekonomi.

Detta arbete görs bäst genom samverkan mellan lantbrukare, medborgare, miljöföreningar, andra intresseorganisationer och företagare. Det kan med fördel koordineras av en kommunal tjänsteman i samverkan med t ex en miljöorganisation.

 

Vänsterpartiet yrkar att Knivsta Kommunfullmäktige beslutar att:

  • det i Knivsta kommun genomförs en utredning för att peka ut viktiga lokala ekosystemtjänster.
  • Knivsta kommun bjuder in organisationer och näringslivet för att inleda en dialog om hur natur och miljö påverkar lokalsamhället.
  • Knivsta kommun därefter tar fram en plan för hur man beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna i den fysiska planeringen med hänsyn till de kartlagda ekosystemtjänsterna.

Christer Johansson
gruppledare

Kommunfullmäktige 23 maj

Malin Tollbom / foto Jeannette Escanilla
Malin Tollbom

Stenkastning mot brandkåren
Kommunalrådet informerade om att brandkåren i Knivsta utsatts för stenkastning. Detta är givetvis en förkastlig handling, men någonting som verkar bli allt vanligare i samhället. Ibland har dessa fenomen satts i samband med att ungdomar inte känner sig delaktiga i samhället p.g.a. svårigheter att få jobb, bostäder eller vettig fritidssysselsättning. I vilket fall som helst är det viktigt att reagera och försöka hitta en lösning på detta.

Torghandel för närproducerat
Två datum i september kommer en torghandel hållas utanför kommunhuset. Säljare av närproducerat kommer att sälja varor. Som närproducerat räknas i detta fall allt inom 25 mil, vilket känns som ganska långt bort. Kanske kan i framtiden, kommunen själv finnas representerade med sina kommunala kor, där tanken är att vi, utan att behöva bryta mot några handelshinder, kan servera närproducerad mat till skolor och vårdboenden.

Knivsta Arena
Tre förslag till hur det kommande allaktivitetshuset ska se ut presenterades. Inget beslut har ännu fattats, men det viktigaste är kanske att det äntligen kommer igång ett byggande för att tillgodose Knivstas ungas behov av en vettig fritid.

Trafikplats Brunnby – påfart till E4:an
Björn Enskär (S) tog upp ett viktigt trafikproblem i Knivsta – avfarten från motorvägen. Önskvärt är att bygga en planskild korsning så att gående och cyklister slipper riskera livet när de passerar t.ex. för att bada vid Brunnbybadet. En motivering till att inte bygga planskilt är enligt Göran Nilsson (M) att det är så få som cyklar eller går den vägen. Tacka för det, det visar att vi har ganska få självmordskandidater i Knivsta. Vänsterpartiets budgetförslag har lång tid haft cykelvägar som prioriterade.

Ungdomens Hus i brandstationen
Vänsterpartiet vill gärna påskynda skapandet av ett ungdomens hus i Knivsta. Kommunen kommer att undersöka möjligheten att skapa detta i den gamla brandstationen och eftersom detta är en fråga vi brinner för, önskar vi att detta kan ske skyndsamt. Vilken lokal som ska användas är kanske sekundärt i sammanhanget.

Upphandling av livsmedel
Nya riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta låg på bordet för kvällen. Delar är bra och försöker säkerställa att vi ger bra mat till kommunens innevånare, men det saknas fortfarande viktiga beslut. Vi i Vänsterpartiet kommer att verka för jämlikare arbetsvillkor och mot exploatering av arbetare i tredje världen genom att bevaka avsnittet om Social rättvisa med mål att bli ett Fairtrade City. Om vi dessutom skulle ha kommunala kor, skulle korta transporter och en god djurhållning kunna garanteras för kommunens nötkött.

Fullmäktigeberedning för flyktingmottagning
Ett ovanligt scenario inträffade under kvällen: Vänsterpartiet fick igenom ett förslag. Till Fullmäktigeberedningen för kommunens framtida flyktingmottagande och integrationspolitik ville kommunstyrelsen först enbart godta representanter eller ersättare från kommunfullmäktige. Vänsterpartiet vill helst tillsätta platsen med den mest kompetenta i frågan, vilken inte sitter i KF. Med en ändring av formuleringen i texten, fick vi igenom vårt önskemål och Charlotte Judkins från Vänsterpartiet valdes in i beredningen.

