Införd på UNT.se Debatt den 4 december 2025

Lyssnar man på Jimmie Åkesson verkar det inte bli fråga om frivillighet i nästa vända, skriver Elin Johansson och Christer Johansson.

Det låter som det är snällt och ansvarsfullt att tacka ja till regeringens samtal om frivilliga återvandringsbidrag. Men hur frivilligt är det när SD:s representanter hotar med indragna statsbidrag till de kommuner som tackar nej?  Efter Jokkmokks första brev har långt över hälften av landets kommuner tackat nej och valt att inte ställa grupper mot varandra.

Ett skäl till ”Tack – men nej tack” är att kommunerna behöver fler invånare, inte färre. Detta för att få välfärden att fungera i kommuner och regioner. I dag fungerar skolor, sjukhus och äldreomsorg mycket tack vare invandrade medborgare. Hur kan det anses ansvarsfullt att skapa oro för fullt integrerade medarbetare i välfärden?

Asylrätten är en internationell mänsklig rättighet och människor på flykt ska alltid kunna söka skydd här. Vi i Vänsterpartiet Knivsta är stolta över hur Knivstabor agerade 2015 när det kom ensamma barn till kommunen. Barn som nu tack vare stöd gått i skola, studerat och skaffat sig jobb och familjer. Samma sak när kvinnor och barn kom från Ukraina. Det är det Knivsta vi vill bo i, där vi alla är vi, inte vi och dom.

Lövgren säger i sin replik att det är lätt att ropa slagord, men desto svårare att ta ansvar för att lösa verkliga problem: otrygghet, integrationsutmaningar och en pressad välfärd. Svaret på det skrev vi i vårt inlägg: ”Om det till exempel är gängkriminalitet man vill stoppa så lägg pengar på förebyggande åtgärder som fritidsaktiviteter för unga. Om det är arbetslöshet, så satsa på att bygga upp välfärd och infrastruktur. Och lägg resurser på att förbättra integrationen i stället för att försämra den.”

UNT:s  ledarsida uppmanade för en tid sedan till att “lyssna på kommunerna, inte på SD”, och vi håller med. Särskilt som SD nu höjer tonläget mot invandrare. I sitt tal på partiets landsdagar nyligen, sa Jimmie Åkesson att om utlänningar inte anpassar sig till SD:s definition av svenskhet “då är det dörren ut som gäller”. Det verkar med andra ord som att det inte blir fråga om frivillighet i nästa vända.

Elin Johansson, ordförande
Christer Johansson, gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta

Införd på UNT Debatt den 26 november 2025.

Att driva på frivillig återvandring och riva upp permanenta uppehållstillstånd är exempel på en allt extremare politik, skriver Elin Johansson och Christer Johansson.

Kommunupproret mot regeringens invit om återvandring väcker hopp i en mörk tid. Men Knivstas styre har valt att tacka ja till mötet. Vi i Vänsterpartiet tycker att Knivsta borde tacka nej och stå upp för alla invånares lika värde.

Att driva på frivillig återvandring, återkalla medborgarskap och riva upp permanenta uppehållstillstånd är exempel på regeringens alltmer högerextrema politik. Det är skrämmande att se hur samhällsklimatet hårdnar, människor pekas ut och rasismen normaliseras. Därför är det upplyftande när kommun efter kommun står upp och säger nej till regeringens samtal om att stärka arbetet med frivillig återvandring. Uppsala, Heby och Håbo är exempel från regionen som föredömligt sagt nej.

Knivstas styre har däremot sagt ja till mötet. Kommunstyrelsens ordförande Matilda Hübinette (Knivsta.nu) motiverar det med att det ”inte är optimalt att tacka nej till information” i en artikel i UNT. I ett inlägg i sociala medier talar Oscar Hahne, kristdemokrat och ledamot i kommunstyrelsen, om återvandring som mänsklig rättighet, till tonerna av Kristina från Duvemåla.

