Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen fått igenom en rad jämlikhetsreformer. Det handlar om höjt flerbarnstillägg, bättre villkor för långtidssjuka, höjt underhållsstöd för äldre barn och mycket annat. Så tar vi steg mot en ekonomisk politik som är till för alla, inte bara de rikaste.
– Under många år har de rikaste i samhället dragit ifrån de andra. Ensamstående föräldrar, långtidssjuka och äldre har samtidigt haft det tufft ekonomiskt. Nu satsar vi 1,6 miljarder på jämlikhetsreformer för att lyfta de som har fått stå tillbaka, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.
– Kvinnor är överrepresenterade bland låginkomsttagare och män bland höginkomsttagare. Ensamstående föräldrar är i högre grad kvinnor och samma sak gäller långvarigt sjuka. Därför är en politik för ekonomisk jämlikhet också en feministisk politik. Våra reformer lyfter kvinnors ekonomiska situation och ger dem mer makt över sina egna liv, säger Ulla Andersson.
Nu presenteras sju jämlikhetsreformer som Vänsterpartiet har fått igenom i den kommande budgetpropositionen. De flesta träder i kraft redan nästa år. När satsningen år 2018 är fullt utbyggd innebär den 1,6 miljarder kronor för ökad jämlikhet.
Höjt underhållsstöd för äldre barn 250 mnkr 2018 och 230 mnkr/år från 2019
Höjt flerbarnstillägg för tredje barnet 300 mnkr/år från 2017
Höjda inkomstgränser i bostadsbidraget för barnfamiljer 150 mnkr/år från 2017
Höjd garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen 154 mnkr 2017 och 314 mnkr/år från 2018
Höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning 182 mnkr 2017 och 192 mnkr/år från 2018
Höjt allmänt tandvårdsbidrag för personer 65-74 år 50 mnkr 2017 och 100 mnkr/år från 2018
Vänsterpartiet vill gratulera Laggaborna som lyckats med att skjuta eventuell utbyggnad av Kyrkskogen på framtiden. Nu har så många partier anslutit sig till Vänsterpartiets tidiga linje att KS den 19 september kommer rösta nej till ”Ansökan om planbesked för Lagga 4:12”. Den planerade utbyggnaden av upp mot 200 villor vid Lagga kommer nu att vila i väntan på att den nya översiktsplanen blir antagen.
Den 14 juni var Knivstas samtliga partier inbjudna till ett möte i Lagga bygdegård för att få information om den föreslagna utbyggnaden i Kyrkskogen. Det var ett bra och informativt möte som genomfördes på ett professionellt sätt av Lagga hembygdsförening. När vi, från Vänsterpartiet, frågade om vad som var positivt med byggandet kom skolan upp som ett viktigt argument. Vänsterpartiet redovisade även, på mötet att vår ståndpunkt var att avvakta den nya översiktsplanen, som ska komma under 2017, och därefter genom dialog med samtliga berörda diskutera Laggas framtida utbyggnad.
Den processen och dialogen som då startar, med den nya ÖP som grund, kan sedan diskutera lantbruk, kollektivtrafik, skolan samt storleken och takten på framtida utbyggnad. Med hopp om en bra dialog.
Christer Johansson
gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta
Insändare i Knivstabygden.se den 12 september 2016.
Samhällsbyggnaden i Knivsta bör ske i bättre dialog med medborgarna och i en bättre samverkan mellan politiska partier, anser gruppledare i Kvartetten som består av S, KNU, MP och V.
I Knivsta bor det pålästa och kompetenta medborgare. Vi i Kvartetten tycker att det är smart att lyssna på dem och ta del av deras kompetens och erfarenhet i arbetet med kommunens utveckling. Stora och viktiga beslut borde tas med hänsyn till de styrdokument som tagits fram i bred politisk enighet.
Det handlar om kommunens översiktsplan, ÖP, fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter, FÖP och Vision 2025. Dessa dokument behöver aktualiseras i bred politisk enighet och med stöd av en väl definierad medborgardialog.
Företrädare för Alliansen kritiserar oss för att motarbeta, förhindra och försena byggprojekt i Knivsta. De hävdar till och med att oppositionen bär huvudansvaret för att bostadsbyggandet inte går tillräckligt fort.
