Fredagen den 2 juli besökte Rapport Knivsta kommun för att lyssna på hur Centerpartiet och Vänsterpartiet kan samarbeta. Gruppledarna Boo Östberg och Christer Johansson träffas i Bosses trädgård.
Inslaget börjar ca 8 minuter in i sändningen. Reporter Pontus Mattsson och fotograf Mikael Eriksson. Klicka på bilden för att se sändningen
Christer Johansson (V) foto: Mikael Eriksson
Det lokala samarbetet är något som som Vänsterpartiets Christer Johansson hoppas de lyckas med även i riksdagen. Trots alla hårda ord som hittills sagts.
Intervju som sändes i Radio Uppland den 29 juni 2021 ca 15.09.
Här följer intervjun om varför samarbetet fungerar mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet i Knivsta.
Klicka på bilden för att höra inslaget cirka 9 minuter in i sändningen.
Christer Johansson (V) och Boo Östberg (C) foto: Hugo Miller Sveriges Radio
Enligt många bedömare är samarbete mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet nyckeln för att få ihop regeringspusslet i Sverige – men centerledaren Annie Lööf säger nej till budgetförhandling med vänstern.
I Knivsta kommun däremot styr Moderaterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet och Vänsterpartiet.
”Vi har lättare att förenas i sakfrågor” säger Bo Östberg (C), om varför samarbetet fungerar på kommunnivå.
”Genom bra personkemi, förtroende och tillit mellan gruppledarna bygger vi tillsammans ett samhälle som är bra för alla” säger Christer Johansson (V).
FemPartimajoriteten i Knivsta presenterar budget 2022
Efter sommaren ska kommunfullmäktige i Knivsta ta ställning till budget för 2022 och plan för åren 2023-2025. Majoriteten kan redan nu meddela att vi nu är överens om att göra det vi har lovat, nämligen att skatten återställs och sänks med 60 öre. Dessutom tillförs den kommunala välfärden 16 miljoner kronor extra jämfört med det inriktningsbeslut som kommunstyrelsen fattade tidigare i år.
Klas Bergström, Claes Litsner, Kerstin Umegård, Boo Östberg och Christer Johansson
Majoriteten har under mandatperioden tagit viktiga beslut under ett komplicerat parlamentariskt läge. Vi har gjort det för att vi vill ta ansvar för Knivsta.
Detta är den sista budgeten som behandlas av kommunfullmäktige under den här mandatperioden.
Inför omröstningen om misstroende mot statsminister Stefan Löfven den 21 juni 2021 lämnade Vänsterpartiets partiordförande Nooshi Dadgostar följande röstförklaring:
Om du klickar på bilden får du höra Nooshis röstförklaring.
Nooshis röstförklaring
”Herr talman, ledamöter av Sveriges riksdag, alla ni runtom i vårt land som följer detta.
Vi har hamnat i den här situationen för att högmod och oresonlighet överordnats landets stabilitet och den politiska kompromissviljan. Det beklagar jag. Politiken borde kunna bättre. Att Vänsterpartiet kompromissat allra mest under den här mandatperioden har nog inte undgått någon. När regeringen tillträdde i januari 2019 så byggde det på fem partiers mandat. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna – och Vänsterpartiet.
Fyra av dessa partier kom överens om att stänga ute det femte partiet Vänsterpartiet. Våra mer än en halv miljon väljare stängdes ut från förhandlingsrummet där de 73 punkterna i det så kallade januariavtalet togs fram. Detta trots att Vänsterpartiets mandat krävdes för att regeringen skulle kunna tillträda och avtalet ha någon mening.
Ändå valde vi i Vänsterpartiet att släppa fram Stefan Löfven som statsminister. Det var inget lätt beslut, men vi gjorde det. Det går inte att vara oresonlig i ett svårt parlamentariskt läge. Men vi sa redan då, att en gräns för oss går vid punkten om marknadshyror och höjda hyror. Vi sa: vi släpper fram er regering, men marknadshyror kan ni inte genomföra. Då förlorar regeringen vårt förtroende.
Vi har gjort något som uppfattas som ovanligt i politiken, stått vid vårt ord. Detta tycks de senaste dagarna ha överraskat regeringens företrädare. De verkar förvånade att ett parti agerar utifrån det man lovat väljarna och 3 miljoner hyresgäster. Det är svårt att se någon annan förklaring till att statsministern som regeringsbildare inte sett till att säkra sitt regeringsunderlag, i en fråga där han i två och ett halvt år har känt till det faktiska parlamentariska läget.
