Skip to main content

År: 2019

Kort rapport från Knivstas Budgetfullmäktige

Maria Fornemo
Maria Fornemo (V)

Den 18 september antog Knivsta kommunfullmäktige Mål och Budget för 2020 med ramar för 2021-23. Det är en klimatbudget med Agenda 2030 som övergripande styrdokument. Samtidigt som den tar kontroll över ekonomin.

Kenneth Gunnar hedrades
Mötet inleddes med att den avgående KF-ordföranden Kenneth Gunnar fick ett porträtt uppsatt i Tilassalen bredvid Göran Nilsson och Terry Carlbom.

Skattesats
Precis som i resten av landets kommuner är det en tuff budget. Det kan vi se när vi ser på de olika budgetförslagens skattesatser där samtliga partier har samma skattesats som fempartimajoriteten, utom KD.

KD i Knivsta tror nämligen att det går att spara 10 miljoner på att tvinga Knivstas äldre att välja privata bolag, som i sin tur tvingas att ta över den kommunala hemtjänsten. Kommunen har redan infört LOV men Knivstas äldre har valt den kommunala hemtjänsten, som de är nöjda med.

Ekonomikontroll
Peter Evansson (S), kommunalråd, avslutade sitt första inlägg med följande: ”Nu är tiden för fortsatt kontroll på ekonomin, på långsiktiga satsningar där Knivsta utvecklas ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart och ger förutsättningar för att Knivsta ska fortsätta vara kommunen där framtiden bor.”

Datorer till skolan
Bengt-Ivar Fransson (M) lyfte behovet av datorer i skolan och den här budgeten fortsätter mot målet att varje elev i Knivstas skolor kommer ha en dator vid mandatperiodens slut.

Förebyggande socialt arbete
Socialnämnden har startat ett förändrat arbetssätt och genom mer förebyggande insatser räknar nämnden med att få förbättrade ekonomiska resultat. Även om Kerstin Eskhult (C) flaggade för att framtiden alltid är oviss inom nämndens ansvar.

Agenda 2030
Miljöpartiets Kerstin Umegård presenterade hur Agenda 2030 finns med och styr budgeten genom att finnas med vid samtliga mål som KF beslutade om i majoritetens förslag till Mål och budget för 2020.

Medborgardialog samt Kultur och fritid
Kommunen jobbar tillsammans med SKL för att skapa en kvalitativt medborgardialog och beslut om formerna har tagits i KS. Ambitionen är att komma igång under hösten eller tidigt 2020. Glädjande är även att konstarea att kommunens största satsning någonsin, Centrum för Idrott och Kultur, CIK kommer invigas i december.

Christer Johansson (V) framhöll extra kulturdelen med stor scen och digitalt bibliotek som kommer ge Knivstabor i alla åldrar tillfällen att uppleva varierad kultur som kommer att vara berikande, underhållande och främja fri åsiktsbildning.

Läromiljöer
Maria Fornemo (V) valde att lyfta fram Knivstas fantastiska lärmiljöer. Utbildningsnämnden lägger särskilt fokus läggs på att utveckla utbildningen för elever med olika typer av neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det är oerhört positivt, menar Maria, att vi kunnat starta upp en egen grundsärskola i Alsike. Barnen får finnas i sin närmiljö och slipper långa resor. På kort tid har kommunen invigt grundskolan Adolfsberg och förskolorna Lustigkulla och Norrgården. Här kommer barnen och pedagogerna att få de bästa förutsättningarna för lärande och att genomföra läroplanen.

Vi kan också vara glada och stolta över Hälsoäventyret, som är en hälsopedagogisk verksamhet som fungerar som komplement till skolans hälsoundervisning. Till exempel har de nya klasskonstellationerna i sjuan i dagarna genom Hälsoäventyrets försorg, fått lära känna sina nya klasskamrater och lärare i en helt annan situation än undervisningen. De har gjort samarbetsövningar som leder till ökad trygghet, och att vara trygg är en grundförutsättning för att kunna lära.

Oppositionen
De fyra oppositionspartierna hade lyckats med konststycket att presentera fem olika budgetar. Detta beroende på att SD la fram två olika alternativ och visade på total splittring i partiet. Liberalerna kom med ett exelark med siffror och ingen av dessa tre budgetar har några mål och uppdrag om hur pengarna ska användas.

KD som är ensamma med en skattesänkning finansierar den med att ta bort 43,6 miljoner från KS och socialnämnden. Det finns tolv mål i KD:s förslag, men inget är möjligt att följa upp vid 2020 års bokslut.

Knivsta Nu har lagt sig väldigt nära majoritetens förslag och har t ex kopierat samtliga mål, dock utan indikatorer så det blir svårt att följa upp. De har lagt till ett mål om en omförhandling med staten och regionen med syfte att minska antalet bostäder som fyrspårsavtalet föreskriver. Under 2020 har de ca 4 miljoner mindre till verksamhet varav 2,5 miljoner har minskats på idrotts och fritidsanläggningar.