Rådjursdebatt
För övrigt handlade den mest intensiva debatten ikväll om rådjur. Egentligen inte om rådjurens varande eller inte, utan om vem som ansett vad och vid vilket tillfälle. Eftersom vi i Vänsterpartiet anser att det faktiskt finns viktigare frågor att fundera över, lade vi oss inte i denna debatt.

Demokratidebatt
Kvällens möte avslutades med en demokratidebatt. Hur ska demokratin behandlas i matrisen för vår vision 2025? Efter en inledning av vice ordförande i demokratinämnden fick gruppledarna tre minuters anförande. Ordningen var lottad och Vänsterpartiets Visionsdikt av Petter Åkerman 15 år från Kungsbacka fick fullmäktige att applådera. Då det inte blev tid för några replikskiften utsåg vi oss, med stöd av applåderna, som vinnare i demokratidebatten.

sammanfattat av
Malin Tollbom

Alsike skola / från knivsta.se

Bättre start för barnen

Maria Fornemo/foto Robert Johansson
Maria Fornemo/foto Robert Johansson

Insändare i Knivstabygden den 22 maj 2013

Den svenska skolan är i fritt fall och det behövs en ny politik för att vända raset och komma tillbaka till en sammanhållen, utjämnande svensk skola igen.

Debatten om svenska elevers allt sämre resultat i skolan pågår på många arenor. Skolministern försöker åtgärda problemet med mer av den politik som lett fel. I Knivsta har eleverna klarat sig förhållandevis bra fram till 2012 då resultaten sjönk. Vänsterpartiet tror att denna sänkning beror på de stora klasserna under hela kommens tioåriga historia.

Vänsterpartiet vill se en riktig satsning på Knivstas skolor. Ingen förälder som väljer en skola i Knivsta ska behöva oroa sig för att ha valt fel. Det behövs mer tid för undervisning och bättre insyn för föräldrar och elever. Forskningen visar att barn till välutbildade föräldrar klarar sig bättre i Björklunds skolor och att klyftorna ökar. Skolverket säger att det är ett ”genuint dilemma”.

Ett antal professorer från Kungliga Vetenskapsakademin skrev i mars i en artikel att det fria skolvalet inte lett till några bevis på bättre resultat. Däremot till ökad segregation och minskad likvärdighet i skolan. De vill stoppa skolverksamhet med vinstsyfte och säger att Sverige är unikt i världen med sitt frikostiga regelverk. En engelsk forskare säger att det svenska skolsystemet ligger till höger om höger och inget som ens diskuterades under Thatchers tid vid makten.

Föräldrar oroas över utvecklingen i Knivsta, lärare och lärarstudenter startar upprop mot vinster i skolan och den enda vi hittat som hyllar den nuvarande skolan är vd för Friskolornas riksförbund.

För att alla barn ska få en chans i samhället krävs förändring. Det behövs mindre barngrupper redan i förskolorna, en pedagogisk genomtänkt skolbarnsomsorg på både fritidshem och fritidsklubb, samt ett rikt fritidsutbud. Vänsterpartiet anser att Knivstas barn är värda en bättre start. Vad tycker du?

Skolans demokratiska uppdrag kräver en sammanhållen, utjämnande skola. En skola där elever kan mötas med olika bakgrund och lära av varandra. I en sådan skola ser Vänsterpartiet bara vinnare., som tillsammans kan fortsätta att skapa sin framtid.

Maria Fornemo (V)             Christer Johansson (V)                              Malin Tollbom (V)

Knivsta Marknad 2013

Fritidsfrågor viktigast för Marknadsbesökare

Ännu en upplaga av Knivsta Marknad är tillända. En Marknad som besöktes av tusentals Knivstabor och tillresta.

Många hos Vänsterpartiet på Knivsta Marknad
Knivsta Marknad 2013

Strömmen av marknadsbesökare till Vänsterpartiets tält var stadig hela dagen. Det diskuterades fritidsfrågor, kungahus, kollktivtrafik, kommunala kor och en hel del annat. I de skriftliga svar som besökarna lämnade in hamnade fritidsfrågorna högst. Nästan 30 % av svaren handlade om behoven av bättre fritidsutbud i kommunen. Några exempel var kulturutbudet, konstgräsplaner och fritidsgårdar. Skolan och förskolan kom som därpå följande viktiga frågor och där fanns det synpunkter på närproducerad skolmat och mindre barngrupper.

Stämningen var trevlig hela dagen vid vårt tält. Däremot hettade till i en debatt mellan några unga Knivstabor och SD:s representanter på Marknaden. Vi hade också glädjen att få besök av fyra ung vänsteraktivister som delade flygblad och träffade många intresserade ungdomar. Tyvärr några mindre trevliga också men sammantaget var det en bra dag på Knivstas Marknad som gav mersmak inför det fortsatta arbetet inför 2014.

