Vänsterpartiet vill skapa ett samhälle för unga att utvecklas och må bra i. Mindre barngrupper i förskolan, fler vuxna i skolan och en meningsfull fritid för alla barn, menar vi vänsterpartister behövs för att Knivstas barn och unga ska få en riktigt bra start på livet.
Knivsta är på många sätt en bra kommun att växa upp i, men det finns sådant som kan bli bättre. Till exempel de stora barngrupperna på förskolorna. Även om de har minskat något de senaste åren, är det en minskning som den styrande alliansen låtit gå för långsamt. Vänsterpartiet vill fortsätta minskningen av barngruppsstorlekar på Knivstas förskolor tills vi nått ett genomsnitt för landet.
Det är oroande att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar i Knivsta ökar. Vi behöver tidiga insatser i skolan för att förebygga att våra unga slås ut. Med fler vuxna i skolan ökar chansen för tidig upptäckt av psykisk ohälsa. Samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och primärvård förenklar och förkortar utredning och behandling samt avlastar föräldrar.
Lärartätheten i kommunen är bland de lägsta i landet. Lärarnas arbetsbörda måste lättas! Fler vuxna bidrar även till att eleverna känner sig trygga och blir sedda, och då förbättras också deras resultat. Genom att vi skapar en bra skolmiljö ges barnen möjligheter att tillägna sig de kunskaper och färdigheter de har rätt till.
Vänsterpartiet vill även öka resurserna till fritidsverksamheten och kulturskolan. Fritidsgårdarna fyller en viktig social funktion, inte minst för de ungdomar vars föräldrar inte har råd med fritidsaktiviteter. Inte heller ska barn behöva avstå tillgång på kultur på grund av kostnaden. Det är på tok att avgifterna till kommunens kulturskola är bland de högsta i landet. Vänsterpartiet vill därför att avgifterna halveras.
Vi i Vänsterpartiet tror, att endast om vi skapar ett samhälle där alla barn och unga känner sig inkluderade, sedda och behövda, så kan Knivsta fortsätta vara en kommun där framtiden bor.
Maria Fornemo (V)
fullmäktigekandidat och
ledamot i utbildningsnämnden
Hyresgästföreningen Uppsala Knivsta hade den 3 september bjudit in alla Knivstas partier till Bostadsdebatt i kvarterslokalen på Centralvägen. Alla partier kom och för första gången var det en majoritet av kvinnor i panelen.
Deltagarna fick börja med en presentation av sin bostadspolitik och lokalpartiet Knivsta.Nu, som representerades av Lennart Lundberg inledde med vikten av att det finns kommunala hyresrätter i kommunen som inte ska säljas ut. Gunnar Gidlund från KD och ledamot i Knivstabostäders styrelse inledde med att bolaget har direktiv att bygga fler lägenheter. Vilket glädjande nog har gjorts under 2018 och den 1 september var det inflyttning i Knivsta kommuns första kommunala hyresrätter, sedan kommunens tillkomst 2003. Vänsterpartiets representant var Elin Johansson som gjorde sin första valdebatt med väl godkänt resultat.
I sin inledning berättade Elin att det är viktigt med natur nära bostaden. Vilket var en stor anledning att hon och hennes familj flyttade till Knivsta. Elin berättade också om Vänsterpartiets förslag till Knivstabostäders ägardirektiv på 100 nya lägenheter per år. Lägenheter som ska byggas med Vänsterhyror enligt en modell från Örebro som ger 30 procent billigare hyror.
Klas Bergström från moderaterna pratade om att kommunens bostadssociala kontrakt kommer att minska de kommande åren. Centerpartiets Kerstin Eskhult pratade om privata hyresvärdar, seniorbostäder och att det kan behövas hyresrätter även på landsbygden. Livsviktigt att det byggs bostäder menade Peter Evansson att det var för Knivsta mitt i en av Europas starkast växande regioner. Bostäder för studenter, arbetssökande, ungdomar eller äldre och för att lyckas så alla får någonstans att bo, krävs politisk styrning. MP har en övergripande plan med blandad bebyggelse och bra boendemiljöer med mycket natur. Mikaela Gönczi berättade även att miljöpartiet prioriterar medborgardialoger.