Men vem har huvudansvaret för att byggprocessen i kommunen fungerar bra? Självklart är det, de som styr kommunen som måste ta ansvar för det. Samhällsbyggnad måste ske med långsiktighet och i så stor politisk enighet som möjligt. Detta har tills för några år sedan varit fallet i Knivsta. Kommunen har vuxit mycket de senaste mandatperioderna och kontroverser om planer har varit få.
Nu har den styrande Alliansen lagt om kursen. De breda överenskommelser som finns i ÖP och FÖP gör de nu stora avsteg från utan vilja att hitta nya politiska överenskommelser över blockgränserna.
Vi vill att samhällsplaneringen ska vara långsiktig så att vi bygger rätt byggnader på rätt plats och i rätt ordning. Det borde vara självklart, men i Knivsta idag verkar det inte vara det.
Vi uppmanar Alliansen att ta ansvar för Knivstas utveckling genom riktig dialog över parti- och blockgränserna istället för genom angrepp via media. Vi delar Alliansens vilja att, i enlighet med visionen, utveckla Knivsta så att fler får möjlighet att bo och verka här.
En ny ÖP håller på att tas fram som kommer att visa hur politiken vill att kommunen kan utvecklas. Den ska peka ut vilka områden som är strategiska för olika typer av bebyggelse eller verksamheter men också områden som bör bevaras av olika skäl.
Låt oss arbeta för att den nya Översiktsplanen får ett innehåll som bäddar för färre motsättningar i det framtida byggandet av Knivsta genom att det blir ett tydligt verktyg för både tjänstemän och politiker med bredast möjliga politiska förankring,
Claes Litsner (S), kommunalråd, Lennart Lundberg, (KN.NU), gruppledare, Christer Johansson (V), gruppledare och Kerstin Umegård (MP), gruppledare
Replik i UNT den 26 augusti på Klas Bergströms debattinlägg
Den senaste tiden har en rad mediegranskningar visat att marknaden inte förmår producera de bostäder som Sverige, och inte minst ungdomar i Stockholm-Uppsalaområdet, desperat behöver. Kommunerna beslutar om detaljplaner som de sedan får se de stora bolagen sitta och hålla på i år efter år, i väntan på att marknadsläget ska bli det bästa möjliga.
Den här situationen beror på att vi i Sverige har flyttat över risken för bostadsbyggandet från staten till byggbolagen. Tanken var att marknaden skulle åtgärda bostadsbristen, men så har det inte blivit. Vänsterpartiet vill att vi ska ta gemensamt ansvar igen. Vi vill att kommunerna ska ställa krav på start- och stoppdatum vid marktilldelning. Vi vill att byggbolagen ska få låna av staten till förmånliga villkor. Den här sortens åtgärder är vad Sverige behöver, både för att det ska byggas mer och för att människor ska ha råd att bo i bostäderna som vi bygger.
Klas Bergström och Moderaterna i Knivsta anklagar Vänsterpartiet för att sätta stopp för bostadsbyggandet. Men det är när den politiska ledningen i Knivsta försöker bygga i strid med gällande översiktsplan de råkar ut för överklaganden, det är inte Vänsterpartiets fel.
Klas Bergström anklagar Vänsterpartiet för att vara hycklare, men det är han som har politisk makt över kommunalt ägda Knivstabostäder, som inte byggt en enda lägenhet sedan kommunen bildades. I stället sitter Moderaterna och väntar på att marknaden ska producera de hem som Knivstas ungdomar behöver. När det inte fungerar skyller Klas Bergström misslyckandet på Vänsterpartiet. Det om något är hyckleri.
Vänsterpartiet har sorg, C.H. Hermansson har lämnat oss natten mellan måndag och tisdag. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Ingen har betytt mer än CH för att skapa en modern vänster i Sverige.
CH föddes i Bollnäs 1917 och växte upp i Ådalen. Intrycken från de hårda villkoren för arbetarna, klasstrider och skotten i Ådalen 1931 fick honom att gå med i SSU. Han flyttade till Stockholm för studier i slutet på 30-talet, engagerade sig i Clarté och gick med i SKP 1941. Detta var en tid som präglades av kamp mot nazism och fascism. Snart blev han aktiv i partiet på central nivå och en av partiets ledande intellektuella. CH gjorde omfattande arbeten för att utveckla partiets politik inte minst vad avser ekonomiska frågor.
SKP var ett traditionellt kommunistparti. Men inom partiet växte det fram en opposition som ville modernisera politiken och bryta det politiska beroendet av Sovjetkommunismen. C.H. Hermansson blev den viktigaste personen i den oppositionen. Han ville att partiet skulle kritisera Warszawapaktens inmarsch i Ungern 1956 och formulera en självständig politik.
