Författare: chrjoh

Alla blir förlorare på Marknadshyror

Skrivet av chrjoh den 17 juni, 2021. Postad i övrigt.

Annie Lööf och Stefan Löfven måste lägga ner förslaget om Marknadshyror för Sveriges hyresgäster. Enlig FN är bostaden en mänsklig rättighet och inte någon vara, vilken som helst, på en marknad. Oron hos tre miljoner hyresgäster är stor när villkoren för den mänskliga rättigheten att ha ett boende för sig och sin familj kommer att hotas om marknadshyror införs.

Redan i dag ser vi en ökning av familjer som vräks på grund av att man inte har råd med nuvarande hyror. I många kommuner säljs allmännyttan till privata hyresvärdar som renoverar och höjer hyror med upp till 60 procent. Många hyresgäster tvingas att flytta och hamnar då mycket ofta i otrygga kontrakt, trångboddhet och svårigheter att leva ett normalt liv. Var finns den mänskliga rättigheten att ha tillgång till en dräglig bostad? Och hur blir den möjligheten bättre med högre boendekostnader, efter införandet av marknadshyror?

I debatten den senaste tiden har vi hört att det bara handlar om nyproduktion och skulle det bli svårt att betala den dyrare hyran finns ju alltid hyresbidrag att söka. Vid en jämförelse med vad som redan hänt i Finland, som infört marknadshyror i sitt bestånd med höjda hyror på 40 procent, kan vi konstatera att för Sveriges del skulle de ökade bostadsbidragen kosta skattebetalarna 35 miljarder per år. Finland började med nyproduktion men inom fyra år var marknadshyror verklighet för alla hyresgäster.

Utöver bostadsbidragen räknar många kommuner med ökade kostnader för försörjningsstöd och ökad hemlöshet om marknadshyror införs. För trots tillgång till såväl bostadsbidrag och försörjningsstöd ökar antalet vräkta familjer i Sverige varje år sedan 2017. Samtidigt som alla skattebetalare får vara med och betala såväl bostadsbidrag som försörjningsstöd. Alla drabbas av marknadshyror.

Vad som behövs nu är en helt ny bostadspolitik, där hyresrätten får samma förmåner som det ägda boendet, såsom rätt till ränteavdrag och rotavdrag. Av landets 290 kommuner anger 240 att de har bostadsbrist. När staten införde ett stöd vid nyproduktion för billiga hyresrätter ökad byggandet av privata hyresrätter i Knivsta. Ett införande av marknadshyror ökar inte byggandet av lägenheter som många bostadssökande efterfrågar.

Vänsterpartiet Knivsta gick till val 2018, på att öka antalet kommunala hyresrätter. Därför är vi stolta att det nu, för andra gången i kommunens historia, planeras för fler hyresrätter i Knivstabostäders regi. Det blir inte så många som vi hoppats men det kommunala bostadsbolaget planerar nu att öka sitt bestånd, vilket är glädjande för alla som köar till en egen bostad.

I förslaget till marknadshyror försvinner hyresgästens rätt att kollektivt förhandla hyror och renoveringar genom t ex Hyresgästföreningen. Om systemet med marknadshyror funnits hade inte Knivstabostäder kunnat genomföra sin pågående renoveringsmodell, Bo Kvar. Efter förhandlingar med hyresgästföreningen och en individuell plan för varje lägenhet startade en varsam och väl genomtänkt renovering med sitt viktigaste mål att alla hyresgäster skulle kunna bo kvar efter att renoveringen var klar.

Vänsterpartiet vill inte se en regeringskris utan vill ha bostäder till alla, inte bara till de rika. Nooshi Dadgostar har hållit partiets löfte till hyresgästerna nu är det upp till andra att agera och få bort förslaget om marknadshyror, som drabbar alla.

Christer Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta

Rapport från fullmäktige 9 juni 2021

Skrivet av chrjoh den 9 juni, 2021. Postad i kommungruppen.

Kaffet sipprar genom filtret medan KF håller upprop. Vietnamesiskt kaffe med kondenserad mjölk, inte för att gå i Jonas Sjöstedts fotspår som ju flyttade till Vietnam, utan för att det är så himla gott.

Årets Knivstabo
Bert Arne Bengtsson utnämndes för sitt engagemang i projektet Hitta ut till Årets knivstabo. På den bästa dialekten – skånska – tackade Bernt kommunen och alla deltagare i Hitta ut. Kommunfullmäktiges ledamöter fick kartor och en uppmaning att själva prova på. Friskluft och motion sägs ju främja den mentala hälsan, så det kanske vore något för oss i Kommunfullmäktige. Knivsta kommuns invånare får avgöra den saken.

Hyllning till duktiga ungdomar
Josefin Bouveng mottog Knivsta kommuns hyllning och pris till duktiga ungdomar för sina insatser som idrottskvinna och hockeyspelare, vilket hon uttryckte sin tacksamhet för. Edvin Tilasson mottog även han hyllningen och priset, för sina insatser som idrottsman inom orientering. Mycket uppskattat, tackade Edvin.

