Författare: chrjoh

Antecknat från Kommunfullmäktige 28 april 2021

Skrivet av chrjoh den 29 april, 2021. Postad i kommungruppen. Inga kommentarer till Antecknat från Kommunfullmäktige 28 april 2021

Skönsång inledde fullmäktigekvällen när ”Årets Knivstabo 2020” inledde genom att ge prov på det hon fått utmärkelsen för. Canilla Enskär bjöd generöst på både sig själv och sin musik och fick uppskattande applåder.

Det känns bra för politiker att kunna redovisa positiva nyheter. Klas Bergström (M) hade en sådan stund när han under punkten ”Kommunalråden informerar” kunde berätta om det prognosticerade kommunala resultatet för 2020 på ca 27 miljoner plus. Han följde upp med att berätta om en av kommunens just nu största frågor, nämligen den framtida avloppshanteringen. Efter sommaren ska frågan upp för ett skarpt beslut. Anslutning till Käppala eller annat alternativ?

Interpellationer
Resursskola för barn med autism
Synnöve Adell från KD hade skrivit en initierad interpellation: ”Om resursklass för barn med autism i åk 1-3”, och den var riktad till Utbildningsnämndens ordförande Bengt-Ivar Fransson (M). Adell saknar resursklass för barn i åk 1 – 3. Hon undrade hur många barn vi har i Knivsta i den åldern som har autism och hur vi säkerställer att de får det stöd de behöver?

-Klart vi tittar på denna fråga så barnen får rätt stöd, svarade Fransson. Vi är uppmärksamma på frågan, men forskningen har inte helt klarlagt om det alltid är bra med resursklass. Man måste titta på de individuella förutsättningarna. Det är viktigt att vi gör det som är bäst för varje enskilt barn. Genom våra särskilda undervisningsgrupper och våra individuella anpassningar så ger vi redan i dag ett bra stöd till dessa elever.

Interpellation om tillitsbaserad styrning
Pontus Lamberg (KD) ville veta varför tillitsbaserad styrning ska införas och varför just nu?

-Tillitsbaserad styrning sätter brukaren i centrum, svarade Kerstin Eskhult (C) ordförande i Socialnämnden. Brukare och medarbetare kommer tillsammans överens om vad som ska utföras. Det blir förbättringar både för medarbetaren och brukaren, sade Eskhult och undrar varför KD gnäller över förbättringar?

-Vänsterpartiet har under lång tid varit för ökad valfrihet i såväl äldreomsorgen som hemtjänsten, sade Christer Johansson (V), och vi gläds åt att denna valfrihetsreform är på väg att genomföras. Vi vill bort från New public management och detaljstyrning av allt som genomförs. Istället vill vi se en äldreomsorg där personalen ges tid att möta de äldres önskemål, där valfrihet råder över innehållet i det utförda, istället för att räkna minuter på utförda tjänster. Det menar vi är ”Verklig valfrihet”.

-Detta är ”Fritt valt arbete” menade Björn Owe Björk (KD), som inte alls trodde på tillitsbaserad styrning.

-Ni är avundsjuka på att inte ni var först med detta, medan jag är stolt, glad och nöjd över förändringen av styrmodell, replikerade Kerstin Eskhult.

Revisionsberättelse och granskning av årsredovisning
Det är ibland svårt att tillfredsställa revisorer. Trots ett år då kommunen gått med plus så flaggade revisorerna för att ekonomin är dålig och såg en möjlig låneskuld på 2 700 miljoner år 2027.

-Den kommunala ekonomin är just nu dopad, sade Ronny Hellström (SD) som är revisorernas ordförande, och menade att det är på grund av statsbidrag och exploateringsintäkter som resultatet är gott. Skatteintäkterna täcker inte kostnaderna, varnade han. Ekonomin är kommunens enskilt största utmaning.

Verksamhetsberättelse och årsbokslut
Trots revisonens oro uttryckte den styrande majoriteten optimism inför framtiden. I kvällens längsta debatt inledde kommunstyrelsens ordförande.

-2020 har kommunen gjort det bästa resultat sedan kommunen bildades, kommenterade Klas Bergström (M), och prognoserna för 2021 och 2022 ser goda ut. Vi har gjort ett starkare år än vi hade uppdrag att göra med ett resultat på nästan 39 miljoner kronor, dvs ett överskott på 3,3 procent. Statsbidragen har vi bland annat fått för att motverka effekterna av krympande skatteintäkter. Och låneskulden har minskat och kommer att fortsätta minska enligt vad vi kan bedöma idag.

-Vänsterpartiet gläds åt det ekonomiska resultatet och att nio av elva uppsatta mål helt eller delvis har nåtts, precis som vi gläds åt att folk vill flytta till vår kommun, kommenterade Christer Johansson.