Så här skrev en annan statsminister, Tage Erlander, 1962:
”Det finns många uppgifter som är för stora för den enskilde att klara på egen hand, men som kan lösas om vi går samman. De enskilda bygger upp organisationer för att på samverkans grund hävda sina intressen, de behöver stöd av ett starkt och slagkraftigt samhälle för att värna trygghet och frihet.”
Vårt land är uppbyggt av hårt arbetande människor. I fackföreningar och i hyresgästföreningar och i hela folkrörelse-Sverige. Vi har gått från att vara Europas fattigaste land – till ett av världens rikaste. Där starka parter på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden förhandlar med varandra. Eftersom det är löntagare och hyresgäster som vet bäst. Som ska ha makt att bestämma över jobbet och hemmet.
Jag är inte historielös, jag vet vad socialdemokratin har betytt för Sverige. Den starka statliga bostadspolitiken. Där hyran var rimlig och standarden hög. Det är också en politik som har betytt mycket för mig personligen, för mina möjligheter i livet. Det är så Sverige ska vara. Det är något som är värt att utveckla, inte avveckla.
Som politiskt parti med regeringsmakt tycks dock Socialdemokraterna idag ha lämnat alla sina ideal också på det här området.
Vi kommer inte bidra till att montera ner det svenska folkhemmet. Det som är hjärtat i vårt land. Den svenska modellen, som byggt landet och bygger det varje dag. Som byggt bort fattigkvarteren och gett barn till undersköterskor, byggnadsarbetare och butiksanställda ett tryggt hem att växa upp i. Det är vad den här omröstningen handlar om.
Regeringen har tydligt deklarerat att de tänker genomföra det förslag som finns om fri hyressättning i nyproduktion, det vill säga marknadshyror. Det vore ett systemskifte i Sverige. Men vill Stefan Löfven och Annie Lööf genomföra marknadshyror blir det inte i mitt och Vänsterpartiets namn.
Det vi gör idag, görs inte med lätt hjärta. Vi har gjort allt vi har kunnat för att lösa situationen. Men när ingen annan har velat bidra till en lösning så står vi till slut här – och då håller vi det vi har lovat.
Det är inte Vänsterpartiet som har övergivit den socialdemokratiska regeringen. Det är den socialdemokratiska regeringen som övergivit Vänsterpartiet och svenska folket. I ett sådant läge är det vårt ansvar som ett parti på löntagarnas och hyresgästernas sida, att göra det vi har sagt. Därför kommer Vänsterpartiet idag att rösta för misstroendeförklaringen mot statsministern.
Nu börjar en ny och intensiv tid. Låt mig vara tydlig – Vänsterpartiet kommer aldrig att släppa fram en högernationalistisk regering. Vänsterpartiet kommer alltid att vara konstruktiva, vilja kompromissa och hitta lösningar. Men vi står också vid vårt ord. Det måste finnas någon som står upp för hyresgäster och för den svenska modellen.”
Annie Lööf och Stefan Löfven måste lägga ner förslaget om Marknadshyror för Sveriges hyresgäster. Enlig FN är bostaden en mänsklig rättighet och inte någon vara, vilken som helst, på en marknad. Oron hos tre miljoner hyresgäster är stor när villkoren för den mänskliga rättigheten att ha ett boende för sig och sin familj kommer att hotas om marknadshyror införs.
Redan i dag ser vi en ökning av familjer som vräks på grund av att man inte har råd med nuvarande hyror. I många kommuner säljs allmännyttan till privata hyresvärdar som renoverar och höjer hyror med upp till 60 procent. Många hyresgäster tvingas att flytta och hamnar då mycket ofta i otrygga kontrakt, trångboddhet och svårigheter att leva ett normalt liv. Var finns den mänskliga rättigheten att ha tillgång till en dräglig bostad? Och hur blir den möjligheten bättre med högre boendekostnader, efter införandet av marknadshyror?
