Vänsterpartiet har den 25 oktober 2005 lämnat in en motion, till Knivsta kommunfullmäktige, om att det från 1 oktober höjda barnbidraget ska komma alla barn i kommunen tillgodo. Barnbidraget räknas nämligen som inkomst vid uträkning av försörjningsstödet. Det innebär att de mest utsatta barnen går miste om barnbidragshöjningen då den dras från försörjningsstödet och pengarna hamnar istället i kommunens kassa.

SKS – nämnden, som har yttrat sig över remissen, beslutade den 19 december 2005 att för okt – dec 2005 ska familjerna få behålla ökningen. Vänsterpartiet tackar för det kloka beslutet! Ett beslut som dock moderaterna reserverade sig emot. När ärendet passerade Kommunstyrelsen, den 23 jan, hade regeringen den 20 dec 2005 beslutat höja riksnormen för försörjningsstöd i nivå med barnbidragshöjningen.

Därmed tyckte samtliga, på Kommunstyrelsen, närvarande partier utom Vänsterpartiet och Socialdemokraterna att de barn som har det mest utsatta ekonomiska läget i kommunen fått tillräckligt. De föreslår därför kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Om Kommunfullmäktige den 2 mars fattar beslut enligt förslaget innebär det att en höjning av barnbidraget som tillfaller alla barn i Knivsta inte kommer de mest utsatta till del utan istället hamnar i kommunens kassa.

Vänsterpartiet anser att Knivsta Kommun måste ha råd att låta dessa barn få behålla sin höjning av barnbidraget.

Knivsta den 25 januari 2006

Marika Olofsson ledamot i SKS-nämnden (v)
Siv Ahlström ersättare i KF (v)
Sören Ericson ersättare i KF (v)
Christer Johansson ledamot i KS (v)

Vänsterpartiet Knivsta
inbjuder gamla och nya
vänstersympatisörer till

MEDLEMSMÖTE

Söndag den 12 feb 14.00 i Servicehuset

Valplattform
Provval
Överiktsplan
Arbete
Hyresbostäder
Ungdomar
Omsorg

Vi bjuder på fika

Välkomna

Medan rapporterna duggar tätt om hur dåligt dagens ungdomar mår försöker Knivstas majoritet bräcka varandra om hur omöjligt det är att föra en progressiv politik. Vänsterpartiet vill skapa förutsättningar för kvalitativa fritidsmiljöer för alla, men speciellt för Knivstas ungdomar.

Rapporter duggar tätt om hur illa ställt det är med landets ungdomar. Alldeles för många väger för mycket, många slutar skolan utan fullständiga betyg, missbruket bland unga är högt, pressen att lyckas och se ”rätt” ut är ännu större.

Enligt en undersökning, genomförd av lanstinget i Uppsala län 2004, uppgav 42 % av flickorna och 25 % av pojkarna i årskurs 9 i Knivsta att de upplevde psykisk ohälsa. Inget tyder på att det skulle vara bättre i dag.

Forskarna är eniga om behovet av kompetenta vuxna i de ungas miljö såväl under skoltid som på fritiden. Under de tre år som borgarna styrt i Knivsta har utvecklingen gått i direkt motsatt riktning. Knivsta Kommun stoltserar idag med den lägsta lärartätheten i landet och fritidsgården har en minimal verksamhetsbudget. Föreningslivet uppmanas att på eget initiativ bygga och driva de anläggningar som kommunens invånare behöver för att kunna utöva en fritidsverksamhet med kvalitet.

Vänsterpartiet anser att det är kommunens ansvar att skapa arenor och offentliga rum för möten mellan människor. Föreningslivet är bäst på att bedriva verksamhet och ska erbjudas lokaler, planer mm för att utöva sina verksamheter i. Kanske i samverkan med kommunen, som många föreningar sköter fotbollsplaner i dag. Under 2005 ser det ut som kommunen skjuter investeringar för ett antal miljoner på framtiden. Vänsterpartiet har sedan 2003 velat starta en förstudie för att se vilka som är de bästa förutsättningarna att realisera byggandet av ett allaktivitetshus. Vi anser den utredningen betydligt viktigare än den, som majoriteten genomfört, att utreda möjligheten att sälja det väl fungerande Knivstabostäder.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL genomförde under 2005 en analys av Knivstas verksamhet. I den kan vi bland annat läsa att Knivsta kommuns nettokostnader ligger mer än 50 % under vad jämförbara kommuner satsar på fritidsverksamhet som fritidsgårdar och idrotts- och fritidsanläggningar. I samma rapport kan vi också läsa att kommunen har dubbelt så många vårddygn per invånare som liknande kommuner i landet. Det är inte svårt att lockas tro, att det kan finnas ett samband.