Vidare nämnde Christer att
-Förutom de normala utmaningarna med att i rätt takt skapa välfärdens infrastruktur har majoriteten haft en pandemi att ta hänsyn till. Trots det har vi under året bland annat: invigt den efterlängtade ishallen, startat LSS-boendet Tegelparken i egen regi, förbättrat framkomligheten för biltrafik med nya vägar och rondeller och antagit styrdokumentet ”Stadsbyggnadsprinciper och arkitekturpolicy” som styr kommunens framtida samhällsbyggnad. Våra förskolor har länets nöjdaste föräldrar där 94,6 procent är nöjda med omsorgen som helhet.

Ett enigt fullmäktige godkände den föreslagna verksamhetsberättelsen.

Fråga om ansvarsfrihet
Styrelser, ledamöter och nämnder beviljades ansvarsfrihet för 2020 av fullmäktige.

Hemställan om att ingå borgen för Knivstabostäder
Utan debatt beslutade kommunfullmäktige att gå på kommunstyrelsens förslag och bevilja borgen för Knivstabostäder AB. Det betyder att Knivstas allmännyttiga bostadsbolag kan fortsätta de påbörjade planerna för fler offentliga hyresrätter i kommunen.

Förbud att vistas på särskilt utpekade platser
Kommunerna har genom ny lagstiftning getts möjlighet att stänga vissa platser – i Knivsta badplatserna Brunnbybadet, Särstabadet och Eda badplats – om pandemin skulle ta fart. Kommunstyrelsens ordförande föreslås ge möjlighet att fatta snabba beslut om det skulle bli aktuellt. Politiken understryker att beslut av den här typen bara ska fattas i absoluta nödfall.

Revidering av mål och budget 2021 med anledning av Covid 19
Förslaget innebär särskilda satsningar för att stödja det lokala samhället. Förstärkning i form av ekonomiskt stöd till sommarjobb för ungdomar och till företag och föreningsliv. Samtliga partier yrkade bifall och menade att detta var ett mycket bra förslag. Kvällen avslutades således i enighet.

Sammanfattat av
Maria Fornemo
ersättare i KF och vice ordf. i UN

Se hela sammanträdet i efterhand via denna länk

Så gör vi Knivsta till en bättre kommun

Skrivet av chrjoh den 24 april, 2021. Postad i insändare. Inga kommentarer till Så gör vi Knivsta till en bättre kommun

På UNT Debatt lördagen den 24 april.

Det har nu gått drygt två år sedan den pragmatiska majoriteten tog över ansvaret för kommunen, skriver företrädare för Knivstas styre.

I vår majoritet ingår partier som aldrig har suttit i majoritet och partier som alltid gjort det. Det som förenar oss är att vi känner ansvar för kommunens stabilitet och utveckling.
Vad har då hänt i kommunen? Tar man en promenad i Knivsta eller Alsike kan man se att det är en hel del. I den trivsamma småstaden växer verksamheter fram med caféer och butiker. Tyvärr kan vi ännu inte riktigt njuta av detta fullt ut eftersom en pandemi fortfarande håller samhället i sitt grepp. När vi kommer ut ur detta hoppas vi ändå att verksamheterna kan blomstra.

Listan på vad majoriteten hittills har genomfört är hundra punkter lång. Hela listan kommer publiceras på majoritetspartiernas hemsidor och/eller facebooksidor.

Några saker från den digra listan väljer vi att lyfta här. Vi börjar med ett ”Coronapaket”, ett stödpaket till företag och föreningsliv i Knivsta samt till fler sommarjobb till kommunens skolungdomar. Att det är möjligt beror på en stabiliserad ekonomi som 2020 levererade det bästa ekonomiska resultatet i kommunens historia. Prognosen för både 2021 och 2022 är också positiv. Det gör att vi även kan återställa skatten till 2018 års nivå genom skattesänkning 2022 med 60 öre.

Vi har utvecklat kommunens medborgardialog bland annat med en medborgarpanel som redan har givit mycket input för det fortsatta arbetet med kommunens utveckling. I sommar planerar vi att utöka medborgardialogen ytterligare kring Stadsutvecklingsstrategi – 2035 där vi fokuserar på de två nya hållbara stadsdelarna i Knivsta och Alsike intill nuvarande och framtida stationslägen.

Hållbarhet är i ständigt i fokus. Vi arbetar med styrning och ledning enlighet Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål i kommunens verksamheter. Vi är medlemmar i Glokala Sverige som samlar kommuner och regioner i hela landet i deras hållbarhetsarbete.

Knivsta rankas som en av landets tryggaste kommuner att bo i. Vi har antagit ett trygghetspaket för att ytterligare öka tryggheten i vår kommun, bl.a. i samarbete med Polisen.

Ett förändringsarbete med inriktning på att arbeta smartare och enklare pågår och beräknas under mandatperioden ha minskats kommunens kostnader med cirka 100 mkr. Vi har bland annat välkomnat Herbert till kommunen. Herbert är en robot som arbetar dygnet runt veckans alla dagar i olika processer. Han har även fått en ny kollega Kim som ni träffar om ni går in på vår hemsida och vill ”chatta”.