När CH valdes till ordförande 1964 var det ett avgörande steg i partiets modernisering. Under CHs ledning lades grunden för ett modernt vänstersocialistiskt parti. Partiet bröt det politiska beroendet av Sovjetunionen och började kritisera inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter i socialistiska länder. CH tog mycket kraftfullt avstånd ifrån Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien 1968. Den nya kursen ledde till att de Sovjetlojala lämnade partiet 1977.
CH skapade ett mer öppet parti som tog till sig idéer från de nya rörelser som växte fram inom kvinnorörelsen och miljörörelsen. Solidariteten med befrielserörelser runt om i världen blev central för partiet. CH var mycket intresserad av kulturfrågor. SKP bytte namn till Vpk 1967 och samarbetade med andra vänstergrupper. Under CHs ledning intog partiet också en mycket mer självständig hållning till socialdemokratin.
CH skrev ett flertal böcker. Han använde marxismen som ett redskap för att granska makten i sin egen tid. Hans analyser av det svenska kapitalet och storföretagens makt fick stor betydelse för förståelsen för hur den svenska kapitalismen fungerade. CH gjorde marxismen och socialismen relevant i den tid han levde i. CH skrev också mycket fina intervjuböcker med partimedlemmar och om sina egna minnen.
CH var aktiv i politiken lång tid efter att han slutat som partiordförande 1975. Han satt kvar i riksdagen och partistyrelsen. Han skrev, reste och talade. Ända fram till nu har han tagit aktiv del i den politiska debatten, alltid intresserad av nya idéer, löntagarnas inflytande och utvecklingen i världen.
CH är älskad av många inom vänstern för sina stora politiska insatser. Men han hade också en personlighet som gjorde honom mycket omtyckt. Han var lågmäld, kunnig och reflekterande. Hans öppna och vänliga sätt vann sympatier långt utanför partiets medlemmar och väljare. CH var inte den som höjde rösten, men han vann respekt genom sin lugna utstrålning, sin kunskap och sitt engagemang. CH – vi saknar dig.
Närmast sörjande till C.H. Hermansson är hans två döttrar och deras familjer. Våra tankar är hos dem.
Jonas Sjöstedt, partiledare (V)
En hälsning mitt i den svenska sommaren som visar sig från sin bästa sida.
Även om mycket av den svenska politiken har semester händer det saker på det internationella planet. Många otäcka händelser som visar att vi lever i en omvärld som påverkar även oss Knivstabor. Frankrike, Turkiet, USA och Storbritannien är alla länder som på kort tid haft omvälvande händelser som påverkar våra semesterplaner. Mindre dramatiskt på kort sikt är kanske Storbritanniens val att lämna EU, även om det på lite längre sikt ställer frågor om hela unionens framtid.
I många av Almedalstalen fick vi höra om behov av svenska värderingar och hårdare tag. Genomgående handlade det om en tuffare vardag för redan utsatta och om man inte orkade uppfylla kraven hotades med indragna bidrag eller utvisning ur landet. Sista talare under Almedalsveckan var Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt som inledde med att välkomna publiken som världsmedborgare. Jonas fortsatte med behovet av att vi ibland behöver hjälpa varandra och att vi tillsammans skapar vår gemensam välfärd som vi vill ska finnas där, när vi kan komma att behöva den.
Vidare pratade Jonas om flera viktiga reformer som Vänsterpartiet fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen. Bland annat satsningen på ett rikare sommarlov för alla barn och ungdomar. Resultatet ser vi även i Knivsta denna sommar. Ulla Andersson pratade om behovet av att stoppa skattesmitare och låta de rikaste i Sverige bidra mer till vår gemensamma välfärd. Ung Vänsters ordförande Hanna Cederin valde att kritisera beslutet om den tuffaste invandringspolitiken i hela Europa som nu trätt i kraft och hur redan svaga grupper nu ställs mot varandra. Hannas svar på den nya politiken är ett löfte om gemensam rörelse, rörelse för en annan och bättre framtid.
