Vänsterpartiets riksdagskandidater skriver på UNT Debatt, den 13 aug, om behovet av en skola med fokus på ungas rätt till bildning och lärande.

En jämlik skola förutsätter ett radikalt skifte i dagens skolsystem, skriver fyra företrädare för Vänsterpartiet.

Antalet elever i Uppsala län ökar och fler jämlika skolor behövs. För att alla framtida elever i dessa och nuvarande skolor ska få en möjlighet att nå sin högsta potential behöver nuvarande skolsystem ändras i grunden.

Vänsterpartiet har under många år varnat för konsekvenserna av nuvarande experiment med marknadsskolor och de glädjebetyg som delas ut. Vi får nu medhåll av OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher, ansvarig för PISA-mätningarna. Han varnar för att om inget görs åt betygsinflationen kommer samhället och företagen att tappa tron på svenska elevers betyg och att den svenska regeringen måste se till att alla elever och föräldrar har tillgång till ett rättvist, transparent och öppet system.

Forskning visar att den skenande betygssättningen gör att andelen elever i nian med högsta betyg är betydligt högre i fristående skolor än i de kommunala skolorna. Forskningen visar också att betygen steg även när Pisa-resultaten föll. Fristående skolor är särskilt betygsgenerösa i ämnen utan nationella prov och sätter glädjebetyg i större utsträckning än de kommunala.

Hur kunde det bli så fel?

Från att ha varit ett föregångsland inom skola har Sverige blivit unikt på ett negativt sätt. Sverige är nämligen det enda land i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer. De som främst får betala för detta marknadsexperiment är eleverna.

Investerarna som satsar pengar i privata skolor löper ingen som helst risk. De behöver knappt något rörelsekapital för att starta en skola då elevpengen betalas ut i förskott. Skulle de sedan tycka att vinsterna inte blev tillräckligt höga kan de avveckla sin skolverksamhet på dagen, då det inte finns någon uppsägningstid.

Om vi jämför med företaget som bygger skolan så behöver de uppfylla garantiåtaganden och kompensera för brister i leveransen många år efter att skolan öppnat, som på den vanliga privata marknaden. För fristående skolor finns inget sådant alls. Det finns inte ens ett avtal om vad som ska levereras. Var vänder sig de elever som på gymnasiet upptäcker att de inte har kunskap som motsvarar deras betyg?

Frågan om huvudmannaskap har diskuterats under lång tid och allt fler menar att det vore bättre om staten styrde skolan. Den utredning som just nu utreder huvudmannaskapet har fått ett direktiv att bara se på de kommunala skolorna. Oavsett om slutsatsen blir att kommunerna ska behålla det nuvarande ansvaret över skolan eller om staten föreslås ta över måste direktivet breddas och gälla alla skolor.

I dag har kommunen mycket liten möjlighet att förhindra att fristående skolor etablerar sig i kommunen. Men de lokala politikerna har ansvar för alla elever och om kommunen gör en satsning på fler lärare i en eller fler av de kommunala skolorna så höjs direkt skolpengen till de privata skolorna i kommunen, även om de inte gör samma satsning. Samma sak händer om utbildningsnämnden går minus ett år och kommunen täcker upp förlusten. Då ska enligt regelverket kommunen ersätta friskolan med motsvarande belopp.

Vänsterpartiet vill se ett slut på marknadsskolan. Och en majoritet av svenska folket håller med. Vi vill se en jämlik skola, med en ny resursfördelningsmodell, istället förskolpengen, en hårdare tillståndsprövning och en stopplag mot att sälja ut skolfastigheter. En offentlighetsprincip behöver införas och kösystemet måste bort för att minska dagens klyftor i den svenska skolan. I en jämlik skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen.

Ilona Szatmari Waldau (V) riksdagsledamot, Uppsala
Tobias Smedberg (V) kommunalråd, Uppsala
Tove Fraurud (V) lärare, Uppsala
Christer Johansson (V) gruppledare, Knivsta

Uppdaterades: 13 aug 2022