Vi fem partier fortsätter utveckla Knivsta enlighet med fyrspårsprogrammet och den arkitekturpolicy och det gestaltningsprogram som kommunen tagit fram med riktlinjer för hur vi vill att den trivsamma småstaden ska utvecklas. Två nya naturreservat, i Ängbyskogen och Kölängen, är också på väg fram för beslut inom kort.

Socialnämnden har nu en ekonomi i balans för första gången på många år och har gjort en översyn av riktlinjerna för biståndsbedömningar. Nämnden har även beslutat införa tillitsbaserad styrning inom hemtjänsten och ökat kvaliteten, inom Råd och stöd, genom att minska antalet konsulter till förmån för egna medarbetare.

I skolan genomförs successivt att varje elev ska ha en dator eller läsplatta under sin skoltid. Inom förskoleverksamheten finns länets nöjdaste föräldrar i Knivsta kommun.

Listan är mycket längre än så. Men sammanfattningsvis har vi lagt stort fokus på att utveckla och förbättra kommunen och ägnat mindre tid åt destruktiv polemik. Vårt majoritetsarbete är inriktat på praktiska resultat för kommunens bästa och är öppna för samtal och samverkan med alla partier som vill lägga energin på utveckling istället för polemik.
I så fall kan Knivsta kommun bli undantaget i en värld där tonläget ständigt skruvas upp allt mer.

För Fempartimajoriteten
Klas Bergström, gruppledare (M)
Boo Östberg, gruppledare (C)
Claes Litsner, gruppledare (S)
Kerstin Umegård, gruppledare (MP)
Christer Johansson, gruppledare (V)

Bilaga med 100 punkter som planeras eller genomförts under mandatperioden

Vi måste välja mellan tillväxt och välfärd

Skrivet av chrjoh den 22 april, 2021. Postad i insändare. Inga kommentarer till Vi måste välja mellan tillväxt och välfärd

Från UNT Debatt den 21 april 2021

Ett för stort fokus på tillväxt går ut över både miljön och vårt välbefinnande, skriver Christer Sanne och Lars Rydén

En ekonomi tillbaka i ”normala banor” efter pandemin betyder för de allra flesta ekonomisk tillväxt. Men den leder inte dit vi vill. I världens rika länder har tillväxten blivit ”oekonomisk”. Förr var den ett löfte om ökat välstånd men också ökad välfärd: både mer välfärdstjänster som vård, skola, omsorg och bättre miljö och mer fritid. Nu har skadorna blivit större än nyttan. Därför måste vi, lite hårdraget, välja mellan tillväxt och välfärd.

Kritiken mot tillväxten är gammal. I Sverige skrev Hans Palmstierna om Plundring, svält, förgiftning 1967. Romklubbens Tillväxtens gränser 1972 varnade för att ökad produktion och konsumtion skulle leda till ackumulerade föroreningar, resursbrist, social oro och en kollaps efter sekelskiftet.

Ekonomer och politiker världen över invände. I en anda av teknikoptimism och ”ekomodernism” hävdar man än i dag att det går att göra en frikoppling (decoupling) mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Men ingen har lyckats med det även om Sveriges fossila utsläpp har minskat (men långtifrån åtagandena från Parisavtalet). Och de ”biogena” utsläppen – från skogsbruket – har ökat kraftigt. Sveriges ekologiska fotavtryck är bland de högsta i världen – det skulle behövas fyra jordklot om alla skulle leva som vi. Nästan överallt är det övergripande målet fortfarande ökad bruttonationalprodukt – alltså tillväxt. Den fixeringen har historiska skäl men beror också på ideologiska skygglappar, särintressen och inte minst på problemet att klara välfärdens åtaganden.

Särskilt för ett fattigt land är det viktigt att produktionsförmågan växer. Även Sverige behövde en gång tillväxt. Folk fick råd till ett bättre liv och staten kunde erbjuda skola och sjukvård och en tryggad ålderdom. Men sådana konkreta mål förvandlades efter hand till en allmän strävan efter ”tillväxt”. Tanken blev att ”tillväxt är bra – därför ska vi göra allt som kan gynna tillväxten”. Att få människor att arbeta mer blev särskilt viktigt. Näringsliv, borgerliga och socialdemokrater förenades kring ”arbetslinjen”.

Men tillväxt är inte ett allmänintresse som gagnar alla utan ett särintresse. Den irländske ekonomen Richard Douthwaite skriver i The Growth Illusion om hur ”ekonomisk tillväxt gjort några rika, många fattiga och äventyrar vår jord”. Några tjänar på tillväxt, för många låntagare ingår det i kalkylen. Tillväxten försvaras också med föreställningen om en ”cykelekonomi” där vi måste trampa på för att inte tappa balansen. Men en lång rad länder har haft så kallad negativ tillväxt (det vill säga fallande BNP) utan att kollapsa. Peter Victor har visat att den kanadensiska ekonomin kan ställas om till nolltillväxt utan allvarliga problem och Mikael Malmaeus har upprepat hans studie för svensk ekonomi.

