Skip to main content

En ny politik för jobb åt Knivstas ungdomar

Josefin Brink
Josefin Brink

Det behövs en ny jobbpolitik i Sverige och i Knivsta. En politik som skapar jobb och framtidstro för unga, och som rustar samhället för att möta behoven av klimatomställning och bättre välfärd med kloka investeringar.

De senaste dagarna har vi kunnat läsa om den höga ungdomsarbetslösheten och olika sätt att räkna hur många procent av de unga mellan 18 och 24 som saknar jobb. Knivsta har fått siffror från 5,5 till över 20 % beroende på vilken modell som används. Men även om vi tar den lägsta siffran, 5,5 %, innebär det fler individer än två stora skolklasser. Försörjningsstödet bland unga ökar samtidigt i mer än hälften av landets kommuner. Ungdomsarbetslösheten i hela landet ökar rekordsnabbt och är bland de högsta i Europa. Knivsta har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i länet, en ökning med 200 % från 2008.

Vad Sverige behöver är en krispolitik som prioriterar jobb och välfärd framför skattesänkningar och piskor åt de sjuka och arbetslösa. Vänsterpartiet vill genomföra investeringar i konkreta jobb för att mildra effekterna av krisen. Istället för skattesänkningar som inte ger några jobb vill vi satsa på renovering av bostäder och skolor, utbyggnad av järnväg och annan kollektivtrafik och satsningar på modern grön teknik. Lokalt i Knivsta vill vi satsa på fler sommarjobb till skolelever.

Bara i år beräknas 23 000 jobb försvinna från välfärden på grund av den moderatledda regeringens ovilja att stötta kommunerna i krisen. Det kommer att leda till att kvaliteten inom Knivstas skolor, förskolor och äldreomsorg försämras, och att viktiga arbetsuppgifter inte utförs längre trots att behoven inte minskat. I Vänsterpartiets budgetförslag får kommunerna därför det stöd de behöver för att kunna behålla samma antal anställda som före krisen. Med den satsningen skulle vi kunna öka lärartätheten i Knivstas skolor och förskolor.

Slutligen vill vi satsa mer på utbildning på alla nivåer; fler Komvuxplatser, yrkesutbildningar och högskoleplatser. De närmaste åren kommer behoven av arbetskraft att öka, och då måste samhället redan idag erbjuda de utbildningar som krävs för att de unga ska kunna ta plats i arbetslivet.

Det behövs en ny jobbpolitik i Sverige och i Knivsta. En politik som skapar jobb och framtidstro för unga, och som rustar samhället för att möta behoven av klimatomställning och bättre välfärd med kloka investeringar.

Josefin Brink                                                                                                             Arbetsmarknadspolitisk talesperson                                                   
Riksdagsledamot (V)

Christer Johansson
gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta

EU ett hot mot jobben och allmännyttan

Det mest primära för varje invånare är ett jobb och en bostad. Båda hotas av det nuvarande EU. Vänsterpartiet anser att det behövs fler kritiska röster i Europaparlamentet.

Allt fler beslut flyttas från svenska beslutande organ som Knivsta kommunfullmäktige och med det nya ”Lissabonfördraget” blir EU än mer toppstyrt och kollektivavtalen hotas. I de få länder som låtit sitt folk rösta om fördraget har det röstats ned. Folket i EU vill inte bli styrda av ett fåtal äldre män. 

Det som började som ett fredsprojekt handlar allt mer om att koncentrera makt till en liten elit som väntas styra hela EU, helst med en valuta. Sverige har, utan euron, haft en högre tillväxt, lägre ränta och framförallt en lägre arbetslöshet än euroländerna.

Men nu ökar arbetslösheten, även i Sverige och debatten går hög över alla varsel inom verkstadsindustrin. Mycket tystare är det på landets ledarsidor om den neddragning av välfärden i kommuner och landsting som pågår parallellt. Det kan väl inte bero på att det senare mest drabbar kvinnor? Kvinnor som varje dag gör stora insatser för barn och gamla och håller välfärden fungerande.

I Sverige har vi sedan länge allmännyttiga bostadsbolag som ägs gemensamt och syftar till att ge rimlig bostadsstandard och hyror till självkostnadspris i hela landet. Bolagen drivs utan vinstsyfte och erbjuder hyresgästerna demokratiskt inflytande. Allmännyttan är ett av de tyngre verktyg kommunerna förfogar över vad gäller den lokala bostadsförsörjningen.

