Tack vare Vänsterpartiets arbete i riksdagen finns det nu pengar att söka för att förbättra utemiljöer vid Knivstas skolor och förskolor. Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Knivsta väntar fortfarande på svar på vår gemensamma motion i samma ämne, från 2015. När vi ensamma i Vänsterpartiet sökte om en kartläggning redan 2009 fick vi avslag på vår motion.
Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen nu fått igenom en satsning på 500 miljoner för förbättrad utemiljö vid förskolor, skolor och fritidshem. Nu har regeringen fattat ett beslut om en förordning som gör att pengarna kan börja betalas ut via Boverket.
–Vi är många som ser behovet av att åstadkomma bättre utemiljöer vid förskolor och skolor, som erbjuder barn roliga utmaningar och bidrar till deras utveckling. Vi har märkt av ett stort intresse för vår satsning och många har hört av sig till oss för att fråga när pengarna kommer. Därför är jag glad att arbetet nu kan starta, säger Ulla Andersson, ekonomipolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Skolornas utemiljöer har inte riktigt hängt med i den utveckling som skolan har genomgått, särskilt med tanke på att skolorna också fått ansvar för förskoleklasserna och att allt fler går på fritids. Förutom de positiva effekter satsningen medför för barn och anställda inom skolväsendet, så innebär den också många arbetstillfällen inom bygg- och hantverkssektorn över hela landet.
Bidrag kommer endast att beviljas för de åtgärder som påbörjas efter det att ansökan om bidrag kommit in till Boverket. Övriga kriterier för bidragsberättigande åtgärder är en kostnad på över 50 000 kr, att åtgärden inte påbörjas före den 1 juni 2016 och vara slutförd senast den 30 november 2018.
Enligt vårändringsbudgeten kommer 150 miljoner kronor att betalas ut under 2016 och 2017. Utöver detta kommer 200 miljoner att betalas ut under 2018.
Vänsterpartiet Knivsta gläds åt denna möjlighet att förbättra utemiljöer vid kommunens skolor, fritidshem och förskolor.
Stort tack till de femtiotalet Knivstabor som besökte Vänsterpartiet Knivstas röda lördag 23 april. Det blev många intressanta samtal om skolan, fritiden, bostäder och ekonomi för Knivstas unga vuxna. Flera besökare oroade sig för om alla av de som vuxit upp i Knivsta och vill, ska kunna bo kvar i egen bostad. Billiga hyresrätter stod högt på önskelistan. Men inte helt otippat kom även frågor om jakten på Knivsta Centrum, hushöjder och framtida byggplaner också upp. Det fikades och lästes 1 majtidning och att regnet hängde i den kalla luften var inget som märktes. Stämningen var god och värmen kom och delades mellan besökarna.
Nu siktar vi mot 1 maj i Uppsala för att lyssna på Ulla Andersson och kanske blir vi fler än de 1 200 som deltog förra året. Uppsalas största 1 maj-tåg samlas på Vaksala torg klockan 11:45. Där blir det musik och dans, och för de yngre deltagarna finns det även ansiktsmålning med mera.
Klockan 12:45 marscherar vi tillsammans mot Slottsbacken, där vi får höra tal från bland annat Ulla Andersson, Vänsterpartiets vice ordförande och ekonomisk-politiska talesperson. Utöver talen så blir det sång, fika och härligt gemenskap!
Tillsammans gör vi skillnad!
Kommande aktivitet i Knivsta är Knivsta Marknad den 21 maj. Välkommen och hoppas vi ses.
Upphävt strandskydd, bristfälliga trafiklösningar och radikala ingrepp i ett område med stora naturvärden är några konsekvenser av det alliansledda förslag som är på väg fram angående utbyggnad vid Margaretahemmet.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställer sig bakom en utveckling av Margaretahemmet då det kan medföra att fler ges tillfälle att njuta, bo och verka i denna vackra miljö. En varsam utveckling kan ge de ekonomiska förutsättningarna och värna områdets höga natur- och kulturmiljövärden för framtiden. Genom en ny plan kan även skolan få nya lokaler, vilket är viktigt.
Men nuvarande plan är kontroversiell, med förslag på att upphäva strandskydd inom ett strategiskt viktigt område för Knivsta tätort och radikala ingrepp i ett område med stora skyddsvärden. Att utan kompletta underlag välja att skicka vidare ärendet innebär, bland annat, att nämnden inte öppet kunnat diskutera hanteringen av inkomna synpunkter, som i detta fall var många och relevanta.