Snyggt jobbat alla som bidrog.

Christer Johansson

Vänsterskola 3

Den sista Vänsterskolan för terminen hade besök av Emma Wallrup, ersättare i partistyrelsen.

Emma Wallrup och Tommy Ljungström
Emma och Tommy

Då Emma har miljöfrågorna som sin specialitet var det naturligt att det pratades miljöfrågor och Knivsta fick tips om en framtida motion som kommer att komma lagom till sommaren. Men naturligtvis handlade kvällen om en del andra viktiga frågor som: vinster i välfärden, jämlikhet och ekologiskt ekonomiskt program.

Solidaritet med övriga världen samtidigt som vi ser till att våra barn får en bra uppväxt i Knivsta pratade vi också om. Mötet avslutades med gratulationer och sång för Tommy Ljungström som firade sin födelsedag med politiskt möte.

 

Noterat av

Christer Johansson

 

Tåget anländer till Slottsbacken / foto Nils Granath

Vänsterpartiet störst på 1 maj

Vänsterpartiet hade återigen det största och längsta demonstrationståget på 1 majfirandet i Uppsala.

Förstamajtåg 2013 / foto Nils Granath
Förstamajtåg 2013 / foto Nils Granath

I strålande sol och med fantastisk orkester i täten tågade över 900 personer (och fyra hundar) från VaksalaTorg till Slottsbacken. Gatorna kantades dessutom av många åskadare som med glada tillrop gjorde promenaden lätt. Slagord om sex timmars arbetsdag, internationell solidaritet och stoppa borgarna i papperskorgarna varvades med sånger under färden mot mötesplatsen.

Väl framme fick vi höra inspirerande tal av VSF:s Rickard Engblom som bland annat sågade regeringens beslut att hindra utomeuropeiska studenter att studera på svenska universitet och ville se en studielön för studenter. Berit Bengtsson, distriktets fackligpolitiska talesperson, fortsatte med att konstatera att den moderata ”arbetslinjen” lett till den största massarbetslösheten på 2000-talet. Hon efterlyste ett mänskligare arbetsliv där arbetare behandlas som människor och inte som utbytbara maskiner. Stefan Lindborg, Ung Vänsters ordförande och Ilona Szatmari-Waldau hade båda valt att citera Jenny Wrangborgs dikt ”En arbetares liv är billigt”. Där skriver Jenny bland annat:

Jag är tjugofem år,
vissa nätter vaknar jag av värken i vänster axel
livrädd att jag redan gått sönder
medveten om att det inte finns några reservdelar.

Stefan fortsatte med

”Arbetslivet märker oss som brännmärken på huden. Det syns i kroknande ryggar och i sänkta blickar. I slitna händer och i axlar som värker. Det känns i magen, när man inte vet om arbetstimmarna räcker till hyran. Pressen av att inte få jobba tillräckligt, stressen av att arbeta för mycket och för hårt. Slit och släng-arbetsmarknaden sliter ut såväl våra kroppar som våra själar.

Men vi är människor och inte maskiner. Därför kräver Ung Vänster trygghet på jobbet. Vi vill avskaffa allmän visstid, lagstifta om rätten till heltid och ersätta massarbetslösheten med en ekonomisk politik som garanterar rätten till arbete. Vi är människor och inte maskiner, därför ska vi också behandlas därefter.

Otryggheten unga möter är inte skriven i sten. Vår rätt till trygga livsvillkor har satts på undantag till förmån för skattesänkningar och direktörsbonusar. Det är nog med det nu. Vi ska ha en skola utan privata vinster, rätten till en meningsfull fritid och kunna få en egen lägenhet när vi flyttar hemifrån. Vi skickar notan till Danderyd, till Saltsjöbaden och till Östermalm, för vi förtjänar bättre än att vara generation otrygg.”

Mötet avslutades med EU-parlamentarikern Mikael Gustavsson.

Fritt ur minnet av Christer Johansson.

Malin Tollbom / foto Jeannette Escanilla

Rapport från kommunfullmäktige den 25 april

Malin Tollbom
Malin Tollbom/foto Jeanette Escanilla

Knivsta backar i Svenskt Näringslivs ranking
Knivsta kommun föll i senaste rankingen vad gäller näringslivsklimat. Kommunen ligger fortfarande först i länet så M verkade trots allt nöjda. Lite intressant är det trots allt, att när det gäller denna ranking talar den för att majoriteten har lyckats, men när andra rankingundersökningar visar att Knivsta är en av de sämsta kommunerna i landet på att ta hand om sina unga, är rankingundersökningar ingenting att lita på och bör tas med en nypa salt.