Det klingar falskt och vi undrar om de innerst inne tror på sina uttalanden. Man kan försöka bortförklara, få det att framstå som oskyldigt, eller låtsas att det handlar om något annat. Men SD har haft återvandring på agendan sedan de bekräftat nynazistiska dagarna på 1990-talet. Då kallades det för repatriering och drevs knappast av medkänsla för invandrare som inte trivdes i Sverige.

Att regeringen nu kraftigt höjer återvandringsbidraget, tillsätter en nationell samordnare och storsatsar på att nå ut med information är en tydlig signal till människor med invandrarbakgrund att de inte är önskvärda i Sverige. Vi tycker att det är det är fel att tacka ja till ett möte vars syfte är så uppenbart främlingsfientligt.

De människor som av olika skäl kommer till Sverige ska vi värna. Vi behöver dem och de ska få det stöd och den hjälp de behöver för att komma in i samhället och gemenskapen. De allra flesta som kommer hit är hårt arbetande människor som vill göra rätt för sig. Det är många med annan bakgrund än svensk som bär upp välfärden i vårt land. Och även om återvandringsbidraget är ämnat för dem som ”inte blivit tillräckligt integrerade” — vad det nu innebär — så kommer alla att känna sig utpekade.

Knivsta kommun ska vara en plats för alla. Vänsterpartiet är starkt kritiska till
regeringens utökade återvandringsbidrag, menar Elin Johansson och
Christer Johansson (bägge V).
Foto: Staffan Claesson

” Att regeringen nu kraftigt höjer återvandringsbidraget, tillsätter en nationell samordnare och storsatsar på att nå ut med information är en tydlig signal till människor med invandrarbakgrund att de inte är önskvärda i Sverige.

Återvandring kommer inte att lösa några av de problem samhället dras med. Det kommer tvärtom att skapa utanförskap, segregering och splittring. Dessutom är det slöseri med skattepengar. Vad regeringen egentligen vill åstadkomma, bortsett från färre invandrare i landet, är också oklart. Vi borde istället satsa pengarna på åtgärder som vi vet fungerar, har tydligt syfte och dokumenterad effekt. Om det till exempel är gängkriminalitet man vill stoppa så lägg pengar på förebyggande åtgärder som fritidsaktiviteter för unga. Om det är arbetslöshet, så satsa på att bygga upp välfärd och infrastruktur. Och lägg resurser på att förbättra integrationen istället för att försämra den.

Det är inte rimligt att samhället satsar stora pengar på avveckling och destruktivitet. Vi ska arbeta för att människor ska trivas och vilja bo i Sverige – inte få dem att flytta, och vi ska skapa gemenskap — inte splittring.

På lördag den 29 november klockan 11-13, kommer Vänsterpartiet Knivsta att hålla en manifestation på Sågverkstorget, för att betona allas lika värde. Vi vill ha ett Knivsta för alla och även uppmuntra Knivstas styre att tänka om och tacka nej till regeringens möte. Vi hoppas och tror att det är många som tillsammans vill stå upp för solidaritet, medmänsklighet och gemenskap.

Elin Johansson, ordförande Vänsterpartiet Knivsta
Christer Johansson, gruppledare Vänsterpartiet Knivsta

Införd i UNT Debatt 10 okt 2025

Med en skattehöjning skulle Knivsta kommun ha råd med en rad viktiga satsningar, skriver Elin Johansson och Ida Gabrielsson i sin slutreplik.

Det är bra att Knivstas styre delar vår oro för barns och ungas framtid. (UNT Debatt 24/9 -25) Men att göra minsta möjliga är inte att satsa.

Styret påstår i sin replik att de satsar på välfärden genom att ge skola, vård och omsorg önskad behovsbudget. Men att endast täcka behovsbudget kan inte kallas för att satsa. Som sagt lägger Vänsterpartiet 30 miljoner mer än styret på skolan i vår budget för 2026, sju miljoner mer till kultur och fritid och dubbelt så mycket som styret på elevhälsa.