Kommunalrådet Klas Bergström informerar
Årsprognosen för 2021 pekar mot ett överskott på 34 miljoner för Knivsta kommun. Största delen av överskottet finns hos finansförvaltningen. Nämnderna följer huvudsakligen sina budgetar.

Ledamöters frågor
Lennart Lundberg (KNU) frågade om järnvägskorsningen i ”byn”. Stämmer det som kommunen vill att det över järnvägen ska bli en gång- och cykelbro, eller blir det som man kan uttolka av Trafikverkets hemsida bara en gångbro? Desvärre är det Trafikverket som beslutar i frågan och det blir, som det ser ut nu, bara en gångbro. Det betyder tack och lov inte att frågan är stängd för all framtid. Ramper för cykling kan byggas på och hela projektet ligger en bit fram i tiden.

Information från Norrvatten
Kommunfullmäktige bjöds på en presentation av Norrvatten, ett kommunförbund som producerar och distribuerar vatten till 14 medlemskommuner, däribland Knivsta kommun. Jag tänker på romarnas akvedukter. Det har hänt en del sedan dess, men principen är densamma. Tror jag. Man borde fråga Norrvatten vad de anser. Och så vill man ju veta om romarnas akvedukter kom från redundanta vattentäkter. Knivsta är hursomhelst på väg att få redundant vattenförsörjning via Uppsala. Det är bra.

Anmälan av motioner
Två motioner anmäldes från Liberalerna. Håll utkik efter dessa på senare kommunfullmäktigesammanträden. Det kommer bli intressanta debatter om Ibn Rushd och om valfrihet. KNU anmälde också de två motioner, en om banor för discgolf och en om ungdomsfullmäktige. Spännande!

Två motioner från oppositionen besvarades. Den ena att införa en så kallad kulturtrappa liknande den som finns i Gävle. Den andra att planera för ytterligare en badplats i Knivsta. Båda sakerna är i och för sig lätta att ställa sig bakom, men hanteras redan på ett eller annat sätt inom kommunen, varför kommunfullmäktige beslutade att anse motionerna besvarade.

Policy för medborgardialog
En policy för Medborgardialog och en Näringslivsstrategi för Knivsta kommun antogs. Medborgardialog är ett verktyg som ger medborgare utökad möjlighet att delta och påverka beslut mellan valen. Det är bra. Näringslivsstrategin är långsiktig och syftar till att bidra till ett livskraftigt näringsliv i kommunen. Det är också bra. Men. När nu frågor om demokrati och näringsliv kommer så nära varandra – hur blev vi så trygga i vår demokrati men samtidigt så nöjda med dess frånvaro på våra arbetsplatser? Food for thought, heter det på engelska.

Styrmodell för Knivsta kommun
Tillitsstyrning är inte fullt ut införandet av arbetsplatsdemokrati på våra kommunala arbetsplatser, om det var det man ville ha, men det är absolut en styrmodell som ökar personalens delaktighet och inflytande över arbetet. Hursomhelst så beslutade kommunfullmäktige om införandet av tillitsstyrning som styrmodell för Knivsta kommun, i enlighet med dokumentet ”Styrmodell för Knivsta kommun”. Hurra!

Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Ännu ett policydokument antogs: ”Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet.” Sådana här dokument är ofta intressanta eftersom de kan läsas så olika. Hur läser Du den här meningen? ”I Knivsta kommun verkar vi för att alla ska ha samma makt att forma samhället..”. Kan var och en någonsin få samma makt att forma samhället som den som äger ett fastighetsbolag? Eller som den som äger en bank? Food for thought, men det är inte så policydokumentet ska läsas.

Christer Johansson (V) avslutade sitt inlägg om vad som definierar social hållbarhet, med ett citat från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner: ”Ett samhälle med hög tolerans där människors likvärdighet står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.”

Avslutning
När kommunfullmäktigesammanträdet avslutas har Knivsta kommun också fått en reviderad arbetsordning som utökar möjligheterna till distanssammanträden i framtiden, även efter pandemin. Norrvatten har fått en höjd låneram, och sammanträdestiderna 2022 för kommunfullmäktige har fastställts, och mitt kaffe är sedan länge uppdrucket.

Fredrik Rosenbecker
ersättare i KF

Miljonsatsning på unga i Knivsta – 100 sommarjobb

Skrivet av chrjoh den 29 maj, 2021. Postad i föreningen.

Under våren har det jobbats i majoriteten för att lindra effekterna, för kommunens unga medborgare, av den globala pandemin. Det var därför glädjande att det blev en stor enighet där alla partier ställde sig bakom beslutet i KF om satsning på sommarjobb, fler sommarlovsaktiviteter och ökat stöd till kultur- och idrottsföreningar.

Den, sedan några år, nedåtgående trenden med färre sommarjobb för Knivstas ungdomar är därmed bruten. Denna sommar kommer över 100 ungdomar få ett sommarjobb efter initiativ från den politiska majoriteten och ett kreativt arbete av kommunens tjänstepersoner. Resultatet är mer än en dubblering av antalet sommarjobb jämfört med sommaren 2020.