Att inte ta till sig, besvara och använda sig av synpunkter från invånare, föreningar och partier är något nytt inom politiken. Nu möts sådana med arrogans eller tystnad. I det aktuella fallet har (MP) yrkat på återremiss för att handlingar saknades medan (V), med ersättarplats, lämnat särskilt yttrande. Att sedan behöva höra att inget parti motsatte sig hanteringen känns inte sanningsenligt. Det klimatet är något som våra två partier upplever som tråkigt och hoppas vi kan lämna bakom oss i den framtida debatten.
Om huvudsyftet med planen är att skolan ska få fler lokaler och detta brådskar, bör det vara möjligt att minska planen för att tillåta en smidigare process. Vi vill behålla strandskyddet, värna trafiksäkerheten för barnen och vi önskar en god demokratisk process där hantering av sakägares och andras kommentarer öppet diskuteras innan beslut fattas.
Kerstin Umegård (MP), gruppledare Christer Johansson (V), gruppledare
Den 23 april är det åter dags för en Röd Lördag på torget utanför ICA Nära. Kom och ta en fika och berätta vad du tycker är viktigt att förändra i kommunen. Förutom många byggplaner är det just nu budget 2017 som står högt på dagordningen i det politiska arbetet.
Missa inte möjligheten att lyssna på Ulla Andersson i Uppsala på 1 maj. Här kommer hålltider.
11.45 Samling Vaksala torg
12.45 Avmarsch
13.15 Slottsbacken, med tal av bl a Ulla Andrsson, vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet
Arrangörer: Vänsterparitet Uppsala, Ung Vänster, VSF
Brev från Jonas Sjöstedt
Den 13 april presenteras vårbudgeten. Tack vare Vänsterpartiet är det en budget som kommer att göra skillnad på många sjukhus, skolor och äldreboenden runtom i landet.
Jag reser mycket i Sverige men under den senaste hösten och vintern var det extra mycket. Inför budgetförhandlingarna åkte Ulla Andersson, jag och flera andra från Vänsterpartiet runt för att lyssna på människor om vad som behövs allra mest just nu. Vi var på Sahlgrenskas ambulanscentral i Göteborg och äldreboenden i Umeå. Vi träffade Kommunal i Växjö, socionomer i Malmö och förberedelseklasser i Bollnäs. Och vi besökte många, många andra arbetsplatser och organisationer.
Den svenska välfärden är överlag bra, men gång på gång ser vi att det behövs fler anställda. Fler undersköterskor som ger en bra vardag för de äldre och ser till att sjuka får en riktigt bra vård. Fler lärare så att varje barn får chans att lära sig det man ska och verkligen blir lyssnat på. Det behöver satsas pengar och det behöver vara långsiktigt så att man verkligen kan anställa.
Vårt huvudkrav inför budgetförhandlingarna med regeringen blev därför 10 miljarder kronor till fler anställda i välfärden. Vi krävde att det skulle vara ett permanent stöd, inte någon tillfällig satsning. Efter långa förhandlingar stod det så klart att vi fått igenom vårt krav. De 10 vänstermiljarderna blir nu verklighet. Det är den största permanenta höjningen av stödet till den svenska välfärden sedan början av 90-talet. Troligen är det den största satsningen någonsin som vårt parti fått igenom i en budgetförhandling.
De 10 vänstermiljarderna är också klockren feministisk politik. Nästan en miljon kvinnor arbetar i välfärden och drabbas av stressen som uppstår när man är för få anställda. Vi vet också att det främst är kvinnor som får täcka upp i familjen när till exempel äldreomsorgen inte räcker till. Där gör vi skillnad. För att få en bild av vad pengarna innebär så motsvarar de kostnaden för att anställa omkring 25 000 undersköterskor.
En del av pengarna kommer från att vi fick igenom vårt krav på bättre beskattning av bankerna. De gör enorma vinster samtidigt som det finns sjuka som borde få bättre vård och förskolebarn som borde få mindre barngrupper. För Vänsterpartiet är det självklart att sådana orättvisor behöver rättas till och därför blir det nu bankskatt och vänstermiljarder. För det är ju ett sådant parti vi är. Vi har värderingarna om rättvisa och feminism. Och vi ser till att utifrån dem göra verklig förändring.