SD:s Monika Lövgren ville att Knivstaborna ska fortsätta att trivas och tyckte lösningen var att dra ned på byggtakten. Hon vill se både hyres- och bostadsrätter men inte nu. Sist ut i första rundan kom Liberalernas Anna Koskela-Lundén som ville se ett varierat bestånd av bostäder och även externa hyresrätter. Bevarande av bostadsnära natur var viktigt för Liberalerna och likaså att det finns hyresrätter.
Efter rundan kom det frågor från publiken om bostadsanpassningar och ägardirektiv. Enigheten var stor och frågeställarna fick veta att det är lagkrav på att anpassa lägenheter till funktionsnedsatta och Knivstabostäder vet att en del av kommunens lägenheter står tomma för länge. När det kom ja och nej frågor om utförsäljning och marknadshyror blev det lite skillnader. KD och M var inte främmande för att sälja delar av kommunens hyresrätter medan övriga partier ville att Knivstabostäder ska behålla sina lägenheter. När det gällde marknadshyror var det otydliga svar från L och M medan C, SD och KD sade sig vara mot marknadshyror och avvek därmed från sina moderpartier.
Tydliga nej till marknadshyror kom från V, S, MP och KNU.
Kvällen fortsatt med frågor och svar på frågor om utbyggnaden i Nydal, Bo kvarmodellen, arbetstillfällen i kommunen och behov av en stadsarkitekt. På det senare svarade flera representanter att det viktiga var att det fanns en funktion som fungerade och att titeln inte var det viktigaste. Frågor om parkeringshus och hyresnivåer skapade en del debatt. M svarade att rapport om p-hus kommer till hösten, KD och KNU tyckte att p-normen är för låg medans S menade att parkeringshus blir dyrt. Vänsterpartiet föreslog att Trafikstrategin som antagits borde gälla och då borde vi utveckla cykelparkeringar, cykelvägar och kollektivtrafiken. C lyfte pendlarparkeringarna på landsbygden. Slutligen debatterades om hur vi får bostäder med hyror så alla kan bo. KD vill se en översyn på byggnormerna, KNU tyckte att Junior living var billiga bostäder och S ser det som ett stort problem med de höga hyrorna och menar att de statliga stöden måst finnas kvar. Vänsterpartiet vill se en hyresmodell som bygger på finansiering genom att hyrorna baseras på låneräntan istället för kalkylräntan som man normalt sätter hyrorna utifrån. Den lägre hyran gäller under tio år innan den omförhandlas. Förslaget har testats i Örebro, med goda resultat. Det skulle ge 30 procent lägre hyra eller cirka 3 000 kronor per månad för en trea.
Detta debattinlägg infördes på unt.se den 3 september 2018
DEBATT Enligt en nyligen genomförd undersökning mår unga tjejer i Knivsta sämst av alla länets kommuner. Andelen som mår dåligt har fördubblats under en tioårsperiod. Det är främst depression och ångestsyndrom som har ökat och för oss unga är detta inte bara siffror i statistiken, det känns ända in på skinnet. Det är vi som agerar hobbypsykologer till våra kompisar, som tvingas vänta på behandling när vi inte har råd att betala dyra terapisamtal och det är vi som oroar oss för att vännen ska gå in i väggen.
Att bekämpa den psykiska ohälsan handlar om att ge människor det stöd och de verktyg som behövs för att ta sig ur den.
Den psykiska ohälsan drabbar individer personligen men är även ett samhällsproblem där samhället behöver ge det stöd som krävs. Ung Vänster har förslag för att bekämpa och förebygga den psykiska ohälsan hos unga.