I sin replik anklagar styret oss för att sakna finansiering av vår politik. Vi har dock täckning i budget för det vi nämnt ovan, liksom för halverade avgifter i kulturskolan, sommarjobb, ny fotbollsplan och mer som gör livet bättre för barn och unga. Det finansieras genom en höjning av skatten på 70 öre per hundralapp. Däremot nämner vi inte gratis frukost i artikeln, som replikförfattarna tar upp, och det har vi heller inte budgeterat för 2026.

Under vår tid i styret var planen att göra Kölängsskogen till naturreservat. Ängen bredvid skulle bli rekreationsområde och fotbollsplaner. Nuvarande styre har haft alla möjligheter att anlägga nya fotbollsplaner men väljer istället att satsa på Lidl i Kölängsskogen. Konstgräs på Engvallen hjälper inte föreningslivets brist på fotbollsplaner. Vi gläder oss dock åt att man vill återinrätta en fritidsgård och hoppas för Knivstas ungas skull att det blir av.

Det är ironiskt att styret kallar sig ansvarsfulla och anklagar oss för att ge orealistiska löften. I sin egen budget för 2026 har man trollat fram nästan 20 miljoner extra, genom ett trick i bokföringen, som ingen vet ifall det kommer att fungera. Vad gör man om det inte håller?

Under Tidöregeringen har statsbidrag till välfärden skurits ner, samtidigt som skatter för de rikaste sänkts. Det är lögn att påstå att det saknas pengar. Skillnaden mellan Vänsterpartiets och Knivstas styres politik är att vi vill använda de möjligheter som finns till att på allvar satsa på välfärden och ungas framtid.

Ida Gabrielsson (V)
vice ordförande Vänsterpartiet

Elin Johansson (V)
ordförande Vänsterpartiet Knivsta

Införd på UNT Debatt den 8 september.

Ett samhälle som är bra för barn och unga är bra för alla, skriver Ida Gabrielsson och Elin Johansson.

Den som är ung idag möter utmaningar som tidigare generationer aldrig behövt oroa sig för. Man måste förhålla sig till global uppvärmning, en utbredd och livsfarlig gängkriminalitet, samt ständig tillgång till skärm, med allt vad det innebär. Barn rör sig också för lite och den psykiska ohälsan ökar.

Alla säger sig vilja göra någonting åt problemen, och det finns forskning som visar hur – ändå görs inte tillräckligt. Regeringens favoritlösning är, jämte förbud och straff, att skälla på föräldrar. Samtidigt har de skurit ner på välfärd, skola och fritidsaktiviteter, tvärt emot vad forskare förespråkar. Istället har Tidö-partierna gett mer pengar till de rikaste, genom sänkt statlig skatt och ökade rut- och rotavdrag.

I Knivsta påstår styret, bestående av Knivsta nu, KD och SD, att de satsar på skolan, men i praktiken har förvaltningarna skurits ner kraftigt under mandatperioden – även skolan. Nedskärningarna gör det tufft att upprätthålla verksamheten. I sin budget för 2026 försöker styret få fram pengar genom ett trick med bokföringen som kanske, eller kanske inte fungerar, vilket inte känns särskilt betryggande.

I dag besöker Vänsterpartiet Knivsta och Vänsterpartiets vice ordförande, Ida Gabrielsson Kulturskolan, Uppsökandegruppen och Fritidsbanken för att uppmärksamma viktig verksamhet för kommunens unga. Knivsta är en, i jämförelse, trygg kommun och en bra plats att växa upp på. För att fortsätta så, måste vi lägga resurser och arbeta förebyggande.

I Vänsterpartiets budgetmotion i riksdagen för 2025 föreslogs att barnbidraget skulle höjas med 400 kronor och sedan följa inkomstutvecklingen. Vi vill också kraftfullt öka statliga resurser till skola och barnomsorg. Att minska klassklyftor och satsa på samhället och välfärden, så att alla unga får så bra förutsättningar som möjligt att klara sig i livet, är en nödvändig investering för framtiden.