10 miljarder kronor mer om året till vården, skolan och annan välfärd. Det är resultatet av att Vänsterpartiet nu har fått igenom sitt huvudkrav i budgetförhandlingarna med regeringen.
– Den svenska vården, skolan och omsorgen är överlag bra, men på många håll behövs det fler anställda. Fler lärare så att varje barn får chans att lära sig det man ska och verkligen blir lyssnat på.
Fler undersköterskor som ger en bra vardag för de äldre och ser till att sjuka får en riktigt bra vård. Därför är jag så glad att vi i Vänsterpartiet nu har fått igenom vårt krav på 10 miljarder kronor om året till välfärden. Det är den största välfärdssatsningen hittills på 2000-talet, säger Jonas Sjöstedt.
Satsningen som Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om innebär 10 miljarder kronor årligen till kommuner och landsting. Höjningen är permanent och gör det därmed lättare för kommuner och landsting att anställa.
Pengarna motsvarar exempelvis kostnaden för att anställa omkring 25 000 undersköterskor.
– Det här ger en bättre välfärd och många nya värdefulla jobb. Exakt var de nya välfärdsarbetarna ska anställas får man avgöra lokalt, det är där de bäst vet vad som behövs.
En del av finansieringen av vänstermiljarderna kommer från att Vänsterpartiet har fått igenom kravet på bättre beskattning av bankerna och finanssektorn.
– Bankerna gör enorma vinster. Samtidigt finns det äldre som inte får den hjälp de behöver och förskolebarn som tvingas vara i alldeles för stora grupper. Som vänsterpartist tycker jag sådana orättvisor behöver rättas till. Därför är de här vänstermiljarderna så väldigt välkomna, säger Jonas Sjöstedt.
Efter tretton års väntan vill Vänsterpartiet se nyproducerade kommunala hyresrätter i Knivsta. Vi vill att även unga som vuxit upp i kommunen ska kunna välja att bo kvar i Knivsta.
I Vänsterpartiets Knivsta är en bostad en social rättighet och ingen vara på en marknad. Med sju års kö till Knivstabostäders hyreslägenheter är det hög tid att byggandet av hyresrätter startar. Det tyckte vi 2003 och det tycker vi idag. Under hela kommunens existens har bolaget inte tillåtits bygga en enda lägenhet. Även om en enig styrelse ibland velat bygga. Moderaterna har stoppat alla planer på nya kommunala hyresrätter och vill istället sälja bolaget, vilket går att läsa i deras senaste handlingsprogram 2015 – 18.
För ett och ett halvt år sedan, en månad före valdagen, tyckte Klas Bergström att det var så bråttom att visa ”handlingskraft” att han kallade ihop ett extra KS den 11 aug 2014 och uppmanade Knivstabostäder att bygga ca 150 lägenheter på tre år. Enligt ägardirektiven kunde och kan bolaget bygga utan någon uppmaning från KS.
I beslutet den 11 aug 2014 står följande: ”Antalet lägenheter i Knivstabostäders bestånd är, i förhållande till kommunens invånarantal, lågt i jämförelse med andra kommuner. … Detta talar för att kommunen via Knivstabostäder AB bör utöka beståndet genom nyproduktion.” Däremot står det ingenting om behov av något dotterbolag.
Vänsterpartiet menar att allmännyttan spelar en central roll både för en social bostadspolitik och för bostadsförsörjningen i stort. Genom det allmännyttiga bostadsbolaget kan kommunen påverka vad och hur mycket som byggs. Under den borgerliga regeringen har allmännyttans ställning försvagats genom lagändringar och utförsäljningar. Vänsterpartiet vill stärka allmännyttan och säkerställa att det finns en tillräckligt stor andel allmännyttiga hyresrätter. Vi vill därför införa ett förfarande där det krävs tillstånd från länsstyrelsen vid försäljning av bostäder ägda av kommunala bolag.
Bostadsbristen är fortsatt mycket stor och behovet av hyreslägenheter har bara ökat, vilket vi kan se på Knivstabostäders kö. Vänsterpartiet har länge drivit förslaget om att införa ett statligt investeringsstöd för att stimulera ökat byggande av miljövänliga hyresrätter och studentbostäder med rimliga hyror. Efter en överenskommelse med regeringen i budgetpropositionen för 2016 införs nu ett sådant investeringsstöd. Det kan behöva öka i volym.