Under 2005 anmäldes det svenska systemet till EU-kommissionen av den europeiska fastighetsägareunionen EPF. De privata fastighetsägarna menade att det svenska stödet med allmännyttan stred mot EU:s regler. Den moderatstyrda svenska regeringen startade en egen utredning som snabbt kom fram till att kommunala bostadsbolag skall drivas kommersiellt, det vill säga med vinstsyfte. Detta utgör ett systemskifte på den svenska bostadsmarknaden, från allmännytta och demokrati till vinst och marknadshyror. Knivsta behöver fler kommunala hyresrätter, inte fler privata boendeformer.

Vänsterpartiet kämpar på alla fronter för en fortsatt välfärd. För fortsatta kollektivavtal, försvar av den svenska allmännyttan, för höjda statsbidrag till kommuner och landsting. Den offentliga välfärden är minst lika viktig som bilindustrin och bankväsendet. I Knivsta har Vänsterpartiet i flera år drivit frågor om tjejers och kvinnors villkor samt fler hyresrätter. Vi vill se ett tryggare Knivsta för kvinnor och män i alla åldrar, i hemmen, på arbetsplatserna och i skolan.

Gå och rösta i EU valet den 7 juni
Med fler Vänsterpartister i EU blir det skillnad.

Fredrik Hallor, kandidat (V) till Europaparlamentet
Christer Johansson, gruppledare (V) Knivsta

Ta tillbaka från EU och ge till kommunerna

Minskade jordbruks- och regionsbidrag till EU samt lägre ersättningar till EU-ledamöterna skulle ge 60 nya tjänster i Knivsta. Vänsterpartiets kandidater vill förverkliga det.

Världen befinner sig i en av de största kriserna någonsin och massor av människor får hela sin tillvaro kraftigt försämrad. Samtidigt rustas välfärden ned i såväl Sverige som övriga Europa och gubbväldet i EU jobbar på att få ännu mer makt. För 2010 kommer Sveriges medlemsavgift till EU att uppgå till 27.2 miljarder kronor enligt regeringens prognos.

Vänsterpartiet vill minska EU:s jordbruks- och regionsstöd, och därmed Sveriges medlemsavgift, dramatiskt. De pengarna kan användas på ett betydligt bättre sätt i kommunerna. Om dessa pengar fördelas ut till landets kommuner utifrån befolkningsstorlek, skulle det ge ett avsevärt tillskott för kommunernas verksamheter. För Knivsta skulle det innebära ett tillskott på ca 34 miljoner kronor per år. Det skulle innebära 60 fler förskollärare, vårdbiträden, lärare eller fritidsledare och ändå gott om pengar kvar att finansiera Knivsta Arena.

Vi vill också sänka EU-parlamentarikernas löner rejält och ta bort andra förmåner som från och med i sommar kommer att inbringa minst 145 000 kronor efter skatt – i månaden. Vänsterpartiet anser att de svenska EU-parlamentarikerna ska ha samma lön som riksdagsledamöterna. Men vi anser också att riksdagslönerna är för höga. Vänsterpartiet kräver därför att riksdagsledamöternas löner ska sänkas från dagens 54 500 kronor i månaden till motsvarande ett prisbasbelopp, cirka 42 000 kronor.

Med fler Vänsterpartister i EU blir det skillnad. 

Fredrik Hallor, Heby, kandidat (V) till Europaparlamentet
Liza Boëthius, Uppsala, kandidat (V) till Europaparlamentet
Christer Johansson, gruppledare (V) Knivsta

Långt kvar innan Knivsta är en plats att växa på

När Knivsta för fem år sedan blev egen kommun var det tre frågor som lyftes fram som de viktiga argumenten för att bryta sig loss från Uppsala och bilda den nya kommunen. Det tre frågorna var demokratin, skolorna och fritidsfrågor. Många knivstabor var missnöjda med den service de fick av Uppsala kommun.

Vad har då hänt under de fem år som borgarna med moderaterna i spetsen styrt Knivsta?