Flera forskare i Sverige hävdar att med mer hållbara vanor och tekniska framsteg skulle vi kunna leva på svensk 80-talsstandard (fast med framtidens teknik!) och ändå ha hyfsat ”hållbara” resursuttag. Samtidigt måste man tackla den ökande ojämlikheten i Sverige som också visar sig i miljöbelastningen: i dag är den enligt Oxfam tio gånger större för de rikaste än låginkomsttagare.

I ett samhälle utan tillväxt kan företag naturligtvis ändå växa. Investeringar behövs för att ställa om till fossilfritt och miljöriktigt. Men det är avgörande att de leder till en omställning till bättre hållbarhet, inte till större volymer. Konsumenternas val och vanor är också viktiga för att minska miljöbelastningen.

Men hittills har vi inte ändrat något där det skulle betyda mest: i förvärvsarbetandet. Det mesta arbetet blir allt effektivare tack vare den tekniska utvecklingen – som vi naturligtvis ska bejaka – men när produktionen ökar ger det också större utsläpp och resurskrav. Det är ”effektivitetsfällan”. Vi kan göra som på 1900-talet: förkorta arbetstiden steg för steg. Då sågs mer fritid självklart som ökad välfärd. Även i dag tycks många längta efter det. De flesta svarar i enkäter att de hellre vill ha kortare arbetstid än högre lön. Mer fri tid betyder alltså både en mer tillfredsställande livsstil och ett hållbarare samhälle.

Men många nödvändiga arbetsuppgifter som innebär att ge av sin tid kan inte effektiviseras på samma sätt. Dit hör välfärdstjänsterna: vård, skola, omsorg (och även kultur och många personliga tjänster, till exempel frisörer). Ett mantra i politiken har länge varit att vi ska satsa på sådana tjänster snarare än på prylar och resor. Eftersom de i Sverige i princip bekostas genom skatt på arbete, så försöker nästan alla partier tubba oss att arbeta mer. Det är arbetslinjen. Tanken är att ju mer vi arbetar, desto mer lön och desto mer skatter till välfärdstjänster.

Men detta är tyvärr en felsyn. Med ökad produktion följer högre löner och då måste lönerna i välfärden också få stiga i samma takt. Därför ger inte arbetslinjen mer välfärdstjänster. Detta är tjänstedilemmat.

Vi går alltså en olycklig omväg eftersom de ökande lönerna mest går till ökad konsumtion av sådant vi egentligen inte behöver bara för att vi ska få det vi mest önskar, en bättre välfärd. Valet står mellan en ohållbar tillväxt i konsumtion och mer omfattande välfärdstjänster. Men det sista kräver en större del av löneutrymmet. Höjda skatter är dock ingen självklar valvinnare. Därför alla politiska skygglappar för tjänstedilemmat.

Det här kan också ses som ett dilemma ur ett individperspektiv: genom att vi arbetar för mycket – och för effektivt – kommer löneutrymmet att bli större än den ekologiskt möjliga konsumtionen. Såvida inte mer av utrymmet sätts av för den gemensamma välfärden.

Därför är ”normala banor” och mer tillväxt ingen väg framåt. Det som måste till är omställning. Vi behöver lika modiga politiker i Sverige som Island och Nya Zeeland där man i stället för tillväxt har lyft wellbeing i sin politik.

Christer Sanne, docent em, KTH, samhällsforskare
Lars Rydén, professor, Uppsala universitet

Bussföretaget sparkar skyddsombuden

Skrivet av chrjoh den 16 april, 2021. Postad i distriktet. Inga kommentarer till Bussföretaget sparkar skyddsombuden

Från Vänsterpartiet Uppsala läns webbplats

Mögelskadade lokaler och otrygga anställningar – det blev resultatet för bussförarna efter upphandlingen. Vid nyår tog Mohlins Bussar AB från Ljusdal över delar av busslinjerna i Knivsta, Uppsala, Tierp och Östhammar, och dessutom skolbusstrafiken i fem av länets kommuner genom ett avtal med Region Uppsala. Avtalet löper på åtta och ett halvt år och är värt minst 1,1 miljarder kronor. Peter Mårtensson, regionchef på Mohlins bussar, förklarade att avtalet skulle skapa en ”trygghet och långsiktighet när det gäller anställningsförhållanden” för den personal de anställde.

– Tyvärr fanns det inget i avtalet som sa att de skulle ta över befintlig personal i verksamheten, säger Sverker Åslund (V), ledamot i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden. Alla som varit tillsvidareanställda för att köra våra skolbussar och andra linjer tvingades söka om sina jobb och då bara få en provanställning med den osäkerhet som en sådan innebär. Det är som om de inte redan visat att de kan sköta sitt jobb!