Socialstyrelsen har uppdaterat sina riktlinjer för hur depression och ångestsyndrom ska behandlas. Vilket har kritiserats från flera håll och Läkartidningen skriver att Socialstyrelsen har misstolkat forskning och framhåller att KBT inte fungerar för alla. För att behandla den ökade psykiska ohälsan behöver Socialstyrelsen se till patienternas bästa och inte hänvisa till medicin eller behandling som riskerar att vara verkningslös. När samhället inte längre erbjuder den behandling som man behöver, tvingas folk vända sig till privata alternativ.
Frågan om rätten till terapi blir då en klassfråga: den vars föräldrar har råd att betala dyra terapitimmar får vård och alla andra får klara sig bäst de kan.
Ung Vänster vägrar acceptera ett samhälle där rätten att må bra blir en klassfråga – alla ska ha rätt till den terapi som fungerar för en själv!
Att ha möjlighet att besöka en kurator på skolan är livsviktigt. Det ska vara självklart att det ska finnas en elevhälsa att lita på och en skola som fångar upp den som mår dåligt. I Knivsta har vissa av kuratorerna upp till fyra skolor och det duger inte. Pengar måste satsas på att anställa fler kuratorer. De pengarna finns idag men prioriteras att gå till vinster i privata välfärdsföretag, som plockar ut miljonbelopp av skattepengar för att driva skola. Ung Vänster vill prioritera en stark, närvarande och bra elevhälsa på alla skolor.
Den drastiska ökningen av psykisk ohälsa de senaste tio åren går inte att frikoppla från de förändringar som skett i det svenska samhället under de senaste femton åren.
Som ung idag är man långt ifrån trygg. Vi har växt upp i ett samhälle som präglas av nedskärningar och försämringar. Från förändringarna i skolan i och med Gymnasieskola 11 och det nya betygssystemet, till vinstuttag i välfärden och en otrygg arbets- och bostadsmarknad har ungas trygghet inskränkts allt mer. Att vara ung idag innebär att leva upp till enorma krav från tidig ålder, att växa upp i ett samhälle utan framtidstro. Om vi på riktigt vill minska ungas psykiska ohälsa krävs krafttag och ett tryggt samhälle. Därför vill Ung Vänster att betyg och läxor avskaffas, att allmän visstidsanställning avskaffas och att det byggs ett nytt miljonprogram för att möta den akuta bostadsbristen.
Ung Vänster vill bygga ett samhälle för alla där arbete och bostad är en rättighet.
Den psykiska ohälsan är ett akut problem som måste bemötas. Det går inte längre att sopa den under mattan med påståenden om att unga är lata eller bara gnäller, vi vet att det inte stämmer. Vi behöver både möta den akuta ohälsa vi ser i dag men även arbeta förebyggande. Det är orimligt att mellan tre och fem elever i varje klass mår så pass dåligt att de skulle behöva vård. För att möta den psykiska ohälsan behövs mer resurser till psykiatrin och till att rusta upp elevhälsan. Vi behöver stå upp för rätten till olika typer av samtalsterapi, samtidigt behöver vi en jämlik vård över hela landet och ett tryggt samhälle. Allt handlar om hur man fördelar resurserna. HM:s ägare Stefan Persson har en privat förmögenhet på 174 miljarder kronor, för en sjuksköterska är det 6,3 miljoner månadslöner. Pengarna för att rusta upp psykiatrin och bekämpa ungas psykiska ohälsa finns. Ung Vänster vill återinföra förmögenhetsskatten, arvsskatten och öka inkomstskatten för de som tjänar mest. Alla ska bidra till samhället efter förmåga. Ung Vänster vill bygga ett rättvist och jämlikt samhälle, där vi fördelar resurserna solidariskt. Vi kräver att ungas psykiska ohälsa tas på allvar!
DEBATT Nu är det dags för nästa stora reform – ett riktigt högkostnadsskydd för tandvård, skriver fyra vänsterpartister i Knivsta respektive Region Uppsala.
10:00 | 2018-09-02
Christer Johansson
Tandhälsan i Sverige har förbättrats sett över ett längre perspektiv. Den allmänna tandvårdsförsäkringen från 1970-talet gjorde det möjligt för fler vuxna att i tid laga sina tänder. Fri tandvård för barn- och ungdomar, satsning på förebyggande insatser, bättre kost och flourpreparat är andra viktiga förklaringar.
