Denna motion anmäldes på Kommunfullmäktige den 18 april 2018. Roligt att (S) har en väldigt lika vid samma tillfälle. Nu behövs det bara några partier till som tycker att Knivstas barn är värda en riktigt bra lekplats för olika åldrar.
I det mycket snabbt växande Knivsta är var tredje invånare under 18 år. För de äldre finns ett antal restauranger, biblioteket och samlingssalar som kan hyras för privata fester. De äldre ungdomarna har två fritidsgårdar och en hel del idrottsaktiviteter att välja på. Men vad finns för de mindre barnen?
Under de senaste cirka tolv månaderna har ett antal medborgarförslag passerat KF. Medborgarförslag som på olika sätt vill se ett större utbud av aktiviteter för barn och unga. Det har i flera av förslagen handlat om att kunna utöva aktiviteter som parkour, skate eller andra fysiska övningar. Besluten har ofta blivit att besvara medborgarnas förslag, vilket brukar betyda att det är något som kommunen vill genomföra, på sikt. Det gemensamma med aktiviteterna är att de sker utomhus och kan utövas spontant.
Sågverkstorget som lekplats fick avslag men i svaret kan man läsa följande: ”Att verka för en central lekplats är ett arbete som fortlöper parallellt eftersom det finns behov av en lekplats också.” Redan för över tio år sedan framfördes önskemål om förberedelser för en central lekplats som en samlingspunkt för flera generationer. Vänsterpartiet har ännu inte sett några konkreta förslag och byggandet av bostäder fortsätter i oförminskad takt.
Vänsterpartiet Knivsta menar att det snarast behövs reserveras mark för en central lekplats i kommunen, där framtiden bor. Vi yrkar därför:
att Knivstas kommun snarast tar fram ett förslag på var en central lekplats ska placeras.
att ytan på lekparken blir så stor att det finns plats för utmanande aktiviteter för barn och unga i olika åldrar.
Denna motion anmäldes till kommunfullmäktige den 14 juni 2017
Kultur är ett ämne vi inte så ofta pratar om i kommunfullmäktige i Knivsta. Det är inte så konstigt. Vi har nämligen ganska ont om kultur i kommunen och därför dyker den sällan upp på agendan. I SKL:s rankning över tätbefolkade kommuner (hur bra kommunerna upplevs vara av invånarna) kom Knivsta på en 17:e plats totalt vilket är ganska bra. Då ska man också veta att parametern ”Kultur” drog ner Knivsta som ett sänke i undersökningen, för där kom vi bland de allra sista av totalt 131 kommuner. Detta bör ändras på.
I Vänsterpartiet tänker vi att kulturen i kommunen ska få växa med de unga. För att få en bra grund för kultur – både beträffande möjlighet tillutövad och upplevd – menar vi att en satsning på Kulturskolan i kombination med en utökning av studiemöjligheter av estetiska ämnen på Sjögrenska gymnasiet skulle kunna vara fruktbart.
Vi vet att Kulturskolan kämpar med en ganska ogeneröst tilltagen budget och att kulturskoleavgifterna därför ligger bland de högsta i landet eftersom ledningen måste få verksamheten att gå runt. Detta kan man misstänka gör att mindre bemedlade föräldrar drar sig för att anmäla sina barn till kulturella aktiviteter, vilket är mycket tråkigt och precis tvärt emot skolans uppgift att överbrygga klasskillnader, sociala skillnader och ekonomiska skillnader bland barn i samhället. Samtidigt brottas Sjögrenska gymnasiet med SIN ekonomi. Där är man i behov av fler elever för att få pengarna att räcka till.
Men en helt ny typ av verksamhet inriktad på sång, musik, dans och teater skulle sätta Sjögrenska gymnasiet på kartan som en av de intressantaste gymnasieskolorna i hela Uppland. Kanske lika bra som S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna, där samtliga estetiska program är högskoleförberedande. Vi tror också att ett samarbete mellan Sjögrenska och Kulturskolan beträffande personal och lokaler skulle kunna locka duktiga lärare till Knivsta då de skulle kunna få heltidstjänster. Eller kanske dessa redan bor i Knivsta och skulle kunna knytas till verksamheten? Kanske de rent av redan jobbar för Kulturskolan fast på deltid?