Lönekartläggningar
Vänsterpartiet lyfte frågan om det genomförts någon ordentlig lönekartläggning i Knivsta. Det viktiga med en lönekartläggning är att kunna se hur löneutvecklingen är i kommunen och om löneskillnaderna mellan kvinnor/män och låginkomsttagare/höginkomsttagare ökar. Vi kan konstatera att så är fallet, men denna fråga är viktig och bör tas upp på ett ordentligt sätt i Personalbokslutet för föregående år. Göran Nilsson lovar att denna är på gång. Det är bra – men då återstår frågan vad som kommunen tänker göra åt de allt mer ojämlika lönerna.

Sysselsättningsgrader
En intressant bifråga dök upp. Vad gäller den enkät som genomförts efter vänsterpartiets initiativ och som genomförts bland kommunens personal, så visar den som vi misstänkt att det finns en hel del som önskar en ökad sysselsättningsgrad. Detta är t.ex. vårdanställda som skulle vilja jobba heltid. Enligt Moderaternas ordförande vill de anställda däremot inte arbeta på flera olika arbetsplatser och antydde därmed att resultatet inte skulle leda till några åtgärder.  Vilka andra yrkesgrupper skulle gå med på att springa som en skållad råtta mellan olika arbetsplatser? För att behålla nöjda arbetstagare och därigenom få stadga och kontinuitet i arbetet, kanske en kommun kan ge sina anställda anställningsformer som kan försörja individen. Deltidsarbeten ger deltidslöner men gör det också svårare för individer att få bostadslån och liknande.

Demenssjukvård
Catarina Hedqvist (S) kom med en personlig berättelse om sin demenssjuke man som inte fått den hjälp han skulle ha behövt. En anledning verkar vara att han fallit mellan stolarna då han ännu inte fyllt 65. Alla behöver inte samma lösningar. Var finns utrymmet för att hitta individuella lösningar? Rolf Samuelsson påstår att platser och resurser finns, men Catarinas historia säger något annat. Socialnämndens ordförande säger att det saknas resurser. Ja, åtgärden för detta torde väl vara att tillsätta mer resurser? I Vänsterpartiets budgetförslag tillförs ökade resurser till socialnämnden.

Bokslut 2012
Huvudfrågan under kvällen var i alla fall Årsredovisningen för Knivsta kommun 2012. Revisorerna tog upp viss kritik mot denna, bl.a. vad gäller måluppfyllelsen. Eftersom det inte går att mäta målen, kan dessa inte, som det påstås i rapporten, anses vara uppfyllda. Vad innebär det t.ex. att: Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande? Målet anses i alla fall uppnått. Liksom målet: Tidiga insatser ska eftersträvas inom individ- och familjeomsorgen, ett mål som måste vara svårt att inte uppfylla? Att eftersträva något kräver inte någon egentlig insats.

Det visar sig i årsredovisningen att betygen i Knivstas skolor sjunker. Klasserna är stora och det är svårt att hinna med för lärarna. Vi har länge lovats minskade barngrupper i förskolan och majoriteten kan inte direkt slå sig för bröstet för den minskning med 0.07 barn per grupp som redovisas för 2012 eftersom de lovat en minskning med ett barn per grupp första året efter valet och sedan en fortsatt minskning.

Ingen Kvinnojour till Knivsta
Vänsterpartiets motion om att starta en kvinnojour i Knivsta avslogs. Motiveringen till avslaget är att de ekonomiska och personella resurserna inte finns. Kan vi verkligen motivera en så viktig fråga med brist på resurser. I svaret står även att de utsatta ska söka sig till Uppsala och Sigtuna istället. Varför inte lasta alla saker som kostar pengar på närliggande kommuner? Vi kan se fram emot minskade kommunkostnader om vi lägger ned såväl brandstation som äldreboende och istället hänvisar till Uppsala/Sigtuna. Kommunens inställning påminner om Sveriges försvar där man hoppas att andra länder hoppar in och hjälper oss med försvaret om det skulle behövas.