Men det är ändå alltför många med dåliga tänder som avstår från tandvård på grund av de höga kostnaderna.
Enligt PRO har 13 procent av pensionärerna avstått från tandläkarbesök under det senaste året trots att de haft problem med tänderna.
BILD: Edvin Hellsing Anna Marklund (V)
Bland pensionärer med de lägsta inkomsterna var det nästan var fjärde som inte gick till tandläkaren men problemet finns i alla åldrar. Det statliga tandvårdsstödet är otillräckligt. Tandhälsan är fortfarande en klassfråga.
Tänderna är viktiga för såväl kropp som själ. Dåliga tänder eller avsaknaden av tänder kan allvarligt försämra den övriga hälsan, såväl fysiskt som psykiskt. Man kanske avstår från svårtuggad föda, som frukt och grönsaker, och maten man äter blir kanske inte tillräckligt tuggad. Infektioner i tandköttet kan leda till hjärt- och kärlproblem och försämrad motståndskraft mot andra sjukdomar. Dåliga tänder kan också leda till dåligt självförtroende, minskade sociala kontakter och till en försämrad psykisk hälsa.
Det är egentligen anmärkningsvärt att tandvården inte är en del av den ordinarie hälso- och sjukvården.
Vänsterpartiet har länge arbetet för att tandvården ska vara en del av denna på samma villkor.
Neil Ormerod
Vänsterpartiet har under innevarande mandatperiod fått igenom tre reformer för billigare tandvård: fler unga får fri tandvård genom att åldersgränsen för fri tandvård stegvis höjs. Från 19 år tidigare till 22 år i dag och 2019 höjs den till 23 år. Fler äldre får den högre nivån av allmänt tandvårdsbidrag. Tidigare låg åldersgränsen på 75 år men den är nu sänkt till 65 år. Vänsterpartiet har även fått igenom en fördubbling av det allmänna tandvårdsbidraget från och med april 2018.
Vänsterpartiets utgångspunkt är att alla ska ha råd med friska tänder.
Sofia Rogozinska
Precis som att man kan gå till sjukvården oavsett om man är rik eller fattig så ska man kunna gå till tandvården. Det ska inte synas i munnen om man har hög eller låg inkomst. Nu är det dags nästa stora reform – ett riktigt högkostnadsskydd för tandvård.
Vänsterpartiet vill införa ett högkostnadsskydd där kostnader över 2 000 kronor under en tolvmånadersperiod fullt ut subventioneras. Vänsterpartiet föreslår också att det införs en nationell taxa som innebär ett kostnadstak för de vanligaste behandlingarna. I dag gäller fri prissättning inom tandvården och patienten får betala mellanskillnaden om vårdgivaren tar ut en högre avgift än den referensprislista som Försäkringskassan använder sig av.
Vänsterpartiet för en ekonomisk politik för ökad jämlikhet, där de rikaste i samhället bidrar mer än i dag vilket medför ökat utrymme för sociala reformer. Stora klyftor är dåligt för vårt lands utveckling. Och tvärt om: I jämlika samhällen presterar människor bättre och mår bättre. Vi vill att Sverige åter ska bli världens mest jämlika samhälle, ett samhälle där tänder och god munhälsa inte längre är en klassfråga.
Christer Johansson, förstanamn på Knivsta kommunfullmäktigelista (V).
Anna Marklund, kandidat till regionfullmäktige (V).
Neil Ormerod, regionråd (V) Region Uppsala.
Sofia Rogozinska, förstanamn på mellersta regionfullmäktigelistan (V).
Det var fullsatt i Tilassalen på torsdagskvällen den 30 augusti, när Knivstaborna var inbjudna till valdebatt. Alla Knivstas partier var representerade av sina gruppledare. Dessa var Gunnar Larsson (SD) Kerstin Umegård (MP) Klas Bergström (M) Peter Evansson (S) Anna Koskela Lundén (L) Lennart Lundberg (KNU) Boo Östberg (C) Pontus Lamberg (KD) och vår egen Christer Johansson (V).