Vänsterpartiet Knivsta tycker att det behövs mer kultur i kommunen där framtiden bor. Vi yrkar därför:
• att Knivstas kommun tar fram ett förslag på hur Sjögrenska gymnasiet med hjälp av Kulturskolan kan profilera sig genom gymnasieutbildningar med estetisk inriktning
• att kommunen även tar fram ett förslag på hur kulturskoleavgifterna kan halveras
Många kämpar i dag med att få dagen att räcka till. Speciellt småbarnsfamiljer har idag långa arbetsdagar och barnen ännu längre. På ett flertal platser i landet som Göteborg, Sundsvall, Enköping och även i Skellefteå genomförs nu försök med kortare arbetsdagar. Forskning som gjorts kommer till entydiga svar: På sikt kan sex timmars arbetsdag få positiva effekter både på de anställdas hälsa och arbetsförmåga.
Trots en enorm ökning av vinster och produktivitet har normalarbetsveckan om 40 timmar varit oförändrad för större delen av arbetsmarknaden sedan 1973. Detta samtidigt som sjuktalen och ohälsan ökar kraftigt på hela arbetsmarknaden. Detta samtidigt som det årligen arbetas övertidstimmar som motsvarar 150 000 heltidsjobb.
Borgerlighetens största rädsla verkar vara att vi som arbetar faktiskt ska få ta del av de värden vi skapar, i stället för att dessa läggs på hög och stoppas i enskildas fickor. Vi ser det som självklart att en del av produktivitetsökningen i samhället ska tas ut i tid som människor själva kan rå över. Det kräver gemensamma beslut. Inom offentlig sektor har vi möjlighet att gå före och visa hur andra prioriteringar och en annan organisation av arbetslivet är möjlig.
Vänsterpartiet har därför lämnat in en motion om att starta försöksverksamhet med sextimmars arbetsdag i Knivsta kommun.
Här följer motionen, som lämnades in till KF den 26 april 2017.
6 timmars arbetsdag
Till kommunfullmäktige i Knivsta kommun
Vänsterpartiet arbetar för att Knivsta kommun som offentlig arbetsgivare ska vara ett föredöme på arbetsmarknaden. Vi ska arbeta för att de som arbetar för kommunen ska ha goda arbetsvillkor och trygga anställningar. Det skapar de bästa förutsättningarna för nöjda medarbetare och långsiktig kompetens i kommunens alla verksamheter.
Under en längre tid har bland annat vi i Vänsterpartiet frågat efter en strategi för bättre personalpolitik. Sjuktalen stiger och personalomsättningen är oroande hög inom flera områden i kommunen. Något behöver göras och det fort.
Ute i landet finns flera lyckade försök med sex timmars arbetsdag inom olika sektorer. Bland annat på äldreboende i Göteborg och inom socialtjänst i Enköping. Mest känd är kanske Toyotas bilverkstad utanför Göteborg som införde sex timmars arbetsdag för 14 år sedan och inte har några planer på att gå tillbaka till åtta. Nu är det Knivstas tur.
Den forskning som finns på området är intressant. ”Visst är det så att arbetstidsförkortning med bibehållen lön innebär ökade kostnader för arbetsgivaren, men den minskade stressen och tröttheten innebär också minskade problem och skador på arbetsplatsen, och kan därmed minska kostnaderna över tid, inte minst i form av minskade sjukskrivningskostnader” säger Helena Schiller från Stressforskningsinstitutet.
Enköping har nyligen infört sex timmars arbetstid med bibehållen lön inom socialtjänsten. Utan att öka kostnaderna. Om Knivsta skulle få behålla sina socialsekreterare med sex timmars arbetsdag skulle vi tom kunna spara pengar jämfört med dagens kostnader för inhyrda tjänster.
Vänsterpartiet yrkar:
• att Knivsta kommun startar försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön för en till två yrkesgrupper.
Denna motion lämnades in till KF i mars 2015 och fick fullmäktiges gillande den 28 september 2016
Till kommunfullmäktige i Knivsta kommun
Det är sedan länge känt att det är bra för hälsan att röra på sig. Att tidigt skapa vanor med mycket rörelse, inte minst utomhus, är en bra investering för ett framtida fysiskt och psykiskt välbefinnande. Forskning visar även att tillgång till naturmark med varierad vegetation och topografi har en positiv inverkan på barns lek och därmed deras utveckling och skolresultat. Att bedriva pedagogisk verksamhet i utomhusmiljöer kan även förstärka inlärningen och utgöra ett komplement till undervisningen i klassrummet för alla skolans ämnen.
