Den stora affischeringsdagen är snart slut och Vänsterpartiet tackar för alla glada tillrop av passerande Knivsta- och Alsikebor.
Trots att vi fick så många lycka till hälsningar finns det någon som retade sig så mycket på vårt budskap om en bra framtid att en polisanmälan behövt göras. Polisen borde ha viktigare saker att jobba med, än sönderslitna valaffischer. Även om demokratin inte är något som vi inte kan ta för given. Den behöver varje generation återvinna.
Anna och Maria affischerar
Alla Alsikebor eller andra intresserade, som vill veta mer om Vänsterpartiets politik, är välkomna till Dammparken vid COOP på lördag den 20 augusti 10.00 – 14.00.
Naturligtvis finns det både fika och möjlighet att vinna böcker i vår Vänsterquiz. Det kommer även bli möjligt att ta en selfie med Nooshi.
Valaffisch med kommunkandidater
Hoppas vi ses och att alla partiers affischer fått sitta i fred till dess.
Christer Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta
Vänsterpartiets riksdagskandidater skriver på UNT Debatt, den 13 aug, om behovet av en skola med fokus på ungas rätt till bildning och lärande.
En jämlik skola förutsätter ett radikalt skifte i dagens skolsystem, skriver fyra företrädare för Vänsterpartiet.
Antalet elever i Uppsala län ökar och fler jämlika skolor behövs. För att alla framtida elever i dessa och nuvarande skolor ska få en möjlighet att nå sin högsta potential behöver nuvarande skolsystem ändras i grunden.
Christer, Tove, Ilona och Tobias
Vänsterpartiet har under många år varnat för konsekvenserna av nuvarande experiment med marknadsskolor och de glädjebetyg som delas ut. Vi får nu medhåll av OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher, ansvarig för PISA-mätningarna. Han varnar för att om inget görs åt betygsinflationen kommer samhället och företagen att tappa tron på svenska elevers betyg och att den svenska regeringen måste se till att alla elever och föräldrar har tillgång till ett rättvist, transparent och öppet system.
Forskning visar att den skenande betygssättningen gör att andelen elever i nian med högsta betyg är betydligt högre i fristående skolor än i de kommunala skolorna. Forskningen visar också att betygen steg även när Pisa-resultaten föll. Fristående skolor är särskilt betygsgenerösa i ämnen utan nationella prov och sätter glädjebetyg i större utsträckning än de kommunala.
Hur kunde det bli så fel?
Från att ha varit ett föregångsland inom skola har Sverige blivit unikt på ett negativt sätt. Sverige är nämligen det enda land i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer. De som främst får betala för detta marknadsexperiment är eleverna.
Investerarna som satsar pengar i privata skolor löper ingen som helst risk. De behöver knappt något rörelsekapital för att starta en skola då elevpengen betalas ut i förskott. Skulle de sedan tycka att vinsterna inte blev tillräckligt höga kan de avveckla sin skolverksamhet på dagen, då det inte finns någon uppsägningstid.
Om vi jämför med företaget som bygger skolan så behöver de uppfylla garantiåtaganden och kompensera för brister i leveransen många år efter att skolan öppnat, som på den vanliga privata marknaden. För fristående skolor finns inget sådant alls. Det finns inte ens ett avtal om vad som ska levereras. Var vänder sig de elever som på gymnasiet upptäcker att de inte har kunskap som motsvarar deras betyg?
Frågan om huvudmannaskap har diskuterats under lång tid och allt fler menar att det vore bättre om staten styrde skolan. Den utredning som just nu utreder huvudmannaskapet har fått ett direktiv att bara se på de kommunala skolorna. Oavsett om slutsatsen blir att kommunerna ska behålla det nuvarande ansvaret över skolan eller om staten föreslås ta över måste direktivet breddas och gälla alla skolor.
I dag har kommunen mycket liten möjlighet att förhindra att fristående skolor etablerar sig i kommunen. Men de lokala politikerna har ansvar för alla elever och om kommunen gör en satsning på fler lärare i en eller fler av de kommunala skolorna så höjs direkt skolpengen till de privata skolorna i kommunen, även om de inte gör samma satsning. Samma sak händer om utbildningsnämnden går minus ett år och kommunen täcker upp förlusten. Då ska enligt regelverket kommunen ersätta friskolan med motsvarande belopp.