När det gäller vad kulturen får kosta per invånare så tänker vi i vänsterpartiet lite extra på invånarna i Nordanstig Kommun. Det är nämligen den enda kommunen i landet som satsar mindre medel på kultur per invånare än vad Knivsta kommun gör. Bra kultur- och fritidsverksamheter är injektioner som höjer livskvaliteten vilket i sin tur leder till att det är lättare att orka med jobb och skola. En satsning på ungdomars fritid ger en positiv effekt på skolarbetet och en bättre skola.

Därför vill vi i Vänsterpartiet att det snarast skapas:

• ett allaktivitetshus för Knivstas föreningsliv
• en realistisk ekonomisk tilldelning till fritidsgårdens verksamhet
• en kulturskola för många, istället för en musikskola för några få

Det är hög tid att satsa nu, vi har inte råd att vänta. Knivstaborna är värda en offensiv politisk ledning. Vi i Vänsterpartiet är beredda att ta över det ansvaret och skapa en rättvisare kommun, för alla invånare.

Christer Johansson
Gruppledare, Vänsterpartiet Knivsta

Vänsterpartiet har den 25 oktober 2005 motionerat om rätt till höjt barnbidrag även till de mest utsatta barnen, de vars vårdnadshavare har rätt till socialbidrag. I dag minskar föräldrarnas försörjningsstöd när barnbidraget höjs. Det betyder att redan utsatta barn inte får del av den ökade välfärden på samma sätt som andra barn.

Från och med oktober i år, 2005, höjs barnbidraget för alla barn – utom för barn med föräldrar som lever med försörjningsstöd. Detta kan Vänsterpartiet Knivsta inte acceptera eftersom barnfattigdomen är ett växande problem i Sverige och vi har inga indikationer på att Knivsta ska vara något undantag.

I dag minskar föräldrarnas försörjningsstöd när barnbidraget höjs. Det betyder att redan utsatta barn inte får del av den ökade välfärden på samma sätt som andra barn. När försörjningsstödet räknas ut räknas barnbidraget som en inkomst. Det innebär att barnbidragshöjningen helt enkelt dras ifrån försörjningsstödet.

Pengarna hamnar istället i kommunens kassa!

Vänsterpartiet anser att det är oacceptabelt att barnets bästa inte beaktas i besluten om ekonomiskt bistånd.

Barn som lever i ekonomiskt utsatta miljöer under sina första år riskerar att få en betydligt sämre hälsa, ökad risk för utanförskap och svårigheter att ta plats i samhället än jämnåriga. Statistiska centralbyråns ULF-undersökning 2000, som refereras i Socialstyrelsens "Socialtjänsten i Sverige – en översikt 2003", visar att ekonomiska problem var vanliga bland barnfamiljer. Det fanns en indikation på att ca 230 000 barnfamiljer haft svårt att klara vardagsutgifter och över hälften av de ensamstående mammorna hade svårt att få ekonomin att gå ihop. Därmed återfinns dessa också i statistiken över dem som har behov av ekonomiskt bistånd.

Barn som lever ekonomiskt utsatt är framför allt barn i familjer som får ekonomiskt bistånd, barn som lever med en förälder och barn till invandrade. Ekonomiskt bistånd ska tillförsäkra den enskilda en skälig levnadsnivå, en levnadsnivå som inte preciseras i lagtexten eller i dess förarbeten. I "Socialtjänsten i Sverige" står det därför att biståndet måste relateras till den aktuella situationen och den allmänna standardutvecklingen. Det finns i dag en undre gräns för vad som ska ingå i en skälig levnadsnivå men inte en övre. Det finns därför utrymme för att exempelvis ta hänsyn till barnens behov.

Vänsterpartiet har konstaterat att många barn berörs av besluten om ekonomiskt bistånd. Trots det vägs sällan eller aldrig barnets bästa, utifrån Barnkonventionens anda, in i beslutet om ekonomiskt bistånd. Vänsterpartiet Knivsta menar att höjningen av barnbidraget måste komma också de mest utsatta barnen i kommunen till del varför vi föreslår kommunfullmäktige besluta:

• att SKS – nämnden beslutar att familjer som har försörjningsstöd och som också får barnbidrag får behålla hela ökningen av barnbidraget.

