Skip to main content

Behov av fritidspolitisk plan

Denna interpellation kommer att besvaras på höstens första Kommunfullmäktige den 8 september 2011.

Skiss på Knivsta Arena
Skiss på Knivsta Arena

I snart tio år har Knivstaborna hoppats på en ishall i den nybildade kommunen. Det var nämligen en av två starka skäl till att Knivsta en gång blev en egen kommun. Det andra var trängseln i skolorna i Knivsta. Detta går att läsa i den C-uppsats som Fredrik Möller skrev vid Karlstads universitet våren 1999.

Engagemanget att förverkliga, inte bara en ishall utan en Knivsta Arena, har i kommunens ungdom varit stort från föreningslivet och enskilda Knivstabor. Men efterhand som den politiska ledningen svikit Knivstaborna med fler negativa beslut sjönk engagemanget, av förklarliga skäl. Att Alsike skola fick en gymnastikhall med fullstora mått är bra och är en tillgång för föreningslivet. Men behoven på fler arenor för ungas fritidsverksamhet är stor för de stora barnkullar som nu växer upp i kommunen.

Vänsterpartiet ser med stor oro på hur kommunens största parti återigen vill svika alla som vill syssla med issporter och vill starta etapp ett av Knivsta Arena med att bygga ytterligare en sporthall. Vi saknar en långsiktig strategi för tillfredställandet av nuvarande och framtida behov av lokaler och arenor för knivstabornas fritidsverksamheter.

Redan i maj 2009 skrev den dåvarande oppositionen (S) (KNU) och (V) ett debattinlägg om behov av en samlad fritidspolitik. Det behövs fortfarande tas fram en plan för arenor för kulturutövare, fotbollsplaner, öppna fritidsgårdar och fler hallar.

Min fråga till Knivstas politiska ledning är:

Vilken tidsplan har majoriteten för att förverkliga en fritidspolitisk plan, som tillfredställer Knivstabornas behov av planer och arenor?

Christer Johansson
Gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta

Kvinnojour till Knivsta

Christer Johansson / foto Robert Johansson
Christer Johansson / foto Robert Johansson

Motion till Knivsta Kommunfullmäktige i mars 2011.

Varje år avlider i genomsnitt 30 kvinnor i Sverige på grund av våld. Av dessa dödas omkring 18 av en man som kvinnan har eller har haft en nära relation till. Var tjugonde minut misshandlas en kvinna av en närstående man. Det blir ofattbara 52 000 misshandelsfall per år. Mörkertalet är stort.

Kommunerna är enligt lag skyldiga att ge skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor. När Vänsterpartiet senast tog upp frågan i KF svarade socialnämndens dåvarande ordförande att det inte var aktuellt med någon Kvinnojour i Knivsta då antalet anmälda fall var få. ”Kvinnojourernas arbete blir allt viktigare. Fler kvinnor vågar anmäla att de utsatts för våld, och därmed kommer det att vara fler kvinnor som behöver skydd och stöd”, sa integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni 2009. 

Den 15 mars i år antog EU:s jämställdhetsutskott Eva-Britt Svenssons betänkande om mäns våld mot kvinnor. Regeringen beslutade redan 2009 att höja de årliga bidragen till organisationer som arbetar med att motverka mäns våld mot kvinnor med 10 miljoner kronor. Under samma år, 2009, fick Kvinnojouren i Sigtuna ta mot över 300 samtal. I januari 2011 öppnade en kvinnojour i Östervåla. När får Knivstas kvinnor en egen kvinno- och tjejjour?

Vänsterpartiet i Knivsta jobbar för ett jämlikt och jämställt samhälle. I väntan på att vi får det vill vi se en kvinno- och tjejjour i Knivsta. På vägen mot vårt mål vill vi också se genuspedagoger på förskolorna och skolorna samt att ett pedagogiskt jämställdhetsarbete utvecklas på högstadiet.

Vänsterpartiet i Knivsta föreslår

  • att en Kvinno- och tjejjour snarast inrättas i Knivsta
  • att genuspedagogtjänster inrättas inom alla skolor för att medverka vid genomförande av likabehandlingsplanerna.

Christer Johansson
gruppledare

Gruppmöte

Gruppmöte inför KF 17 feb. med de som har kommunala uppdrag och andra intresserade medlemmar. Vi ses hos Christer.