Vänsterpartiet vill se ett slut på marknadsskolan. Och en majoritet av svenska folket håller med. Vi vill se en jämlik skola, med en ny resursfördelningsmodell, istället förskolpengen, en hårdare tillståndsprövning och en stopplag mot att sälja ut skolfastigheter. En offentlighetsprincip behöver införas och kösystemet måste bort för att minska dagens klyftor i den svenska skolan. I en jämlik skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen.
Ilona Szatmari Waldau (V) riksdagsledamot, Uppsala Tobias Smedberg (V) kommunalråd, Uppsala Tove Fraurud (V) lärare, Uppsala Christer Johansson (V) gruppledare, Knivsta
Lördagen den 13 augusti besöker Vänsterpartiets riksdagskandidater Sågverkstorget i Knivsta. Mellan 10.00 och 14.00 är du välkommen att ställa dina frågor till de fyra toppkandidaterna.
Är det skolan, bostäderna, pensioner, sjukförsäkringar, kollektivtrafik eller något annat som du undrar över? Tveka inte utan kom och ställ dina frågor.
Christer, Tove, Ilona och Tobias kandiderar till riksdagen.
Som vanligt finns även lokala representanter på plats beredda att diskutera Knivstas framtid. Naturligtvis finns det även denna lördag kaffe, Vänsterquiz med bokvinster, vindsnurror och möjlighet att söka medlemskap.
Insändare inskickad till UNT:s insändarsida den 29 juni 2022. Då den inte kom in presenteras den här och som en kortare variant i Knivsta Nytt.
Vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni ställde Björn-Ove Björk (KD) en fråga om kommunens äldreboenden som angavs ha brister i möjligheten att reglera inomhusklimatet vid Vilhelms och Estrids gård.
Frågan besvaras under mötet av socialnämndens ordförande Kerstin Eskhult (C) baserat på fakta; att det före sommaren 2019 installerades komfortkyla med kapacitet att kyla inkommande ventilationsluft från t.ex. +30° till +16° i samtliga lägenheter och gemensamma utrymmen i bägge husen.
KD fortsätter dock att hävda att det enbart är de gemensamma utrymmena som omfattas av komfortanläggningarna i olika artiklar i UNT.
Det är självklart ett bekymmer för invånarna i Knivsta när inte fakta får genomslag i debatten. Det är en sak att politiken kan ha olika åsikter i olika frågor och en annan sak att fakta skyms av påståenden.
Självklart kan temperatur upplevas olika. Någon kan uppleva att +23° i ett rum är för varmt, andra att det är för kallt. Det har emellertid ingenting att göra med att det faktiskt finns en kylanläggning som redovisats ovan, och som fungerar i både gemensamhetsutrymmen och enskilda lägenheter.
Komfortkyla är ett centralt placerad aggregat som kyler ventilationsluften i hela huset, allrum och lägenheter. Om det ska finnas ”en knapp att trycka på” krävs ett aggregat för luftkonditionering till varje enskilt lägenhet, vilket är en omfattande och dyrbar investering, som troligen skulle innebära en avsevärd hyreshöjning för de boende.
KD hävdar att den så kallade ordstriden beror på ett missförstånd. KD har valt att inte ta reda på fakta, utan skjuter från höften i detta ärende liksom i många andra.
Majoritetens gruppledare juli 2022
Vi vill därför återigen understryka fakta, att det finns komfortkyla i alla utrymmen i Estrids och Vilhelms gård. Vi betvivlar inte att företrädarna för KD vill de gamla väl, men att de i detta, och många andra, fall är dåligt pålästa. Självklart utgår vi ifrån att det inte är fråga om populism eller så kallade ”fake news” för att grundlöst skrämma upp de äldre och deras anhöriga, utan ett rent missförstånd från deras sida.
För gruppledarna: Göran Nilsson (M)
Harriet Swanberg (S)
Boo Östberg (C)
Kerstin Umegård (MP)
Christer Johansson (V)
För socialnämnden
Kerstin Eskhult (C) ordförande
Britt-Louise Gunnar (S) 1:a v ordförande
Efter en trevlig uppvärmning i lördags den 30 juli kommer Vänsterpartiet åter till Sågverkstorget den 6 augusti, 10.00 – 14.00.
Passa på att fika vid de trevliga utemöblerna, se på fontänen och njut av alla vackra blommorna. Tack till parkarbetarna för ett bra jobb denna torra sommar. Det går också bra att diskutera Knivstas framtid, vinna böcker till alla åldrar i vårt Vänsterquiz och berätta vad du tycker om Knivsta nu och i framtiden.
