Just nu pågår den största attacken mot svenska löntagare på flera decennier, skriver Nina Broman Costa, Fredrik Rosenbecker och Tommy Ljungström.
Just nu pågår den största attacken mot svenska löntagare på flera decennier. Den utredning om Lagen om anställningsskydd (LAS), som tvingats igenom av Centerpartiet och Liberalerna i samband med Januari-överenskommelsen föreslår kraftigt försämrad anställningstrygghet för oss alla som har ett lönekuvert. En sådan attack mot löntagares rättigheter kan Vänsterpartiet omöjligt acceptera.
LAS-utredningen innebär i korthet att det ska bli ännu enklare för arbetsgivaren att kunna säga upp anställda, oavsett hur länge de arbetat på sin arbetsplats. Förslaget innebär även att möjligheten att försvara sig mot en orättvis uppsägning kommer att försvinna för väldigt många. Kort sagt: Det kommer att bli lättare för företag att säga upp vem de vill – av i princip vilka skäl som helst. Förmodligen drabbas den som jobbar lite långsammare på äldre dagar, skyddsombud och fackligt aktiva som säger ifrån mot missförhållanden på jobbet eller helt enkelt om du som anställd inte delar arbetsgivarens åsikter.
Något som Corona-krisen verkligen visat är vikten av trygga anställningsformer. Det är inte arbetare med SMS-anställningar, allmän visstid, timanställningar och ofrivilliga F-skattare som klarar krisen bäst. Vi har redan idag ca 1 miljon människor som jobbar på otrygga kontrakt på svensk arbetsmarknad och har svårt att få lägenhetskontrakt, banklån eller att ens kunna planera sin dag eftersom man inte vet när man får nästa arbetspass. Vi har redan ett utbrett daglönerisystem som man borde fokusera på att avskaffa, istället för att utöka! Villkoren för vanliga löntagare måste bli bättre. Tillsvidareanställningar med heltid som norm borde vara det man strävar mot!
LAS-utredningens förslag rubbar dessutom balansen på arbetsmarknaden och ger arbetsgivaren en oproportionerligt stor makt som inte vägs upp av de förslag som ska skydda arbetstagaren. En ”modernisering” av arbetsrätten kan/ska aldrig bli detsamma som rättslöshet.
Det är helt uppenbart att det inte är några problem för arbetsgivarna att säga upp folk om man måste. Det enda som krävs är att man förhandlar med facket först, som accepterar avsteg från turordningsreglerna om den anställde får något i utbyte som till exempel kompetensutveckling eller ett hyfsat pensionsavtal.
Just nu sitter fackförbund och arbetsgivare i förhandlingar för att få en chans att komma överens på egen hand. Men eftersom arbetsgivarna vet att det annars blir en lagändring som gynnar dem, så sätts fackföreningarna i en gisslansituation där de oundvikligen kan tvingas gå med på försämringar. Det är inte konstigt att både TCO, SACO och LO helt ställt sig emot utredningens förslag och krävt att regeringen avbryter försöken att försämra arbetsrätten.
Vänsterpartiet kräver att regeringen slänger utredningen, om att försämra anställningstryggheten, i papperskorgen. Den svenska modellen där fackföreningar och arbetsgivare förhandlar om förändringar, utan hot om lagstiftning, borde respekteras. Går utredningens förslag igenom så har vi backat 100 år i tiden, vi står med mössan i hand igen som daglönare, utan rättigheter på tysta arbetsplatser.
Ingen av oss, oavsett om vi är arbetare eller tjänstemän, vill vara provanställda på livstid. Det skapar inte ett tryggt välmående samhälle, utan snarare mer psykisk ohälsa och stressrelaterade problem.
Det var tungt att vakna på lördagsmorgonen den 26 september och få veta att den mycket populära Grekens restaurang brunnit ned till grunden. Många trevliga minnen kom tillbaka och tankarna går till Isaac, hans familj, övriga medarbetare samt alla gäster. Flera besökare på vårt torgmöte uttryckte sorg över att den trevliga restaurangen brunnit. Vi hoppas det kommer fungera med polisutredning och försäkringsbolag så att det ur askan snart kommer en ny restaurang, där Knivstaborna åter kan mötas under trevliga former.
Vädret var minst sagt fuktigt denna tunga lördag men tälttaket höll regnet borta och det fikades, quizades och diskuterades under taket. Det blev samtal om medborgarrådet, byggnaden på Sågverkstorget och samarbetet i majoriteten. De flesta var mycket nöjda med sin kommun även om det framfördes oro över att flera butiker, som funnits i många år, är på väg att lägga ner sin verksamhet. Vi fick också veta att det långa kommunfullmäktige i onsdags hade lyssnare ända till slutet, då de historier som berättades under aujoneringen ca 23.25 uppskattades av lyssnarna.