Totalt varade debatten tre timmar och innehöll frågor som medborgardialog, datorer i skolan, fyrspårsavtalet, parkeringar, hemtjänst, privatiseringar, förebyggande arbete och invandring. Angående det sista var det en fråga från Jacob Risberg på ett stycke i en av SD:s budgetar som skapade en debatt om människosyn. Jacob frågade vad SD menade med ”Under de sista tio åren har invandringspolitiken blivit allt mer extrem,” och undrade om de menade de utökade gränskontrollerna, det sänkta asylmottagandet till EU:s lägsta nivå, begränsningarna av familjeåterföreningarna, de tillfälliga uppehållstillstånden eller de ökade försörjningskraven för personer med tillfälliga uppehållstillstånd som menas? Svaret uteblev då SD glömde frågan.

Christer Johansson
gruppledare

Sågverkstorget aug 2019

Tack för en trevlig lördag på torget

Sågverkstorget aug 2019
Sågverkstorget aug 2019

I strålande solsken och med trevlig stämning på Sågverkstorget genomförde Vänsterpartiet Knivsta sin 49:e Röd Lördag. Barn som lekte och tillsammans med vuxna njöt av den värmande solen.

Under de två timmarna mötet pågick hann vi diskutera bostadsmarknaden, klimatet, kollektivtrafiken och ojämlikheten i världen och i Knivsta. Vuxna drack kaffe medan barnen åt kakor och lördagskolor.

Många Knivstabor deltog i vårt Vänsterquiz och resultaten var så bra att många fick med sig en bok hem och de flesta ville ha med sig frågorna som underlag för fortsatta diskussioner hemma vid köksbordet. Grattis till alla vinnarna och tack till alla för trevliga möten och diskussioner.

Vi ses igen den den 28 september på 50 gångersjubileum av Röd Lördag i Knivsta. Vi har ett antal böcker kvar till dig som vill testa vår Vänsterquiz.

Välkommen!

Majoriteten

En budget för Knivsta med Agenda 2030 och dialog i fokus

fempartimajoriteten
Fempartimajoritetens gruppledare

Införd på UNT Debatt den 30 augusti 2019

Vi i 5-partimajoriteten har nu lagt fram vår andra budget för mandatperioden. En budget där den nya majoriteten i Knivsta har arbetat målmedvetet för att genomföra reformer som är hållbara för framtiden. Nu har vi tagit kontroll över kommunens ekonomi och vitt skilda ideologier har mötts i en vilja att ta ansvar för kommunens långsiktiga väl och ve. Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet baserad på Agenda 2030 har varit vägledande för majoritetens arbete.

En långsiktig utmaning för Knivsta är att säkra utbyggnaden av fyra spår och nytt stationsläge i Alsike, utvecklad kollektivtrafik med en god ekonomisk förvaltning när vi precis som vår omvärld behöver göra prioriteringar i verksamheterna.

Våra långsiktiga mål syftar till att bygga infrastruktur och förändra rutiner så att de kommunala verksamheterna minskar sin klimatpåverkan samtidigt som vi skapar möjligheter för Knivstabor att göra detsamma. Dessutom ska vi ta tillvara och skapa ekosystemtjänster och bidra till biologisk mångfald i samhällsplaneringen.

Stockholm-Uppsalaregionen utvecklas och Knivsta med den. Den infrastruktur som utvecklas under de kommande decennierna innebär stora möjligheter och stora utmaningar för oss som bor i Knivsta. Våra möjligheter att resa hållbart förstärks kraftigt, framför allt genom fördubblad spårkapacitet mellan Stockholm och Uppsala. Det kommer att krävas mer arbete med infrastrukturen när vi möter den efterfrågan som finns från människor som också vill komma och bo i vår fina kommun.

Det byggs mycket i Knivsta och förändringen av Knivsta leder naturligvis till mycket debatt och diskussion. Vårt mål är att möta efterfrågan på bostäder i rimlig omfattning och att lägga stort fokus vid arkitektur och utformning av de områden som växer fram. I syfte att förbättra dialogen om viktiga frågor i vår kommun kommer vi under 2019 och 2020 utveckla medborgardialogen genom etableringen av ett medborgarråd.

Förändring och förenkling är begrepp som är viktiga för oss när vi utvecklar den kommunala servicen i medvetenhet om att tillgången på medarbetare kommer att minska i hela landet och än mer i resten av Europa. Den demografiska utvecklingen talar entydigt för att en ökande andel av befolkningen kommer att ingå i gruppen mottagare av välfärd.

