Nooshi Dadgostar fick en lysande start med det högsta stödet som V haft i SCB:s mätningar sedan 2004. Nyckeln till ett stärkt stöd för Socialdemokraterna ligger förmodligen i att också driva trygghetsfrågor.

Den som hållit koll på sammanställningen av olika opinionsundersökningar på svenska poll of polls kunde förutsäga resultatet av SCB:s partisympatiundersökning: den bjöd inte på några stora överraskningar.

SCB har frågat ett slumpmässigt urval av drygt niotusen röstberättigade svenskar vilket parti de skulle ha röstat på om det hade varit val idag. 29,4 procent svarade att de skulle ha röstat på Socialdemokraterna. Det är en ökning jämfört med hur många som röstade på S i valet 2018, men en ganska kraftig minskning jämfört med de 33,7 procent som uppgav att de skulle röstat på Socialdemokraterna om det hade varit val i maj. De höga siffrorna i maj var en coronaeffekt, en effekt av förstärkningen av A-kassan, krispaketen och de historiska satsningarna på äldreomsorgen.

Vänsterpartiet har konsekvent drivit trygghetsfrågor. Anställningstrygghet, trygghet för människor som behöver vara sjukskrivna.

Nu är det sent i pandemiåret, och svårt för regeringen att uppbåda väljarnas entusiasm. Läget är bistert, smittspridningen fortsätter, ett vaccin är inom räckhåll men en mardrömslik logistikutmaning återstår och det kommer att ta tålamodsprövande lång tid innan livet blir någorlunda som vanligt igen. Det finns kort sagt få goda nyheter. Risken är att Löfven och hans team råkar ut för att väljarna skjuter budbäraren.

Det var inga stora överraskningar, men SCB:s siffror rymmer ändå en del dramatik. Framförallt för partierna som balanserar på spärren. Miljöpartiet som är mitt uppe i ett ledarbyte får 4,2 procent i SCB:s mätning, det är en farligt liten marginal. Det nya språkröret kommer att börja i uppförsbacke.

Värst är det för Liberalerna som med 3,0 procent fick det sämsta resultatet för partiet sedan SCB startade sina mätningar 1972. Och det finns lite som tyder på att stödet för Liberalerna kommer att öka. Det är en tragedi för det gamla skolpartiet att Liberalerna är så irrelevanta i skoldebatten just nu. En pinsam illustration är Nyamko Sabunis ”god dag yxskaft”-svar till läraren och skoldebattören Filippa Mannerheims rasande uppgörelse med riskkapitalbolagens kapning av den svenska skolan.

För de som hoppas på en borgerlig regering efter valet 2022 är Liberalernas resultat också dåliga nyheter. Om Liberalerna balanserar på spärren är risken stor att ännu fler liberala väljare går till Centerpartiet, som ökade näst mest av partierna i SCB:s mätning. Och Centerpartiet verkar vara bekväma på anda sidan blockgränsen: Annie Lööf konstaterar nöjt att C får sitt bästa resultat i en SCB-mätning sedan Januariavtalet skrevs under (trots att resultatet på 7,6 är en bra bit under Centerpartiets valresultat på 8,6 procent).

Det moderatledda blocket försvagas också av att Kristdemokraterna krymper. Ebba Buschs ansvarslösa festande mitt under pandemin har säkert upprört en och annan kristdemokrat, och hennes sorgliga husaffär, Esbjörn-gate, gör förmodligen inte saken bättre.

Till vänster om regeringen får Vänsterpartiets nya partiledare Nooshi Dadgostar däremot en lysande start med det högsta stödet som V haft i SCB:s mätningar sedan 2004. Vänsterpartiet har konsekvent drivit trygghetsfrågor. Anställningstrygghet, trygghet för människor som behöver vara sjukskrivna.

Här ligger förmodligen nyckeln till ett stärkt stöd också för Socialdemokraterna. Den stora utmaningen just nu är att trygga jämlik och rättvis tillgång till ett Coronavaccin. De dysfunktionella och borgerligt styrda regionerna har misslyckats med att organisera testning och smittspårning, och de har misslyckats med att ge de sköraste äldre läkarvård på äldreboendena. Det må formellt sett vara regionernas ansvar att organisera massvaccineringen. I praktiken måste regeringen peka med hela handen. Om det lyckas kommer det att synas i den enda opinionsmätningen som verkligen betyder något: den som sker på valdagen 2022.

Lisa Pelling
Arena

Uppdaterades: 06 dec 2020