Vänsterpartiet Knivsta har i sin budget för 2026 flera åtgärder som främjar unga. Till exempel är det skandal att kommunen inte har någon fritidsgård, och det vill vi ändra på. Ungdomar behöver en plats utanför hemmet där de kan träffas efter skoltid och där det finns andra vuxna än föräldrarna, som de har förtroende för. Idag, när trångboddhet är ett växande bekymmer, är det särskilt viktigt.

Kulturskolan är bland det finaste Sverige har. Den ger barn möjlighet att utvecklas konstnärligt och socialt, främjar kreativitet och intelligens och motverkar psykisk ohälsa. Att lära sig utöva och uppskatta konst och kultur berikar livet. Men alla har inte möjlighet att sätta sina barn i kulturskolan och den vanligaste orsaken är att det är för dyrt. Därför vill vi halvera avgiften så att fler får råd.

Om man vill satsa på unga måste man lägga resurser på skolan. I Knivsta föreslog Vänsterpartiet 30 miljoner mer än styret på skolan för att öka antal lärare och annan utbildad personal, och därmed öka elevernas chanser att klara studierna och ta sig vidare. Alla elever ska känna sig trygga och sedda och få det stöd de behöver, oavsett vilka förutsättningar de har.

Vi vill också ge mer pengar till biblioteket som spelar en betydande roll för bland annat läsfrämjande, samt gratis kollektivtrafik till unga året om – för en aktiv och meningsfull fritid. Idrottsföreningarna som gör ett ovärderligt jobb för folkhälsan och ungas fritid, oftast ideellt, behöver också ökat stöd. Dessutom är vårt mål att alla från årskurs nio till ettan på gymnasiet ska få ett sommarjobb, en viktig första chans i livet att tjäna egna pengar, få arbetslivserfarenhet och knyta kontakter.

Det här är några steg mot ett samhälle som tar ansvar för sina medborgare och jobbar förebyggande för att unga ska må bra. Det borde ligga i allas intresse. Ett samhälle som är bra för barn och ungdomar, är bra för alla.

Ida Gabrielsson vice ordförande Vänsterpartiet
Elin Johansson ordförande Vänsterpartiet Knivsta

Slutreplik till Lars Ört (UNT Debatt 12 aug 2025) den 29 aug 2025

Det är inte förvånande att Lars Ört, med sin koppling till Sverigedemokraterna – det enda riksdagsparti som inte står bakom Sveriges klimatmål till 2045 – kritiserar den fria kollektivtrafiken för länets unga. Han föreslår att ungdomar istället ska gå, cykla eller bli skjutsade med bil, och menar att miljöargumentet är ihåligt samt att kostnaden är för hög.

Hans förslag är därför att dela ut sommarkort till de ekonomiskt utsatta familjerna istället för att alla får. Men att selektivt dela ut sommarkort till ekonomiskt utsatta familjer skulle kräva omfattande administration och personliga ekonomiska granskningar – något som sannolikt kostar mer än att skicka länken till alla ungdomar, som idag. Så att ta bort rätten till fria kollektiva resor skulle inte ge ökade resurser till varken vård hos regionen eller äldreomsorg i kommunerna.

Att fortsätta med fri kollektivtrafik för unga skulle däremot, enligt forskningen, öka ungdomarnas frihet, sociala liv och miljömedvetenhet. De unga får möjlighet till trygga resor till sommarjobbet och en meningsfull fritid under hela sommarlovet, även när deras föräldrar är på jobbet. Det är en investering i både individens och samhällets framtid.

Vänsterpartiet Knivsta har fullt förtroende för våra representanter i regionen. De kommer inte kompromissa med vården eller personalens arbetsvillkor för att ge ungdomar fria resor – det är en falsk motsättning, som Ört skapat. Att påstå att Vänsterpartiet prioriterar ungdomars resor framför ”verkliga problem” är att skapa en konflikt som inte finns. För framtiden ser vi en fri, trygg och hållbar kollektivtrafik som det bästa alternativet för framtidens samhälle – Knivstas och länets ungdomar under all deras fritid.