Christer Johansson
I debatten den senaste tiden har vi hört att det bara handlar om nyproduktion och skulle det bli svårt att betala den dyrare hyran finns ju alltid hyresbidrag att söka. Vid en jämförelse med vad som redan hänt i Finland, som infört marknadshyror i sitt bestånd med höjda hyror på 40 procent, kan vi konstatera att för Sveriges del skulle de ökade bostadsbidragen kosta skattebetalarna 35 miljarder per år. Finland började med nyproduktion men inom fyra år var marknadshyror verklighet för alla hyresgäster.
Utöver bostadsbidragen räknar många kommuner med ökade kostnader för försörjningsstöd och ökad hemlöshet om marknadshyror införs. För trots tillgång till såväl bostadsbidrag och försörjningsstöd ökar antalet vräkta familjer i Sverige varje år sedan 2017. Samtidigt som alla skattebetalare får vara med och betala såväl bostadsbidrag som försörjningsstöd. Alla drabbas av marknadshyror.
Vad som behövs nu är en helt ny bostadspolitik, där hyresrätten får samma förmåner som det ägda boendet, såsom rätt till ränteavdrag och rotavdrag. Av landets 290 kommuner anger 240 att de har bostadsbrist. När staten införde ett stöd vid nyproduktion för billiga hyresrätter ökad byggandet av privata hyresrätter i Knivsta. Ett införande av marknadshyror ökar inte byggandet av lägenheter som många bostadssökande efterfrågar.
Vänsterpartiet Knivsta gick till val 2018, på att öka antalet kommunala hyresrätter. Därför är vi stolta att det nu, för andra gången i kommunens historia, planeras för fler hyresrätter i Knivstabostäders regi. Det blir inte så många som vi hoppats men det kommunala bostadsbolaget planerar nu att öka sitt bestånd, vilket är glädjande för alla som köar till en egen bostad.
I förslaget till marknadshyror försvinner hyresgästens rätt att kollektivt förhandla hyror och renoveringar genom t ex Hyresgästföreningen. Om systemet med marknadshyror funnits hade inte Knivstabostäder kunnat genomföra sin pågående renoveringsmodell, Bo Kvar. Efter förhandlingar med hyresgästföreningen och en individuell plan för varje lägenhet startade en varsam och väl genomtänkt renovering med sitt viktigaste mål att alla hyresgäster skulle kunna bo kvar efter att renoveringen var klar.
Vänsterpartiet vill inte se en regeringskris utan vill ha bostäder till alla, inte bara till de rika. Nooshi Dadgostar har hållit partiets löfte till hyresgästerna nu är det upp till andra att agera och få bort förslaget om marknadshyror, som drabbar alla.
Christer Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta
Kaffet sipprar genom filtret medan KF håller upprop. Vietnamesiskt kaffe med kondenserad mjölk, inte för att gå i Jonas Sjöstedts fotspår som ju flyttade till Vietnam, utan för att det är så himla gott.
Årets Knivstabo
Bert Arne Bengtsson utnämndes för sitt engagemang i projektet Hitta ut till Årets knivstabo. På den bästa dialekten – skånska – tackade Bernt kommunen och alla deltagare i Hitta ut. Kommunfullmäktiges ledamöter fick kartor och en uppmaning att själva prova på. Friskluft och motion sägs ju främja den mentala hälsan, så det kanske vore något för oss i Kommunfullmäktige. Knivsta kommuns invånare får avgöra den saken.
KF 6 juni 2021
Hyllning till duktiga ungdomar
Josefin Bouveng mottog Knivsta kommuns hyllning och pris till duktiga ungdomar för sina insatser som idrottskvinna och hockeyspelare, vilket hon uttryckte sin tacksamhet för. Edvin Tilasson mottog även han hyllningen och priset, för sina insatser som idrottsman inom orientering. Mycket uppskattat, tackade Edvin.
Kommunalrådet Klas Bergström informerar
Årsprognosen för 2021 pekar mot ett överskott på 34 miljoner för Knivsta kommun. Största delen av överskottet finns hos finansförvaltningen. Nämnderna följer huvudsakligen sina budgetar.
Ledamöters frågor
Lennart Lundberg (KNU) frågade om järnvägskorsningen i ”byn”. Stämmer det som kommunen vill att det över järnvägen ska bli en gång- och cykelbro, eller blir det som man kan uttolka av Trafikverkets hemsida bara en gångbro? Desvärre är det Trafikverket som beslutar i frågan och det blir, som det ser ut nu, bara en gångbro. Det betyder tack och lov inte att frågan är stängd för all framtid. Ramper för cykling kan byggas på och hela projektet ligger en bit fram i tiden.