Antalet lokala politiker har ökat och engagemanget får betecknas som stort hos de flesta. Men när det är dags att genomföra fattade beslut och sådant som knivstaborna efterfrågar så har de ansvariga ”inte hunnit än” eller så hävdar de att ”kommunen inte har råd.” Några exempel är lekplatser, gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, vuxna i skolan, flyktingmottagning, hyreslägenheter, kvalitetsdeklarationer för kultur- och fritidsverksamhet, konsumentrådgivning, kvinnojour och sommarjobb.

I skolorna tvingas Knivstas elever dagligen leva med den lägsta lärartätheten i landet. Detta har fått till konsekvens att antalet elever som slutar grundskolan utan fullständiga betyg ökar. Nu kommer dessutom flera insändare från såväl förskolepersonal som föräldrar med larm om för stora barngrupper även på kommunens förskolor.

Medlemmar i det lokala föreningslivet var snabba att på eget initiativ bekosta och ta fram planer och flera privata finansiärer för ett ”Allaktivitetshus”. Ett hus som skulle ge plats för nya och gamla verksamheter samlade under ett tak. Först efter fyra år, då de aktiva från föreningslivet blivit färre och endast de mest hängivna fanns kvar, ville kommunledningen starta ett samarbete för att förverkliga bygget. Centerpartiet fortsätter dock att säga nej till planerna. Under tiden har en av Upplands största ishockeyföreningar, Knivsta IK, tvingats lägga ner all sin ishockeyverksamhet.

Vänsterpartiet Knivsta har i varje budget lagt mer resurser än majoriteten på barn och ungdomar. Medan moderaterna gläds åt skattesänkningen 2009, på drygt 1 miljon, så ropar många av knivstaborna efter fler vuxna i skolan, mer fritidsverksamheter och mindre grupper på förskolorna.

I en nyligen, av SCB, genomförd attitydundersökning hamnar Knivsta i två av tre områden under genomsnittet, bland de 53 deltagande kommunerna. De områdena var ”Knivsta Kommun som en plats att bo och leva på” och ”Knivsta Kommuns verksamheter”. Det enda området som hamnade över genomsnittet var ”inflytandet i Knivsta Kommun”. Inom det senaste området fick dock förtroendet för politikerna det lägsta betyget.

Vänsterpartiet Knivsta vill se en satsning på alla de unga som finns i kommunen och den satsningen måste göras nu. Vi får aldrig en andra chans att ge barn och unga en bra uppväxt. De är unga bara en gång och ungdomstiden går inte i repris.

Invånarna i landets yngsta kommun är värda en bättre politisk ledning. En ledning som kan leva upp till kommunens nyligen antagna slogan: ”Knivsta en plats att växa på.”

Christer Johansson (v)
Gruppledare

Maria Fornemo (v)
ersättare i Utbildnings- och fritidsnämnden

Knivsta – Två år som egen kommun

Medan majoriteten med moderaterna i spetsen väntar på att kommunen ”ska få råd” med det ena och det andra utarmas den kommunala verksamheten inom ett flertal områden. De förslag som kommer från bland annat vänsterpartiet röstas ned och snart är Knivsta bara en administratör åt staten utan egna visioner.

För drygt två år sedan blev Knivsta egen kommun. Nu skulle det bli mycket bättre för våra ungdomar att bo och leva i Knivsta. Politikerna skulle komma närmare invånarna och det skulle bli mycket lättare att få igenom förändringar. På nyårsafton 2002 firades med champagne och fyrverkerier.

Vad har då hänt under de två åren i frihet?

Offentliga rum och bostadsfrågor
Det första kommunfullmäktige, KF beslutade var att inte utnyttja sin förköpsrätt när ”sågentomten” skulle säljas. Det innebär att det nu finns en ägare att ta hänsyn till och förhandla med när det ska byggas. För kommunen blir det dyrare och tar längre tid än om vi själva ägt marken. Vänsterpartiet ville att kommunen skulle köpa tomten och bland annat bygga hyresbostäder åt i första hand ungdomar.

Vi ville också att en förundersökning skulle starta för att se hur visionen ”Knivsta efter17” skulle kunna förverkligas. I korsningen Apoteksvägen – Forsbyvägen har vänsterpartiet den 1 juni 2004 motionerat om att det skapas ett bilfritt ”torg”.