Första parti att hålla ett inledningsanförande var SD, som dessvärre inte hade mycket att säga om någonting. Gunnar Larsson kunde inte presentera sitt partis politik på den angivna minuten eller i något av de tillfällen som senare under kvällen gavs honom. Efter debatten, menade Larsson, skulle däremot alla som ville kunna ta del av SD:s politik i ett personligt samtal med honom och andra företrädare för SD.
Knivsta.Nu ville ha begränsad utbyggnadstakt och småstadskaraktär i Knivsta med grönytor mitt i bebyggelsen. Fler lärare och medborgardialog ville man också ha. Liberalerna – där låg fokus på skolan med mobilfria skoldagar. Dessutom hållbar ekonomi. Klas Bergström, Moderaterna, vill ha trygghet och utveckling och en skola där alla elever har dator. Och, så klart, en god ekonomi.
Miljöpartiet vill ha ett samhälle där bil bytts ut mot cykel och kollektivtrafik, ett grönt samhälle där de som bor känner sig trygga och delaktiga. FN:s hållbarhetsmål ska in i kommunens budget. Peter Evansson, S, har en vision om ett Knivsta med fler lärare, ungdomsbostadsgaranti och trygghetsboende för äldre. Dessutom utökad dialog med medborgarna.
Christer Johansson, Vänsterpartiet inledde med: Vi vill se ett jämlikt Knivsta för alla. Ett Knivsta där alla känner sig delaktiga i de stora besluten, även mellan valen. Med en god medborgardialog där vi tillsammans diskuterar de stora frågorna först, innan vi går in på detaljerna. Genom att använda ett sådant arbetssätt slipper våra tjänstemän sitta och skriva svar på överklaganden och kan istället fokusera på vår gemensamma framtid.
Vi vet att jämlika samhällen nästan alltid, är bättre för alla. Mindre våld och brottslighet, längre livslängd, mindre drogmissbruk och bättre psykisk hälsa är något av allt som finns i mer jämlika samhällen. Trots att vi ofta får höra att ekonomin i landet går bra är det många av medborgarna som inte känner igen sig.
Vänsterpartiet lovar att vi de kommande fyra åren ska kämpa för
•Bostäder med hyror som matchar efterfrågan.
•Halverade avgifter i Kulturskolan redan 2019.
•Fri kollektivtrafik på fritiden för alla 7 – 19 åringar.
Så ser framtidens Knivsta ut!
Boo Östberg, C, vill att landsbygden går hand i hand med staden. KD vill ha trygghet och trivsamhet för familjer och företagare. Små barngrupper i förskolan och ekonomi i balans. Fördubblat stöd till ideella föreningar, säger han sig kunna leverera. Till skillnad mot övriga partier, säger han dessutom. Efter debatten fick vi veta att stödet skulle finansieras med uppsägning av personal som i dag stöttar föreningslivet. Därefter får vi veta att de borgerliga partierna inte är beredda att höja skatten, medan de rödgröna finansierar sin politik med en skattehöjning.
En stor fråga var skolan, där V ville ha satsning på elevvården på grund av den stora andel elever som mår psykiskt dåligt, och fler vuxna i skolan. Christer menade även att de datorer som moderaterna vill köpa redan 2019 får vänta till 2020 då V anser att Knivstas elever behöver lärare före datorer. Även samhällsbyggnad var ett hett debattämne, där grönområden stod mot exploatering av centrum. Boo Östberg, C, menade att Gredelby hagar och Trunsta träsk skulle bli som ett Hyde Park i Knivsta. Kerstin Umegård menade att klimatförändringar kan dämpas om man sparar natur i centrum. Peter Evansson, S, hade visioner om ett friluftsområde kring Valloxen.