Maria Fornemo 30 juli 2022
I lördags träffade vi många trevliga Knivstabor, både urinvånare och nyinflyttade, och det blev många intressanta samtal. Bland annat med några unga Knivstabor som längtade till att skolan skulle börja.
Hoppas vi ses på lördag eller på något kommande möte. Vi kommer dyka upp både på perrongen och vid Dammparken i Alsike, men mest på Sågverkstorget.
Välkommen på ännu en Röd Lördag med Vänsterpartiet. Denna gång på Sågverkstorget mellan 11.00 – 13.00 för dig som vill delta i vår Vänsterquiz, prata aktuell politik eller bara ta dig en fika.
DEBATT. Nyligen fick 376 665 studenter sitt antagningsbesked till höstens studier vid universitet och högskola. Ett besked som för många skapar glädje, hopp och framtidsdrömmar – men som direkt utmanas av den enkla frågan: var ska jag bo?
Den utbredda bostadsbrist som råder runt om i landet slår väldigt hårt mot unga och studenter som just ska börja sina egna liv.
Vi vill att straffet för att systematiskt ta ut för höga hyror skärps, att den som hyr en bostadsrätt i andra hand får rätt att kräva ut överhyra i efterhand och att det etableras en offentlig hyresstatistik över förstahandshyror, skriver Alexander Wilson van Deurs.
Varken kötiden eller kapitalet räcker till för oss, och de enda alternativ som finns är en otrygg andrahandsmarknad med ockerhyror och trångboddhet, eller att bo kvar hemma hos föräldrarna.
Det får aldrig accepteras att bostadsbristen tillåts krossa ungas drömmar. Staten behöver nu ta ansvar över bostadsbyggandet och återskapa den sociala bostadspolitiken.
De senaste tre decenniers bostadsbyggande har varit ett gigantisk marknadsmisslyckande, där byggföretagen och bankerna på egen hand inte lyckats finansiera och bygga tillräckligt med bostäder.
Enligt Boverket behöver det därför byggas 63 400 bostäder per år mellan 2022 – 2030 för att komma ikapp underskottet.
Samtidigt slår byggbranschens aktörer larm om att bostadsbyggandet kan komma att kraftigt hållas tillbaka av ökade materialpriser och stigande räntekostnader.
En redan usel bostadssituation för studenter och unga får inte förvärras och staten behöver nu säkerhetsställa att byggtakten hålls uppe.
Vi vill att investeringsstödet återinförs och utvecklas till ett förmånligt bygglån för 30 miljarder årligen, att staten pressar kommunerna att bygga mer och att hyresrätter skyddas från ombildning.
Att bygga ikapp bostadsbristen tar tid och löser inte problemen här och nu.
Studenter och unga som vill flytta hemifrån står inför en situation där andrahandsmarknaden är det enda alternativet med hyror långt över vad som är lagligt.
Här måste politiken kliva in med åtgärder som skyddar och hjälper dem som behöver det just nu.
Till att börja med behöver bostadsbidraget förstärkas. Föråldrade beloppsgränser och strikta krav på vem som får ta del av stödet har resulterat i att långt färre tar del av det och att det ersätter en mindre del av hyran.
Försäkringskassan beskriver själva bostadsbidraget som en skuldfälla med allvarliga konsekvenser för redan fattiga hushåll.
Vi vill att det höjs med dagens hyresnivåer som utgångspunkt, att återbetalningsskyldigheten slopas till förmån för tätare avstämningar och att bostadsbidraget blir tillgängligt för fler, till exempel för den som är inneboende.
Även den otrygga andrahandsmarknaden behöver reformeras för att starkare skydda hyresgästen. I dag betalar 9 av 10 hyresgäster på andrahandsmarknaden i Stockholm ockerhyror, med liknande nivåer runt om i Sverige.
Det saknas tillräckliga system som säkerhetsställer att hobbyvärdar håller sig till lagliga hyresnivåer, samtidigt som risken och konsekvenserna med att bryta mot hyreslagen är nästintill obefintliga.
Vi vill därför att straffet för att systematiskt ta ut för höga hyror skärps, att den som hyr en bostadsrätt i andra hand får rätt att kräva ut överhyra i efterhand och att det etableras en offentlig hyresstatistik över förstahandshyror.
Bostadsbrist, urholkade stöd och otrygga boendevillkor är inte naturlagar.