Fram till dess ser Vänsterpartiet Knivsta fram mot sommarlovet 2026 med fria resor för länets ungdomar och många härliga möten och aktiviteter.

Christer Johansson
Gruppledare, Vänsterpartiet Knivsta

Införd på UNT Debatt 11 augusti 2025

Försöket gratis kollektivtrafik till ungdomar under sommarmånaderna har gett många goda effekter, skriver Christer Johansson.

Även denna sommar har ungdomar i Knivsta och hela länet kunnat resa gratis med kollektivtrafiken. Det är tredje gången sedan starten 2018 som detta erbjuds, och det har visat sig vara ett viktigt steg mot ökad social inkludering. Genom fri kollektivtrafik får även barn och unga från mindre bemedlade familjer möjlighet att delta i aktiviteter och umgås med sina vänner.

Vänsterpartiet Knivsta uppskattar Region Uppsalas prioritering på länets unga. Tyvärr finns det de som inte delar vår uppfattning. Inför budget i riksdagen 2019 röstade Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna bort det tidigare beslutet om fri kollektivtrafik på sommaren för hela landets unga – ett löfte som skulle gälla till och med 2020. Först 2024 återinfördes sommarlovskorten, för länets ungdomar, efter att Centerpartiet lämnat alliansen och SD vilket förändrade majoritetsförhållandet i Region Uppsala. Nu styr Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet.

Kritik mot fri kollektivtrafik har även kommit från UNT:s ledarsida, som hänvisar till regionens ekonomiska utmaningar. Men kollektivtrafiken håller sig år 2025 inom budget, trots vissa problem med vuxna som inte betalar. Vänsterpartiet menar därför att satsningen på sommarlovskort till unga är både rimlig och viktig.
Efter den rikstäckande utdelningen av sommarlovskort 2018 gjordes flera utvärderingar. Bland annat visade de att:

• Chaufförernas arbetsmiljö förbättrades, då plankning bland unga minskade.
• Stämningen på bussarna blev trevligare, trots att antalet ungdomsresor fördubblades.

Internationellt har flera länder och städer infört förenklingar för sina medborgare i kollektivtrafiken. Tyskland erbjuder sedan 2018 ett månadskort för hela landet för 49 euro. London och Stavanger har, liksom svenska kommunerna Östersund, Fagersta och Sala, fri kollektivtrafik för alla sina medborgare.
RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, har på uppdrag av Majblomman genomfört en omfattande internationell studie om fri kollektivtrafik för barn och unga. Studien, som presenterades i december 2024, lyfter flera viktiga aspekter:

• Universell tillgång minskar stigma och gör kollektivtrafik till ett naturligt val.
• Bilskjuts, innehav av bil, moped eller dylikt blir inte heller längre en statusmarkör.
• Självständighet, säkerhet och trygghet ökar bland unga.
• Fysisk aktivitet påverkas inte negativt.
• Miljö och trafiksäkerhet förbättras genom minskat bilberoende.

Sammanfattningsvis säger rapporten att de unga får ett minskat framtida beroende av bilresor. Vilket i sin tur kommer att ha en positiv påverkan på miljö och klimatavtryck, men också på trafiksäkerheten. RISE menar även att fri kollektivtrafik kommer ha en mer långsiktig påverkan på ungas val av transportsätt i framtiden, som vuxen. Detta kommer att vara en viktig förutsättning för att minska den framtida privata bilanvändningen.

Alla dessa insikter visar att fri kollektivtrafik har haft en bredare och djupare inverkan än bara ekonomiska konsekvenser, vilket påverkar ungdomarnas frihet, sociala liv och miljömedvetenhet.

Vänsterpartiet Knivsta menar att det är självklart att ungdomarna i Knivsta och länet ska kunna ha tillträde till en meningsfull fritid, även i framtiden. För att det ska vara möjligt måste de också kunna ta sig dit.