Digitalisering, nya arbetssätt och metoder är nödvändigt när vi utvecklar en mer rationell organisation för Knivsta kommun. Vi ska ligga i framkant utan att vara experimentella. Vi ska samarbeta med andra och dela resurser där det är ändamålsenligt.

Tillsammans och i en utvecklad medborgardialog vill vi utveckla Knivsta.

Knivsta – där framtiden bor.

Peter Evansson (S)
Klas Bergström (M)
Boo Östberg (C)
Kerstin Umegård (MP)
Christer Johansson (V)
För 5-partimajoriteten

Malin och Nina

Välkommen på Röd Lördag 31 augusti

Anna Svensson serverar kaffe
Anna Svensson serverar kaffe

Välkommen på höstterminens första Röd Lördag, 31 augusti. Som tidigare hittar du oss på Sågverkstorget vid Willys södra entré mellan 11.00 – 13.00.

Sedan vi sågs senast har två sporthallar blivit klara för träning i Centrum för idrott och kultur, CIK. Inför hösten har kommunens aktiva föreningar fyllt alla kommunens hallar med idrottande barn och ungdomar. Kulturhallen kommer att fyllas med kulturupplevelser för alla åldrar. Håll utkik efter invigningsprogram under senare delen av hösten. Vill du redan nu se hur långt bygget har kommit besök CIK:s webbplats

När vi i majoriteten beslutade om kommunens skattesats för 2019 fick vi en del kritik. På måndagens kommunstyrelsemöte har alla partier utom KD insett att intäkterna behövs. Det betyder att det finns en mycket stor enighet, om kommunens skattesats 2020, i KF den 18 september.

Med nästan lika stor enighet röstade kommunstyrelsen igenom en modell för medborgardialog. En modell som är en förebild för resten av landet och kommer bli en kanal för att föra dialog med många Knivstabor inför olika politiska beslut under mandatperioden. Bra tycker Vänsterpartiet men det tyckte inte KD  och L som ville avslå förslaget och reserverade sig mot beslutet.

Vill du diskutera kultur för alla åldrar, skatepark eller andra parker, medborgardialog, kommunalskatten, fyrspårsavtalet eller något helt annat så spelar det ingen roll. Du är lika välkommen vad du än vill diskutera och vill du bara komma och fika går det hur bra som helst. Vi kommer även att bjuda in till Bokquiz med chans att vinna fina böcker.

Hoppas att vi ses.
Välkommen

Vänsterpartiet Knivsta

Yekbun-foto-Leo-Ahmed

Regeringen måste markera mot Turkiet

En av de organisationer som särskilt hamnat i skottgluggen är vänsterpartiet HDP. Tusentals partiföreträdare, däribland de tidigare partiledarna Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag, har gripits och många har dömts till långa fängelsestraff på minst sagt tvivelaktiga grunder.

Senast i måndags avsatte man tre borgmästare i tre städer – Diyarbakir, Van och Mardin – och ersatte dessa med tre regimtrogna personer. Samma dag arresterades flera hundra kurdiska aktivister och representanter för HDP.

Det är i ljuset av den här utvecklingen som vi måste se den kartläggning av europeiska politiker som den Erdogan-stödda tankesmedjan SETA nyligen publicerat. Rapportens innehåll är i sig inte mycket att uppröras över.

Det handlar om att politikerna har kritiserat den turkiska regeringens angrepp på demokratiska fri- och rättigheter och fängslanden av oppositionella. I rapporten omnämns flera svenska folkvalda, däribland Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt och Socialdemokraternas försvarsminister Peter Hultqvist.

Syftet är knappast att anklagelserna om att dessa skulle ”stödja terrorism” ska bli tagna på allvar av några seriösa bedömare. Snarare är rapporten ett sätt för Turkiet att sätta press på de politiker som vågar tala klarspråk om förtryck och övergrepp, och att misstänkliggöra de som engagerar sig för fred och demokrati i landet. För medan Turkiets regering, med EU:s goda minne, har kunnat slå ner hårt på den inhemska oppositionen, så har länder som Sverige blivit en fristad för oppositionella på flykt.

Många av dessa har valt att organisera sig i Vänsterpartiet. Vårt parti har en lång historia av att verka för fred och försvara kurdernas rättigheter. I syfte att fredsförhandlingar ska kunna återupptas har vi bland annat verkat för att terrorstämpeln på PKK ska lyftas bort.

Framför allt har delegationer från Vänsterpartiet upprepade gånger besökt Turkiet, exempelvis som valövervakare och för att närvara vid politiska rättegångar mot medlemmar i vårt systerparti HDP. Senast i mars i år var Jonas Sjöstedt och riksdagsledamot Tony Haddou på plats i Van i östra Turkiet som valobservatörer.