Knivsta den 25 oktober 2005

Siv Ahlström (v)
Sören Ericson (v)

Den 25 oktober 2005 motionerade Vänsterpartiet i Knivsta om kommunanställdas rätt till heltid. Mer än en tredjedel av de anställda i kommunen saknar den tygghet och möjlighet till försörjning som en heltidsanställning innebär.

Förtroendevalda arbetsgivare har ett särskilt ansvar att skapa arbetsvillkor som ger möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande, löner som det går att försörja sig på och en hållbar arbetsorganisation. I det uppdraget är det avgörande att kommuner arbetar utifrån att alla anställda ska ha rätt till en heltidstjänst och om den anställda önskar arbeta deltid ska hon/han kunna söka tjänstledigt på motsvarande del.

Rätt till heltid – deltid en möjlighet måste ses som grunden i en god personalpolitik. Ett antal kommuner (24,4 % enligt Sveriges kommuner och Landstings enkät 2005-07-12) har någon form av beslut om ett konkret erbjudande om att arbeta önskad sysselsättningsgrad. En tredjedel av dessa har bara beslut för vissa personalkategorier. Samma enkät visar att endast 11,8 % har lagt fram något erbjudande till samtliga deltidsanställda om utökad arbetstid.

Endast en tredjedel har gjort någon undersökning av vad de anställda önskar för arbetstid. Vänsterpartiet känner inte till att någon sådan undersökning genomförts bland de anställda i Knivsta kommun. Ovanstående siffror gör oss självklart nedslagna. Var finns den politiska viljan att skapa rimliga arbetsvillkor och löner som det går att leva på för de kvinnor som finns anställda i Knivsta Kommun?

Under första kvartalet 2003 arbetade 45 procent av LO:s kvinnor deltid och 9 procent av LO-männen. Andelen deltidsarbetande kvinnor är klart högre inom LO än inom TCO och SACO. Andelen deltidsarbetande män är genomgående låg. Männen i Knivsta Kommun står för 12 – 14 % av den fast anställda personalen och då nästan 50% av alla medarbetare inte har en fast anställning befarar Vänsterpartiet att det är än värre i Knivsta än i landet som helhet.

Många kvinnor arbetar kortare tid än de vill och har därmed lägre inkomster än de annars skulle ha. År 2003 var det drygt 215 000 personer som uppgav att de arbetar mindre än vad de själva önskar. Av dessa är 155 000 kvinnor och merparten finns inom arbetaryrken. Mer än var fjärde deltidsarbetande kvinna inom LO vill ha längre arbetstid. I åldersgruppen under 25 och 25-29 år har andelen med ofrivilligt korta arbetstider fördubblats sedan 1990. Vanligast är det inom Hotell- och Restaurang, Handels och Kommunal. Hur många ofrivilligt deltidsarbetande finns det i Knivsta Kommun?

Skillnaden mellan heltids- och deltidsarbetande är mycket intressant. Studier visar att heltidsarbetande har generellt en betydligt mera positiv inställning till arbetet, relationer och sin närmaste chef. Känslan av samhörighet blir troligtvis högre när man tillbringar mera tid på arbetet, både arbetskamrater och chefer lär man känna på ett annat sätt. Det kan betyda större förståelse för jobbet i stort men också för ledning och styrning.

Den anställde får större delaktighet och kontinuitet i arbetsträffar och liknande, vilket leder till att den anställde kan såväl påverka sitt arbete som verksamheten och ökar möjligheterna till att kunna påverka och ta del av kompetensutveckling. Man blir sannolikt sedd och därmed också bekräftad i större omfattning.

En vanlig missuppfattning är att heltidsarbete skulle trötta mera och skapa större otillfredsställelse, men resultatet är det motsatta vilket bland annat en studie i Gävle Kommun visar. Vi kan själva göra någonting åt detta som arbetsgivare i Knivsta Kommun. Genom att fatta beslut om Rätt till heltid så erbjuder vi de anställda såväl bättre arbetsmiljö som en högre lön och därmed en ökad trygghet.

Det måste vara slut med den norm som finns att kvinnor inom vård och omsorgsyrken måste arbeta deltid för att verksamheten ska fungera och gå ihop. Det kan inte vara kvinnorna som ska betala de tillkortakommanden som finns hos arbetsgivaren eller betala för välfärden genom att avstå ett löneutrymme de faktisk har rätt till. Vi som arbetsgivare måste ta vårt ansvar och förbättra oss.