Christer Johansson
Gruppledare Vänsterpartiet Knivsta

Ledare i Dagens ETC 21 juni 2025

Fattigdomen ökar, fler barn blir vräkta och matpriserna skenar. När den politiska retoriken kretsar kring syndabockar och dålig karaktär är det viktigt att påminna sig om de verkliga orsakerna till den ökade fattigdomen: en politisk linje som går ut på att ta från de fattiga och ge till de rika.

När jag var elva år åkte min familj och jag på vår första utlandssemester. Mamma och pappa hade hittat ett sätt att möjliggöra min och min brors stora dröm: att åka till Disneyland i Paris.

Allt var kalkylerat in i minsta detalj. Vi hade en för tiden unikt bränslesnål bil: en Volkswagen Lupo, som fortfarande är den minsta bilmodell jag någonsin skådat. Den är som en Fiat 500, fast helt utan charm (och givetvis utan AC). Vi bodde på billiga hotell längs vägen och sedan utanför Paris. På ett ställe klämde vi in oss i ett trebäddsrum och smugglade med frukost till pappa.

Min bror och jag var överlyckliga. Vi hade aldrig tänkt att Disneyland var möjligt för oss, och det var det inte egentligen, för mamma och pappa hade helt enkelt inte råd. Men de gjorde uppoffringar och planerade minutiöst för att uppfylla vår dröm (och tysta vårt tjat).

Och det ordnade sig för oss: ekonomin blev bättre, vi skuldsatte oss inte. Jag hade en trygg uppväxt och behövde inte oroa mig för att ha råd med mat. Vi levde inte i lyx, men inte heller på gränsen.

Men för många barn är läget ett annat, och de mest utsatta i samhället har prövats hårt av de senaste årens politik. Var elfte barn växer upp i en skuldsatt familj, och nära sju procent av befolkningen lever i fattigdom. Andelen fattiga i Sverige har fördubblats (!) sedan 2021. Omkring 700 000 svenskar klarar inte av att betala nödvändiga utgifter.

Jag vet att finansminister Elisabeth Svantesson (M) har haft en ekonomiskt tuff uppväxt. Det är svårt att förstå hur man kan göra den resa hon gjort: att gå från att leva på marginalen till att ge det lika verklighetsfrånvända som nedvärderande svaret ”pruta i matbutiken”.

Var elfte barn växer upp i en skuldsatt familj, och nära sju procent av befolkningen lever i fattigdom. Andelen fattiga i Sverige har fördubblats (!) sedan 2021. Omkring 700 000 svenskar klarar inte av att betala nödvändiga utgifter.

Regeringen tycks se fattigdom som ett val, eller åtminstone som ett resultat av en rad dåliga beslut. Kort sagt: det är individens eget fel att pengarna inte räcker. Många gånger verkar de vara övertygade om att larmen om tomma bankkonton är överdrivna: att det bara handlar om att folk inte vill avstå avokadomackor och take away-latte.

Men det är politiska beslut – ytterst Elisabeth Svantesson – som är ansvarig för utvecklingen. Tidöpartiernas politik är att offra de fattiga för att gynna de rika: det är omvänd Robin Hood-politik. Den ökade fattigdomen är inte en slump.

Inte nog med att man sänkt skatten för medel- och höginkomsttagare och höjt rotavdraget: man har också varit passiv i frågan om de ökade levnadskostnaderna, som matpriserna och hyrorna. Bostadsbidraget har urholkats så mycket de senaste åren att det i samma utveckling kommer att ha avvecklat sig självt år 2035.

Sveriges stadsmissioner larmade för ett par veckor sedan om att 10 000 barn är hemlösa. Organisationen beskriver den ökande fattigdomen som ”en storm som vi inte tidigare trott varit möjlig”. Det är stormen Svantesson som har dragit in.

När regeringen och SD nu planerar för ”kvalificering till välfärden” – lyssna på det sjuka uttrycket – kommer det att innebära ännu hårdare press på samhällets svagaste och ännu större klyftor. Ironiskt nog hävdar man, som alltid, att syftet är att öka integrationen. Men hur ska en människa komma in i samhället utan tillgång till föräldrapenning eller bostadsbidrag?