Kenneth Gunnar, kommunfullmäktiges ordförande, undrade om CIK kommer att lösa framtidens lokalbehov för Knivstas föreningar? Knappast, menar Klas Bergström, men den är en bra början. KD menade att CIK är för dyr och vill låta näringsliv och föreningar driva den. Skola, vård och omsorg bör i stället prioriteras.
På Vänsterpartiets sista minut sa Christer Johansson följande:
Tack för ordet
Maria Fornemo
I UNT kunde vi nyligen läsa om Emma Blomgren som börjat i den nybyggda Tiundaskolan. Emma säger: ”Det är en jättefin skola och så ligger den nära där jag bor.” När jag växte upp och gick i den skola som låg närmast min bostad var varken jag eller mina klasskamrater oroliga för att få ett jobb eller en bostad. Det var självklart att alla behövdes i samhället och att det fanns bostäder åt alla. Så är det inte för dagens unga.
Dessutom finns det partier och politiker som vill lägga ansvaret på föräldrarna att välja bort dåliga skolor. I Vänsterpartiets Knivsta ska alla skolor vara bra skolor. Vi vill inte ge en skattekrona till en dålig skola.
Min partikamrat Jaya Montell sammanfattar det så här: ”Jag vill att våra barn ska känna sig trygga. Och trygghet förutsätter jämlikhet.”
Slutligen måste vi tillsammans stoppa den psykiska ohälsan bland Knivstas tonåringar. Vänsterpartiet vill att alla unga ska få tillbaka framtidstron och sin psykiska hälsa.
Två av tre svenskar är positiva till arbetstidsförkortning. Det framkommer i en opinionsundersökning från Vänsterpartiet/Novus. Framför allt är stödet för kortare arbetstid stort hos kvinnor och arbetare.
Bland de som svarat på undersökningen skulle de flesta använda den extra tiden till att umgås med familj och vänner, ta hand om sin hälsa eller ägna sig åt en hobby.
– Den här undersökningen visar så tydligt är att det människor drömmer om är att tillbringa mer tid med personer de tycker om, träna någon gång i veckan, eller kanske prova på ett nytt intresse, säger han.
Att stödet för kortare arbetstid är extra stort hos kvinnor och de som jobbar inom arbetaryrken tycker inte Jonas Sjöstedt är så konstigt.
– Det är grupper som ofta har det extra tufft på arbetsmarknaden till följd av ett pressat arbetsliv. Kortare arbetstid är ett sätt att ge människor bättre livskvalitet och bättre hälsa, säger Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.
I undersökningen framkommer att knappt 8 av 10 instämmer i att kortare arbetstid skulle förbättra människors hälsa och välmående, samt minska sjukskrivning till följd av utbrändhet.
– De höga sjuktalen inte minst för psykisk ohälsa visar på att vi står inför ett val. Antingen så fortsätter vi som förut, eller så väljer vi en arbetsmarknad där vi delar på vinsterna och kortar arbetstiden, menar Jonas Sjöstedt.
Söndagen den 26 augusti hade Knivsta föreningsgård bjudit in samtliga partier, som har plats i kommunfullmäktige, till samtal om föreningsliv och integration.
De deltagande var Peter Evansson (S), Anna Koskela-Lunden (L), Britta Lästh (KNU), Hans Nyberg (SD), Klas Bergström (M), Jacob Risberg (MP), Maria Fornemo (V), Boo Östberg (C) och Pontus Lamberg (KD).
Mötet började med att varje parti fick presentera sin politik för kultur och fritidspolitik med fokus på föreningslivet. Först ut var Socialdemokraterna som bland annat lyfte möjligheten för alla att få delta i föreningslivet. Trots kommunens pressade ekonomi, med behov av skattehöjningar, finns inga planer på besparingar inom kultur och fritid. Anna från (L) vill fortsätta att satsa på kultur och fritidsverksamheterna inom ekonomin. Utveckling av en trepartslösning mellan kommun, föreningsliv och näringslivet och fortsättning av CIK med fritidsgård, kulturskola och simhall var vad Britta Läst tog upp i sin inledning. SD:s förslag var att göra aktiviteter som inte kostar och oroade sig för utslagningen inom idrotten, alla bör få vara med.