Experiment med Attefallshus och andrahandsuthyrningar har inte löst bostadsbristen utan i stället höjt hyror med upp till 47 procent. Det är dags för en aktiv bostadspolitik som skapar en mångfald av boendeformer och erbjuder alla människor en verklig valfrihet i boendet.
Christer Johansson
Kristina Östman
Fredrik Rosenbecker
Malin Tollbom
Tommy Ljungström
Replik i Knivstabygden på MUF:s inlägg den 9 mars. (med annan rubrik i tidningen)
I Vänsterpartiets Knivsta går alltid ungas hälsa och livsvillkor före bostadsbolagens vinstintressen. Vi ser inte att MUF har samma syn.
MUF Knivsta undrar i Knivstabygden den 9 mars varför Vänsterpartiet vill stoppa bygget på tomten Virkesladan. Anledningen är brist på respekt och lyhördhet. Många viktiga och relevanta uppgifter som kunde gjort Knivsta centrum bättre har kommunledningen valt att inte bry sig om.
Vänsterpartiet har ingen uppfattning om hus är fula eller fina och kritiserar inte i första hand hushöjder utan bristen på inflytande för Knivstas ungdomar, föreningar och andra intresserade när Rosendals fastigheter presenterar ett förslag som avviker väldigt mycket från vad Kommunfullmäktige tidigare varit eniga om.
Något förvånande konstaterar vi att MUF inte med ett ord tar upp ungdomars villkor i ett växande Knivsta. Det är en av de enskilt viktigaste frågorna för Vänsterpartiet alla dagar på året. Att förbättra den psykiska hälsan för framför allt tjejer och skapa bostäder för de unga som vill flytta hemifrån är högt prioriterade frågor för Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet vill bygga ett Knivsta där unga mår bra och kan växa.
Fredrik Rosenbecker, ledamot i Socialnämnden
Christer Johansson, gruppledare
Mötet började med att kommunalråden informerade. Både Claes Litsner och Klas Bergström hade besökt UF mässan (Ung Företagsamhet) i Uppsala dagen innan. Bergström informerade om kommunnkoncernens resultat 2015 och berättade om underskott i socialnämnden och kommunstyrelsen. Litsner berättade om Handelskammarens besök i Knivsta och angelägenheten i att det ska bli 4 spår i Knivsta.
Information om Knivstabostäder Efter kommunalrådens information berättade Knivstabostäder om “Bo kvar”-konceptet. Modellen har tagits fram tillsammans med hyresgästföreningen. Hyresgästen skall kunna bo kvar under och efter renoveringen, beståndet skall vara kvar.
Inom fem till sju år behöver man göra kraftiga renoveringar/underhåll. Hur löser man detta?
– sälja delar av beståndet (leder till hyreshöjningar)
– successiva åtgärder (skulle ta för lång tid)
– totalrenovering – stora hyreshöjningar
Den modell man nu har tagit fram beskrivs vara en ansvarsfull modell, teknisk hållbar, miljömässigt hållbar och social hållbar. Arbetet kommer pågå under sju år.
Modellen präglas av transparens och medbestämmande. Hyresgästen kan bo kvar under och efter åtgärden.
Interpellation om livsmedelskontroll
Anders Grönvall (S) inledde med att hävda att små kommuner behöver gå ihop för att klara av kontrollen, något som regeringen, länsstyrelsen och livsmedelsverket anser.
Bo Östberg (C) tycker vi har bra koll på läget i Knivsta. Bo menar att det finns ett samarbete med Håbo kommun och till viss del med Uppsala. I Knivsta har vi två livsmedelsinspektörer.
Detaljplan Virksladan
Det första beslutsärendet handlade om detaljplanen för kvarteret Virkesladan, Gredelby 7:85 (Mojjentomten), en omdebatterad detaljplan, vår mest centrala tomt.
Miljöpartiet har i SUN och KS reserverat sig och yrkat på återremiss. Vänt sig mot att kommunen har lämnat tankarna i den antagna Fördjupade Översiktsplanen, FÖP, utan att det finns något i dess ställe. Det demokratiska inflytandet har varit för litet. Frimärksplaner istället för helhetstänk. Centern framhåller att vi är del av Arlandasamarbetet som säger att vi i området skall bygga mycket/utveckla bostäder. Knivsta tillhör en tillväxtregion och det är här vi behöver bygga. Vi måste leva upp till omvärldens krav. Vi har en chans och ett krav. Känner sig trygga i den plan som lagts fram. Anders Grönvall Socialdemokraterna säger att vi måste skapa attraktiva boendemiljöer. Vi måste få till en ny översiktsplan. Dialogen med medborgarna behöver utvecklas. Anders och S har förslag på hur medborgardialogen kan utvecklas så att planer bättre kan förankras.