När den politiska retoriken kretsar kring syndabockar och dålig karaktär är det viktigt att påminna sig om de verkliga orsakerna till den ökade fattigdomen: att utgifterna ökat mer än intäkterna, samtidigt som politiken inte bara misslyckats med att väga upp den utvecklingen, utan helt enkelt prioriterat annat.

Politik är att vilja – men också att välja.

Debattartikel, om vårt förslag till Mål och budget 2026, införd på UNT Debatt den 12 juni 2025.

På grund av regeringens skattesänkningar för de rika har det blivit svårare för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet. Därför är en skattehöjning en förutsättning för och en investering i Knivstas framtid. Knivsta kommun behöver mer pengar för att trygga vård, skola, och omsorg, skriver Elin Johansson och Christer Johansson.

Efter år av minskade statsbidrag och ökad inflation behöver Knivsta kommun mer pengar för att trygga vård, skola, och omsorg. Vänsterpartiet Knivsta vill öka resurserna till barn och unga, till skolan, till Knivstas naturliv och till billiga bostäder. Vi vill också se en ökad medborgardialog som för fram kreativa idéer från Knivstas befolkning.

När Knivsta kommun antar budgeten för 2026 märks skiljelinjerna mellan Vänsterpartiet och det nuvarande styret med Knivsta.nu i spetsen. Den absolut största skillnaden är att Vänsterpartiet ger utbildningsnämnden 30 miljoner mer för att öka antalet utbildad personal. För det går inte längre att göra besparingar inom skola och förskola. Om samhället inte ser till att alla kan läsa, skriva och räkna när de går ut grundskolan så riskerar vi att få betala ett dyrt pris i form av ökad psykisk ohälsa och minskad framtidstro. Genom att säkerställa att alla unga ser fram emot vuxenlivet och ser en chans till ett bra liv efter skolan kan vi mota den depressionsepidemin som har växt fram. Men för detta krävs resurser i form av pengar och personal.

Knivsta ska vara en säker och trygg plats att vistas på under oroliga tider. Därför vill vi också se till att det finns en fritidsgård i kommunen, fri kollektivtrafik för unga på fritiden, fler fotbollsplaner och lägre avgifter i kulturskolan. Vi vill dessutom att fler unga får ett sommarjobb. Genom ökade möjligheter till fritidsaktiviteter har de unga större frihet att bestämma var de själva känner sig trygga och vill spendera sin tid någonstans. För att finansiera allt detta har vårt förslag nästan 14 miljoner mer än styret, fördelat på flera nämnder.

Knivsta är känt för sina fina naturområden, från Valloxen till det gröna Gredelby Hagar, något vi är stolta över. Vänsterpartiet vill se ett hållbart miljöarbete. Knivsta kommun behöver bland annat en ny översiktsplan för att kunna bevara vår natur på lång sikt, ett nytt naturreservat i Kölängen samt en stadspark för fler generationer och har budget för att backa upp den. Ett centralt projekt som detta kräver mer än det styrets budget ger utrymme för och vi föreslår en miljon mer till projektet I denna anda har vi lagt mer pengar än styret på gator, park, natur och miljöutveckling. Vi satsar även på en cykelväg längs med 255:an från Vassunda till Uppsala. Region Uppsala har sin del i sitt förslag nu måste Knivsta besluta om vår del.

För oss är medborgardialog A och O. I en demokrati ska medborgarna själva kunna vara med och skapa sin framtid. Inför vårt arbete med budgeten har vi i Vänsterpartiet funnits på torg i såväl Alsike som Knivsta, stått på perrongen och knackat dörr för att samla in Knivstabornas åsikter om vad som behöver prioriteras. Precis som vi anser många av Knivstas invånare att de ohållbara, växande hyrorna är ett stort problem. Därför ger vi i vår budget Knivstabostäder uppdrag, i ägardirektivet, att bygga fler billiga bostäder.
Vi anser också att kommunens viktigaste resurs – alla medarbetare som dagligen gör fantastiska insatser – behöver en god arbetsmiljö. Istället för nedskärningar och krav på effektiviseringar vill Vänsterpartiet börja förkorta arbetstiden för en eller flera yrkesgrupper. Vi har även 8,4 miljoner mer än styret till stödverksamhet för kärnverksamheterna och dess medarbetare.