Vi i Vänsterpartiet tänker inte låta oss skrämmas till tystnad. Vi kommer att fortsätta att tala om den turkiska regeringens förtryck av oppositionella i allmänhet – och av kurderna i synnerhet. Men det måste samtidigt inskärpas att den här sortens agerande från Turkiet inte bara är tomma hot.

Det har hänt mer än en gång att kurdiska aktivister bosatta i Europa har attackerats och till och med mördats för sina åsikters skull. Ett utpekande med namn i en sådan här rapport innebär alltså ett konkret hot, och försätter enskilda personer i fara. Det är en bedömning vi delar med den danska säkerhetspolisen PET.

I ljuset av detta kräver Vänsterpartiet att regeringen tydligt markerar mot den turkiska regeringen att sådana här kartläggningar inte är acceptabla. Detta är inte bara en fråga om att ta ställning för turkiska och kurdiska oppositionella. Det handlar om att stå upp för Sveriges demokratiska principer och värderingar.

Yekbun Alp internationellt ansvarig, Vänsterpartiet i Uppsala län
Håkan Svenneling utrikespolitisk talesperson, Vänsterpartiet

Jan Eliasson

”Flyktingar används som slagträ i samhällsdebatten”

Jan Eliasson
Jan Eliasson

Jan Eliasson på DN DEBATT 21/7.

Tendensen att politiska partier utnyttjar flykting- och migrationsfrågan som ett slagträ i en alltmer polariserad samhällsdebatt ökar, och invandringen får skulden för alla möjliga samhällsproblem. Nu behöver vi lyfta blicken och fråga oss om inte mångfald är bättre än isolering och inåtblickande, skriver Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN 2012-2016.

Först tre personliga minnesbilder av migration och flyktingar.

Göteborg i början av 1950-talet:

SKF och andra industrier gick på högvarv och behövde arbetskraft. Många italienare sökte sig till Göteborg, en del med sina familjer. Några bodde i baracker nära SKF. Pappa sa till mig: ”Kan inte du och kompisarna gå ner och spela fotboll med deras barn, så att de känner sig välkomna”.

Libanon, 2013:

Hundratusentals syrier flydde över gränsen. Det skulle så småningom bli över en miljon, cirka en fjärdedel av Libanons befolkning. Libanesiska regeringen ville inte upprätta läger utan sökte fördela flyktingarna över landets städer och byar. Det var för mig som FN-representant imponerande att se hur alla ställde upp och sökte möta flyktingvågen från Syrien.

Stockholm, akutmottagningen på ett sjukhus på natten, 2019:

Alla var invandrare: läkaren, sjuksköterskan, undersköterskan, städerskan. Under mina timmar där som patient så talade jag med personalen om deras erfarenheter: om krigets fasor i Bosnien, politisk förföljelse i Latinamerika och hur mycket lättare det var att heta Sara än Soreh för att få jobb i Sverige.

”Flyktingar och migranter ses i den politiska debatten alltmer som hot och problem och allt mindre som tillgångar.”

Jag tror inte att vi är riktigt medvetna om att Sverige sedan länge inte bara finns i världen utan också att världen finns i Sverige. Det som våra mor- och farföräldrar byggt upp under 30-, 40-, och 50-talet fick en fortsättning under de senare decennierna på 1900-talet i den invandring som säkrade ekonomisk tillväxt i vårt land.

På senare tid har den onda cirkeln av krig, förföljelse, klimatförändringar och fattigdom lett till en förstärkt flykting- och migrationsström, främst från länder utanför Europa. Mycket tyder på att denna trend kommer att hålla i sig.

Låt oss lyfta blicken och se närmare på detta internationella perspektiv. Cirka 270 miljoner människor i världen bor och arbetar i länder där de inte är födda (migranter). Cirka 70 miljoner är flyktingar från krig och förföljelse, varav 40 miljoner befinner sig innanför och 30 miljoner utanför gränserna. Vissa länder har tagit emot miljontals flyktingar, till exempel Pakistan, Iran, Turkiet, Libanon, Kenya och Uganda.

När vi i FN 2016 planerade det första toppmötet om flyktingar och migration gjordes en rad studier om effekterna av migration och flyktingströmmar. Både Internationella Valutafonden (IMF) och OECD kom fram till att migrationen har haft en klart positiv inverkan på tillväxt och välstånd. Andra studier pekade på de viktiga konsekvenserna av migrationen för den vitala befolkningstillväxten. I våra diskussioner i New York talade också många delegater om mångfaldens och det internationella samarbetets positiva effekter på våra samhällen.

Det är märkligt hur mycket samhällsklimatet har förändrats i många länder under de senaste tre till fyra åren. Flyktingar och migranter ses i den politiska debatten alltmer som hot och problem och allt mindre som tillgångar.

När en färdigförhandlad överenskommelse i FN om principer för ordnad migration skulle undertecknas förra året hoppade ett tiotal länder av i sista stund, ledda av USA och Ungern. Den sågs av dem – felaktigt – som en inbjudan till större invandring.