Gun Fjellner, ersättare (V) i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, fyller i:
– Snart är den svenska arbetsmarknaden tillbaka på 1800-talet. Mohlins kör sina bussar på medborgarnas uppdrag och Region Uppsala har en skyldighet att se till att allt går rätt till.

Den ”trygghet och långsiktighet” som Mohlins Bussar utlovade rådde bara drygt tre månader. Företagets personalpolicy har på ett inte alltför smickrande sätt återgivits i Upsala Nya Tidning. Arbetsgivaren uppmanar de anställda att se till att facket går med på begränsning av raster, annars kan deras tjänstgöringsgrad minska. Lokalerna för bussdepån i Knivsta finns i en allvarligt mögelskadad fastighet och facket vittnar om att ersättningsbaracker saknar avlopp och rinnande kallt och varmt vatten.

– Förare som försökt rätta till missförhållanden på arbetsplatsen har sagts upp, och områdeschefen har såvitt det går att bedöma försökt efterforska källor, vilket strider mot efterforskningsförbudet, menar Sverker Åslund. Jag har därför lämnat in en interpellation till regionfullmäktige där jag frågar Trafik- och samhällsutvecklingsnämndens ordförande Johan Örjes (C) hur han ser på de uppgifter som kommit fram i UNT:s granskning, och vad regionen kan göra för att åtgärda dessa missförhållanden.

Mer pengar till Knivstas äldreomsorg tack vare Vänsterpartiet

Skrivet av chrjoh den 7 april, 2021. Postad i kommungruppen. Inga kommentarer till Mer pengar till Knivstas äldreomsorg tack vare Vänsterpartiet

Den svenska äldreomsorgen har under allt för lång tid varit nedprioriterad med tuffa besparingar. Knivstas nuvarande majoritet har jobbat för att ändra på det. Knivstas äldreomsorg stärks nu på flera fronter, med ”heltid som norm” inom hela verksamheten och ”tillitsbaserad styrning av hemtjänsten”. Tack vare Vänsterpartiets arbete i riksdagen får nu Knivsta vara med och dela på två miljarder för att minska andelen timanställda.

I slutet av 2020 kom regeringens Coronakommission med sin rapport om äldreomsorgen. Den riktar otroligt hård kritik både mot den sittande regeringen och mot tidigare regeringar för hur de under årtionden nedprioriterat äldreomsorgen. Kommissionen är tydlig med att arbetsförhållandena och anställningstryggheten inom äldreomsorgen måste förbättras. En ökad personalkontinuitet skulle stärka kvaliteten och öka tryggheten i omsorgen då det förbättrar möjligheten till goda relationer mellan de äldre och personalen.

Här behövs fler tillsvidareanställningar istället för timanställningar, så att fler orkar och vill arbeta kvar inom äldreomsorgen. Det förstärker i sin tur kontinuiteten ytterligare. För att få fler att vilja söka anställning inom hemtjänsten och därmed öka kontinuiteten behöver de ofrivilliga delade turerna motverkas och på sikt avskaffas.

Med Vänsterpartiets miljardsatsning på äldreomsorgen ges nu äldreomsorgen i Knivsta möjlighet att öka takten för förbättrade arbetsvillkor. Med färre timanställda och bättre arbetsvillkor kan vi ta viktiga kliv till en bättre och tryggare äldreomsorg.

Fredrik Rosenbecker (V) ledamot i SN
Christer Johansson (V) gruppledare

Verklig valfrihet – Välkommen hemtjänstreform i Knivsta kommun

Skrivet av chrjoh den 25 mars, 2021. Postad i föreningen. Inga kommentarer till Verklig valfrihet – Välkommen hemtjänstreform i Knivsta kommun

Vänsterpartiet Knivsta är glada för den reform som man genom gott samarbete inom fempartimajoriteten nu är med och genomför. Majoriteten i socialnämnden, SN, bestående av V, S, C och M, har gett förvaltningen i uppdrag att inom hemtjänsten införa tillitsstyrning. Vi hoppas och verkar för att fler verksamheter ska följa.

Under de senaste årtiondena har offentlig sektor använt styrmetoder med ursprung i det som kallas New Public Management. Man styr med mätbara mål uppifrån och rapportering nerifrån, inte olikt ett löpande band som oavsett vilket ska leverera och inrapportera ett uppifrån förutbestämt antal enheter vid dagens slut. Inte oväntat leder sådan styrning – ibland ner på minutnivå – till tidsödande internrapportering samt minskad tillit till de anställdas yrkeskunskap och förmåga att anpassa arbetet efter aktuella behov. Stödsystem blir lätt styrsystem som minskar personalens inflytande över arbetet som utförs och användarens över tjänsten som efterfrågas. Att arbetsmiljön försämras när makten över det egna arbetet minskar är välkänt.