Oavsett vad olika belackare tycker känner vi i Vänsterpartiet oss stolta över vad vi varit med och initierat och kan nu bocka av ännu ett av våra vallöften, om fler sommarjobb. Vi hoppas och tror att det kan bli ett litet steg mot att öka framtidstron bland våra unga medborgare.

Enligt Liv och hälsa ung 2021 som genomförs av regionen vartannat år ökar antalet unga som säger sig må bra eller mycket bra. Skillnaden mellan könen är dock fortsatt stor där tjejerna mår sämre än killarna och framtidstron, för egen del, sjunker hos båda könen. Här finns ett arbete kvar att göra och ansträngningar görs redan på flera plan, från kommun upp till riksdagen, med huvudinriktningen på samarbete och förebyggande.

Med den ambitionen fortsätter 5-partimajoriteten sitt samarbete med focus på förebyggande, delaktighet och hållbarhet. Närmast med Stadsutvecklingsstrategi 2035, för västra Knivsta och Alsike stationssamhälle samt Mål och budget 2022 som båda kommer beslutas i höst. Förhoppningsvis blir det ännu fler sommarjobb 2022 och på sikt en högre framtidstro bland kommunens unga.

Christer Johansson
gruppledare

Så gick det när Finland införde marknadshyra

Skrivet av chrjoh den 29 maj, 2021. Postad i övrigt.

Nyhet från Dagens Arena den 29 maj 2021

GRANSKNING Snart kan det bli verklighet med marknadshyra i Sverige. I Finland införde man fri hyressättning redan på 90-talet. Dagens Arena har kollat närmare på vad som hände sen.

Inom kort kommer regeringen att presentera förslagen i utredningen ”Fri hyressättning vid nyproduktion av bostäder”. Meningen är att nyproducerade hyreslägenheter ska ha fri hyressättning och inte regleras varken av bruksvärdessystemet eller kollektiva förhandlingar. Detta är en av punkterna i januariavtalet och planen är att det ska träda i kraft 2022.

Frågan är kontroversiell och har väckt mycket debatt. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar planerar en misstroendeförklaring mot regeringen om de skulle gå vidare med utredningens förslag.

I SVT Agenda debatterade Nooshi Dadgostar och Liberalernas ledare Nyamko Sabuni nyligen frågan och Finland kom på tal. Där lät man avreglera hyressättningen på 90-talet och landet lyfts ofta som exempel för hur det skulle kunna bli i Sverige.

Direktivet för utredningen säger att det ska bli fri hyressättning för nyproducerade hyresrätter i Sverige och inte hela beståndet. I Finland spred sig snabbt den avreglerade hyressättningen till alla att omfatta alla privata hyresrätter.

– Den privata hyresmarknaden avreglerades stegvis mellan 1990 och 1995. Först blev en liten del av hyressektorn avreglerad, sedan alla nya hyreskontrakt och slutligen alla hyresrätter, säger Hannu Ruonavaara, professor i sociologi på Åbos universitet och gästprofessor på Institutet för bostadsforskning vid Uppsala universitet.

År 1992 avreglerades hyressättningen för nya lägenheter i det privatfinansierade beståndet. Hyran bestämdes i överenskommelse mellan hyresvärd och hyresgäst. Tre år senare, 1995, beslutade den borgerliga regeringen i Finland att även äldre kontrakt skulle avregleras.
Det är denna utveckling som kritiker, bland annat Hyresgästföreningen, menar att vi även kommer se i Sverige.

Ett skäl till att Finland avreglerade hyressättningen var att främja ett ökat investerande i hyresbostäder. Hannu Ruonavaara säger att avregleringen bidrog till en viss renässans av den privata hyressektorn i Finland, men att detta också hade andra orsaker.

– Till exempel det att det under 1990-talets ekonomiska depression var låg efterfrågan på äganderätter. Deras andel i bostadsbeståndet gick ned som på den tiden var exceptionellt i Europa. Bostäder byggt för äganderättsmarknaden förvandlades till hyresbostäder, berättar han.

I det privata hyresbeståndet ökade medelhyrorna med 26 procent i Finland och 42 procent i Helsingfors mellan 1995 och 2000, enligt en undersökning av Fastighetsägarna. Alltså årligen med mellan 5 och 9 procent. Sedan dess har utvecklingen fortsatt med 2 till 3 procents ökningar per år, rapporterar Fastighetstidningen. I Helsingfors kan en enrummare på 35 kvm kosta mellan 600 till 1 400 euro, beroende på standard och läge.

Även om den fria hyresmarknaden blivit mer lukrativ har utbudet inte ökat i takt med efterfrågan, framhäver Hannu Ruonavaara. Särskilt inte i områden där behovet är som störst, Helsingforsregionen och i de större städerna.