Klas Bergström (M) berättade om kommunens största satsning någonsin, Centrum för Idrott och Kultur som nu håller på att byggas. Han nämnde även Kölängens aktivitetsområde med bland annat fotbollsplaner samt bibliotek, ungdomsgård och sporthall vid Adolfsbergsskolan. Jacob från Miljöpartiet lyfte svårigheterna med att anmäla sig till aktiviteter och ville se ett aktivare arbete från kommunen för ökad integration. Han var glad för befintliga utegym och önskade parkour och frisbeegolf som ytterligare spontanaktiviteter.
Maria Fornemo (V) berättade om V:s motion för kulturinriktning på vår gymnasieskola, danssalen i samband med nya sporthallen i Alsike och behovet av att möta nya idrotter och kulturaktiviteter. Hon lyfte vikten av dialog i samband med integration och den viktiga mötesplatsen Eda lägergårds roll i samhället. Sommarjobb med kulturinriktning och kanske gatumusikanter men också en skatepark, fotbolls- och frisbeegolf i bostadsnära naturområden. Vänsterpartiet hoppas att CIK blir en viktig mötesplats för invånare i olika åldrar och med olika intressen. Vi tror vidare att fin utsmyckning av centrala delar och härliga möbler underlättar för ”häng” och gemenskap. Slutligen nämnde Maria vikten av fri kollektivtrafik som underlättar för unga att ta sig från hemmet till sina fritidsintressen.
Boo Östberg menade att odla sina intressen är ett enskilt ansvar men han ser gärna ett samarbete mellan förvaltning och föreningsliv för bland annat ett högt utnyttjande av CIK:s alla lokaler. Slutligen Pontus Lamberg (KD) som vill se ett rikt föreningsliv som han menar är viktigt för integrationen. Han hävdade också att KD dubblerar stödet till barn och unga. Vid en jämförelse med Vänsterpartiets budget kan man konstatera att KD lägger drygt fem miljoner mindre än Vänsterpartiet om man lägger ihop allmän kultur och fritid samt anläggningar från KS och Kulturskola och Ungdomsverksamhet från UN.
Kvällen avslutades sedan med frågor från publiken som handlade om administration vid redovisning av verksamhet, fritidskoefficient, anslagstavlor, Kölängen, hyrorna i CIK, medlemskap i föreningsrådet och integration.
Fler hyresrätter som vanliga människor har råd med. Det är Vänsterpartiets löfte till Knivstaborna. Nu har vi chansen att bygga bort boendekön.
Bostadsbristens dåliga effekter är många. Den gör att unga inte kan flytta hemifrån, att äldre måste husera sina vuxna barn och att nyskilda inte kan flytta isär. Trångboddhet leder till ohälsa och att skolungdomar inte får studiero. Därför vill Vänsterpartiet ge Knivstabostäder i uppdrag att bygga 100 klimatsmarta hyresrätter per år. Marknaden med byggherrar och banker förmår inte lösa den bostadsbrist som de själva varit med och skapat. Trots att det nu byggs mer än någonsin i kommunen, minskar inte Knivstabostäders kötid, som ligger kvar på sju år. De bostäder som byggts under vår nuvarande politiska ledning har anpassats efter dem med tjocka plånböcker eller tvingat in Knivstaborna i stora lån. Drygt hälften av de svenska hushållen har inte råd att hyra en nyproducerad hyresrätt, enligt statistik som Hyresgästföreningen tagit fram.
Vänsterpartiet vill i stället införa en ny typ av hyresmodell, vänsterhyror, som skulle innebära 30 procent lägre hyror i nyproduktion. Förslaget finansieras genom att hyrorna baseras på låneräntan istället för kalkylräntan som man normalt sätter hyrorna utifrån. Den lägre hyran gäller under tio år innan den omförhandlas. Förslaget har testats i Örebro, med goda resultat.