Christer Johansson
Betydelsen av friytor för barns och ungas lek, lärande och hälsa lyfts fram i Moviums och Boverkets rapport Gör plats för barn och unga! – En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö (rapport 2015:8). Denna rapport visar vidare på hur goda utemiljöer vid skola och förskola kan åstadkommas och utvecklas genom fysisk planering, utformning och förvaltning och ligger även till grund för Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet.
Just nu pågår en omfattande exploatering och förtätning av centrala Knivsta. Avverkning av skog och etablering av ny bebyggelse sker även på landsbygden där människor bor och verkar. Risken är stor att till synes triviala grönytor, men med stor betydelse för förskolors och skolors pedagogiska verksamheter samt för barns lek på fritiden liksom för vuxnas möjlighet till närrekreation, byggs bort. Med höga markpriser är även risken stor att etablering av friytor för lek och utevistelse står i konflikt med andra behov vid nybyggnation. Tillräckligt stora friytor av god kvalitet riskeras även när skolor och förskolor byggs ut för att ta emot ett ökat antal barn. Skolgårdar och förskolegårdar har fått en ökad betydelse under senare tid då rörelsefriheten för barn och unga minskat på grund av ökad biltrafik liksom förtätning och låg prioritet av bostadsnära grönytor. Dessa utemiljöer blir därmed de som barn har störst chans att utnyttja i sin vardag.
Vänsterpartiet motionerade redan 2009 om behovet av en inventering av utemiljöer vid skolor och förskolor. Motionen avslogs då med motiveringen att en utredning inte behövdes då dessa frågor redan idag beaktas och då det finns rutiner för detta. 2010 lade Socialdemokraterna fram en motion där man föreslog en kartläggning av viktiga natur- och skogsområden för skolorna i kommunen samt att en plan skulle tas fram för hur dessa framgent ska kunna skyddas. Motionen besvarades med att frågan hörde hemma i översiktplanarbetet och att det närmast skulle hanteras i arbetet med den fördjupade översiktsplanen. I FÖP:en (2012) refereras dock fortfarande till den inventering som gjordes på 80-talets slut.
Kommunen arbetar just nu med att ta fram en grönstrukturplan som kommer att kunna utgöra ett viktigt underlag för planeringen av Knivstas fortsatta utveckling. Här ska bland annat ekologiska och sociala värden av grönområden kartläggas och kunskap om hur dessa områden är beroende av varandra inhämtas. Barn och ungas användning av närnaturen kommer att undersökas, främst genom att förskolors och skolors användning, behov och önskemål kommer att inventeras. Vi ser dock ett behov av att detta arbete fördjupas. Vi anser att det finns ett stort behov av att ta fram lokala riktlinjer och mål för att på allvar kunna värna och utveckla trygga, säkra, stimulerande och nära utemiljöer. Ett bra exempel är arbetet i Lund med Gröna skolgårdar där man länge jobbat över förvaltningsgränseran och tagit fram en gemensam målsättning för utemiljöerna och policydokument som rör deras gestaltning, funktion och skötsel liksom möjligheter att bedriva bra pedagogisk verksamhet.
Mot bakgrund av vad som ovan framförts yrkar Vänsterpartiet och Miljöpartiet:
• att en inventering av utemiljöer vid kommunens samtliga skolor och förskolor snarast genomförs – i samråd med de berörda.
• att det, med denna inventering som grund samt med utgångpunkt från Boverkets allmänna råd, tas fram lokala riktlinjer och mål för skolor och förskolors gårdar och närmiljöer med avseende på deras storlek, utformning, tillgänglighet och säkerhet så att de kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet.
• att dessa riktlinjer och mål ska fungera vägledande både vid ny-, om- och tillbyggnad av skolor och förskolor, samt
• att de sociala värden som grönstukturplanen kommer fram till även beaktas och tas stor hänsyn till vid fortsatt planering och utveckling av Knivsta kommun.