Att jämföra Finlands och Sveriges hyresbestånd är dock komplicerat. Finland har ett socialt bostadssystem som inte finns i Sverige. Den finska staten subventionerar kommunala byggen av så kallade ara-lägenheter, sociala bostäder som förmedlas efter behov. Denna del av hyresbeståndet är ansträngd.

2015 bodde så många som 40 procent av hyresgästerna i en ara-lägenhet. Det är ändå en minskning med tio procent på tio år, vilket förklaras med att det byggs färre ara-bostäder och fler fritt finansierade hyresbostäder. Våren 2020 stod så många som 120 000 hushåll i Finland i kö för en ara-lägenhet. Av dessa var 26 procent i mycket brådskande behov och denna grupp har ökat i antal fem år i rad.

Hyran för en ara-lägenhet i Helsingfors är omkring hälften så hög som för en privat hyreslägenhet där. 56 procent av de hushåll som 2020 sökte en ara-lägenhet stod i kö för sådan i huvudstaden.

– Hyror och priser av bostäder är särskilt i huvudstaden för höga för låg- och även medelinkomsttagare. Fria marknaden i den privata hyressektorn har inte löst problemet, säger Hannu Ruonavaara.

Han berättar att nivåerna på hyran mellan privata och sociala hyreslägenheter var liten innan avregleringen. Men att skillnaderna nu är avsevärt stora. Det finns också en stor risk att bostadssegregation i Finland kommer att öka, menar Hannu Ruonavaara.

– Bostadssegregationen är på lägre nivå i Finland än i Sverige, men den fria hyresmarknaden har troligen litet att göra med det. På senaste tiden har det betraktats att segregationen här är i fara att öka, men orsakerna är strukturella och har att göra med koncentration av ojämlikhet i vissa förorter med en stor andel av sociala hyresrätter.

Olle Bergvall

90-årsdagen av skotten i Ådalen

Skrivet av chrjoh den 14 maj, 2021. Postad i övrigt.

Idag högtidlighåller vi 90-årsminnet av de fruktansvärda händelserna utanför Lunde i Ådalen då ett fredligt demonstrationståg besköts av militär. Fem unga människor, Eira Söderberg, Erik Bergström, Evert Nygren, Sture Larsson och Viktor Eriksson sköts till döds.

1930-talet var en hård tid för arbetarna i Ådalen. Arbetslösheten var hög och många familjer led svårt av hunger. I det läget passade arbetsgivarna på att sänka lönerna för de som ännu hade jobb på Marmaverkens sulfatfabrik.

När arbetarna gick ut i strejk i protest svarade arbetsgivaren med att ta in strejkbrytare. Den 14 maj 1931 avgick en demonstrationståg på uppemot 4000 arbetare mot strejkbrytarnas förläggning i Lunde. De var obeväpnade och fredliga. Ändå öppnade den inkallade militären eld och sköt rakt in bland demonstranterna.

Minnet av denna blodiga händelse lever i högsta grad i Ådalen. För oss alla är den här dagen ett tillfälle att inte bara hedra offren, utan också minnas att de rättigheter arbetare har idag inte har kommit gratis.

En lön som går att leva på, anställningstrygghet, arbetslöshetsersättning, rätten till semester och lediga helger. Allt är resultatet av den kamp arbetarrörelsen bedrivit. Många har betalat ett högt pris för det vi idag tar för givet. Några ett alltför högt pris. Vi glömmer dem inte.

Nooshi Dadgostar

Knivstas första maj 2021

Skrivet av chrjoh den 1 maj, 2021. Postad i föreningen.

För andra gången i rad genomfördes första maj digitalt. I Knivsta gästades vårt Zoomevenemang av vänner från distriktet och Märsta Sigtuna partiförening.

Programmet varvades med sång och tal. Elin Johansson och Anna Marklund underhöll med sång och musik från Krusenberg. Anna Svensson pratade om Knivstas utveckling och Nina Broman Costa och Fredrik Rosenbecker resonerade om framtidens arbetsmarknad. Vi fick höra om kampen för trygga jobb och framtidstro i ett jämlikt samhälle.

Du som missade firandet har chansen att se det här genom att klicka på bilden.

Gillade du vad du såg och vill engagera dig för ett mer jämlikt och solidariskt Knivsta. Bli medlem i Vänsterpartiet här

Christer Johansson
ordförande

Antecknat från Kommunfullmäktige 28 april 2021

Skrivet av chrjoh den 29 april, 2021. Postad i kommungruppen.

Skönsång inledde fullmäktigekvällen när ”Årets Knivstabo 2020” inledde genom att ge prov på det hon fått utmärkelsen för. Canilla Enskär bjöd generöst på både sig själv och sin musik och fick uppskattande applåder.

Det känns bra för politiker att kunna redovisa positiva nyheter. Klas Bergström (M) hade en sådan stund när han under punkten ”Kommunalråden informerar” kunde berätta om det prognosticerade kommunala resultatet för 2020 på ca 27 miljoner plus. Han följde upp med att berätta om en av kommunens just nu största frågor, nämligen den framtida avloppshanteringen. Efter sommaren ska frågan upp för ett skarpt beslut. Anslutning till Käppala eller annat alternativ?