Under mandatperioden har Vänsterpartiet i riksdagen även drivit igenom ett investeringsstöd som gör det billigare att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Hittills har 13 000 lägenheter i landet tillkommit med investeringsstöd. De riktigt låga hyrorna går att få när vänsterhyror kombineras med investeringsstöd. För en nybyggd trea motsvarar det 3000 kronor lägre hyra per månad. Vi vill därför se ett utökat stöd för att fler nyproducerade lägenheter ska kunna få så låga hyror som möjligt.
Knivsta står nu inför stora förändringar och utmaningar. Vänsterpartiet har gett sitt stöd till fyra järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm i kombination med ny station i Alsike. I ett avtal med staten förväntas 30 procent av de bostäder som kommunen planerar att bygga, bli hyresrätter. Vi har nu chansen att använda denna stora förändring till något positivt. Med Vänsterpartiets modell kan vi bygga nya bostäder som människor faktiskt har råd att bo i. Vi har ett gyllene läge att skapa ett Knivsta där det finns bostäder för alla, inte bara de rika.
Elin Johansson (V) fullmäktigekandidat
Christer Johansson (V) fullmäktigekandidat
och gruppledare
Först ut på valbaren var V, S och KD. Under ett möte med gemytlig vardagsrumskänsla träffades tre valbara politiker i kommunen med kommuninvånare och matgäster på Mike’s bar för att under två timmar samtala om frågor vitt och brett. Gästerna ställde frågorna och de valbara fick ge sin syn på företagande, flyktingpolitik, Knivstas utbyggnad, seniorboende och friska äldres mötesplatser och vardag, under former som Cattis på Smillas höll ihop för att på ett föredömligt sätt avgränsa debatten mellan partier till förmån för samtal mellan människor. Det är en form undertecknad tror politiken och i förlängningen demokratin skulle må bra av att se mer av.
Tack till alla som var där och till Cattis på Smillas och Mike’s som möjliggjorde mötet. Från V deltog Fredrik Rosenbecker, från S Claes Litsner och från KD Björn-Owe Björk. Nästa tillfälle ges imorgon den 29/9. Då kan man träffa företrädare för K.NU, C och M.
Samtliga av kommunfullmäktiges nio partier deltog i debatten om Laggas framtid. Inför ett femtiotal åhörare gjordes en personlig inledning av respektive parti. Vänsterpartiet som representerades av Christer Johansson inledde med följande:
”Vänsterpartiet står bakom den antagna Översiktsplanen och en utvecklad medborgardialog. Knivstas landsbygd ska växa i dialog med invånarna. Med en offensiv och jämlik politik för landsbygden vill Vänsterpartiet skapa möjligheter för alla att kunna bosätta sig var de vill.
Jag citerar översiktsplanen:
”Vid planering på landsbygden krävs alltid en genomtänkt avvägning mellan nybyggnation och bevarande av kulturmiljöer, landskapsbild och naturvärden för rekreation och friluftsliv. På landsbygden ska utvecklingen av de areella näringarna såsom jord- och skogsbruk samt möjligheten att fortsätta driva verksamheter som bidrar till en levande landsbygd prioriteras.
Kommunen är positiv till verksamheter på landsbygden. De prioriterade verksamheterna på landsbygden är sådana som har koppling till jord- och skogsbruk.
Ny bostadsbebyggelse på landsbygden ska i första hand lokaliseras i närheten av kollektivtrafik, koncentreras till befintliga byar, ha bra tillgång till teknisk försörjning samt ha anslutning till hållbar VA-lösning.” slut citat.
Som alla här inne vet tillhör Lagga en av de tre byar som nämns som plats för nya bostäder på landsbygden. Vänsterpartiet vill att all utbyggnad ska ske efter dialog och i en takt på två till tre procent per år.”
Efter allas presentationer följde en frågestund om utbyggnaden av Lagga, skolan, vatten och avlopp samt cykelvägar och kollektivtrafik. Stämningen var mestadels trevlig även om ett visst parti lovar mer av allt utan att ha någon ekonomisk täckning i sitt budgetförslag.