Christer Johansson Kerstin Umegård
Vänsterpartiet Miljöpartiet
Motion som anmäls på kommunfullmäktige den 24 september.
Vänsterpartiet arbetar för att Knivsta kommun som offentlig arbetsgivare ska vara ett föredöme på arbetsmarknaden. Vi ska arbeta för att de som arbetar för kommunen ska ha goda arbetsvillkor och trygga anställningar. Det skapar de bästa förutsättningarna för nöjda medarbetare och långsiktig kompetens i kommunens alla verksamheter.
Vänsterpartiet föreslår därför att kommunen inte ska använda sig av anställningsformen allmän visstid i framtiden samt att de 80 anställda som idag finns i denna anställningsform övergår till andra och tryggare anställningar.
Vi vet vilka konsekvenser otrygga jobb får för människor liv. Det gör bland annat att man vare sig kan få ett hyreskontrakt eller ett banklån för att köpa bostad. Otryggheten innebär oro och stress. Unga vuxna som fastnar i visstiderna får svårt att planera sitt liv och bilda familj.
Inom Knivstas skol- och förskoleverksamhet jobbar i dag de flesta av de 80 medarbetare som har allmän visstid. Viktiga jobb med våra barn och unga som utförs av framför allt kvinnor.
Otrygga jobb gör att de som jobbar ofta blir mer utlämnade till arbetsgivaren. När man inte vet om man får vara kvar blir det svårare att säga ifrån när arbetsbördan är orimlig eller om man behandlas dåligt. Otrygga jobb gör också facklig organisering svårare, vilket i förlängningen drabbar breda grupper arbetstagare.
Vänsterpartiet anser att tidsbegränsade anställningar i många fall kan behövas, till exempel vid vikariat eller säsongsanställningar. Men vi tycker att det ska finnas objektiva skäl för dem. Därför vill vi avskaffa anställningsformen allmän visstid.
Vänsterpartiet yrkar:
att Knivsta kommun ej ska använda anställningsformen Allmän visstid vid anställning av personal
att nuvarande personal som är anställda med Allmän visstid ska erbjudas andra tryggare anställningsformer.
Den här motionen, som vi i Vänsterpartiet skrivit tillsammans med Miljöpartiet, anmäls på KF den 24 september.
Kommunen arbetar just nu med att ta fram en grönstrukturplan som kommer att kunna utgöra ett viktigt underlag för planeringen av Knivstas fortsatta utveckling. Här ska bland annat ekologiska och sociala värden av grönområden kartläggas och kunskap om hur dessa områden är beroende av varandra inhämtas. Vi tror att det även är nödvändigt att ge ett mer långsiktigt formellt skydd av värdefull natur i kommunen, inte minst i tätortsnära lägen.
Knivsta har flera grönområden med höga naturvärden och av stor betydelse för friluftslivet och folkhälsan. Forskning visar att tillgång till naturmark med varierad vegetation och topografi har en positiv inverkan på barns lek och därmed deras utveckling och skolresultat.
Knivsta saknar idag kommunala reservat och andelen skyddad natur är förhållandevis låg jämfört med andra snabbt växande kommuner i regionen. Ett viktigt nära grönområde är Gredelby hagar och Trunsta träsk. Kunskapen om platsen är stor och engagemanget brett. Nyligen tog Trunstagruppen och Knivsta kommun emot Artdatabankens naturvårdspris för restaureringen av Gredelby hagar och Trunsta träsk. Därför menar vi att det vore lämpligt att låta detta område bli Knivsta kommuns första egna naturreservat.
Mot bakgrund av vad som ovan framförts yrkar Vänsterpartiet och Miljöpartiet:
• att insatser sätts in för att öka andelen skyddad natur i Knivsta samt
• att man börjar med att inrätta ett kommunalt reservat i Gredelby hagar och Trunsta träsk
Motion inlämnad till kommunfullmäktige den 26 september 2013
Byggemenskap
Det råder bostadsbrist i hela landet och speciellt i Stockholm – Uppsala regionen. Trots att det i Knivsta byggs nästan mer än någon annan stans i landet, i förhållande till folkmängd, är det för lite. Kön till en hyreslägenhet i Knivstabostäder är sex år och det är inte speciellt tillfredställande.Vänsterpartiet tycker att det vore spännande och intressant att låta t ex några av de som köar hos Knivstabostäder förverkliga sitt boende genom byggemenskaper. Fenomenet byggemenskaper är ännu ganska okänt i Sverige men stort i länder som Tyskland, Danmark och Holland. På samma sätt som de som bygger sin önskevilla i Alsike vill vi ge hyresgäster möjlighet att bygga sin favoritlägenhet. När ett antal bostadssökande går samman och tillsammans planerar och bygger sitt boende skapas ett vitaliserat byggande med småskalighet och variation.