Interpellationer
Resursskola för barn med autism
Synnöve Adell från KD hade skrivit en initierad interpellation: ”Om resursklass för barn med autism i åk 1-3”, och den var riktad till Utbildningsnämndens ordförande Bengt-Ivar Fransson (M). Adell saknar resursklass för barn i åk 1 – 3. Hon undrade hur många barn vi har i Knivsta i den åldern som har autism och hur vi säkerställer att de får det stöd de behöver?

-Klart vi tittar på denna fråga så barnen får rätt stöd, svarade Fransson. Vi är uppmärksamma på frågan, men forskningen har inte helt klarlagt om det alltid är bra med resursklass. Man måste titta på de individuella förutsättningarna. Det är viktigt att vi gör det som är bäst för varje enskilt barn. Genom våra särskilda undervisningsgrupper och våra individuella anpassningar så ger vi redan i dag ett bra stöd till dessa elever.

Interpellation om tillitsbaserad styrning
Pontus Lamberg (KD) ville veta varför tillitsbaserad styrning ska införas och varför just nu?

-Tillitsbaserad styrning sätter brukaren i centrum, svarade Kerstin Eskhult (C) ordförande i Socialnämnden. Brukare och medarbetare kommer tillsammans överens om vad som ska utföras. Det blir förbättringar både för medarbetaren och brukaren, sade Eskhult och undrar varför KD gnäller över förbättringar?

-Vänsterpartiet har under lång tid varit för ökad valfrihet i såväl äldreomsorgen som hemtjänsten, sade Christer Johansson (V), och vi gläds åt att denna valfrihetsreform är på väg att genomföras. Vi vill bort från New public management och detaljstyrning av allt som genomförs. Istället vill vi se en äldreomsorg där personalen ges tid att möta de äldres önskemål, där valfrihet råder över innehållet i det utförda, istället för att räkna minuter på utförda tjänster. Det menar vi är ”Verklig valfrihet”.

-Detta är ”Fritt valt arbete” menade Björn Owe Björk (KD), som inte alls trodde på tillitsbaserad styrning.

-Ni är avundsjuka på att inte ni var först med detta, medan jag är stolt, glad och nöjd över förändringen av styrmodell, replikerade Kerstin Eskhult.

Revisionsberättelse och granskning av årsredovisning
Det är ibland svårt att tillfredsställa revisorer. Trots ett år då kommunen gått med plus så flaggade revisorerna för att ekonomin är dålig och såg en möjlig låneskuld på 2 700 miljoner år 2027.

-Den kommunala ekonomin är just nu dopad, sade Ronny Hellström (SD) som är revisorernas ordförande, och menade att det är på grund av statsbidrag och exploateringsintäkter som resultatet är gott. Skatteintäkterna täcker inte kostnaderna, varnade han. Ekonomin är kommunens enskilt största utmaning.

Verksamhetsberättelse och årsbokslut
Trots revisonens oro uttryckte den styrande majoriteten optimism inför framtiden. I kvällens längsta debatt inledde kommunstyrelsens ordförande.

-2020 har kommunen gjort det bästa resultat sedan kommunen bildades, kommenterade Klas Bergström (M), och prognoserna för 2021 och 2022 ser goda ut. Vi har gjort ett starkare år än vi hade uppdrag att göra med ett resultat på nästan 39 miljoner kronor, dvs ett överskott på 3,3 procent. Statsbidragen har vi bland annat fått för att motverka effekterna av krympande skatteintäkter. Och låneskulden har minskat och kommer att fortsätta minska enligt vad vi kan bedöma idag.

-Vänsterpartiet gläds åt det ekonomiska resultatet och att nio av elva uppsatta mål helt eller delvis har nåtts, precis som vi gläds åt att folk vill flytta till vår kommun, kommenterade Christer Johansson.

Vidare nämnde Christer att
-Förutom de normala utmaningarna med att i rätt takt skapa välfärdens infrastruktur har majoriteten haft en pandemi att ta hänsyn till. Trots det har vi under året bland annat: invigt den efterlängtade ishallen, startat LSS-boendet Tegelparken i egen regi, förbättrat framkomligheten för biltrafik med nya vägar och rondeller och antagit styrdokumentet ”Stadsbyggnadsprinciper och arkitekturpolicy” som styr kommunens framtida samhällsbyggnad. Våra förskolor har länets nöjdaste föräldrar där 94,6 procent är nöjda med omsorgen som helhet.

Ett enigt fullmäktige godkände den föreslagna verksamhetsberättelsen.

Fråga om ansvarsfrihet
Styrelser, ledamöter och nämnder beviljades ansvarsfrihet för 2020 av fullmäktige.

Hemställan om att ingå borgen för Knivstabostäder
Utan debatt beslutade kommunfullmäktige att gå på kommunstyrelsens förslag och bevilja borgen för Knivstabostäder AB. Det betyder att Knivstas allmännyttiga bostadsbolag kan fortsätta de påbörjade planerna för fler offentliga hyresrätter i kommunen.