Information från Norrvatten
Kommunfullmäktige bjöds på en presentation av Norrvatten, ett kommunförbund som producerar och distribuerar vatten till 14 medlemskommuner, däribland Knivsta kommun. Jag tänker på romarnas akvedukter. Det har hänt en del sedan dess, men principen är densamma. Tror jag. Man borde fråga Norrvatten vad de anser. Och så vill man ju veta om romarnas akvedukter kom från redundanta vattentäkter. Knivsta är hursomhelst på väg att få redundant vattenförsörjning via Uppsala. Det är bra.
Anmälan av motioner
Två motioner anmäldes från Liberalerna. Håll utkik efter dessa på senare kommunfullmäktigesammanträden. Det kommer bli intressanta debatter om Ibn Rushd och om valfrihet. KNU anmälde också de två motioner, en om banor för discgolf och en om ungdomsfullmäktige. Spännande!
Två motioner från oppositionen besvarades. Den ena att införa en så kallad kulturtrappa liknande den som finns i Gävle. Den andra att planera för ytterligare en badplats i Knivsta. Båda sakerna är i och för sig lätta att ställa sig bakom, men hanteras redan på ett eller annat sätt inom kommunen, varför kommunfullmäktige beslutade att anse motionerna besvarade.
Policy för medborgardialog
En policy för Medborgardialog och en Näringslivsstrategi för Knivsta kommun antogs. Medborgardialog är ett verktyg som ger medborgare utökad möjlighet att delta och påverka beslut mellan valen. Det är bra. Näringslivsstrategin är långsiktig och syftar till att bidra till ett livskraftigt näringsliv i kommunen. Det är också bra. Men. När nu frågor om demokrati och näringsliv kommer så nära varandra – hur blev vi så trygga i vår demokrati men samtidigt så nöjda med dess frånvaro på våra arbetsplatser? Food for thought, heter det på engelska.
Styrmodell för Knivsta kommun
Tillitsstyrning är inte fullt ut införandet av arbetsplatsdemokrati på våra kommunala arbetsplatser, om det var det man ville ha, men det är absolut en styrmodell som ökar personalens delaktighet och inflytande över arbetet. Hursomhelst så beslutade kommunfullmäktige om införandet av tillitsstyrning som styrmodell för Knivsta kommun, i enlighet med dokumentet ”Styrmodell för Knivsta kommun”. Hurra!
Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Ännu ett policydokument antogs: ”Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet.” Sådana här dokument är ofta intressanta eftersom de kan läsas så olika. Hur läser Du den här meningen? ”I Knivsta kommun verkar vi för att alla ska ha samma makt att forma samhället..”. Kan var och en någonsin få samma makt att forma samhället som den som äger ett fastighetsbolag? Eller som den som äger en bank? Food for thought, men det är inte så policydokumentet ska läsas.
Christer Johansson (V) avslutade sitt inlägg om vad som definierar social hållbarhet, med ett citat från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner: ”Ett samhälle med hög tolerans där människors likvärdighet står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.”
Avslutning
När kommunfullmäktigesammanträdet avslutas har Knivsta kommun också fått en reviderad arbetsordning som utökar möjligheterna till distanssammanträden i framtiden, även efter pandemin. Norrvatten har fått en höjd låneram, och sammanträdestiderna 2022 för kommunfullmäktige har fastställts, och mitt kaffe är sedan länge uppdrucket.
Under våren har det jobbats i majoriteten för att lindra effekterna, för kommunens unga medborgare, av den globala pandemin. Det var därför glädjande att det blev en stor enighet där alla partier ställde sig bakom beslutet i KF om satsning på sommarjobb, fler sommarlovsaktiviteter och ökat stöd till kultur- och idrottsföreningar.
Christer Johansson, gruppledare
Den, sedan några år, nedåtgående trenden med färre sommarjobb för Knivstas ungdomar är därmed bruten. Denna sommar kommer över 100 ungdomar få ett sommarjobb efter initiativ från den politiska majoriteten och ett kreativt arbete av kommunens tjänstepersoner. Resultatet är mer än en dubblering av antalet sommarjobb jämfört med sommaren 2020.