Det är politiska konsekvenser av dålig bostadspolitik som fått fortgå i decennier, med en marknad som fått ta allt ansvar över byggandet och som misslyckats radikalt.
Men en annan bostadsmarknad är möjlig och våra reformförslag visar vägen för hur politiken kan skiftas åt rätt riktning.
Alexander Wilson van Deurs, förbundsordförande jagvillhabostad.nu
Laila Vianden skriver en ledare i ETC den 11 juli 2022 om behovet av förebyggande verksamheter för att stoppa rekryteringen till de kriminella gängen.
DAGENS ETC. I barnens berättelser finns återkommande upplevelser av otrygghet eller utsatthet på offentliga platser. Flera av barnen har sett droghandel, vaknat av exploderande bilar eller upplevt skjutningar.
Vart trettonde barn växer upp i familjer med skulder hos Kronofogden. Ungefär ett av tjugo växer upp i fattigdom. Vräkningar av barnfamiljer fortsätter att öka trots den politiska nollvisionen. Enligt Hem & Hyras genomgång finns dessutom ett stort mörkertal där vräkningarna inte hamnar i kommunernas statistik.
Men det är valår.
Laila Vianden, ETC
Partier från S och högerut pratar hellre om ökad repression mot gängen. Fattigdomen, en bördig mylla för social oro, verkar man snarast vilja straffa bort. Man skulle annars kunna tycka att det vore värt att lyfta hur barn växer upp under svåra förhållanden. Under ett valår.
Här ger Bris nyutkomna rapport ”Barns rättigheter i skottlinjen” ett behövligt avbrott med ett tydligt barnrättsperspektiv på kriminaldebatten, och med utgångspunkt i barnens egna berättelser om att växa upp i särskilt utsatta områden.
”Min mamma låter mig inte gå ut på kvällarna på grund av det som händer i vårt område. Ibland känns det som att det är jag som sitter i ett fängelse.”
Att växa upp i ett särskilt utsatt område innebär oro, rädsla och begränsad rörlighet. I barnens berättelser finns återkommande upplevelser av otrygghet eller utsatthet på offentliga platser. Flera av barnen har sett droghandel, vaknat av exploderande bilar eller upplevt skjutningar. Den täta blåljusnärvaron bidrar till oron, samtidigt som en majoritet av de äldre barnen dessutom har upplevt integritetskränkningar i vardagen, då de blir misstänkliggjorda för att ha gjort något olagligt och blir stoppade av polisen. Att stoppas och visiteras utan att förstå varför frambringar skam, stress, rädsla och känslan av att bli orättvist behandlad. Flera av barnen upplevde att många poliser de träffar redan dömt dem på förhand och i stället för att prata schysst har en negativ och fientlig inställning. Barnen menar att beteendet skapar onödig splittring mellan polisen och de boende.
Därtill läggs mediernas rapportering, som ger en negativ bild av barnens uppväxtområden och alla som bor där och som påverkar omvärldens syn på förorten, såväl som barnens syn på sig själva och sina framtidsutsikter.
Barnen lever klämda mellan social utsatthet, repression och omvärldens sensationalistiska projiceringar. Och bland dessa barn finns några särskilt sårbara individer.
”En gång var det en skjutning. Vi fick springa tillbaka till skolan och vänta inomhus. Den dagen gjorde att det blev otryggt, alla barn var rädda. Några grät. Det var helikoptrar.”
Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, är en av rapportens delförfattare. Han betonar faran i att politiken agerar utifrån den bild som målas upp i medierna av gängvåldet som något främmande, ”det andra”. Det leder till otillräckliga eller missriktade insatser. Han menar att vi först behöver utgå från att ”de andra” inte är annorlunda. För att förstå och därmed motverka lockelsen i den kriminella miljön behöver vi först utgå från tanken om att skälen till att en ung person i ett utsatt område inte är särskilt främmande.
På samhällelig nivå finns alarmerande stora skillnader i uppväxtvillkor och levnadsförhållanden. Klyftor som antar en tydlig geografisk form med särskilt utsatta områden, och som påverkar sammanhållningen i samhället. Endast en liten andel dras till gängen. Enligt polisens lägesbild från förra året bor cirka 550 000 invånare i utsatta områden. Av dem bedöms cirka 5 000 personer som aktiva i kriminella nätverk. Det motsvarar 0,9 procent.