Peter Evans (S) yrkar bifall till planen. I Virkesladan kan olika verksamheter inrymmas. Information och dialogprocessen måste förbättras. B-O Björk (KD), planen skapar den centrumkänslan vi behöver. Byggnaden skapar förutsättningar för nya arbetstillfällen, mötesplatser, bostäder. Yrkar bifall. Sara Antell (MP) ingen arkitekttävling har utlysts. Saknar samrådsredogörelse.
Vänsterpartiet framhöll att detaljplanen kraftigt avviker från gällande översiktsplan. Det finns lagstiftning kring detta som säger att om man frångår den fördjupade översiktsplanen så skall man grundligt utreda och redogöra för konsekvenserna. Processen kring planen har stora brister. Inget offentligt samrådsmöte har arrangerats trots att byggnationen berör Knivstas medborgare i hög grad. För några månader sedan fick alla ledamöter utbildning genom SKL, Sveriges kommuner och landsting, där beskrev man att kostnaden för ökad dialog med medborgare sparades in på den minskade processen med överklaganden. Vi behöver bygga hyresrätter.
Sara Antell (MP) sa att om man vill få acceptans för stora förändringar så måste man genomföra förändringarna tillsammans. SKL har många goda exempel på hur man jobbar med medborgardialog. MP betonade, liksom V vikten av att vi jobbar fram en översiktsplan. I FÖP står det om stadsbilden att att enstaka byggnader, i speciella lägen, kan tillåtas byggas med fem våningar. Med andra ord strider detaljplanen mot FÖP:en. Höga hus behöver mer plats omkring sig.
Förslag på byggnader på ”Mojjentomten”
Knivsta.Nu beskrev att de är för att förtäta och utveckla Knivsta men vill att man i processen utgår från hållbarhet i alla aspekter, man tycker att Knivsta har goda förutsättningar för detta. Claes Litsner (S) yrkade bifall till förslaget och avslag till en återremiss med motiveringen att det inte finns något som säger att ärendet kan komma tillbaka i en annan form till nästa KF. Han tycker att planen överensstämmer med Knivstas nya identitet och tror att det blir OK.
M och C uttryckte att de tyckte att man redan stött och blött den här planen i alla möjliga led. Man framhöll att byggnaden skulle komma att inrymma kultur och företag samtidigt som man pratade om vikten att bygga bostäder snabbt för de 700 000 personer som saknar bostad i Sverige. Bo Östberg (C) sa att vi ändå inte kommer bli mer nöjda om vi fortsätter processen.
Det som (V) och (MP) beskrev som en ansvarstagande och demokratisk process beskrevs av Moderaterna som att “kasta in grus i maskineriet”.
Tillsammans med Miljöpartiet och Knivsta.Nu yrkade Vänsterpartiet på återremiss. Yrkandet avslogs.
Bildande av dotterbolag i Knivstabostäder AB
Syftet är, enligt Bergström (M), att komma igång med byggandet av bostäder. Förslaget handlar om att separera ekonomierna, ett praktiskt sätt att dela upp beståndet.
Hyran på en tvåa i Sverige ligger på 8000/månaden. Detta är ett sätt att skydda hyresgästerna. Nu har vi ca 500 lägenheter vilket är ett litet bolag. I framtiden när man fått en stabilitet är det bra att hålla isär, sedan kan man fatta nytt beslut.
Knivsta.nu yrkar på avslag. Knivsta behöver inte två allmännyttiga bolag. Socialdemokraterna menade att frågan är djupt ideologisk eftersom den egentliga anledningen är att man lättare skall kunna sälja av hyresrätter och ombilda dem till bostadsrätter.
Christer Johansson (V) berättade att man ända sedan Knivsta blev egen kommun har diskuterat Knivstabostäder. Debatten har flera gånger handlat om försäljning. Vänsterpartiet hävdar vikten av fler hyresrätter. Nu har KS beslutat om en begränsning till 150 lägenheter vilket vi motsätter oss. Vi ser ingen nytta med förslaget. Knivstabostäder har ju redan uppdrag att bygga bostäder. Vänsterpartiet ser med oro på Alf Alstedts motivering om att förslaget innebär att beslut inte behöver passera KF.