Vänsterpartiets blivande partiledare Nooshi Dadgostar fick beröm för hur hon, i TV, framförde partiets krav till regeringen på att dra tillbaka förslaget om sänkt arbetsgivaravgift för unga. Ett förslag som har prövats tidigare med dåligt resultat. Enligt Vänsterpartiets förslag skulle dessa pengar skapa många fler nya jobb och mer välfärd om pengarna gick till kommuner och regioner istället för snabbmatskedjor och andra ställen där unga redan jobbar, ofta under otrygga villkor.
Avslutningsvis vill jag berömma våra grannar på torget som samlade in pengar till Världens barn. Tappert kämpat i regnet och till dig som inte hade möjlighet att komma och lägga något i bössan så går det bra att bidar till den digitala bössan. Knivsta samlar för Världens Barn insamlingen pågår hela året med kulmen nu i september och oktober.
Vänsterpartiet Knivsta välkomnar Knivstabor och andra intresserade till kaffe och politik på Sågverkstorget lördagen den 26 september 11.00 – 13.00. Vädret verkar bli lika fuktigt som det vi hade för en månad sedan då det var en jämn ström av besök i tältet. Besökare som vann böcker i vår Vänsterquiz, ställde frågor, diskuterade eller bara fikade.
Vi har nu ingått i kommunens majoritet under två år och i onsdags beslutade KF i stor enighet ett strategiskt mycket viktigt dokument. Stadsbyggnadsprinciper och arkitekturpolicy innehåller en strategi som anger riktningen för hur kommunen vill att ett framtida Knivsta ska formas, i allt från torg och hushöjder till gröna rum och gator. Från Vänsterpartiets sida gläds vi åt att barnperspektivet som partiet kämpat för i över 10 år är så tydligt.
Det är nu mindre än två år kvar till nästa val och vi vill veta vad du tycker är de viktigaste frågorna att ta tag i. Oavsett om det är kultur- och fritidsfrågor, medborgardialog, Coronaläget, äldreomsorg eller stadsplanering så är du lika välkommen. Det går även bra att bara lösa vårt Vänsterquiz eller fika.
För tredje året i rad sammanfaller vårt torgmöte i september med Knivstas insamling till Världens barn. I år har vi ingen fysisk bössa men lämna gärna ditt bidrag till den digitala bössan. Knivsta samlar för Världens barn
Den stora frågan vid detta fullmäktigemöte var naturligtvis Mål och budget. Kommunalrådet Peter Evansson (S) kunde berätta att skatteunderlaget visade sig ha blivit bättre än tidigare prognoser indikerat. Dessutom var ekonomin förbättrad genom generella bidrag och riktade bidrag från staten.
Fullmäktige inleddes med interpellationsdebatter
En interpellation om 4-spårsavtalet var först ut.
-Vad blir kostnaden för detta mastodontprojekt, frågade Lennart Lundberg (KNU)?
-Knivsta har redan idag en brist på kommunikationsinfrastruktur, svarade Peter Evansson. Ska invånarna även i framtiden kunna ta sig till och ifrån jobbet krävs en mer utvecklad infrastruktur. Vi måste ta reda på hur verkligheten ser ut idag och hur den kommer att se ut, och göra en kalkyl utifrån det. Utan att göra en samlad kostnadskalkyl riskerar vi att få en ostrukturerad infrastruktur.
Nästa interpellation handlade om tomma kontorslokaler i CIK.
Lennart Lundberg (KNU) kritiserade det faktum att CIK alls har kontorslokaler. Hur ser planerna ut för att fylla dem, undrade han?
– CIK kräver långsiktiga hyresgäster. Rätt hyresgäst ökar attraktiviteten på CIK. Effektivt lokalutnyttjande över tid är viktigt, svarade Peter Evansson.
Christer Johansson (V) menade att CIK är en fantastisk lokal att utöva kulturverksamhet i för Knivstas unga, och även äldre. En anläggning som CIK kräver långsiktighet och uthållighet. Vi måste lita på att vi går åt rätt håll, inte ägna oss åt kortsiktiga aktiviteter för att hitta hyresgäster.
-Vi ser fram emot att verksamheterna ska kunna använda CIK fullt ut under 2021, sade Johansson.
Den tidigare mandatperiodens ordförande i Utbildningsnämnden, Björn-Owe Björk (KD), hade skrivit en interpellation om ökade barngrupper i förskolorna.