Vänsterpartiet föreslår därför fullmäktige besluta

• att i Knivsta Kommun ska alla kommunens anställda ha Rätt till heltid.
• att i Knivsta Kommun ska heltid vara norm och att om den anställde önskar arbeta deltid ska det vara möjligt att söka tjänstledigt på motsvarande del.

Knivsta den 25 oktober 2005

Siv Ahlström (v)
Sören Ericson (v)

Söndagen den 4 december träffades lokalföreningarna från Knivsta och Sigtuna i Sigtunavänsterns lokal i Märsta.

Äntligen lyckades vi få till vårt andra möte efter träffen i Knivsta i våras. Kamraterna från Sigtuna bjöd in oss från Knivsta på sin julfest och hade dukat med mycket god mat och dryck.

Under måltiden utbyttes det en hel del erfarenheter från arbetet med olika lokala politiska uppdrag. Det blev också lite prat inför den stundande valrörelsen och förhoppningar om mer samarbete framöver.

När maten var slut och fotografen laddat batterierna i kameran fortsatte kvällen med en hel del historier. Bland annat från livet på de sju haven och Östtyska ambasaden. Det visade sig nämligen att det fanns en sjöman i varje förening och de hade en hel del gemensamt.

Till slut var vi tvunga att tacka för en trevlig kväll. Vi reste nöjda hem till Knivsta och ser redan fram mot nästa möte.

Enligt flera beräkningar finns det i Sverige mer än 1 miljon personer utanför arbetsmarknaden. Det finns olika uppfattningar om varför det är på det viset och det finns också olika lösningar på hur situationen ska förändras. Ett förslag är att sänka ersättningar till de sjuka och arbetslösa vilket Vänsterpartiet Knivsta inte tror är en verksam lösning för att skapa fler jobb.

Vinsten för de svenska företagen är i dag större än på mycket länge. Under 2004 gjorde svenska företag en vinst på 304 miljarder kronor. Av dessa fick ägarna dela på 165 miljarder kronor på vilka de betalade minimalt med skatt. Enbart Ericsson gjorde en vinst på 28 miljarder och som tack sade de i februari 2005 upp all personal på fabriken i Nynäshamn.

Trots jättevinster anställs inga arbetare i de svenska företagen. Vänsterpartiet Knivsta välkomnar därför de 10 miljarder som v s och mp under 2006 delar ut till kommunerna för att vi ska kunna anställa fler medarbetare. Knivsta kommun som i 2004 års personalbokslut redovisade flera hundra deltids och timanställda får här ett tillfälle att förbättra personaltätheten.

Vi i Vänsterpartiet vill att i Knivsta kommun ska heltid vara en rättighet och deltid en möjlighet, för den som så önskar. Det finns i dag allt för många ofrivilligt arbetslösa på såväl del- som heltid. Många kvinnor arbetar kortare tid än de vill och har därmed lägre inkomster än de annars skulle ha. År 2003 var det drygt 215 000 personer som uppgav att de arbetar mindre än vad de själva önskar. Av dessa är 155 000 kvinnor och merparten finns inom arbetaryrken och många i Kommunal. Hur många ofrivilligt deltidsarbetande finns det i Knivsta Kommun?

Endast en tredjedel av landets kommuner har frågat hur mycket de anställda vill arbeta. Vänsterpartiet känner inte till någon sådan undersökning bland de anställda i Knivsta kommun. Skillnaden mellan heltids- och deltidsarbetande är mycket intressant. Studier visar att heltidsarbetande har generellt en betydligt mera positiv inställning till arbetet, arbetskamrater och sin närmaste chef. Det kan betyda större förståelse för jobbet i stort men också för ledning och styrning. Den anställde får större delaktighet och kontinuitet i arbetsträffar och liknande, vilket leder till att den anställde kan såväl påverka sitt arbete som verksamheten och ökar möjligheterna till att kunna påverka och ta del av kompetensutveckling. Man blir sannolikt mer sedd och därmed också bekräftad i större omfattning.

En vanlig missuppfattning är att heltidsarbete skulle trötta mera och skapa större otillfredsställelse, men resultatet är det motsatta vilket bland annat en studie i Gävle Kommun visar. När de stora företagen, trots stora vinster, inte vill anställa fler medarbetare står hoppet om de nya jobben till kommunerna. Nu finns valet hos oss politiker, sänka skatten eller anställa fler medarbetare som kan jobba med barn, ungdomar och gamla. För oss i Vänsterpartiet Knivsta är valet lätt.