Knivstapolitiken avslutades innan sommaren med ett beslut i kommunfullmäktige om Mål och budget för 2017. Några dagar innan mötet skapades ett blocköverskridande förslag som Vänsterpartiet valde att ställa sig utanför. Det förslag som vi röstade på innehöll mer förebyggande verksamhet för såväl unga som äldre Knivstabor. Vårt förslag innehöll även mer medel till skolan och finansierades med en mindre skattehöjning. Gamla debatter om Mojjen, idrotts- och fritidsanläggningar och höga hus i Knivsta fortsatte under våren. Nytt var däremot förslaget, att helt mot gällande översiktsplan, ansöka om att få bygga upp till 200 villor i Lagga. Samtliga frågor kommer att fortsätta diskuteras under hösten tillsammans med de mål som KF fattat beslut om i Mål och budget 2016. En budget där flera av Vänsterpartiets vallöften finns med. Medborgarinflytande, sommarjobb, fritidsverksamhet, kollektivtrafik och hyresrätter tillsammans med tillgång till parker och grönområden är några av områdena där det finns Vänstermål att uppfylla.
Avslutningsvis gläds vi med alla barn som fått en efterlängtad lekplats vid Tärnans förskola. Under 2017 kommer det att bli fler förbättringar av utemiljöer vid kommunens skolor och förskolor. Detta tack vare ännu en av Vänsterpartiets lyckade förhandlingar med regeringen.
Joakim Medin från Uppsala skriver inför Världsflyktingdagen den 20 juni i ETC Uppsala Betydligt lättare har många svenskar och andra européer i stället för att samlas kring fotboll.
Tidigare denna månad publicerade libysk press bilder på en grupp människor som låg på en strand. De var uppsvällda, deras yttre hudlager hade mjukats upp och börjat lossna. Nedbrytningen var redan så långt gången att kropparna skulle bli svåra att identifiera. Vidriga bilder, som sällan går att navigera runt pressetiken hos europeiska medier. Jag kunde inte äta upp min middag efter att ha sett bilderna.
Liknande rapporter från Medelhavet har dykt upp många gånger de senaste åren. Människor drunknar i sina försök att papperslöst korsa vattnet för att nå Europa. Efter att rutten från Turkiet till Greklands övärld blivit svårare under våren, har i stället rutten mellan Libyen och Italien ännu en gång ökat i betydelse. Enligt International Organization for Migration inträffade 85 procent av alla dödsfall i maj längs denna sträcka. Det betydde 1095 drunknade, enbart under förra månaden.
Just nu pågår världens största flyktingkris. Sprid ordet! Få fler att förstå detta allvarliga faktum: det har aldrig funnits lika många flyktingar i världen som nu. Förra gången vi var i närheten av lika höga siffror var när det huvudsakligen var vi européer – inte folk i Mellanöstern eller Afrika – som slet varandra i stycken. Under andra världskriget.
I år firar World Refugee Day eller Världsflyktingsdagen sitt 15-årsjubileum. Den 20 juni varje år uppmärksammar en rad hjälporganisationer flyktingars situation runt om i världen, för att sprida mer kunskap. Årsdagen utsågs 2001 efter ett beslut i FN:s generalförsamling, den institution som skapades efter andra världskriget för att försöka stoppa framtida konflikter och hjälpa flyktingar. 70 år in i detta arbete har vi fortfarande långt kvar till målet.
2014 meddelade FN:s flyktingorgan UNHCR i sin årliga Global Trends Report: World at War, som brukar publiceras i tajming med Världsflyktingsdagen, att antalet flyktingar i världen överstigit 50 miljoner. Det var första gången 50-strecket nåddes sedan Hitlers nazister ännu krigade i Europa. Året efter, i juni 2015, rapporterade UNHCR att antalet flyktingar exploderat till 59,5 miljoner. Fler än vad som någonsin uppmätts tidigare.
Det är kriget i Syrien – som många väststater i dag själva är inblandade i – som varit den största källan till att flyktingarna blivit många fler. Men Europas stater har reagerat med panik när flyktingkatastrofen satt människor i rörelse mot våra egna områden. EU har utvecklat samarbeten med skurkstaten Turkiet. Nyss antog Sverige nya hårdföra lagar, som ytterligare försvårar vardag och framtid för flyktingar som nått vårt land.
Allt det här är en fruktansvärd tragedi och utmaning, som ingen vet när eller hur den kan sluta. Sommaren är högsäsong för båtflyktingarna och många fler kroppar lär sköljas upp på stränder. Men det här är inte en utveckling jag ännu kunnat se någon massiv, kollektiv samling kring, för att diskutera i samhället.