Ungdomsfrågor
Inom området som rör ungdomar har vänsterpartiet motionerat om att införa en kulturskola och öka öppethållandet på Kupolen till samma nivå som på biblioteket. (s) m fl har motionerat om graffitiväggar och (s) om införande av ett ungdomsstipendium. Ingen av de nämnda motionerna har antagits av KF. Att KF antagit en skolplan är bra men det är mindre bra att den avslutas med att: ”det här ska vi göra när vi får råd”.

Sociala frågor
Inom vänsterpartiets fjärde prioriterade område motionerade vi redan den 5 mars 2003 om att införa 3-3 systemet inom vård och omsorg. Det skulle ge en bättre arbetsmiljö för en hårt utsatt yrkesgrupp och en bättre service till vårdtagarna. Det första utkastet till svar som kom var mycket positivt till iden men så kom ett totalt lappkast och motionen avslogs med hänvisning att kommunen inte hade råd.

Majoriteten för passiv
Men har då inte majoriteten gjort något annat än att säga nej och väntat på att vi ska få råd? Naturligtvis har dom det och här följer några exempel:
• Undersöker möjligheten att sälja det kommunala bolaget Knivstabostäder.
• Ställt alla Knivsta IK:s ishockeyspelare utan träningsmöjligheter.
• Genomfört ett ungdomsting under hösten 2004 där ungdomar fått träffa politiker.
• Tagit bort förutsättningar för elever i Knivstas skolor att få tillgång till teater- konsert- eller museibesök under skoltid.
• Motionerat om möjligheten att, istället för stöd till musikskola och föreningsliv införa en fritidspeng till kommunens ungdomar.

Enligt motionen om fritidspeng är det tänkt att varje individ själv får välja om hon vill spela i rockband, träna ishockey eller åka konståkning. Lokaler att utföra aktiviteterna i får de själva skaffa fram. M och kd menar att denna reform ”..tillförsäkrar varje Knivstaungdom möjligheten att berika sin fritid på det sätt som passar just denne”.

Vänsterpartiet ser det som ett sätt att smita från sitt ansvar som politiker. I stället ska vi politiker skapa arenor och lokaler för idrott och kultur där våra ungdomar, tillsammans med kompetenta vuxna, kan bedriva de fritidsverksamheter de önskar. Vi ska också skapa en trevlig offentlig miljö, ett varierat bostadsutbud och en bra kommunal skola. Då först uppnås rättvisa och vi får en kommun som blir attraktiv att bo, leva och växa i.

Christer Johansson
gruppledare Vänsterpartiet Knivsta

Systembolaget

Knivsta behöver inget System

Kommunfullmäktige i Knivsta har på sitt sammanträde 29/1 beslutat att folkhälsopolicyn för Uppsala län skall gälla även i Knivsta kommun. Antagandet av denna policy innebär att kommunen ställt sig bakom regeringens elva målområden som utgör grunden för uppföljning och utvärdering av folkhälsoarbetet.

Ett av de elva målen är ett ”minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt skadeverkningar av överdrivet spelande.”

Vid en nyligen genomförd drogvaneundersökning bland ungdomar i Uppsala län framkom det att ungdomar i Knivsta dricker mindre alkohol än genomsnittet i länet. För att i framtiden ha en ännu lägre alkoholkonsumtion bland kommunens tonåringar känns det bra att fullmäktige ställer upp på ovan nämnda mål. Min förhoppning är naturligtvis att folkhälsoarbetet i Knivsta kommun, som det sägs i beslutet, kommer att införlivas i mål och budgetarbetet.

Moderaternas argument för ett Systembolag i Knivsta är bättre service till kunder och lättare att få företag att etablera sig i Knivsta. Som svar på det första argumentet hänvisar jag till redan befintlig möjlighet till beställning i ICA Kniven. Den servicen har mer öppet och ett större utbud än vad något i Knivsta beläget Systembolag någonsin skulle få. Är törsten så stor att man inte kan vänta en dag på leverans har man ett problem som bör botas.

Beträffande det andra argumentet vore det tråkigt om de företag som vill etablera sig i Knivsta inte kan göra det med sina egna produkter eller tjänster utan måste ha draghjälp av alkoholförsäljning. För folkhälsans och ungdomarnas skull hoppas jag att Knivsta fortsätter att vara en av de få kommuner i landet som inte har något Systembolag. All forskning på området visar att ökad tillgång är lika med ökad konsumtion, bland alla åldrar.

Christer Johansson (v)