Oavsett vad olika belackare tycker känner vi i Vänsterpartiet oss stolta över vad vi varit med och initierat och kan nu bocka av ännu ett av våra vallöften, om fler sommarjobb. Vi hoppas och tror att det kan bli ett litet steg mot att öka framtidstron bland våra unga medborgare.
Enligt Liv och hälsa ung 2021 som genomförs av regionen vartannat år ökar antalet unga som säger sig må bra eller mycket bra. Skillnaden mellan könen är dock fortsatt stor där tjejerna mår sämre än killarna och framtidstron, för egen del, sjunker hos båda könen. Här finns ett arbete kvar att göra och ansträngningar görs redan på flera plan, från kommun upp till riksdagen, med huvudinriktningen på samarbete och förebyggande.
Med den ambitionen fortsätter 5-partimajoriteten sitt samarbete med focus på förebyggande, delaktighet och hållbarhet. Närmast med Stadsutvecklingsstrategi 2035, för västra Knivsta och Alsike stationssamhälle samt Mål och budget 2022 som båda kommer beslutas i höst. Förhoppningsvis blir det ännu fler sommarjobb 2022 och på sikt en högre framtidstro bland kommunens unga.
GRANSKNINGSnart kan det bli verklighet med marknadshyra i Sverige. I Finland införde man fri hyressättning redan på 90-talet. Dagens Arena har kollat närmare på vad som hände sen.
Inom kort kommer regeringen att presentera förslagen i utredningen ”Fri hyressättning vid nyproduktion av bostäder”. Meningen är att nyproducerade hyreslägenheter ska ha fri hyressättning och inte regleras varken av bruksvärdessystemet eller kollektiva förhandlingar. Detta är en av punkterna i januariavtalet och planen är att det ska träda i kraft 2022.
Hyresrätter
Frågan är kontroversiell och har väckt mycket debatt. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar planerar en misstroendeförklaring mot regeringen om de skulle gå vidare med utredningens förslag.
I SVT Agenda debatterade Nooshi Dadgostar och Liberalernas ledare Nyamko Sabuni nyligen frågan och Finland kom på tal. Där lät man avreglera hyressättningen på 90-talet och landet lyfts ofta som exempel för hur det skulle kunna bli i Sverige.
Direktivet för utredningen säger att det ska bli fri hyressättning för nyproducerade hyresrätter i Sverige och inte hela beståndet. I Finland spred sig snabbt den avreglerade hyressättningen till alla att omfatta alla privata hyresrätter.
– Den privata hyresmarknaden avreglerades stegvis mellan 1990 och 1995. Först blev en liten del av hyressektorn avreglerad, sedan alla nya hyreskontrakt och slutligen alla hyresrätter, säger Hannu Ruonavaara, professor i sociologi på Åbos universitet och gästprofessor på Institutet för bostadsforskning vid Uppsala universitet.
År 1992 avreglerades hyressättningen för nya lägenheter i det privatfinansierade beståndet. Hyran bestämdes i överenskommelse mellan hyresvärd och hyresgäst. Tre år senare, 1995, beslutade den borgerliga regeringen i Finland att även äldre kontrakt skulle avregleras.
Det är denna utveckling som kritiker, bland annat Hyresgästföreningen, menar att vi även kommer se i Sverige.
Ett skäl till att Finland avreglerade hyressättningen var att främja ett ökat investerande i hyresbostäder. Hannu Ruonavaara säger att avregleringen bidrog till en viss renässans av den privata hyressektorn i Finland, men att detta också hade andra orsaker.
– Till exempel det att det under 1990-talets ekonomiska depression var låg efterfrågan på äganderätter. Deras andel i bostadsbeståndet gick ned som på den tiden var exceptionellt i Europa. Bostäder byggt för äganderättsmarknaden förvandlades till hyresbostäder, berättar han.
I det privata hyresbeståndet ökade medelhyrorna med 26 procent i Finland och 42 procent i Helsingfors mellan 1995 och 2000, enligt en undersökning av Fastighetsägarna. Alltså årligen med mellan 5 och 9 procent. Sedan dess har utvecklingen fortsatt med 2 till 3 procents ökningar per år, rapporterar Fastighetstidningen. I Helsingfors kan en enrummare på 35 kvm kosta mellan 600 till 1 400 euro, beroende på standard och läge.