Då det är mycket vanligt med mindre byggherrar vid uppförande av byggemenskaper skulle flera av Knivstas duktiga byggfirmor få möjlighet att bli med och förverkliga drömmen om ett eget boende för såväl unga som gamla. I det snabbväxande Knivsta skulle byggemenskaper bli ett spännande alternativ till de stora byggherrarna i förverkligandet av småstaden Knivsta. Det finns redan flera arkitekter som specialiserat sig på att hjälpa grupper av bostadssökande som vill bygga sitt boende i byggemenskaper.
Vänsterpartiet yrkar att Knivsta Kommunfullmäktige beslutar att:
Anvisa en del av kommunens mark till byggemenskaper.
Marknadsföra möjligheten att anmäla intresse om att delta i byggemenskaper.
Stötta de bostadssökande som vill bygga sitt boende som byggemenskaper.
Motion inlämnad till Knivsta kommunfullmäktige den 19 juni 2013
Ekosystemtjänster är ett relativt nytt begrepp, som beskriver de tjänster naturen gör och som ofta är livsnödvändiga för oss och andra levande varelser. Som exempel kan nämnas vattenrening, fotosyntes, luftrening och pollinering av grödor.
Naturskyddsföreningen ha tagit fram en modell, ”Räkna med ekosystemtjänster” med vilken kommuner kan kartlägga och värdera ekosystemtjänster. Grunderna till denna modell togs fram av en grupp internationelle ekonomer och ekologer, The Economics of Ecosystem and Biodiversity, TEEB, under FN´s internationella år för biologisk mångfald. Tanken är att lyfta ekosystemtjänsterna som en del av naturkapitalet och synliggöra de förluster som uppstår om naturen utarmas.
Enligt TEEB finns det fyra kategorier av ekosystemtjänster:
Reglerande ekosystemtjänster – de styr klimat, vattenreglering, luft- och vattenrening, reglering av skadeinsekter, pollinering av våra grödor och erosionskontroll.
Kulturella ekosystemtjänster – de innefattar naturupplevelser, välbefinnande i naturliga miljöer, rekreation och hälsa.
Stödjande ekosystemtjänster – de är en förutsättning för alla andra ekosystemtjänster, t ex jordmånsbildning, fotosyntes och kretslopp av näringsämnen.
Försörjande ekosystemtjänster – det vi skördar som mat, vatten, fisk, trä och fibrer.
Ekosystemen lagrar enorma mängder kol. I växter 550 gigaton, i jordlagret 2 300 gigaton och i havet 38 000 gigaton kol. Det är exempel på en mycket viktig ekosystemtjänst. Men det lagrade kolet släpps ut i atmosfären vid t ex avskogning, utdikning av våtmarker eller torvbrytning och då förstärks växthusgaseffekten. För att uppnå en god kolbalans som inte belastar atmosfären med mer kol än nödvändigt måste ekosystemtjänster uppmärksammas vid samhällsplaneringen.
Att kartlägga ekosystemtjänster i kommunen skapar en medvetenhet om vad olika beslut i kommunen har för påverkan på för oss nödvändiga, naturliga funktioner och processer. Som har långsiktig betydelse för vår välfärd, hälsa och miljö. Enligt Naturskyddsföreningens metod utgår man från olika frågor för att kartlägga ekosystemtjänsternas betydelse och värdera dem:
Vad ger naturen vår kommun? Vilka system är centrala?
Hur värdefulla är dessa?
Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att bli hotade?
Vem är beroende av ekosystemtjänster som är hotade?
Hur kommer politiska beslut att påverka dem som är beroende av dem direkt eller indirekt?
En ytterligare fråga man bör ställa är:
Kan dessa tjänster göra samhällsekonomisk nytta, på lång sikt?