Mot denna bakgrund tillsatte regeringen 2016 med stöd av riksdagen Tillitsdelegationen i syfte att utveckla och sprida kunskap om en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Med utgångspunkt i delegationens slutbetänkande ger nu Vänsterpartiet och de andra partierna i majoriteten i socialnämnden förvaltningen i uppdrag att införa tillitsstyrning inom hemtjänsten.

Personalens inflytande ska öka och deras yrkeskunskap och kompetens ska bättre tas tillvara i mötet med användarna. Samtidigt ska tidsödande internrapportering minska och tid frigöras att utföra mer av det arbete som är verksamhetens syfte. Särskilt glada är vi därför att vårt vallöfte om verklig valfrihet – att få mer makt över innehållet i det som utförs, inte bara vem utföraren är anställd av – infrias. Ibland har vi kallat det ”guldkant i tillvaron”, vilket betyder att om man en dag vill ta en kopp kaffe på balkongen med kommunens personal, så ska det vara möjligt.

Styrelsen
Vänsterpartiet Knivsta

Rapport från Kommunfullmäktige den 17 mars 2021

Skrivet av chrjoh den 17 mars, 2021. Postad i kommungruppen. Inga kommentarer till Rapport från Kommunfullmäktige den 17 mars 2021

När Knivstas kommunfullmäktige inleds den 17 mars 2021 står halva solen redan under horisonten här i Knivsta. Övergången till natt dröjer ännu tre kvart, under vilka kommunfullmäktigesammanträdet kommer hinna få upp ångan. Mötet har öppnats – för andra gången i kommunens historia av en kvinnlig ordförande – och upprop har hållits. Dagordningen har fastställts och vi har bland annat fått information om och av Upplandsstiftelsen. Pandemin har fått fler att ge sig ut på Upplandsleden, förmodat i huvudsak medan det är ljust ute och inte som nu när mörkret har hunnit sänka sig och vi kommit till punkterna ledamöternas frågor och därefter interpellationer. Nu jagar oppositionen majoriteten. En duktig opposition ska hålla majoriteten på tårna, också när som nu är fallet kommunekonomin går bra.

Kommunalråden informerar
Klas Bergström (M) informerar om kommunens ekonomi, som är god. Enligt bokslutet för 2020 gick kommunen plus med 38,8 miljoner och hela kommunkoncernen gjorde ett överskott på 68,2 miljoner. Prognosen för 2021 pekar på ett plus på fem miljoner bättre än budget, totalt plus 16,2 miljoner. Mycket beroende på ett bättre skatteunderlag än beräknat.
Oppositionskommunalrådet Lennart Lundberg (KNU) visade en film på ett tåg som rullade i fem sekunder. När SJ aviserar att sluta köra i Mälardalen är sträcken Stockholm – Uppsala undantagen fick vi veta. Så SJ blir kvar och dessutom skulle det bli ännu ett tåg från Uppsala till Örebro som kommer passerar Knivsta. Med fler tåg är det säkert bra med fler spår.

Fråga om antal småhus
Lennart Lundberg (KNU) inleder jakten med en fråga på ämnet andelen nybyggda småhus. Det är en punkt där kommunen inte riktigt nått upp till det mål man satt. Klas Bergström (M) får frågan om han verkar för att öka antalet nybyggda småhus. Det gör Klas.

Interpellation om ekonomisk hushållning
Björn-Owe Björk (KD) öppnar sedan interpellationsdebatten med en fråga om god ekonomisk hushållning. Kommer kommunen införa ett lånetak? Ja, kommunen har redan ett lånetak. Lån per invånare har förvisso ökat under senare tid, men det beror till stor del på investeringen i CIK, som KD själva var med och beslutade om. ”Walk the talk KD” tyckte Klas. Christer Johansson (V) kopplade den minskande låneskulden per invånare när kommunen får fler invånare, till KD:s motstånd mot inflyttning till kommunen. Det blev lite ”walk the talk-känsla” där också. Man kan ha olika synpunkter i sakfrågan, men klart är att samspelet mellan opposition och majoritet fungerar.

Detaljplan Södra AR etapp 1
Vid det här laget är det djupt nattmörker ute och detaljplanen för Södra Ar etapp 1 ska antas. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för verksamheter inom bl.a. industri, kontor, idrottsanläggningar, vård och restauranger. Rymdindustri vore roligt om det omnämndes, nu när regeringen satsar på rymdnationen Sverige, men det var inget som dryftades av ledamöterna. Det var dock inte på grund av denna brist som det beslutades att återremittera detaljplanen, utan av mer jordnära skäl såsom att ett domslut ska beaktas igen. Detaljplanen kommer återkomma vid ett senare tillfälle, med eller utan omnämnande av rymdindustri. Kom bara ihåg vem som först siktade på stjärnorna i rymdkommunen Knivsta. Mvh (V).