Otvetydigt ledde den stora flyktingvågen 2015 från Mellanöstern till Europa till stora påfrestningar på mottagningskapacitet, både nationellt och lokalt. Det gällde centrala samhällsfunktioner som utbildning, bostäder och arbetsmarknad. De kulturella klyftorna var också ofta svåra att överbrygga. I Europa var det särskilt Tyskland och Sverige – som tagit emot fler flyktingar än andra EU-länder – som kände av dessa effekter. Men det ska också sägas att Sverige och Tyskland klarade denna uppgift mycket väl, vilket också uppmärksammades och uppskattades internationellt.

Oroande under senare år har varit tendensen i många länder att politiska partier och rörelser utnyttjar flyktingar och migranter för att öka rädsla, dela och polarisera och ge invandring skulden för alla möjliga samhällsproblem.

Än mer problematiskt är att dessa politiska kampanjer, med främlingsfientlighet som drivkraft, så ofta varit framgångsrika. De har i hög grad blivit katalysatorer för missnöje över andra samhällsproblem. Detta missnöje har i många fall varit förståeligt och legitimt, till exempel när det gäller inkomst- och förmögenhetsfördelning och skillnader mellan stad och land. Men i många fall har just flyktingar blivit katalysator för en splittrande debatt. Trumps valframgångar i USA och Brexitsidans vinst i Storbritannien måste ses i detta perspektiv.

Vad behöver vi då göra, både på politisk och individuell nivå, för att lägga en ny kurs i migrations- och flyktingfrågan? Jag har fem förslag:

1. Klargöra vad migranter och flyktingar betytt samhällsekonomiskt, och betyder för våra länder i Europa, inte bara på kort utan också på lång sikt.

2. Se invandring i ett internationellt perspektiv – se behovet av insatser i ursprungsländer, av stopp för människohandel och av att värna den fundamentala rätten till asyl.

3. Analysera och fråga oss om mångfalden är ett bättre alternativ för vår framtid än isolering och inåtblickande.

4. Acceptera vårt ansvar att arbeta för att våra demokratiska samhällen gynnar alla samhällsgrupper och skapar den samhörighet som är nödvändig för att stå emot auktoritära och antidemokratiska krafter.

5. Satsa målmedvetet på en integration som tar tillvara alla mänskliga resurser i våra samhällen.

Allt detta innebär inte att vi kan blunda för de allvarliga problem vi ser i en del av våra förorter, på skolor och i motsättningar mellan olika grupper. Vi måste undvika skönmålning lika väl som demonisering av invandringen. Vi måste främja dialog och möten, tala med varandra på alla nivåer: i civilsamhället, i bostadsområden, i skolor och på arbetsplatser. Vi måste visa tolerans och medkänsla och skapa sammanhållning i en tid av utbredd oro och osäkerhet.

Om vi bestämmer oss för att se flykting- och migrationsfrågan som en positiv demokratisk arbetsuppgift snarare än som ett slagträ i en alltmer polariserad samhällsdebatt har vi kommit en bra bit på väg.

Förhoppningsvis kommer den snart uppsatta migrationspolitiska kommittén i Sveriges riksdag att sätta en positiv kurs framöver i denna för vårt samhälle så viktiga uppgift.

Jan Eliasson,
vice generalsekreterare i FN 2012-2016:

Nej, Sverige är sig inte likt

Mattias Hagberg
Mattias Hagberg

Utvecklingen är inte vacker. Men varför skyller så många på migrationen, frågar sig Mattias Hagberg i en krönika i Göteborgsposten den 27 juni.

”Så, varför pratar vi bara om migration och etnicitet? Varför handlar den offentliga debatten nästan uteslutande om nysvenskar och inte om jämlikhet? Jag tror att svaret är lika enkelt som skrämmande.”

Det jag nu skriver är varken nytt eller originellt, men jag tror ändå att det är värt att upprepa, särskilt nu, med tanke på den senaste tidens allt hetsigare debatt om migrationen.

Jag har, som många andra journalister och författare, rest mycket i Sverige. Jag har sett otaliga småstäder och förorter – såväl ”utsatta” som överdrivet välbärgade. Och jag har, precis som andra, sett ett land i snabb förändring. Ja, till och med ett land som inte längre går att känna igen, åtminstone om man har det sena nittonhundratalet som sin enda referenspunkt.

Nej, Sverige är sig inte likt. Men förändringen är inte etnisk utan strukturell. Vi har på ett par årtionden gått från att vara ett land inställt på jämlikhet till att bli ett land där politiken gynnar klyftor, såväl regionalt som socialt.