– Vi ser ökade barngrupper under det nuvarande moderatledda vänsterstyret. Jag undrar hur mycket barngruppernas storlek kommer att öka totalt under den här mandatperioden, frågade Björk?
Nämndens nuvarande ordförande Bengt-Ivar Fransson (M) tackade för en bra interpellation, och förklarade att det är skillnad på de ekonomiska förutsättningarna i denna mandatperiod jämfört med den förra. Det råder ekonomisk tillbakagång just nu, samt tufft budgetläge. Nämnden måste prioritera hårdare.
Men inte bara barngruppernas storlek avgör kvaliteten i förskolorna, fortsatte Fransson. Till exempel pedagogernas utbildningsnivå spelar roll, och vi höjer deras kompetens nu. Dessutom jobbar personalen med organisation, så att barngrupperna inte blir så stora. Knivsta har även väldigt bra lärandemiljöer. Däremot kan vi inte svara på exakt hur stora grupperna är 2022. Framtiden är alltid oviss. Men kvaliteten kommer även fortsättningsvis att vara god, försäkrade Fransson.
Fullmäktige tar middagspaus
Mål och budget 2021 med planeringsramar 2022 – 2024 samt skattesats 2021
Årets budgetprocess har varit krånglig och oviss, bland annat beroende på effekter av Corona, inledde Peter Evansson (S). Men – det kom i sista sekund tillskott i skatteunderlaget. Dessutom tillåts kommunen göra en satsning på äldrevården genom ett riktat statsbidrag. Skattesatsen för 2021 är 21,51 procent. Budgeterat resultat 2021 är på 11,3 miljoner. Det långsiktiga finansiella målet enligt kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning är 1 procent av skatter, bidrag och kommunekonomisk utjämning.
En debatt om återremiss av budgeten bröt ut pga de senare tillskotten av pengar. Är det möjligt att göra återremiss på grund av att man vill inarbeta sina att-satser i majoritetens budget?
-En återremiss av budgeten kommer att innebära en pressad situation för förvaltningen påpekar Peter Evansson.
Christer Johansson (V) pratade om vikten av fortsatt Medborgardialog och Kultur och fritidsverksamhet, det senare speciellt viktigt i dessa tuffa tider.
Bygg och miljönämndens ordförande Claes Litsner (S) berättade om Agenda 2030:s betydelse för kommunens arbete, och om hur Agenda 2030 vävts in i nämndernas alla målområden.
Bengt-Ivar Fransson (M) inledde med att tala om Coronas effekt på Knivstas och hela världens ekonomi. Vid stor osäkerhet, som nu, bör man hålla i pengarna. Vi har nyligen haft en lägre befolkningstillväxt, vilket påverkat våra intäkter. Vi behöver jobba på annat sätt så att vi med samma resurser kan leverera mer och till bättre kvalitet.
-Jag kommer att som Utbildningsnämndens ordförande hålla hårt i varenda krona, slog han fast.
Kerstin Eskhult (C) ordförande i socialnämnden, tackade personalen för allt gott jobb. Hon såg med tillförsikt fram mot kommande år.
Björn-Owe Björk (KD) menade att majoritetens verksamheter är underfinansierade. Budgeten är beroende av statsbidrag och exploateringsvinster. Och trots skattehöjningar har det varit nedskärningar i verksamheterna. Men vi kan konstatera att KD:s budget inte innehåller en enda siffra, på varken intäkter eller kostnader.
Lennart Lundberg (KNU) körde åter sitt mantra om att inflyttningen är för stor och säger att de vill satsa på företagsamhet i Knivsta. Med fler företag skapas fler arbetstillfällen, menade Lundberg.
Lotta Wiström (L) menade att majoriteten just nu driver en vänsterpolitik, där man vill ta tillbaka verksamhet i egen regi.
Vänsterpartiet är glad över Lottas uppmärksamhet och tackar henne för komplimangen. Detta samtidigt som kommunen minskar sina kostnader genom att driva verksamhet i egen regi.
SD hade i sin budgettext lagt in en stadsarkitekt varvid Thor Övrelid (M) tipsade SD om att även lägga in kostnaden för den önskade arkitekten i budgeten.
Christer Johansson (V) sammanfattade oppositionens yrkanden med att konstatera att KD ropar om att majoriteten prioriterar fel, samtidigt som det i KD:s förslag inte finns en enda siffra och ingen ekonomi som beskriver deras många attsatser. KNU menar att tillväxten är för hög på grund av 4-spårsavtalet. När framtidsprognosen för den procentuella befolkningsökningen i avtalet blir lägre än vad den varit hittills, där KNU funnits i majoritet under fyra år. Slutligen den stadsarkitekt som SD saknar menar Johansson att den funktionen redan finns i Samhällsutvecklingsnämnden , som SD vill lägga ned.