Betydligt lättare har många svenskar och andra européer i stället för att samlas kring fotboll. Nu är det Europamästerskap igen, vår regionala bollfest i väntan på nästa fotbolls-VM. I Wien, där jag skriver från, är människor taggade till tusen under evenemanget. Hela Rådhusplatsen bredvid landets parlamentsbyggnad har spärrats av med staket, och fyllts med storbildsskärmar, bänkar, barer och snackshak. Det vrålas och gråts, ölglas slås sönder i extas eller i raseri. Över fotboll.
UNHCR:s nya årsrapport kommer att visa fortsatta rekordsiffror. Men i Europa, som huvudsakligen innehade det förra flyktingrekordet i hela sju decennier, kommer FN:s katastroflarm fullständigt överskuggas av den europeiska fotbollsfebern. Det vet vi redan.
Ibland är det bra att leta samsyn istället för olikheter. Det har vi lång erfarenhet av i Knivsta då vi många gånger varit helt överens om viktiga beslut, skriver S, V och MP i Sigtunabygdens webbtidning i ett svar till Klas Bergström och Bengt-Ivar Fransson.
Det har rört bland annat visioner, utvecklingsmål och styrdokument som översiktsplaner. Visst vore det enkelt om vi var lika ense om budgeten!
Samsyn uppnås sällan utan att man pratar om samma saker. För Alliansen är skatter en fråga i sig och inte ett av många sätt att finansiera det som är viktigt i den kommunala verksamheten.
Därför kan skribenterna till exempel påstå att S, MP och V:s föreslagna skattehöjning är slentrianmässig. Hos alliansen kanske skattesatsen är det som beslutas om först och först därefter ser man vad det räcker till. Vill man då till inget pris alls höja skatten, får skola och annat stå tillbaka.
Vi i S, Mp och V har gjort tvärt om. Först inventerat nuläge och behov, sedan tittat på vilka sätt som finns för att betala för det som behövs. Förskola, skola, barn och ungdom får idag ta den största notan och där måste därför satsas mer. Vår bedömning är att alternativen höjda uttag ur bolagen, ännu högre exploatering eller besparingar på andra verksamheter, inte är framkomliga vägar för att finansiera den satsningen. Då återstår skatten som finansiering av välbehövlig välfärd.
Alla partier har insett att det kostar för kommunen att växa. Det är en kostnad värd att ta. Vi anser att alla i Knivsta, både nuvarande och tillkommande boende, ska dela på den kostnaden och ingen grupp ska betala mer. Den föreslagna skattehöjningen är därför avsedd för kvaliteten i skola och socialtjänst.
Vi satsar drygt 4 miljoner mer än alliansen under 2017, på grundskola och barnomsorg. Tittar vi på hela på hela utbildningsnämndens verksamhet för barn och unga, satsar vi drygt 7 miljoner mer på den under året och ungefär lika mycket mer varje år under perioden.
Skribenterna väljer att jämföra en enskild post och se det som ett genomsnitt över perioden. Den sjundeklassare som mår dåligt eller som saknar lärare eller inte får rätt stöd, kan ändå vara nöjd enligt deras resonemang då alla sjundeklassare sett över en fyraårsperiod har det något bättre än idag?
Sen säger skribenterna att vi kan ju öppna ladorna om det behövs! Hur långt ska vi sjunka i lärartäthet och satsningar på barn och unga innan det är dags att öppna dem enligt alliansen? Ska vi ha sämre än landets lägsta lärartäthet innan det är dag? Ska flickor i skolan må sämre än sämst i länet innan det är dags? Ska barngrupperna vara större än störst i länet innan det är dags? Ska betygen sjunka ännu lägre jämfört med jämförbara kommuner innan det är dags? När ska vi öppna ladorna?
De flesta politiska partier har samsyn i att Knivsta behöver växa. Både för att ta ansvar för bristen på bostäder rent allmänt och för att ta ansvar för att näringslivet kan utvecklas genom att anställda har någonstans att bo. Det vi inte har full samsyn om är hur det ska gå till.
Vi inom S, MP och V vill höja prioriteringen på att ha en helhetsbild klar innan vi planerar detaljerna, att höja vikten av dialog innan viktiga strategiska beslut tas om samhällsutvecklingen och att säkra att tillväxten blir balanserad så att viktig samhällsservice utvecklas i samma takt som kommunen växer. Långsiktig hållbarhet kräver balans.