Vill man förstå förändringen ska man inte resa till Rosengård utan till Djursholm. Sverige är i dag ett extremt land, och det syns tydligt i statistiken. Stora skattesänkningar har på kort tid flyttat enorma resurser från det offentliga till det privata, från det gemensamma till det enskilda. För tjugo år sen gick nästan hälften av Sveriges BNP till stat och kommun. I dag närmar sig den siffran 40 procent. Detta samtidigt som subventioner, skattelättnader och avdrag allt oftare riktas till dem som redan har än till dem som är i behov.

”Ingen vill stå för resultatet, ingen vill kliva fram och erkänna att det var ojämlikhet som var målet.”

Resultat: Sverige har, enligt OECD, den snabbaste ökningen av inkomstojämlikhet i Europa. Eller, annorlunda uttryckt: Sverige har blivit ett välfärdsland för villaägare med höga inkomster. Miljarder, som en gång gick till vård, skola och omsorg, går i dag till altanbyggen, elektronikinköp och utlandsresor.

Parallellt med dessa skattesänkningar och dessa omfördelningar har skolan och bostadsmarknaden privatiserats och segregerats i snabb takt – med det uppenbara resultatet att människor med olika bakgrund, utbildning och erfarenheter inte möts längre. För att säga det kort: De tre viktigaste verktygen för jämlikhet – skattepolitiken, bostadspolitiken och skolpolitiken – har medvetet avlövats.

Så, varför pratar vi bara om migration och etnicitet? Varför handlar den offentliga debatten nästan uteslutande om nysvenskar och inte om jämlikhet? Jag tror att svaret är lika enkelt som skrämmande.

Sedan Kalla krigets slut har den svenska högern fått igenom sin drömpolitik. Nyliberalismen har firat triumf, men ingen vill stå för resultatet, ingen vill kliva fram och erkänna att det var ojämlikhet som var målet. Istället får landets svagaste invånare, de som nyligen kommit hit, klä skott för alla problem – från ökad otrygghet till brist på resurser i det offentliga.

Jag vet inte vilket ord som passar bäst för att beskriva detta illusionsnummer: skamligt eller bedrägligt. Vackert är det i alla fall inte.

Allsång

Sommarfest i vackra Krusenberg efter intensiv vår

Nina Broman Costa
Nina Broman Costa
I hönsgården
I hönsgården

Vänsterpartiet Knivsta avslutade den intensiva våren 2019 med en sommarfest hos Anna och Arne i Krusenberg. Efter en vandring på gården bland höns och hundar samt test av populär linbana blev det mat. Av medhavda pajer och sallader blev det en underbar buffé som avslutades med kaffe och allsång med komp på gitarr av Anna.

Vi passade även på att hälsa två nya medlemmar, Wil Geier och Linn Wennerholm, välkomna till föreningen och hoppas boendet i kommunen ska ordna sig så vi får träffas fler gånger. Partiföreningen har hela året fortsatt att öka medlemstalet och har aldrig tidigare haft så många medlemmar som just nu.

För första gången har vi fått en av våra medlemmar, Nina Broman Costa, invald som ersättare i Europaparlamentet och Nina  avtackades för en fantastisk valrörelse. Hon har genomfört sitt första politiska tal inför 15 000 åhörare den 1 maj i Kungsträdgården i Stockholm, deltagit i ett antal debatter runt om i landet varav en i Gävle tillsammans med vår partiledare Jonas Sjöstedt. Nina har fått förtroendet att ersätta långt mer erfarna politiker på olika möten såväl i Sverige som i Oslo där Nina deltog på en nordisk facklig-politisk konferens.

Anna Marklund har som vår första ersättare i Regionfullmäktige mest lyssnat på debatter men fick under våren göra debut i talarstolen. Det blev en debut att minnas för under debatten om Regionplan och budget 2020 – 2022 lyfte Anna vikten av kulturen som en del av bildningens betydelse för varje individ och för att stärka och bevara demokratin. Anna avslutade sitt anförande med bejublat sånginslag och ordförande Erik Weiman gav sitt godkännande för de spontana applåderna.

I kommunpolitiken har mycket tid lagts på att förverkliga majoritetens program med klimat och dialog som två viktiga inslag. Flera arbetsgrupper har under våren jobbat med hur vi inom den tuffa ekonomiska verkligheten ska förverkliga Agenda 2030 och utveckla våra medborgardialoger. Det förekommer en respektfull dialog mellan de fem majoritetspartiernas representanter som lyssnar på varandra. Från Vänsterpartiets sida är vi glada och stolta att ha Maria Fornemo som vice ordförande i UN, Fredrik Rosenbecker i SN:s individutskott och Anna Svensson som förutom ersättare i SUN också finns med i Agenda 2030-gruppen. Totalt sett har Vänsterpartiet, denna mandatperiod, 18 uppdrag i kommunpolitiken, vilka går att läsa mer om här.