Klockan 21.10 bryts mötet för en kort paus.
Inför språkkrav i svenska för anställning inom skola och omsorg – motion från SD
SD hade lagt en motion om att införa språktest inom skola och omsorg. Kommunstyrelsens förslag var att motionen skulle avslås.
Lotta Wiström (L) berättade att Skolverket ska tillsätta medel för att stärka det svenska språket för yrkesverksamma.
-Det är viktigt att stärka de arbetande i språket, sade hon, och Fullmäktige höll med.
Språktest är dyrt, onödigt och ineffektivt, menade Olivia Bergström (M) och Thor Övrelid (M) berättade att han har letat, men inte hittat, de språktest som SD påstår att Socialstyrelsen rekommenderat. Tester finns däremot för ”främmandes legitimation”. Om det inte är dessa som åsyftas så behöver övriga i fullmäktige få veta var rekommendationen finns, så att alla kan diskutera frågan med detta som bas. Han tillade att en arbetsgivare har rätt att ställa språkkrav om det är motiverat. Annars är det diskriminering.
-Detta är en motion som slår in öppna dörrar, menade Övrelid. Varefter Fullmäktige beslutade att avslå motionen.
Paus, efter vilken det beslutas att Fullmäktige gör klart alla kvällens ärenden, men lämnar resterande interpellationer till nästa möte.
Revidering av allmänna föreskrifter i Knivsta
Britta Lästh (KNU) yrkade återremiss på punkten om hundbadplats vid pepparkaksudden. Lästh menade att det inte är lämpligt med bad för hundar vid Pepparkaksudden.
Fullmäktige antog trots det de reviderade allmänna föreskrifterna.
Stadsbyggnadsprinciper med arkitekturpolicy för Knivsta kommun
-Äntligen! utropade Thor Övrelid (M) ordförande i SUN. Knivsta kommuns första arkitekturpolicy. Och jag vill tacka alla i SUN för ett gott samarbete. Knivstaborna, och inga andra, ska bestämma hur Knivsta ska se ut. Och ingen av oss i majoriteten – eller oppositionen – kommer att tillåta att Knivsta utvecklas till en otrygg plats. Här spelar parker, belysning, gångvägar etc stor roll.
Vänsterpartiets Christer Johansson gläds åt att barnperspektivet som partiet kämpat för i över 10 år är så tydligt.
-Vi har påtalat behoven av offentliga rum och mötesplatser som naturområden, lekparker och trivsamma torg. Gång- cykel och kollektivtrafik har vi sagt är viktigt för såväl barn som klimat. Genom att låta befintliga skogs- och naturområden kompletteras med nya grönområden har vi velat säkra natur nära alla skolor och bostadsområden. När det gäller hushöjder har vi från Vänsterpartiet tidigt argumenterat för högst fem våningar, med enstaka undantag. Allt detta och en hel del till, som konst på allmän plats, finns med i det mycket väl genomarbetade dokument vi nu ska ta ställning till.
Fullmäktige bifaller policyn, och ingen var emot.
Nya avfallsföreskrifter för Knivsta kommun
Ett nytt avfallshanteringssystem för enskilda hushåll är på gång, och nu behövs ny taxa.
Beslutet fattas enligt Kommunstyrelsens förslag till beslut.
Utvärdering av partistöd 2019 och utbetalning av partistöd 2021
Samtliga partiers redovisningar godkänns.
Entledigande och fyllnadsval i KF:s presidium 2021
Klas Bergström (M) entledigas den 31 dec 2020 från uppdraget som ordförande i Kommunfullmäktige. Istället väljs Thor Övrelid (M) till 1:e vice ordförande.
Vid 23.38 var nästan hela dagordningen genomgången och Klas Bergström (M) slog klubban i bordet och tackade fullmäktige för denna kväll. Ett antal interpellationer finns kvar till nästa fullmäktigemöte.
Anna Svensson (V) ersättare i Samhällsutvecklingsnämnden
Införd på UNT.se den 24 september 2020
När vi nu går vidare i utvecklingen av småstaden Knivsta är det av största vikt att vi Knivstabor säger hur vi vill växa och hur vi vill att det ska se ut, skriver Thor Övrelid, Jacob Risberg, Harriet Swanberg, Göran Nilsson, Leif Eriksson, Ellie Uggla, Claes Litsner och Anna Svensson.