Vad gäller socialnämnden så satsar vi totalt sett ungefär lika mycket, men vi prioriterar olika inom nämnden precis som skribenterna antyder. Vi satsar bland annat mer på att åter kunna ha ”Den öppna dörren” i gång. Drabbas man av tillfälliga motgångar i livet måste man kunna få snabb rådgivning utan att det ska vara nödvändigt att starta en hel utredning inom socialförvaltningen. Dessutom ökar vi stödet för samarbete med civilsamhället.
Att integrationsarbete och anläggningar för kultur och fritid är viktiga är vi helt överens om. Vi i S MP och V fortsätter att arbeta med oppositionspolitik som leder till ett bättre Knivsta.
Claes Litsner oppositionskommunalråd (S)
Peter Evansson (S)
Kerstin Umegård (MP)
Christer Johansson (V)
I budget för 2017 tar vi i Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, ansvar för att minska bristen på bostäder och vara aktivt delaktiga när Knivsta växer. Men att växa som kommun kostar och idag betalar barn och unga för detta bland annat genom låg lärartäthet och stora barngrupper i skola och förskola. För att långsiktigt finansiera tillväxten, vill vi höja skatten med 20 öre och lägga den extra intäkten främst på en satsning på skolan och socialnämndens förebyggande arbete. Välfärden och barnen får inte bli förlorarna i tillväxten utan vi måste kompensera Knivstas snabba och viktiga utbyggnad genom fokuserade satsningar på förskola och skola.
Det är viktigt att bygga bostäder, för olika behov och ekonomi, men skatteintäkterna ligger minst ett år efter kostnaderna för nya Knivstabor. De nya skolor och förskolor som behövs för en ökande befolkning, kostar mer i drift än befintliga, äldre. Den högre kostnaden slås ut på alla och elevpengen för en Knivstaelev blir upp till 10.000:- mindre per år till lärare, mindre barngrupper och undervisning än i jämförbara kommuner.
I undersökningar mår ungdomar i Knivsta sämst i länet och känner sig mycket mer otrygga än i andra skolor i länet. Allt fler flickor i Knivstas skolor säger sig må dåligt. Hälsan hos personalen i skolan och inom socialtjänsten utvecklas likadant. Ökande press ger stigande sjuktal och personalen mår psykiskt sämre för varje år. Den låga lärartätheten både minskar möjligheten att behålla de lärare vi har och att rekrytera nya.
Alliansen satsar inte tillräckligt på skolan och de unga och försöker spara sig till en bättre skola. Vi tror tvärtom att vi måste satsa på våra unga och på deras framtid genom bättre personalvård och genom bättre villkor få unga och lärare att må bättre. Inom socialtjänsten vill vi satsa på att åter ”Öppna dörren”. Behöver en familj snabb rådgivning ska den finnas utan att det ska behöva startas ett formellt ärende.
Vi satsar medel för hållbar tillväxt i kommunen så att ekologisk hållbarhet tidigt kommer in i planeringen och så att kommunen slutar att rasa i hållbarhetsranking. Vi vill värna attraktiva stadsnära grönområden och avsätta medel för inrättande av ett kommunalt reservat i till exempel Gredelby hagar. Medborgardialogen är viktig och behöver utvecklas för att förankra den snabba tillväxten och planprocessen behöver utvärderas.
Claes Litsner (S), oppositionskommunalråd
Peter Evansson (S)
Kerstin Umegård (MP)
Christer Johansson (V)
Sista lördagen i maj besöktes Vänsterpartiet Knivstas Röd Lördag av ordförande från både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Samt naturligtvis ett antal Knivstabor.
Det var en något lugnare ström av fikagäster efter att ICA nära slagit igen. Vilket blev ett av många ämnen som diskuterades under mötet. Men inga frågor blir för stora så det pratades även om Vattenfalls dilemma om brunkolen i Tyskland och miljöns påverkan på Knivstas barn.
Även om det var länge sedan som vi motionerade om kartläggning av utemiljöer vid Knivstas skolor och förskolor var det glädjande att få bekräftat att nu är det på gång. En plan för uppfräschning finns och tack vare Vänsterpartiets förhandlingar med regeringen finns särskilda pengar för ändamålet.
Kollektivtrafik och medborgarinflytande samt en del andra lokala frågor hann också ventileras. En sådan var vad som kommer att hända med huset som ICA lämnat och som bär texten ”Knivsta Centrum”. Var detta centrum ligger är en återkommande fråga när vi möter Knivstabor.
Tack för alla trevliga möten och samtal. Nu tar vi sommarlov och återkommer i augusti. Kanske på en ny plats.