Passar samtidigt på att tacka för det förtroende vi fått från Knivstas medborgare som medfört att vi fått fler röster i alla olika val i över tio år. I senaste valet till Europaparlamentet ökade vi våra röster med 60,3 procent jämfört med 2014 och i kommunvalet ökade vi med 29,2 och fick därmed över 5 procent av rösterna.

Efter ett välbehövligt sommaruppehåll och en önskan om skön sommar till alla Knivstabor, och andra eventuella läsare, fortsätter arbetet till hösten.

Christer Johansson
ordförande

fempartimajoriteten

Dialoger utvecklar Knivstas tillväxt

Majoriteten
Bild: Tina Lövrander | Boo Östberg (C), Kerstin Umegård (Mp), Peter Evansson (S), Klas Bergström (M), Christer Johansson (V).

Debattinlägg på UNT DEBATT den 20 juni 2019.

Välfärden i Knivsta behöver effektiviseras, skriver företrädare för fempartimajoriteten i Knivsta kommun.

Nu avslutar vi första halvåret i den fyraåriga mandatperioden. En hel del har åstadkommits på kort tid, men mycket återstår att göra. Mandatperioden ställer stora krav på att återskapa balans i den kommunala ekonomin och att utveckla organisationen för att långsiktigt kunna fortsätta leverera en god välfärd av hög kvalitet.

Knivsta möter precis som övriga svenska kommuner en allt hårdare ekonomisk press de kommande 15 åren, då andelen unga i förskola/skola och äldre ökar medan andelen förvärvsarbetande skattebetalare minskar.

För att hantera situationen behövs ett genomgripande förändrings- och effektiviseringsarbete. Redan nu visar socialtjänsten goda exempel. Genom nya arbetssätt och en snabb digitalisering kan välfärdsleveransen ske till en lägre kostnad utan kvalitetsförsämringar. Även inom andra verksamhetsområden pågår samma utvecklingsarbete.

Knivsta ligger i en av de snabbaste växande regionerna i Europa. Närheten till Uppsala, Stockholm, Arlanda, universitet, goda kommunikationer och inte minst naturen gör det attraktivt att bo i Knivsta. I samhällsmagasinet Fokus senaste mätning placerar sig Knivsta åter igen bland topp tre av landets kommuner där det är bäst att bo. Det gör att Knivsta kommer fortsätta växa oavsett vilka beslut som fattas. Vår uppgift är att se till att tillväxten sker på ett hållbart sätt, med fortsatt attraktivitet – och blicken mot Agenda 2030 med FN:s 17 mål för hållbar utveckling.

Därför vill vi, i dialog med opposition och medborgare, utveckla planprogram för både Västra Knivsta och Alsike stationssamhälle. Ett av flera verktyg i processen blir det medborgarråd med ett statistiskt urval av befolkningen som bjuds in att vara referensgrupp för våra långsiktiga samhällsfrågor.

Vi fem partier i den styrande majoriteten har alltså tagit oss an att möta de oundvikliga utmaningarna som Knivsta liksom övriga svenska kommuner står inför. För att kunna leva upp till invånarnas förväntningar om god samhällsservice och för att möta miljö- och klimatutmaningar, trots en krympande ekonomi i offentlig sektor och med återställd skattenivå 2022.

Fler tuffa beslut kommer att behöva fattas. Men utvecklingen av Knivsta kommer ändå att ske med fokus på hållbarhet och attraktivitet för dagens och kommande invånares önskan att bo och verka i kommunen.

Peter Evansson (S) kommunstyrelsens ordförande
Klas Bergström (M) ordförande kommunfullmäktige
Boo Östberg (C) kommunalråd
Kerstin Umegård (Mp) fullmäktigegruppledare Miljöpartiet Knivsta
Christer Johansson (V) ledamot kommunfullmäktige, ordförande Vänsterpartiet Knivsta

Tåg på Knivsta station

Varför Vänsterpartiet röstade ja till Fyrspårsavtalet

Parkstråket
Parkstråket i nya Alsike

Vänsterpartiet är positiva till medborgares initiativ och engagemang. Det är en viktig del av demokratin, som vi värnar. Vänsterpartiets Christer Johansson representerar just nu kommunens majoritet i SKL:s Nätverk för ökad medborgardialog. Med är också oppositionsrådet Lennart Lundberg. Syftet från majoriteten med deltagandet är att lära oss mer om olika former av dialoger mellan medborgarna, förvaltning och politik i Knivsta kommun.

På den första träffen med Nätverket fick vi bland annat höra om hur det gick till när Microsoft ville etablera sig i Sandviken. Först när avtalet var färdigförhandlat blev det officiellt och kom till invånarnas kännedom. Det är ofta vanligt vid större avtalsförhandlingar att en mindre grupp sköter förhandlingarna utan att ”läcka” de olika bud som diskuteras.