Christer Johansson
gruppledare
Vänsterpartiet Knivsta

Inför valrörelsen söker Vänsterpartiet en kampanjledare/infochef med ett övergripande ansvar för vänsterpartiets informationsarbete under planeringen och genomförande av partiets valrörelse.

Arbetet innebär en samordning av partiets informationsresurser, mediekontakter och viss övrig informationsplanering och materialproduktion. I arbetet ingår många utåtriktade kontakter såväl externt som internt. Kampanjledaren/infochefen har budget- och uppföljningsansvar och arbetsleder anställda inom informationsområdet på partikansliet. Ingår i partikansliets ledningsgrupp.

Du ska ha erfarenhet av arbetsområdet gärna i arbetsledande ställning. Du måste ha god organisationsförmåga och periodvis kunna arbeta under hård tidspress. Du ska ha god kännedom om partiets politik. På vänsterpartiets partikansli i Stockholm arbetar ett 30-tal anställda med politikutveckling och service till partistyrelse, distrikt och allmänhet.

Tillträde enligt överenskommelse visstidsanställning till och med 060930. Oreglerad arbetstid med 37,5/vecka normalarbetstid. Tarifflön enligt avtal utifrån erfarenhet, högsta nivå 31 595kr/mån.

Vill du veta mer ring kanslichef Irja Lindroth eller informationschef Wiwi-Anne Johansson 08-654 08 20. Ansökan ska vara partikansliet tillhanda senast den 13 november på adress Vänsterpartiet Irja Lindroth Box 126 60 113 23 Stockholm eller [email protected].

Hur blir det med jobben?
Den frågan debatterades i går kväll i kulturhuset Kupolen i Knivsta. Riksdagsledamoten Ingrid Burman (v) och Göran Nilsson (m), ordförande i kommunstyrelsen, redovisade olika vägar att gå.

Trots affischering, annonser och information på hemsidor lockades bara ett fåtal till arrangemanget. Men det gjorde inte så mycket, tyckte Sören Ericson, en av åhörarna. -Desto mer givande för dem som är här, man blir mer koncentrerad i den lilla formen, sade Sören Ericson.
Debatten omdöptes till ett samtal i sällskaplig ton. -Arbetslösheten är rättvisans fiende. Det är i sådana här tider som förslagen om sänkta ersättningar läggs fram, kollektivavtal ifrågasätts och tveksamma jobb föreslås, inledde Ingrid Burman. Sedan lade hon fram partiets förslag till hur jobben ska skapas: – fler jobb i offentlig sektor – aktiv arbetsmarknadspolitik – ändrade villkor för småföretagande och – höjda grundavdrag för dom som tjänar minst.

SKILLNADER SYNADES
Göran Nilsson var inte sen att fånga upp tråden med att förbättra för företagare. -Det gläder mig att Vänsterpartiet tänker i banor att försöka förbättra för småföretagarna, så var det inte när jag blev politiskt aktiv på 1960-talet, kommenterade Nilsson. Men ganska snart kom han in på skillnaderna: – synen på bidragsnivåer – arbetsrätt och – hushållsnära tjänster
Bidragen ska sänkas för att det ska löna sig att arbeta. Det är viktigt att företagen får ha kvar den "bästa" personalen och hushållsnära tjänster är en jämlikhetsfråga, menade Nilsson.
Och fick inte oväntat mothugg av Ingrid Burman. -Det är ganska exakt det här man hört partiledarna prata om, recenserade Ingela Svanäng som efter en timme inte fått höra något om hur jobb konkret ska skapas i Knivsta.

Erik Leijonhufvud, UNT

Den 11 oktober 19.00 gästar Ingrid Burman, Kupolen i Knivsta som en del i kampanjen Rätt till jobb – Rätt på jobbet.

Knivsta kommun har mängder av små företag med 1 – 10 anställda. Den största arbetsgivaren kommunen har drygt 1 200 anställda varav hälften är deltids- eller timanställda. Av de kommunalt anställda är över 80 % kvinnor.

Hur är det att jobba i Knivsta kommun?

Ingrid Burman möter kommunstyrelsens ordförande Göran Nilsson i en diskussion om arbetssituationen i Knivsta.

Välkommen att lyssna och ställ frågor.