Förbud att vistas på särskilt utpekade platser
Kommunerna har genom ny lagstiftning getts möjlighet att stänga vissa platser – i Knivsta badplatserna Brunnbybadet, Särstabadet och Eda badplats – om pandemin skulle ta fart. Kommunstyrelsens ordförande föreslås ge möjlighet att fatta snabba beslut om det skulle bli aktuellt. Politiken understryker att beslut av den här typen bara ska fattas i absoluta nödfall.

Revidering av mål och budget 2021 med anledning av Covid 19
Förslaget innebär särskilda satsningar för att stödja det lokala samhället. Förstärkning i form av ekonomiskt stöd till sommarjobb för ungdomar och till företag och föreningsliv. Samtliga partier yrkade bifall och menade att detta var ett mycket bra förslag. Kvällen avslutades således i enighet.

Sammanfattat av
Maria Fornemo
ersättare i KF och vice ordf. i UN

Se hela sammanträdet i efterhand via denna länk

Så gör vi Knivsta till en bättre kommun

Skrivet av chrjoh den 24 april, 2021. Postad i insändare.

På UNT Debatt lördagen den 24 april.

Det har nu gått drygt två år sedan den pragmatiska majoriteten tog över ansvaret för kommunen, skriver företrädare för Knivstas styre.

I vår majoritet ingår partier som aldrig har suttit i majoritet och partier som alltid gjort det. Det som förenar oss är att vi känner ansvar för kommunens stabilitet och utveckling.
Vad har då hänt i kommunen? Tar man en promenad i Knivsta eller Alsike kan man se att det är en hel del. I den trivsamma småstaden växer verksamheter fram med caféer och butiker. Tyvärr kan vi ännu inte riktigt njuta av detta fullt ut eftersom en pandemi fortfarande håller samhället i sitt grepp. När vi kommer ut ur detta hoppas vi ändå att verksamheterna kan blomstra.

Listan på vad majoriteten hittills har genomfört är hundra punkter lång. Hela listan kommer publiceras på majoritetspartiernas hemsidor och/eller facebooksidor.

Några saker från den digra listan väljer vi att lyfta här. Vi börjar med ett ”Coronapaket”, ett stödpaket till företag och föreningsliv i Knivsta samt till fler sommarjobb till kommunens skolungdomar. Att det är möjligt beror på en stabiliserad ekonomi som 2020 levererade det bästa ekonomiska resultatet i kommunens historia. Prognosen för både 2021 och 2022 är också positiv. Det gör att vi även kan återställa skatten till 2018 års nivå genom skattesänkning 2022 med 60 öre.

Vi har utvecklat kommunens medborgardialog bland annat med en medborgarpanel som redan har givit mycket input för det fortsatta arbetet med kommunens utveckling. I sommar planerar vi att utöka medborgardialogen ytterligare kring Stadsutvecklingsstrategi – 2035 där vi fokuserar på de två nya hållbara stadsdelarna i Knivsta och Alsike intill nuvarande och framtida stationslägen.

Hållbarhet är i ständigt i fokus. Vi arbetar med styrning och ledning enlighet Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål i kommunens verksamheter. Vi är medlemmar i Glokala Sverige som samlar kommuner och regioner i hela landet i deras hållbarhetsarbete.

Knivsta rankas som en av landets tryggaste kommuner att bo i. Vi har antagit ett trygghetspaket för att ytterligare öka tryggheten i vår kommun, bl.a. i samarbete med Polisen.

Ett förändringsarbete med inriktning på att arbeta smartare och enklare pågår och beräknas under mandatperioden ha minskats kommunens kostnader med cirka 100 mkr. Vi har bland annat välkomnat Herbert till kommunen. Herbert är en robot som arbetar dygnet runt veckans alla dagar i olika processer. Han har även fått en ny kollega Kim som ni träffar om ni går in på vår hemsida och vill ”chatta”.

Vi fem partier fortsätter utveckla Knivsta enlighet med fyrspårsprogrammet och den arkitekturpolicy och det gestaltningsprogram som kommunen tagit fram med riktlinjer för hur vi vill att den trivsamma småstaden ska utvecklas. Två nya naturreservat, i Ängbyskogen och Kölängen, är också på väg fram för beslut inom kort.

Socialnämnden har nu en ekonomi i balans för första gången på många år och har gjort en översyn av riktlinjerna för biståndsbedömningar. Nämnden har även beslutat införa tillitsbaserad styrning inom hemtjänsten och ökat kvaliteten, inom Råd och stöd, genom att minska antalet konsulter till förmån för egna medarbetare.

I skolan genomförs successivt att varje elev ska ha en dator eller läsplatta under sin skoltid. Inom förskoleverksamheten finns länets nöjdaste föräldrar i Knivsta kommun.

