Knivstas egen EU kandidat Nina Broman Costa promenerade i täten av Sveriges största första maj tåg i Stockholm. Från Medborgarplatsen till Kungsträdgården gick tåget och redan innan alla 12 500 deltagarna kommit fram startade programmet. Viktiga tal från olika organisationer varvades med kulturinslag.

När det blev Ninas tur var det mer än fullt framför den stora scenen. Nina pratade om hur villkoren på hennes arbetsplats fick henne och arbetskamraterna att organisera sig. De visste att tillsammans var de starka och alla gick med i facket. Själv utbildade sig Nina till skyddsombud på sin arbetsplats, bensinmacken, där hon i dag jobbar natt.

För 120 år sedan bildades de första fackföreningarna i Sverige när hamnarbetarna stod med mössan i hand och tiggde jobb. I dag sover många med mobilen under kudden i hopp om att chefen ska ringa och erbjuda några timmar. De otrygga anställningarna har ökat och för att få ihop till mat och hyra behövs inte bara en utan två eller flera anställningar. Vi behöver fler trygga anställningar men också fler trygga och säkra arbetsplatser.

Sedan Alliansregeringen beslutade om att lägga ner Arbetsmiljöverket 2003 finns det i dag 300 färre arbetsmiljöinspektörer. Det världsledande Arbetsmiljöinstitutet lades ner och all forskning om förslitningsskador och arbetares hälsa var inte längre viktig. Under 2018 dog 58 arbetare på sina arbeten och hittills i år har ytterligare 21 dött. Arbetare har blivit utbytbara och oseriösa företagare låter människor leva under slavliknade förhållanden med så lite som 11 spänn i timmen. Svenska löner och kollektivavtal ska gälla alla som jobbar i Sverige.

”Varför är det alltid vi arbetare, vanligt folk som ska betala alla finanskriser och bankers oegentligheter?”

Inom EU med nuvarande regelverk kommer alltid bankernas intressen gå före medborgarnas. Medan banker och kapital räddas, skriks det på åtstramningspolitik och slutligen är det arbetarna som får betala priset. Både ekonomiskt och i växande högerextremism.

Till de som menar att det är fräckt att kräva sex timmars arbetsdag svarar Nina att mellan 1980 och 2018 har det skett en produktivitetsutveckling på 84 procent och arbetarna har inte haft någon arbetstidsförkortning på de senaste 40 åren.

”Det är dags att räta på ryggarna och ta tillbaka det vi förlorat!”
”Vi ska ha sex timmars arbetsdag och vi ska slippa dö på jobbet!”
”Vi är inte slit och släng och utbytbara!”
”Solidaritet tillsammans med organisering, det är lika med styrka!”

Tack!

Uppdaterades: 02 maj 2019