”Enligt polisens lägesbild från förra året bor cirka 550 000 invånare i utsatta områden. Av dem bedöms cirka 5 000 personer som aktiva i kriminella nätverk. Det motsvarar 0,9 procent.”
Bland dem som hamnar i gängen har många ett flertal riskfaktorer att hantera från mycket tidig ålder; bristande skolgång, kognitiva svårigheter, umgänge med kamrater där brott redan förekommer, svåra familjeförhållanden i en socialt utsatt omgivning där gäng redan verkar. Gänget kan verka som ett familjesubstitut, erbjuda gemenskap, skydd och aktiviteter som motverkar vardagens stress och frustration. Detta utgör gängens dragningskraft på individuell nivå. Torbjörn Forkby menar att vi även behöver förstå gängen som sociala företeelser – vad de svarar på för samhälle och vad de erbjuder i individuella förhoppningar om framgång och gemenskap.
Bris-rapporten pekar på vikten av tidiga insatser och behovet av att stödja barns och ungas grundläggande behov av gemenskap och möjligheter att kunna se en framtid där livet kan utvecklas i ett positivt samspel med andra. Rapportens intervjuade praktiker, som alla direkt eller indirekt arbetar inom fältet, betonar samma sak: det nödvändiga förebyggande arbetet hamnar i skuggan av kriminaldebattens hårda retorik. Barn behöver klara skolan, känna att de hör hemma i det samhälle de växer upp i, känna samhörighet och kunna tro på sin egen framtid. Då behöver saker som skolan, socialtjänsten, kommunala fritidsaktiviteter och möjligheten till sommarjobb finnas på plats. Föräldrar som brister i kapacitet behöver stöd. Rapporten betonar även riskerna med en avhumaniserande retorik där man slutar prata om barn som just barn.
”Barn behöver klara skolan, känna att de hör hemma i det samhälle de växer upp i, känna samhörighet och kunna tro på sin egen framtid.”
Självaste Carin Götblad, polismästare vid nationella operativa avdelningen, menar att ett större fokus behöver riktas på det förebyggande arbetet kring barn och unga. Hon påpekar att socioekonomiskt utsatta områden har behov som går långt utanför polismyndighetens ansvar, som tillgången till bostäder, utbildning, skola och sociala insatser.
Onsdagen den 22 juni 2022 är en historisk dag i svensk politik. Återigen gör Vänsterpartiet skillnad för så många. Här kommer en hälsning från Nooshi Dadgostar.
I dag firar vi att riksdagen just tagit beslut om att höja garantipensionen. Alla som har garantipension får en höjning med 1000 kronor i månaden. Det är runt 700 000 personer. Den pensionär som har slitit ett helt liv men har svårt att få pengarna att räcka, den får nu en rejäl förstärkning. Det betyder mycket och sker tack vare Vänsterpartiet. Sverige blir ett lite bättre land.
På 25 år har det bara tagits beslut om höjd garantipension en gång och då var det med 200 kronor. Nu höjer vi alltså med fem gånger så mycket. Även många med låga pensioner som idag inte har garantipension får en förstärkning.
Nooshi Dadgostar
I decennier har partierna i pensionsgruppen hållit nere pensionerna och värst drabbade har pensionärerna med de lägsta pensionerna varit. I den högernationalistiska budgeten i höstas fanns det inte med något förslag om höjd garantipension, inte heller i budgetarna från S, C eller Mp.
Men inför statsministeromröstningen i höstas ställde Vänsterpartiet krav: höj garantipensionen. Från alla håll hördes att det var omöjligt. Socialdemokraterna, högern, olika proffstyckare i media – alla skakade på huvudet och påstod att det var orimliga krav. Men vi stod på oss. Till slut fick vi med oss S och Mp. Under våren kom de högernationalistiska fram till att det var för pinsamt att inte ha något förslag så då ville plötsligt de också höja, om än betydligt mindre. Till slut gick till och med C med på en kompromiss, en kompromiss som i vissa delar faktiskt ligger närmare Vänsterpartiets ursprungsförslag än vad vi gjorde upp med S om.
Pensionshöjningen visar att en röst på Vänsterpartiet ger effekt. Vi är inte de som bara pratar, utan vi ser till att det faktiskt händer något också. Det viktiga är ju vad som sker i verkligheten. Vi stod på oss och flyttade debatten så att till slut samtliga partier, något motvilligt, var för en höjning. Det kan vi göra igen. Efter valet vill vi höja pensionerna för alla med i snitt runt 2 000 kronor.