Motion om höjd kvalitet på kött med kommunala kor
Slutligen, som ett gott exempel på samarbete, anmäldes denna torsdag en motion i samarbete mellan Vänsterpartiet och Knivsta.nu. Motionen tar upp ett förslag om att kommunen ska köpa in kor och får för att ta större ansvar för maten som serveras till skolelever och äldre.

För vänsterpartiet

Malin Tollbom

Christer Johansson / foto Robert Johansson

Fler bostäder till Knivstas ungdomar!

Knivstabostäder kvarter Tallbacken
Kvarteret Tallbacken

Debattinlägg skickat till Knivstabygden den 18 april och infört den 2 maj 2013

I dag är det ca 6 års kö på alla Knivstabostäders hyresrätter i Knivsta. Trots detta har den nuvarande majoriteten med moderaterna i spetsen drivit igenom ett stopp för Knivstabostäder att bygga fler lägenheter. Hur går detta ihop med den nyligen antagna Vision 2025 som bland annat säger sig vilja ha en ”mångfald av boendeformer”.

Knivstas unga är värda att enkelt kunna planera sin framtid, flytta hemifrån och kunna börja sina arbetsliv. En grundförutsättning för detta är att det finns billiga hyresrätter för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Moderaternas politik har misslyckats med att skapa bostäder och jobb, för den unga generationen. Försöken med andrahandsuthyrningar och ägarlägenheter kan bara betecknas som ett stort misslyckande. Vänsterpartiet har länge haft som mål att bygga 40 000 nya bostäder per år i hela landet, varav en majoritet är hyresrätter. Detta skulle skapa både bostäder och jobb åt såväl Knivstas som landets unga.

Försöken med andrahandsuthyrningar och diverse bidrag gynnar endast de som redan äger sin bostad. Mest till de som redan har mest. Ju högre inkomst, desto mer utnyttjas möjligheten till ROT-avdrag, enligt SCB. Två miljarder delades ut i bidrag till personer med över 50 000 i månadslön. Bland de som tjänade en miljon om året har nästan varannan utnyttjat ROT – avdraget. Bland hyresgästerna, oavsett lön, har ingen kunnat få något avdrag för renovering av sin bostad. Bara höjda hyror vid nödvändiga renoveringar.

Vänsterpartiet vill utforma ett statligt stöd för att stimulera ökat byggande med inriktning mot hyresrätter. Stödet beräknas fördubbla produktionen av hyresrätter jämfört med i dag. Det behövs ”en mångfald av boendeformer” i Knivsta – där framtiden bor.

Christer Johansson (V) gruppledare
Malin Tollbom (V) ersättare KF
Maria Fornemo (V) ersättare KF

svenska kor

Höjd matkvalitet med kommunala kor

På kommunfullmäktige den 25 april anmäldes nedanstående motion till Knivsta kommunfullmäktige.

svenska kor
svenska kor

I strävan att kunna servera god och näringsrik mat till skolelever och äldre, planerar sex kommuner i Dalarna att köpa in egna kor och får. Tanken är inte att kommunernas politiker och tjänstemän ska bli djurskötare. Istället ska djuren i någon form arrenderas ut till bönder i trakten. Därefter ska djuren slaktas i närbeläget slakteri

I Borlänge är detta redan beprövat. Där köptes kor in för att bibehålla ett levande och öppet kulturlandskap, landskapet växte igen när bönder lade ner sin verksamhet. Projektet drivs där med hjälp av EU-miljöstöd. Kommunens kor har sedan en tid tillbaka även hamnat på tallriken i skolorna.

Vårt förslag är att även Knivsta kommun köper in kor och får för att ta ett större ansvar för maten som serveras. Vinsterna med detta är många:

  • Vi garanterar bra och näringsrik mat till skolbarnen och de äldre.
  • Vi stimulerar jordbruksnäringen i bygden
  • Vi hjälper till att hålla Knivstas landsbygd öppen och vacker genom att låta djur beta på ängarna.
  • Vi gör en miljöfrämjande insats. Det är direkt miljöovänligt att transportera kött från t ex Sydeuropa och Sydamerika. Eller från Skåne eller Danmark. Det blir långa miljöförstörande transporter.
  • Djuren har fötts upp enligt svensk djurskyddslag och därför vet vi att djuren hade det bra när de levde.

Vänsterpartiet och Knivsta.nu föreslår mot bakgrund av vad som ovan sagts:

–          att Knivsta kommun köper in egna kreatur för att kunna servera närproducerat kött av hög kvalitet till skolbarn och äldre.

Christer Johansson, gruppledare, Vänsterpartiet

Lennart Lundberg, gruppledare,   Knivsta.nu