Vänsterpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för sjukvårdens finansiering. Men mer statliga resurser är något helt annat än att avskaffa regionerna och bygga en ny statlig jätteorganisation.
– Vården behöver fler kollegor, bättre arbetsvillkor och resurser som räcker. Den behöver inte ett organisatoriskt experiment som under många år kommer att sluka kraft och uppmärksamhet, säger Alexandra Thomasson.
Hon varnar framför allt för den del av förslaget som handlar om vem som ska utföra vården. Staten ska finansiera och beställa, medan privata företag ska konkurrera om patienter, ersättningar och stora vårdkontrakt.
– Det här är inte i första hand en reform för statlig vård. Det är en privatiseringsreform i en omfattning vi aldrig tidigare har sett. Systemet är byggt för att de stora vårdkoncernerna ska kunna ta över lönsamma delar av sjukvården på en nationell marknad.
Alexandra pekar på att KD länge varit en pådrivande kraft bakom marknadsstyrningen. Med lagen om valfrihet och den fria etableringsrätten i primärvården har vårdföretag kunnat söka sig dit lönsamheten är störst, medan det offentliga får bära helhetsansvaret.
– Samma system har öppnat för nätläkarnas rovdrift. Bolagen har kunnat plocka enkla och lönsamma besök, medan vårdcentralerna får behålla det förebyggande arbetet och patienterna med störst behov. Nu vill KD skala upp modellen till hela landet.
För Hans Wiklund handlar kritiken också om vad som händer när den demokratiska kopplingen försvagas. I Västernorrland har verksamheter som BB och akutkirurgi redan försvunnit från Sollefteå sjukhus, trots omfattande folkliga protester.
– Sollefteå sjukhus hade definitivt lagts ned om vården styrts av byråkrater och teknokrater med order direkt från Stockholm. Det som hållit sjukhuset vid liv är personalens kamp och den enorma folkliga viljan att försvara vården nära människor.
Han befarar att mindre sjukhus lätt kommer att beskrivas som ineffektiva när vården planeras av stora statliga sjukvårdsområden.
– På ett papper i Stockholm kan det se rationellt ut att koncentrera vården. Men för människor i Norrland kan resultatet bli många mil längre till akuten och sämre trygghet. När de ansvariga inte möter väljarna lokalt blir det också svårare att utkräva ansvar.
Alexandra och Hans är överens om att dagens regioner behöver förändras. De behöver mindre central styrning och mer makt till vårdpersonalen, de lokala cheferna och arbetsplatserna.
– Vänsterpartiets svar är större statligt ansvar för finansieringen, en stark offentlig vård och mer makt på vårdgolvet. KD vill bygga en teknokratisk jätteapparat och samtidigt lämna över vården till vårdbolagen, säger Alexandra.
– Vi ska lösa vårdens problem, inte flytta dem längre bort från patienter och personal, avslutar Hans Wiklund.
Vill du hjälpa Vänsterpartiet i arbetet för en bra sjukvård i hela landet. Läs mer här och engagera dig.