Listan är mycket längre än så. Men sammanfattningsvis har vi lagt stort fokus på att utveckla och förbättra kommunen och ägnat mindre tid åt destruktiv polemik. Vårt majoritetsarbete är inriktat på praktiska resultat för kommunens bästa och är öppna för samtal och samverkan med alla partier som vill lägga energin på utveckling istället för polemik.
I så fall kan Knivsta kommun bli undantaget i en värld där tonläget ständigt skruvas upp allt mer.

För Fempartimajoriteten
Klas Bergström, gruppledare (M)
Boo Östberg, gruppledare (C)
Claes Litsner, gruppledare (S)
Kerstin Umegård, gruppledare (MP)
Christer Johansson, gruppledare (V)

Bilaga med 100 punkter som planeras eller genomförts under mandatperioden

Vi måste välja mellan tillväxt och välfärd

Skrivet av chrjoh den 22 april, 2021. Postad i insändare.

Från UNT Debatt den 21 april 2021

Ett för stort fokus på tillväxt går ut över både miljön och vårt välbefinnande, skriver Christer Sanne och Lars Rydén

En ekonomi tillbaka i ”normala banor” efter pandemin betyder för de allra flesta ekonomisk tillväxt. Men den leder inte dit vi vill. I världens rika länder har tillväxten blivit ”oekonomisk”. Förr var den ett löfte om ökat välstånd men också ökad välfärd: både mer välfärdstjänster som vård, skola, omsorg och bättre miljö och mer fritid. Nu har skadorna blivit större än nyttan. Därför måste vi, lite hårdraget, välja mellan tillväxt och välfärd.

Kritiken mot tillväxten är gammal. I Sverige skrev Hans Palmstierna om Plundring, svält, förgiftning 1967. Romklubbens Tillväxtens gränser 1972 varnade för att ökad produktion och konsumtion skulle leda till ackumulerade föroreningar, resursbrist, social oro och en kollaps efter sekelskiftet.

Ekonomer och politiker världen över invände. I en anda av teknikoptimism och ”ekomodernism” hävdar man än i dag att det går att göra en frikoppling (decoupling) mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Men ingen har lyckats med det även om Sveriges fossila utsläpp har minskat (men långtifrån åtagandena från Parisavtalet). Och de ”biogena” utsläppen – från skogsbruket – har ökat kraftigt. Sveriges ekologiska fotavtryck är bland de högsta i världen – det skulle behövas fyra jordklot om alla skulle leva som vi. Nästan överallt är det övergripande målet fortfarande ökad bruttonationalprodukt – alltså tillväxt. Den fixeringen har historiska skäl men beror också på ideologiska skygglappar, särintressen och inte minst på problemet att klara välfärdens åtaganden.

Särskilt för ett fattigt land är det viktigt att produktionsförmågan växer. Även Sverige behövde en gång tillväxt. Folk fick råd till ett bättre liv och staten kunde erbjuda skola och sjukvård och en tryggad ålderdom. Men sådana konkreta mål förvandlades efter hand till en allmän strävan efter ”tillväxt”. Tanken blev att ”tillväxt är bra – därför ska vi göra allt som kan gynna tillväxten”. Att få människor att arbeta mer blev särskilt viktigt. Näringsliv, borgerliga och socialdemokrater förenades kring ”arbetslinjen”.

Men tillväxt är inte ett allmänintresse som gagnar alla utan ett särintresse. Den irländske ekonomen Richard Douthwaite skriver i The Growth Illusion om hur ”ekonomisk tillväxt gjort några rika, många fattiga och äventyrar vår jord”. Några tjänar på tillväxt, för många låntagare ingår det i kalkylen. Tillväxten försvaras också med föreställningen om en ”cykelekonomi” där vi måste trampa på för att inte tappa balansen. Men en lång rad länder har haft så kallad negativ tillväxt (det vill säga fallande BNP) utan att kollapsa. Peter Victor har visat att den kanadensiska ekonomin kan ställas om till nolltillväxt utan allvarliga problem och Mikael Malmaeus har upprepat hans studie för svensk ekonomi.

Flera forskare i Sverige hävdar att med mer hållbara vanor och tekniska framsteg skulle vi kunna leva på svensk 80-talsstandard (fast med framtidens teknik!) och ändå ha hyfsat ”hållbara” resursuttag. Samtidigt måste man tackla den ökande ojämlikheten i Sverige som också visar sig i miljöbelastningen: i dag är den enligt Oxfam tio gånger större för de rikaste än låginkomsttagare.

I ett samhälle utan tillväxt kan företag naturligtvis ändå växa. Investeringar behövs för att ställa om till fossilfritt och miljöriktigt. Men det är avgörande att de leder till en omställning till bättre hållbarhet, inte till större volymer. Konsumenternas val och vanor är också viktiga för att minska miljöbelastningen.