Intresset för att flytta till Knivsta är konstant och vi kan alla vara glada över att vi tillsammans byggt en attraktiv kommun som många vill bo i. Vägen hit har dock inte varit helt enkel alla gånger. Initialt var det väldigt få som var intresserade av att komma hit. Det som idag är villabebyggelse i Alsike skulle bli stad redan på 1980-talet. Sågverkstomten stod länge öde efter att Sågverket lade ned sin verksamhet och intresset för Knivsta var svalt. Bebyggelsen som under det senaste decenniet vuxit fram har i stort tagits väl emot med några få undantag.
När vi nu går vidare i utvecklingen av småstaden Knivsta är det av största vikt att vi Knivstabor säger hur vi vill växa och hur vi vill att det ska se ut. För att utbyggnaden ska bilda en bra helhet behövs gemensamma och tydliga riktlinjer. Därför har vi nu i Kommunfullmäktige fattat beslut om Knivsta kommuns första Stadsbyggnadsprinciper och arkitekturpolicy.
Grunden i detta arbete är den översiktsplan som togs fram 2017 som säger att “ny och gammal bebyggelse ska harmonisera genom en variation av småhus och tätare stadsbebyggelse med närhet till parker och naturområden” samt att “det ska finnas en blandning av olika arkitektoniska uttryck”. De principer som nu godkänts av fullmäktige styr denna vilja.
Hur höga husen ska vara är en fråga som ofta ställs. I de tätaste stadsdelarna kan de få vara 4-5 våningar, gärna med den femte våningen indragen. Enstaka högre hus kan skapa landmärken och ge staden identitet, men anonymiserande höghus är inte något vi vill ha. Även om nuvarande majoritet aldrig haft tankar på att bygga höghus så har vi ändå lyssnat på alla knivstabor som uttryckt oro för just detta.
Det handlar inte bara om fasader, täthet, hushöjder och takutformning. I de nya områden vi nu planerar ska det vara en blandning av staden och trädgårdsstaden med parker, byggnader i mänsklig skala, varma färger, inbjudande tak och fasader som skapar en miljö vi knivstabor vill vistas i. Med utrymme för bostäder och arbetsplatser, för handel och service, med planering för olika delar av livet, med en täthet som ger närhet och tillgänglighet till natur och kommunikationer blir staden levande.
Gröna stråk knyter ihop kvarter och stadsdelar. Fritidsområden och parker ger plats för rekreation och fysiska aktiviteter. Mänsklig skala gör staden trivsam och trygg. Utveckling med hållbarhet och flexibilitet gör att vi kan möta framtida förutsättningar och nya krav.
Gaturummet är enormt viktigt. Småstaden ska inte vara ett rutnät av breda bilvägar utan gatorna ska vara en plats för möten mellan knivstabor. I småstaden Knivsta ska vuxna och barn aldrig underordnas bilen utan på gatan ska man kunna leka, sparka boll och spela basket – även centralt.
Avslutningsvis finns det en sak som är viktigare än allt annat – vår trygghet. Vi kommer aldrig tillåta att Knivsta utvecklas till en otrygg plats. Alla de principer som nu får bäring på Knivstas utveckling syftar till att skapa ett tryggt Knivsta och det är många aspekter som spelar in – byggnader, mötesplatser, lekplatser, service och infrastruktur, fönster och balkonger, parker och belysning. Allt detta och mer därtill är oerhört viktiga aspekter för att skapa det trygga samhälle vi alla vill leva och verka i.
Thor Övrelid, ordförande (M)
Jacob Risberg, vice ordförande (MP)
Harriet Swanberg, ledamot (S)
Göran Nilsson, ledamot (M)
Leif Eriksson, ledamot (C)
Ellie Uggla, ersättare (M)
Claes Litsner, ersättare (S)
Anna Svensson, ersättare (V)
Trots flertalet regnskurar var uppslutningen på augusti månads torgmöte god. Knivstabor och andra avlöste varandra och diskuterade utbyggnaden, fikade och vann böcker under tälttaket eller det ”stora paraplyet”, som ett barn uttryckte det.
Det kom frågor om hur vi i Vänsterpartiet upplever samarbetet i majoriteten, som en del förvånats över att den fortfarande håller ihop. Men med partier som har en tydlig vision om vart man vill och förstår vikten av samarbete och visar tillit kommer det hålla två år till. Det blev även en del intressanta funderingar om det skiljer sig på ”gamla” och ”nyinflyttade” Knivstabor. Både som nya partimedlemmar och nya medborgare.
Naturligtvis kommenterades den höga byggkranen på granntomten, Virkesladan, där vi konstaterade att de flesta verkar glada att den tråkiga ödetomten äntligen försvinner. Det ledde vidare till diskussioner om bostadsmarknaden och storlekar samt kostnader på lägenheter.