Det här hade inte gått om vi inte hade varit riktigt många runtom i landet som hjälpts åt med att driva frågan. När vi håller ihop och fokuserar så kan vi påverka på riktigt. Tack alla ni som hjälpt till att sätta press i pensionsfrågan!
Här kommer en sammanfattning med en del av det som avhandlades på vårens sista Kommunfullmäktige.
Information från polisen om personligt skydd.
Det går snabbt mot val och dagens kommunfullmäktigesammanträde inleds därför med information från Polisen om personlig säkerhet för politiker. Lite näsvist kan man med en blick riktad både österut och västerut påpeka att det nog är politikerna själva man behöver skyddas från. Men två fel gör inte ett rätt. Givetvis ska politiker liksom andra skyddas mot påtryckningar, hot om våld och våld. Det är nog alla överens om.
Fråga om narkotikahandel i Knivsta
Alla är nog också överens om att narkotikahandel är av ondo. Möjligen kan drogentreprenörer och kunder vara av en annan uppfattning, men om detta får vi inget veta när Lennart Lundberg (KNU) frågar socialnämndens ordförande Kerstin Eskhult (C) om narkotikahandeln i kommunen. Vad vi däremot får veta är att socialnämnden arbetar förebyggande och samverkar med polisen, fritidsverksamheten och skolan i syfte att stävja narkotikahandeln. Dessutom förstärks nu detta arbete med ytterligare en tjänst. Det känns rätt och bra.
Fråga om utsatta barn Ingen gillar när barn far illa. Tyvärr förhåller det sig så att det i Knivsta kommun förekommit att utredningar rörande barn i några fall tagit längre tid än lagstadgat tillåtet. Pierre Jansson (KNU) frågar Kerstin Eskhult (C) vilka åtgärder socialnämnden vidtar för att korrigera missförhållandet. Kerstin förklarar hur ett nationellt problem med brist på socialsekreterare gjort rekryteringar svåra.
Socialnämnden har dock sedan problemet uppdagades på mindre än en månad genomfört en organisationsförändring och samtliga släpande utredningar är nu klara. Två av dem återstår att meddelas. Man har tagit det inträffade på största allvar och snabbt korrigerat problemet.
Bildande av naturreservat Ängbyskogen Nu till något alla verkar gilla. Kommunfullmäktige har enhälligt beslutat att bilda naturreservat Ängbyskogen. Det blir bra för rekreation för nuvarande och framtida generationer av knivstabor. Om detta är kommunfullmäktige enhälligt överens. Christer Johansson (V) berättar att kommunen efter detta beslut och framtida beslut om att bilda naturreservat Kölängsskogen kommer närma sig Nagayoplanens mål att skydda 17% av naturmarkerna. Grattis Knivsta till ett nytt naturreservat!
Naturreservatet Ängbyskogen
Nytt mandatstöd efter 20 år
Äntligen är ersättningsberedningen klar med ett förslag för reviderat partistöd. Niclas Uggla (M) förklarar pedagogiskt ersättningsberedningens enhälliga förslag att partistödet ska vara 13.000 kr per mandat och år, utan automatisk indexuppräkning. Detta är en justering från dagens 10.000 kr som kompenserar för den allmänna prisökningen sedan partistödet inrättades. I en jämförelse med andra kommuner i regionen ligger Knivsta ungefär i mitten. Återigen är kommunfullmäktige enhälligt överens och man beslutar enligt förslaget.
Inte så konstigt kanske, då samtliga partier varit delaktiga i ersättningsberedningen.
Inrättande av visselblåsarfunktion Dagens sammanträde går i enighetens tecken. Inte heller kring inrättandet av visselblåsarfunktion enligt lag 2021:890 uppstår någon strid. Ett enhälligt kommunfullmäktige beslutar att införa en sådan.
Bra tycker nog också många utanför sammanträdesrummet.
Lite blandat på slutet Undertecknad underlåter nu att berätta om efterföljande ärenden rörande kommunal borgen, utökade verksamhetsområden, samt ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet. Men med dessa frågor också avklarade så står det klart att dagens sammanträde åtminstone finns bland de topp tio minst motsättningsfulla vi haft i denna kommun.
Som avslutning tackade ordförande Britt-Louise Gunnar sekreterare Siobhan och teknikerna Micke och Thor för sitt arbete under terminen. Tack för denna gång!