Men hittills har vi inte ändrat något där det skulle betyda mest: i förvärvsarbetandet. Det mesta arbetet blir allt effektivare tack vare den tekniska utvecklingen – som vi naturligtvis ska bejaka – men när produktionen ökar ger det också större utsläpp och resurskrav. Det är ”effektivitetsfällan”. Vi kan göra som på 1900-talet: förkorta arbetstiden steg för steg. Då sågs mer fritid självklart som ökad välfärd. Även i dag tycks många längta efter det. De flesta svarar i enkäter att de hellre vill ha kortare arbetstid än högre lön. Mer fri tid betyder alltså både en mer tillfredsställande livsstil och ett hållbarare samhälle.

Men många nödvändiga arbetsuppgifter som innebär att ge av sin tid kan inte effektiviseras på samma sätt. Dit hör välfärdstjänsterna: vård, skola, omsorg (och även kultur och många personliga tjänster, till exempel frisörer). Ett mantra i politiken har länge varit att vi ska satsa på sådana tjänster snarare än på prylar och resor. Eftersom de i Sverige i princip bekostas genom skatt på arbete, så försöker nästan alla partier tubba oss att arbeta mer. Det är arbetslinjen. Tanken är att ju mer vi arbetar, desto mer lön och desto mer skatter till välfärdstjänster.

Men detta är tyvärr en felsyn. Med ökad produktion följer högre löner och då måste lönerna i välfärden också få stiga i samma takt. Därför ger inte arbetslinjen mer välfärdstjänster. Detta är tjänstedilemmat.

Vi går alltså en olycklig omväg eftersom de ökande lönerna mest går till ökad konsumtion av sådant vi egentligen inte behöver bara för att vi ska få det vi mest önskar, en bättre välfärd. Valet står mellan en ohållbar tillväxt i konsumtion och mer omfattande välfärdstjänster. Men det sista kräver en större del av löneutrymmet. Höjda skatter är dock ingen självklar valvinnare. Därför alla politiska skygglappar för tjänstedilemmat.

Det här kan också ses som ett dilemma ur ett individperspektiv: genom att vi arbetar för mycket – och för effektivt – kommer löneutrymmet att bli större än den ekologiskt möjliga konsumtionen. Såvida inte mer av utrymmet sätts av för den gemensamma välfärden.

Därför är ”normala banor” och mer tillväxt ingen väg framåt. Det som måste till är omställning. Vi behöver lika modiga politiker i Sverige som Island och Nya Zeeland där man i stället för tillväxt har lyft wellbeing i sin politik.

Christer Sanne, docent em, KTH, samhällsforskare
Lars Rydén, professor, Uppsala universitet

Bussföretaget sparkar skyddsombuden

Skrivet av chrjoh den 16 april, 2021. Postad i distriktet.

Från Vänsterpartiet Uppsala läns webbplats

Mögelskadade lokaler och otrygga anställningar – det blev resultatet för bussförarna efter upphandlingen. Vid nyår tog Mohlins Bussar AB från Ljusdal över delar av busslinjerna i Knivsta, Uppsala, Tierp och Östhammar, och dessutom skolbusstrafiken i fem av länets kommuner genom ett avtal med Region Uppsala. Avtalet löper på åtta och ett halvt år och är värt minst 1,1 miljarder kronor. Peter Mårtensson, regionchef på Mohlins bussar, förklarade att avtalet skulle skapa en ”trygghet och långsiktighet när det gäller anställningsförhållanden” för den personal de anställde.

– Tyvärr fanns det inget i avtalet som sa att de skulle ta över befintlig personal i verksamheten, säger Sverker Åslund (V), ledamot i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden. Alla som varit tillsvidareanställda för att köra våra skolbussar och andra linjer tvingades söka om sina jobb och då bara få en provanställning med den osäkerhet som en sådan innebär. Det är som om de inte redan visat att de kan sköta sitt jobb!

Gun Fjellner, ersättare (V) i Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, fyller i:
– Snart är den svenska arbetsmarknaden tillbaka på 1800-talet. Mohlins kör sina bussar på medborgarnas uppdrag och Region Uppsala har en skyldighet att se till att allt går rätt till.

Den ”trygghet och långsiktighet” som Mohlins Bussar utlovade rådde bara drygt tre månader. Företagets personalpolicy har på ett inte alltför smickrande sätt återgivits i Upsala Nya Tidning. Arbetsgivaren uppmanar de anställda att se till att facket går med på begränsning av raster, annars kan deras tjänstgöringsgrad minska. Lokalerna för bussdepån i Knivsta finns i en allvarligt mögelskadad fastighet och facket vittnar om att ersättningsbaracker saknar avlopp och rinnande kallt och varmt vatten.

– Förare som försökt rätta till missförhållanden på arbetsplatsen har sagts upp, och områdeschefen har såvitt det går att bedöma försökt efterforska källor, vilket strider mot efterforskningsförbudet, menar Sverker Åslund. Jag har därför lämnat in en interpellation till regionfullmäktige där jag frågar Trafik- och samhällsutvecklingsnämndens ordförande Johan Örjes (C) hur han ser på de uppgifter som kommit fram i UNT:s granskning, och vad regionen kan göra för att åtgärda dessa missförhållanden.