Önskemål om helhetsplanering innan byggande, fler parker och behov av god äldreomsorg framfördes och det är glädjande att konstatera att det är helt i linje med såväl Vänsterpartiets som hela majoritetens vilja. Att det är en tuff framtid kommunen har framför sig var det en stor förståelse för och att Coronapandemin påverkat en redan tidigare tuff ekonomi för landets kommuner hade ingen missat. Knivsta kommer inte undan, men en budget för 2021 kommer att tas fram.
Slutligen vill vi gratulera alla som quizade så bra att några av våra böcker i årets Vänsterquiz fick nya ägare. Det finns dock böcker kvar så vi hoppas på fler intressanta och trevliga möten samt mer Quizande den 26 september. Vi ses.
Välkommen att prata politik, vinna böcker eller bara ta en fika med Vänsterpartiet, lördag 29 augusti 11.00 – 13.00 . Efter ett längre Coronauppehåll fortsätter vi nu våra torgmöten på Sågverkstorget.
Vädret ser ut att bli ostadigt men vi ställer inte in för det. Som tidigare är alla välkomna att komma på en fika och prata politik. Vi vill veta vad du funderar på om kommunens framtid. Du kanske vill prata om Medborgarpanelen, vilka kvarter som håller på att byggas eller var nästa sporthall kommer att uppföras? Största och viktigaste frågan tror vi är den kommande budgeten för 2021. Vad tycker du är det viktigaste att prioritera med de pengar som finns?
Vår populära bokquiz som vi tänkt köra på den inställda Knivsta Marknad finns på lördagens möte. Där kan du vinna böcker för alla åldrar genom att svara på några enkla frågor.
För andra gången hälsar vi Alsikeborna välkomna till Dammparken i Alsike där Vänsterpartiet, efter ett Coronauppehåll, återupptar traditionen med Röd Lördag bland kommunens medborgare. Vi ses i solen den 15 augusti 11.00 – 13.00. Kom och träffa lokala politiker och diskutera kommunens framtid.
Förutom Mål och Budget 2021 finns det säkert många intressanta frågor som du funderar på. Vi vill ha dina synpunkter på allt det du går och tänker på, såväl större som mindre, så tveka inte utan kom och dela dina tankar med oss. Ingen fråga är för liten, allt är välkommet.
Det kommer bjudas på Vänsterquiz med möjlighet att vinna böcker för alla åldrar. För första gången på våra över 50 torgmöten kommer vi ha sprit med oss, för händerna, allt för att följa rekommendationerna vid möten mellan människor, nu för tiden.
Som tidigare finns kaffetermosen med och om meteorologernas prognos håller denna gång blir det säkert även vatten.
Välkommen på kaffe och politik med Vänsterpartiet.
Christer Johansson
ordförande
Nästa Röd Lördag blir den 29 augusti 11.00 – 13.00 på Sågverkstorget, vid Willys södra entré.
Sommaren 2018 genomfördes en sommarskola för nyanlända i Knivsta. Arrangörer var studieförbundet Bilda i samarbete med föreningen 18 plus. Ett av blocken i sommarskolan handlade om demokrati och jag fick möjlighet att delta på en föreläsning där f d polisen och numera debattören, föreläsaren och författaren Mustafa Panshiri hade ett mycket intressant samtal med ungdomarna om demokrati, religionsfrihet och yttrandefrihet. Mustafa avslutade med att höra vad deltagarna hade för drömyrke. Det blev en stor blandning men några var sjuksköterska, pilot, polis, undersköterska och läkare.
Hur har det då gått med drömmarna de unga hade för två år sedan?
En av de som avslutat sina studier på vårdlinjen har fått fast anställning på Estrids gård. Ytterligare en jobbar men det är för mig okänt om det är en fast anställning. En tredje som gått ut handelslinjen söker orolig efter en anställning. En har kommit in på sjuksköterskeutbildningen i Gävle som börjar i höst. Två av ungdomarna har flytt till Frankrike där de fått uppehållstillstånd och nu håller på och lär sig ett nytt språk och börjar om för att skapa sig en framtid.
Riksdagen har redan 2016 fattat beslut om en tillfällig utlänningslag som bland annat säger att alla asylsökande som genomför gymnasiestudier ska få ett permanent uppehållstillstånd och stanna i landet, om de får en fast anställning inom 6 månader efter avslutade studier. Ett krav som var mer än tufft redan under normala förhållanden och nu i Coronatider nästan omöjligt att uppnå. Arbetslösheten bland unga stiger medan regeringen diskuterar försämringar i anställningstryggheten, för alla på arbetsmarknaden, genom förändringar av LAS. Fasta heltidstjänster är numera allt ovanligare på svensk arbetsmarknad.