Många ekosystemtjänster är viktiga även om man inte kan värdesätta dem i ekonomiska termer. Därför är det bra att också prioritera analysen utifrån vilka ekosystemtjänster som är centrala i vår kommun för att behålla friska ekosystem och en god folkhälsa. Detta bidrar till att ge god resurshushållning och en långsiktig god ekonomi.
Detta arbete görs bäst genom samverkan mellan lantbrukare, medborgare, miljöföreningar, andra intresseorganisationer och företagare. Det kan med fördel koordineras av en kommunal tjänsteman i samverkan med t ex en miljöorganisation.
Vänsterpartiet yrkar att Knivsta Kommunfullmäktige beslutar att:
det i Knivsta kommun genomförs en utredning för att peka ut viktiga lokala ekosystemtjänster.
Knivsta kommun bjuder in organisationer och näringslivet för att inleda en dialog om hur natur och miljö påverkar lokalsamhället.
Knivsta kommun därefter tar fram en plan för hur man beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna i den fysiska planeringen med hänsyn till de kartlagda ekosystemtjänsterna.
På kommunfullmäktige den 25 april anmäldes nedanstående motion till Knivsta kommunfullmäktige.
svenska kor
I strävan att kunna servera god och näringsrik mat till skolelever och äldre, planerar sex kommuner i Dalarna att köpa in egna kor och får. Tanken är inte att kommunernas politiker och tjänstemän ska bli djurskötare. Istället ska djuren i någon form arrenderas ut till bönder i trakten. Därefter ska djuren slaktas i närbeläget slakteri
I Borlänge är detta redan beprövat. Där köptes kor in för att bibehålla ett levande och öppet kulturlandskap, landskapet växte igen när bönder lade ner sin verksamhet. Projektet drivs där med hjälp av EU-miljöstöd. Kommunens kor har sedan en tid tillbaka även hamnat på tallriken i skolorna.
Vårt förslag är att även Knivsta kommun köper in kor och får för att ta ett större ansvar för maten som serveras. Vinsterna med detta är många:
Vi garanterar bra och näringsrik mat till skolbarnen och de äldre.
Vi stimulerar jordbruksnäringen i bygden
Vi hjälper till att hålla Knivstas landsbygd öppen och vacker genom att låta djur beta på ängarna.
Vi gör en miljöfrämjande insats. Det är direkt miljöovänligt att transportera kött från t ex Sydeuropa och Sydamerika. Eller från Skåne eller Danmark. Det blir långa miljöförstörande transporter.
Djuren har fötts upp enligt svensk djurskyddslag och därför vet vi att djuren hade det bra när de levde.
Vänsterpartiet och Knivsta.nu föreslår mot bakgrund av vad som ovan sagts:
– att Knivsta kommun köper in egna kreatur för att kunna servera närproducerat kött av hög kvalitet till skolbarn och äldre.
Motion som lämnades in till fullmäktige den 14 februari 2013
Väldigt många av de beslut som fatts i nämnder och styrelser samt i kommunfullmäktige får konsekvenser för barnen i vår kommun. De enda platser som jag kan hitta någon analys och uppföljning av de besluten är i några enheters kvalitetsredovisningar.
Vänsterpartiet tycker att det är för tunt och vill se en kvalitetshöjning av konsekvenserna för barnen, av de politiskt fattade besluten. Knivsta Kommun har genom barnkonventionen ansvar för att se till att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda. Ett samhälle som är bra för barn är bra för alla medborgare.
Knivsta är landets barntätaste kommun med var tredje invånare under 18 år. Under kommunens tioåriga historia har några olika försök till ungas delaktighet provats med varierande resultat. Nu är det hög tid att ta barnen på allvar och ge dem ett reellt inflytande över sina liv. Ett första steg kan vara att införa riktlinjer för barnkonsekvensanalyser för samtliga nämnder.
Dessa riktlinjer skulle kunna innehålla nedanstående frågor som skulle fungera som stöd för politiker och tjänstemän vid beredning och beslut av ärenden i Knivsta Kommun.
På vilket sätt berörs barn och unga av denna fråga?
Kan barn och ungas egna åsikter tas tillvara i denna fråga?
Vänsterpartiet föreslår att
Knivsta kommun inför Riktlinjer för barnkonsekvensanalys.