Ny kommunkoncern och omarbetade ordningsföreskrifter
Så till frågan om att möblera om i kommunkoncernen; skapa en ny kommunkoncern och flytta runt tillgångar i en mer ändamålsenlig organisation. Den intresserade hänvisas med fördel till handlingen, diarieförd som KS-2021/81. Det beslutades att göra så. Därefter reviderades ordalydelser i lokala ordningsföreskrifter efter ett beslut hos Länsstyrelsen.

Svar på motion om handlingsplan för hedersrelaterat våld och förtryck
Liberalerna har lämnat in en motion om att upprätta en handlingsplan för hedersrelaterat våld och förtryck. Lotta Wiström (L) läste upp motionen och gav exempel. Både socialnämnden och utbildningsnämnden har lämnat in yttranden i vilka man svarar att frågan redan hanteras i antagna mål och riktlinjer, varför man inte anser att ytterligare dokument behövs. Det råder ingen tvekan om att förslaget från (L) är välvilligt, men ökar tydligheten med fler dokument eller är det bättre med färre dokument? Kommunfullmäktige beslutade mot den bakgrunden att avslå motionen och med det gick kommunfullmäktige vidare till dagens sista och i dagarna högst aktuella fråga; ersättningsreglementet.

Tillsättande av ersättningsberedning
Kommunfullmäktiges presidium har genom ordförande Britt-Louises (S) försorg lagt fram förslaget att tillsätta en beredning för revidering av ersättningsreglementet. (C) var också tidigt på bollen, fast i kommunstyrelsen. I vilket fall så får behovet av en revidering anses ha blivit tydligt i dagarna, då vi sett hur nuvarande regler medgett avgångsvillkor för politiker som är en bra bit generösare än vad som är vanligt på arbetsmarknaden. Allt som sker enligt regelboken är inte automatiskt lämpligt, och när så är fallet behöver reglerna ändras. Så kommer nu i någon mån ske för kommunfullmäktige beslutade att tillsätta beredningen. Vi följer med spänning vilka förändringar den kommer föreslå.

Valärenden
Som avrundning denna gång bjöd valnämnden på entlediganden och tillsättningar av ledamöter i diverse organ, vilka inte listas i detalj här. Peter Evansson (S) avtackades därefter som slutkläm innan KF förklarades avslutat. Det är åtta timmar kvar till soluppgång i Knivsta. Precis lagom för en god natts sömn. Imorgon börjar beredningen arbeta med ersättningsreglementet.

Fredrik Rosenbecker (V)
ersättare i kommunfullmäktige

8 mars 2021 – Tidningen

Skrivet av chrjoh den 8 mars, 2021. Postad i föreningen. Inga kommentarer till 8 mars 2021 – Tidningen

Ett rättvist samhälle är möjligt

Inför 8 mars 2021 har Vänsterpartiet Knivsta gett ut en tidning som delats ut till ett antal hushåll i centrala Knivsta och delar av Alsike. Har du tur kanske det finns ett exemplar kvar i kommunhuset. På hyllan mellan biblioteket och Café Hörnet.

I år är det 100 år sedan införandet av kvinnlig rösträtt. Vi feminister har vunnit många segrar. Men ojämställdheten och kvinnoförtrycket påverkar fortsatt kvinnors liv varje dag. Vi har förslagen som utjämna skillnaderna mellan kvinnor och män.

Då vår ekonomi inte räckte att dela ut papperstidningen till alla hushåll och exen i kommunhuset inte räcker till er alla, kommer här en digital upplaga.

8 mars 2021 – Tidningen

Christer Johansson
ordförande

Egen regi blev ett lyckosamt recept

Skrivet av chrjoh den 7 mars, 2021. Postad i föreningen. Inga kommentarer till Egen regi blev ett lyckosamt recept

Om vinsterna med att ”ta hem” privat verksamhet till egen regi.

Vänsterpartiet har i Knivsta under många år verkat för att minska på kostnader för privata alternativ och inhyrda konsulter. Nu har socialnämnden och det majoritetssamarbete Vänsterpartiet ingår i genomfört flera aktiviteter som gjort det bättre för unga Knivstabor och andra som behövt stöd av socialtjänsten. I stället för dyra placeringar på privata LSS-boenden finns nu sådan verksamhet i kommunal regi på hemmaplan. En vinst såväl för skattebetalarna som de kommuninvånare som numera får det stöd de behöver i sin hemkommun.

Enheten för barn och unga gick in i året 2020 med en hög personalomsättning och en hög andel inhyrda bemanningskonsulter. Med en tydlig strategi för ökad stabilitet har arbetsvillkoren förbättrats, personalomsättningen minskat och behovet av konsulter upphört. Inga konsulter finns nu kvar i enheten.