Även om den fria hyresmarknaden blivit mer lukrativ har utbudet inte ökat i takt med efterfrågan, framhäver Hannu Ruonavaara. Särskilt inte i områden där behovet är som störst, Helsingforsregionen och i de större städerna.
Att jämföra Finlands och Sveriges hyresbestånd är dock komplicerat. Finland har ett socialt bostadssystem som inte finns i Sverige. Den finska staten subventionerar kommunala byggen av så kallade ara-lägenheter, sociala bostäder som förmedlas efter behov. Denna del av hyresbeståndet är ansträngd.
2015 bodde så många som 40 procent av hyresgästerna i en ara-lägenhet. Det är ändå en minskning med tio procent på tio år, vilket förklaras med att det byggs färre ara-bostäder och fler fritt finansierade hyresbostäder. Våren 2020 stod så många som 120 000 hushåll i Finland i kö för en ara-lägenhet. Av dessa var 26 procent i mycket brådskande behov och denna grupp har ökat i antal fem år i rad.
Hyran för en ara-lägenhet i Helsingfors är omkring hälften så hög som för en privat hyreslägenhet där. 56 procent av de hushåll som 2020 sökte en ara-lägenhet stod i kö för sådan i huvudstaden.
– Hyror och priser av bostäder är särskilt i huvudstaden för höga för låg- och även medelinkomsttagare. Fria marknaden i den privata hyressektorn har inte löst problemet, säger Hannu Ruonavaara.
Han berättar att nivåerna på hyran mellan privata och sociala hyreslägenheter var liten innan avregleringen. Men att skillnaderna nu är avsevärt stora. Det finns också en stor risk att bostadssegregation i Finland kommer att öka, menar Hannu Ruonavaara.
– Bostadssegregationen är på lägre nivå i Finland än i Sverige, men den fria hyresmarknaden har troligen litet att göra med det. På senaste tiden har det betraktats att segregationen här är i fara att öka, men orsakerna är strukturella och har att göra med koncentration av ojämlikhet i vissa förorter med en stor andel av sociala hyresrätter.
Idag högtidlighåller vi 90-årsminnet av de fruktansvärda händelserna utanför Lunde i Ådalen då ett fredligt demonstrationståg besköts av militär. Fem unga människor, Eira Söderberg, Erik Bergström, Evert Nygren, Sture Larsson och Viktor Eriksson sköts till döds.
Nooshi Dadgostar foto Anna Tärnhuvud
1930-talet var en hård tid för arbetarna i Ådalen. Arbetslösheten var hög och många familjer led svårt av hunger. I det läget passade arbetsgivarna på att sänka lönerna för de som ännu hade jobb på Marmaverkens sulfatfabrik.
När arbetarna gick ut i strejk i protest svarade arbetsgivaren med att ta in strejkbrytare. Den 14 maj 1931 avgick en demonstrationståg på uppemot 4000 arbetare mot strejkbrytarnas förläggning i Lunde. De var obeväpnade och fredliga. Ändå öppnade den inkallade militären eld och sköt rakt in bland demonstranterna.
Minnet av denna blodiga händelse lever i högsta grad i Ådalen. För oss alla är den här dagen ett tillfälle att inte bara hedra offren, utan också minnas att de rättigheter arbetare har idag inte har kommit gratis.
En lön som går att leva på, anställningstrygghet, arbetslöshetsersättning, rätten till semester och lediga helger. Allt är resultatet av den kamp arbetarrörelsen bedrivit. Många har betalat ett högt pris för det vi idag tar för givet. Några ett alltför högt pris. Vi glömmer dem inte.
För andra gången i rad genomfördes första maj digitalt. I Knivsta gästades vårt Zoomevenemang av vänner från distriktet och Märsta Sigtuna partiförening.
Programmet varvades med sång och tal. Elin Johansson och Anna Marklund underhöll med sång och musik från Krusenberg. Anna Svensson pratade om Knivstas utveckling och Nina Broman Costa och Fredrik Rosenbecker resonerade om framtidens arbetsmarknad. Vi fick höra om kampen för trygga jobb och framtidstro i ett jämlikt samhälle.
Du som missade firandet har chansen att se det här genom att klicka på bilden.