Av de, från sommarskolan 2018, som fortfarande studerar läser över hälften vårdlinjen. Utbildningar som vi vet att välfärden har behov av att anställa. Oavsett vilken linje de unga studerar måste det vara orimligt tufft att inte veta om du får stanna eller skickas med ett plan till ett okänt land. Föreningen 18 plus i Knivsta har här, sedan 2017, varit ett ovärderligt stöd på många olika plan som till exempel boende, juridisk hjälp, läxläsning och körkortsutbildning. Men framför allt på det medmänskliga och humanistiska planet som värdfamiljer åt ungdomarna.
Sverige har skrivit under samtliga internationella konventioner som förknippas med de mänskliga rättigheterna. Det är därför helt obegripligt att det finns en majoritet bland de politiska partierna i riksdagen som vill införa en lagstiftning som går stick i stäv med dessa internationella konventioner. Den så kallade Flyktingkonventionen tappar sin betydelse och kraft när människor på flykt omnämns vara migranter istället för skyddsbehövande flyktingar. Det är inte längre tal om hjälp, skydd och stöd utan de som tvingas lämna sina länder skall göra rätt för sig. Det finns ett osunt krav på tacksamhet i hela debatten.
I Sverige har vi under en lång period stått för solidaritet och rättvisa. Vi arbetar med värdegrunder i skola och arbetsliv som talar om allas lika värde. Vi har betonat vikten av individens makt över sina egna liv. Det är olustigt och osmakligt att detta inte längre skall gälla alla. En del skall stängas ute. Att de mänskliga rättigheterna medvetet urholkas på sätt som nu sker är fullständigt oacceptabelt och ovärdigt Sverige. Jag var stolt att bo i ett land som folk ville fly till. Nu flyr färdigutbildade ungdomar från Sverige för att försöka skapa sig en framtid någon annan stans.
Jag imponerades, på sommarskolan för två år sedan, över de ungas hunger att vilja lära sig hur Sverige fungerar och samtidigt vara brickor i ett politiskt spel där villkoren för individen förändras över en natt genom en åldersuppskrivning, ett avslag på asylansökan eller ändrade villkor för kommunen man bor i. Att inte veta om jag får börja skolan om två veckor, inte veta var jag ska bo nästa natt eller i värsta fall inte veta om jag får stanna i landet måste vara fruktansvärt jobbigt. Trots det såg jag ett gäng glada och positiva ungdomar som hade drömmar och framtidstro. Jag hoppas verkligen att regeringen snarast förstår vinsten och humanismen med att låta dessa resursstarka individer få chansen att bli en långsiktig tillgång i vårt samhälle. Ingen ska behöva fly från Sverige.
Ge de unga permanenta uppehållstillstånd nu. Vi behöver varandra.
Christer Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta
Liv Beckström skriver i Arena om behovet av att stötta ”generation Corona” som nu är på väg ut i vuxenlivet. Ett vuxenliv som skjuts på framtiden för allt för många.
Efter månader av distansundervisning har många i »generation Corona« tappat hoppet om en ljusnande framtid, innan den ens har börjat. Nu måste generation vuxen ta sitt ansvar.
Blir man vuxen senare i dag än förr? Frågan ställs i en artikelserie i DN. Åldersgränsen när man blir ekonomiskt självständig har för »unga vuxna« skjutits framåt flera år. Att börja jobba, hyra en liten lägenhet, kanske köpa en begagnad bil, utan föräldrars inblandning var inget oöverstigligt projekt för en 19-åring för 30 år sedan. Men för »generation Corona«, är hindren, via samhällets ojämlika utveckling, betydligt högre. Pandemin har gjort frigörelsen ännu svårare.
Unga drabbas värst av arbetslösheten, som på kort tid ökat från 9 till nära 11 procent, samtidigt som bara hälften så många sommarjobb anmälts som året innan. I en intervju i SVD pekar LO-ekonomen Torbjörn Hållö på något nytt under Coronakrisen: Arbetslösheten sprider sig även bland unga från medelklassen.
Så det är inte konstigt att gruppen, som redan innan anses vara en ångestfylld och pessimistisk generation, ser allt mörkare på sina framtidsmöjligheter. «Vad är poängen?«, undrar studenten Hannah Löf-Makuch. I Agenda den 31 maj berättade hon om tappad motivation och pausade planer när Coronapandemin sätter vuxenlivet på vänt.