Just nu sprids en oro i Knivsta för konsekvenserna av det avtal som Knivsta kommun tecknat med staten och Region Uppsala angående fyra spår genom kommunen och utbyggnaden som en konsekvens av avtalet. För en tid sedan lovade Vänsterpartiet att redovisa varför vi röstade ja till avtalet den 13 december 2017 och här kommer vårt svar.

Vid omröstningen i Kommunfullmäktige den 13 december 2017 röstade 22 av 31 ledamöter för förslaget. Ett förslag som innehåller en punkt nummer 8 om Uppföljning av avtalens efterlevnad. Där finns följande att läsa:

8.2. Ett partssammansatt organ svarar för efterlevnaden av avtalet. Respektive part utser en representant till detta organ, Uppföljningen av efterlevnaden av avtal för större samlade exploateringar, i fortsättningen benämnt Uppföljningen.

8.3. Uppföljningen som anges i punkt 8.2. svarar för årlig rapport till regeringen om utvecklingen i exploateringsområdena. Uppföljningen ska hantera eventuella förändringar i förhållande till vad som reglerats i detta avtal.

Det innebär att varje år kommer Knivsta att följa upp och hantera eventuella förändringar som uppstår under de 40 år som avtalet löper. Dessutom gäller som vanligt Samråd med berörda medborgare inför varje nytt kvarter som kommer att bebyggas i de två utpekade utbyggnadsområdena, Alsike och Västra Knivsta.

Under 2017 tog kommunen fram en ny översiktsplan, ÖP, i en process som innehöll två offentliga möten i en välfylld Tilassal i kommunhuset. Det genomfördes även två samråd där allmänhet, intresseorganisationer och myndigheter lämnade in många synpunkter. Efter varje samråd skrevs förslaget till ÖP om och till slut antogs planen den 13 december 2017, med röstsiffrorna 29 för och 2 mot. Vänsterpartiet önskade under hela processen en tydligare skrivning om vilket alternativ för befolkningsökningen som skulle gälla för Knivsta. Vårt förslag var en utbyggnad som skulle ge ungefär 2,6 procents tillväxt per år, vilket de första åren skulle motsvara cirka 300 lägenheter per år varav vi ville se minst 100 som hyresrätter i Knivstabostäders regi.

När staten under 2017 äntligen kom med ett efterlängtat erbjudande om att bygga ut kollektivtrafiken genom Knivsta och som motkrav hade en utbyggnadstakt något under vad vi från Vänsterpartiet satt som ett önskat tak i ÖP:n var det inte svårt att acceptera avtalet. Att avtalet förutom en lägre utbyggnadstakt än vad Knivsta vuxit de senaste åren även innehöll en paragraf om minst 30 procent hyresrätter, en station i Alsike och en ny påfart på E4:an norr om Alsike gjorde det inte svårare att rösta bifall.

I bilagan ”Promemoria om större samlade exploateringar i Alsike och Nydal i Knivsta kommun” som är en del av avtalet finns flera viktiga infrastruktursatsningar som Vänsterpartiet har kämpat för tillsammans med stationen i Alsike och fler hyresrätter i kommunen. Regionen förbinder sig i avtalet att utveckla cykelvägarna och kollektivtrafiken i Knivsta kommun såväl i tätorterna som på landsbygden. Ett extra fokus finns på barns och ungas möjligheter till trygg kommunikation och ett mål är att: ”Barn och unga ska själva kunna röra sig i sin närmiljö”. Det nämns vidare att med länsgiltighet på skolungdomarnas skolbusskort ges barn och unga större rörelsefrihet och självständighet i trafiksystemet.

Trunsta-trask-fageltorn
Trunsta träsk fågeltorn

Slutligen den viktigaste frågan av alla – klimatet. Här citerar vi följande ur bilagans avsnitt om Grönstruktur. ”I Knivsta finns gott om naturtillgångar och såväl grönska som rekreationsmöjligheter är nära till hands i stora delar av kommunen. För att tillvarata de gröna värdena, hitta ekosystemstjänster samt skapa nya gröna värden i en växande stad har kommunen antagit en Grönstrukturplan.” ”Grönstrukturplanen är framtagen som ett styrdokument med syfte att fungera som stöd och vägledande underlag i den fysiska planeringsprocessen”
”En del i arbetet med grönstrukturplanen innebär att naturområdet Gredelby hagar mellan Knivsta och Alsike omvandlas till ett naturreservat.”
Ett beslut som redan är verkställt under 2018 efter Vänsterpartiets initiativ att tillsammans med Miljöpartiet motionera om naturreservatet redan i september 2015.

Vänsterpartiet kommer med stort intresse att följa det pågående medborgarinitiativet men konstaterar att ”Avtalet kan inte sägas upp eller frånträdas av part med mindre än att samtliga parter enas därom”

Christer Johansson (V)
gruppledare