KD anser att man inte förlorar stordriftsfördelar genom att bilda ett dotterbolag. Vi riskerar att höga kostnader spiller över på det befintliga hyresbeståndet om vi inte antar förslaget. Det kan leda till att människor inte har råd att bo kvar. Tycker det är förvånande att (V) inte vill skydda de befintliga hyresgästerna. KD hotar med att de kommer vara tveksamma till nybyggnation av hyresrätter om det inte sker i ett dotterbolag.
Christer Johansson (V) säger att det verkar som om alliansen bestämt sig för att det nya bostäderna kommer bli jättedyra att bo i. Vänsterpartiet vill att vi bygger så att folk har råd att bo. Vi vill att man sätter villkor för dem som bygger hyreslägenheter så att folk har råd att bo i dem. Dessutom jobbar vi med att påverka regeringen så att det avsätts medel för såväl nybyggnation som renovering. I dag får alla som äger sin bostad dela på statliga bidrag på ca 170 miljarder per år medan hyresgäster bara får höjda hyror.
Alf Alstedt (M) menar att man inte kommer ifrån att nya lägenheter blir dyrare. (M) menar att det inte finns någon dold agenda och menar att en enhällig styrelse (Knivsta Bostäder) vill att man bildar ett dotterbolag.
KF beslutade, efter omröstning, om att avslå förslaget om att bilda ett dotterbolag för de nya lägenheterna.
Tillägg till ägardirektiven för Knivstabostäder AB
Ärendet handlade om att Knivstabostäder skall upplåta bostäder till kommunen.
Etableringsersättningen skall godkännas som inkomst. Det blir dyrt för kommunen att ha personer i särskilda boenden istället för att kunna få bo i en lägenhet.
Ett enhälligt KF beslutar efter diskussion enligt förslaget om ägardirektivet med ett tillägg om att det görs en konsekvensanalys kring på vilket sätt bolagets ekonomi påverkas.
Riktlinjer för Markanvisningar
Vänsterpartiet yrkar bifall till riktlinjer för markanvisningar i Knivsta kommun. Ett förslag som på Kvartettens initiativ jobbats fram tillsammans med Alliansen. Ett enhälligt KF beslutar enligt det “nya” förslaget.
Ännu en Internationell Kvinnodag har passerat och Vänsterpartiet i Knivsta gläds åt alla framsteg som gjorts. Även om vi är medvetna om att det finns mycket kvar att kämpa för. Därför fortsätter vi kampen för jämlik jämställdhet, varje vecka året runt.
Det har gått mer än hundra år sedan den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen vid kongressen i Köpenhamn 1910 instiftade Internationella kvinnodagen på initiativ av tyskan Clara Zetkin. Avgörande steg har tagits sedan dess och kvinnor har vunnit politisk rösträtt i alla länder och därigenom en formell politisk jämställdhet, men någon verklig jämlikhet mellan könen finns inte, lika lite som den finns mellan ägare och arbetare, fattig och rik, inrikes och utomlands född.
Än idag, i Sverige, kan man sitta på en lekplats och betrakta barnen som leker och skrattar och veta att flickan i gungan – även om det inte drabbar just henne – löper större risk att under sitt liv utsättas för sexuellt våld eller våld i nära relation än pojken i sandlådan. Flickan i klätterställningen – även om det inte drabbar just henne – kommer få en livslön och pension som mer sannolikt blir mindre än pojkens, än den blir större än hans. Flickan som gräver tunnlar i sanden med pojken kommer få mindre fritid och hon kommer utföra mer av det oavlönade arbetet i hemmet under sitt liv, än han – inte genom egna val, utan genom strukturers opersonliga och självreproducerande makt.
Om detta vet de lekande barnen förstås ännu inget. Men vuxna betraktare vet. Vi vet att i det samhälle våra barn växer upp spelar ursprung, klass, och kön roll för barnens framtid. Vi vet det genom egen erfarenhet, vi vet det genom statistikens kalla siffror. Och därför, om vi med människans jämlikhet menar mer än bara en frasernas jämlikhet, mer än bara en idé om hur vi själva förhåller oss till andra, så är det också vår uppgift att förändra detta samhälle, att avskaffa rasismen, klasserna och könsförtrycket, att vara antirasister, socialister och feminister.