Omkring 350 000 gymnasieungdomar har läst halva vårterminen på distans. Många som nu fått sina slutbetyg oroar sig för att betygen inte räcker för att plugga vidare, samtidigt som 50 000 fler än tidigare sökt till högskola och universitet. Hannahs sommarjobb i klädbutiken försvann. Olle Remmare, som gått restauranglinjen, blev av med tre möjliga jobb och kan inte flytta hemifrån som han tänkt.
»Man måste nu tänka på vilka jobb som finns kvar efter denna pandemi och välja utbildning efter det« säger en 19-årig flicka i rapporten ”Gymnasieelver och Corona” från Ungdomsbarometern. Mest positiva är de som gått något av de yrkesinriktade programmen, som visat sig ge bättre framtidsutsikter för dem som inte vill plugga vidare. Eftersom framtida inkomster i hög grad bestäms av gymnasieutbildningen har en förlorad sjättedel, drygt halva vårterminen, rimligtvis betydelse för både deras egen och Sveriges framtid.
Statsepidemiolog Anders Tegnell tog upp gymnasiestängningen i Rapport (3 juni) när han talade om sådant som kunnat göras bättre: »Gymnasieskolorna: Möjligen hade den stängningen liten effekt, då hade man inte gjort det om man vetat det innan.«
Eftersom arbetsmarknaden i stort sett rensats på alla extrajobb och vikariat som hållit många ungdomar sysselsatta måste stat och kommuner, liksom regioner, kompensera för det. Med sommarjobb, sommarskola och betald praktik. Regeringen och stödpartiernas satsningar på bland annat fler utbildningsplatser, sommarkurser, och sommarjobb, är vällovliga men de 180 miljoner som hittills reserverats för att kommunerna ska ordna sommarjobb ska räcka till väldigt mycket:
unga som avslutat årskurs nio,
unga i gymnasieutbildning,
ungdomar som samma år avslutat sin gymnasieutbildning,
samt ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret.
ungdomar »som annars kan ha svårt att finna sommarjobb på egen hand ska prioriteras«.
Med tanke på att det handlar om runt 400 000 ungdomar säger det sig självt att dessa pengar inte förslår, utan satsningen behöver allra minst 600 miljoner. Sedan coronapandemin bröt ut har omkring 220 miljarder betalats ut i stöd, via statliga krispaket. Ytterligare 125 miljarder har använts till bland annat a-kassa och sänkta löneskatter. Varför då snåla med viktiga investeringar i Sveriges framtida humankapital?
Ett sommarjobb skapar de rutiner och vuxenkontakter som behövs efter månader av isolering och är ett oerhört effektivt sätt att återge en ung människa hennes tillit och framtidstro.
För de runt 85 000 som i vår tog sin examen behövs mer än sommarjobb. Ett bra förslag framfördes i Agenda av elev- och studentrepresentanterna Ebba Kock och Mimmi Rönnquist: Ge Arbetsförmedlingen uppdraget att förmedla betald praktik. För som Ebba Kock framhöll: »Det här är inget sommarlov, det är resten av deras liv.« Vi kan inte ha ett perspektiv som bara sträcker sig fram till hösten när en hel Coronageneration riskerar att slås ut. Förslaget från LO:s ekonom Torbjörn Hållö om att låta unga som permitterats få studera med bibehållen A-kassa är också värt att begrunda.
Kanske kommer krisen även att medföra att dagens gymnasister funderar i andra banor när det gäller framtida yrkesval?
Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern tycker att medelklassen behöver omvärdera vad som är bra utbildning. Statusen behöver höjas på andra utbildningar både på och efter gymnasiet. »Elektriker, plåtslagare, undersköterska. Många av de jobben är kassaskåpssäkra«, säger han i SvD. »Alla jag känner som är elektriker och rörmokare har familj, stadigt jobb. De åker på semester. De mår jättebra«, säger 20-åriga Kim, i samma intervju. Hon har själv tänkt om och satsar på en enklare, kortare utbildning.
Gymnasieskolan utgör basen för de ungas entré på arbetsmarknaden. Den fria etableringsrätten har inte lyckats se till att vi får de utbildningar som behövs, inte bara de som är populära.
Som Lars Stjernkvists aktuella utredning visar behöver styrningen av gymnasieskolan bli bättre om ungdomarna ska ha likvärdiga möjligheter i hela landet att utbilda sig till de jobb som efterfrågas. Vi behöver också fler vuxna i arbetslivet som bryr sig om andras ungdomar och hjälper till med introduktion och mentorskap. Läget är exceptionellt.
Det är dags att ta ansvar och ge unga i »generation Corona« de chanser de behöver för att kunna klara sig i livet.