Den 10:e augusti öppnades Tegelparken, som är en servicebostad enligt LSS i kommunal regi, med plats för 8 boende. Boendet har möjliggjort för flera kommuninvånare att flytta tillbaka till Knivsta. Utökad samverkan mellan stödboendet, Råd och Stöd samt enheten för Barn och Unga har även möjliggjort för fler unga att få stöd på hemmaplan, i en medveten satsning för att minska behovet av externa HVB-hemsplaceringar.

Jag är en av dem som ser resultatet av dessa satsningar i min egen vardag, då min son nu får bo nära sin mamma och sin pappa. Han får bo i den kommun där han är uppväxt och känner sig trygg, och på ett boende där inte vinstintressen styr hans vardag, utan hans önskemål och behov.

Maja Erkstam
Vänsterpartiet Knivsta

Arbetsvillkoren i välfärden

Skrivet av chrjoh den 6 mars, 2021. Postad i föreningen. Inga kommentarer till Arbetsvillkoren i välfärden

Om behovet av att rätta till systemfelen i äldreomsorgen.

Under föregående år (2020) har det i olika media hörts kritik mot en utebliven lockdown, och brist på beslut om användande av munskydd. Detta för att hitta en ansvarig att skylla mängden döda för.

Vänsterpartiet har varit en av få röster som ifrågasatt villkoren för de som utan skyddsutrustning tog emot första vågen av smitta på landets äldreboenden. Omsorgsanställda som i många år påtalat brister inom en allt mer underfinansierad äldreomsorg och hemtjänst har sagt detsamma. I dag besöker personalen från hemtjänsten tre gånger så många äldre som för trettio år sedan. Samtidigt konstaterar vi att på boenden där personalens villkor har varit sämre, där det finns fler utan utbildning och där fler har timanställningar istället för fasta anställningar på heltid, har dödstalen varit högre.

Hur har det kunnat bli så i landet som varit en förebild med sin kvalitativa välfärd? Starka lobbyister har i många år varnat för välfärdsgapet på grund av alla fyrtiotalisters behov av en välfärd med höga krav. En siffra på 90 miljarder har nämnts som ett ”finansieringsgap” år 2026. Därför sågs det som nödvändigt att effektivisera den gemensamma välfärden i såväl kommuner som regioner. Det demografiska gapet framställdes som ursäkt för impopulära reformer. Detta trots att vi kan se att efter de stora barnkullarna från fyrtiotalet minskar antalet äldre igen.

Vi ser att många anser att vi har råd med bidrag till de som behöver hjälp med tvätt, städning och renoveringar i form av Rut och Rotbidrag, samt bidrag till de som lånat till sina miljonvillor. Det ska uppenbarligen vara sänkta skatter för banker och landets rikaste. Allt detta till belopp som kostar statskassan 150 miljarder om året. Det tillåts även att en stor andel av de pengar som är kvar till äldreomsorgen går till vinst för stora bolag som plundrar hela välfärden på resurser. Sen har vi storföretagen som får jättelika bidrag från staten för att klara permitteringar samtidigt som man planerar att göra stora utdelningar till aktieägarna. Det är vi skattebetalare som finansierar de som har pengar i överflöd att bli ännu rikare, samtidigt som underbetald vårdpersonal sliter ut sig med många gånger usla arbetsförhållanden.

Tyvärr ser de politiska prioriteringarna ut så i dagens Sverige.

Vänsterpartiet vill att en haverikommission tillsätts för att rätta till systemfelen i äldreomsorgen. Det finns strukturella problem med underbemanning, otrygga anställningar och styrningsproblem. Vi måste se över privatiseringar, samordning, regelverk, resurser och de otrygga anställningarna. Det kan inte vänta. Det måste göras till en blocköverskridande fråga nu!

Trots nämnda tuffa organisatoriska och ekonomiska villkor för kommunerna pågår fortsatt projektet ”Heltid som norm” i Knivstas äldreomsorg. Detta för att skapa så goda villkor som möjligt för de medarbetare som utför det viktiga arbetet med att ge våra äldre en bra och trygg ålderdom.

Men Vänsterpartiets vision i arbetslivet stannar inte där. Under de senaste 50 åren har arbetstiden i Sverige varit densamma. Senaste arbetstidsförkortningen på svensk arbetsmarknad genomfördes i början på 1970 talet. Vårt mål är kortare arbetstid som kanske behöver genomföras i etapper med målet om en trettiotimmarsvecka.

De försök med sex timmars arbetsdag som genomförts under de senaste åren har visat på positiva effekter bland annat i Östersund där Mittuniversitetets slutsats sammanfattas: ”Resultatet blev ökat välbefinnande, bättre sömn och en känsla av att man orkar mer. Den största positiva effekten märks bland kvinnliga anställda.”

Det finns mycket som behöver åtgärdas i välfärdssystemen och på svensk arbetsmarknad. Inte minst har senaste året med Corona verkligen satt fokus på problemen som finns.

Nina Broman Costa
Facklig-politiskt engagerad