På grund av regeringens skattesänkningar för de rika har det blivit svårare för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet. Därför är en skattehöjning en förutsättning för och en investering i Knivstas framtid. Vänsterpartiets budget har plats för satsningar på dryga 65 miljoner på grund av en skattehöjning på 70 öre per hundralapp (0,7 procentenheter). Det är en skattehöjning där medborgarna själva – genom medborgardialog – kan vara med och påverka hur resurserna ska fördelas.

Elin Johansson (V)
ordförande
Christer Johansson (V)
gruppledare

MoB 2026 Vänsterpartiet Knivsta

Här kommer den sista artikeln från tidningen Vänstern i Knivsta som delas ut till några tusen hushåll i kommunen, inför 1 maj. Då vi inte har råd att dela till alla hushåll kommer här den sjunde artikeln digitalt.

Allt blir dyrare. Orimliga priser på mat, el och boende drabbar hushållen. Regeringen väljer i de flesta lägen att inte göra någonting och lägger ansvaret på medborgarna, var och en får klara sig bäst de kan.

Vi i Vänsterpartiet tycker att vi tillsammans ska ta ansvar för att göra det billigare för hushållen. Det innebär till exempel att återta kontrollen över våra elnät och sätta press på matjättar som sätter överpriser. I Knivsta vill vi också ha gratis kollektivtrafik för unga och billigare bostäder.

Gå med oss i första maj-tåget och stå upp för ett samhälle där vi hjälps åt för att alla ska ha råd!

Här finns info om 1 maj.

Elin Johansson
ordförande
Vänsterpartiet Knivsta

Alla unga ska ha möjlighet att ta sig till fritidsaktiviteter och träffa vänner, oavsett familjens ekonomi. Vänsterpartiets sommarlovskort har redan gjort skillnad – nu vill vi gå längre och införa avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar året runt. En satsning för rörelsefrihet, gemenskap och en mer jämlik uppväxt i Knivsta.

Vänsterpartiets reform om avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar på sommarlovet har blivit en succé.
– Vi vill gärna utöka reformen och ge kommunens ungdomar möjlighet att åka gratis året runt, säger Elin Johansson, ny ordförande för Vänsterpartiet Knivsta.

Sommarlovskortet infördes 2018 och var en jämlikhetsreform som gjorde att inte minst barn från familjer med lägre inkomster hade lättare att ta sig till fritidsaktiviteter och träffa kompisar. Initiativet kom från Vänsterpartiets riksdagsgrupp som drev frågan i budgetförhandlingar med regeringen. Kortet var då finansierat på rikstäckande nivå. Dessvärre togs detta bort redan 2019 i en budget som röstades igenom av M, KD och SD. Sedan dess är det upp till regionerna att besluta om budgetering för gratis kollektivtrafik för unga.

I Knivsta kommun får elever gratis busskort för resor till och från skolan beroende på hur lång resväg de har mellan skolan och hemmet. Att köpa busskort som gäller även utanför skoltid innebär en stor kostnad för många familjer. Det finns också barn och ungdomar som inte omfattas av kommunens regler för gratis skolresor men som ändå har behov av busskort.

– För oss är det självklart att ungdomarna i Knivsta ska kunna ha en meningsfull fritid. Då måste de också kunna transportera sig. Vänsterpartiet Knivsta har därför lagt en budget som inte bara tar höjd för ungas möjlighet till gratis kollektivtrafik på sommaren, utan också efter skoltid hela året runt, säger Elin Johansson.

Maria Fornemo