Motion inlämnad till Knivsta kommunfullmäktige den 19 juni 2013

Ekosystemtjänster är ett relativt nytt begrepp, som beskriver de tjänster naturen gör och som ofta är livsnödvändiga för oss och andra levande varelser. Som exempel kan nämnas vattenrening, fotosyntes, luftrening och pollinering av grödor.

Naturskyddsföreningen ha tagit fram en modell, ”Räkna med ekosystemtjänster” med vilken kommuner kan kartlägga och värdera ekosystemtjänster. Grunderna till denna modell togs fram av en grupp internationelle ekonomer och ekologer, The Economics of Ecosystem and Biodiversity, TEEB, under FN´s internationella år för biologisk mångfald. Tanken är att lyfta ekosystemtjänsterna som en del av naturkapitalet och synliggöra de förluster som uppstår om naturen utarmas.

Enligt TEEB finns det fyra kategorier av ekosystemtjänster:

1. Reglerande ekosystemtjänster – de styr klimat, vattenreglering, luft- och vattenrening, reglering av skadeinsekter, pollinering av våra grödor och erosionskontroll.
2. Kulturella ekosystemtjänster – de innefattar naturupplevelser, välbefinnande i naturliga miljöer, rekreation och hälsa.
3. Stödjande ekosystemtjänster – de är en förutsättning för alla andra ekosystemtjänster, t ex jordmånsbildning, fotosyntes och kretslopp av näringsämnen.
4. Försörjande ekosystemtjänster – det vi skördar som mat, vatten, fisk, trä och fibrer.

Ekosystemen lagrar enorma mängder kol. I växter 550 gigaton, i jordlagret 2 300 gigaton och i havet 38 000 gigaton kol. Det är exempel på en mycket viktig ekosystemtjänst. Men det lagrade kolet släpps ut i atmosfären vid t ex avskogning, utdikning av våtmarker eller torvbrytning och då förstärks växthusgaseffekten. För att uppnå en god kolbalans som inte belastar atmosfären med mer kol än nödvändigt måste ekosystemtjänster uppmärksammas vid samhällsplaneringen.

Att kartlägga ekosystemtjänster i kommunen skapar en medvetenhet om vad olika beslut i kommunen har för påverkan på för oss nödvändiga, naturliga funktioner och processer. Som har långsiktig betydelse för vår välfärd, hälsa och miljö. Enligt Naturskyddsföreningens metod utgår man från olika frågor för att kartlägga ekosystemtjänsternas betydelse och värdera dem:

• Vad ger naturen vår kommun? Vilka system är centrala?
• Hur värdefulla är dessa?
• Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att bli hotade?
• Vem är beroende av ekosystemtjänster som är hotade?
• Hur kommer politiska beslut att påverka dem som är beroende av dem direkt eller indirekt?

En ytterligare fråga man bör ställa är:

• Kan dessa tjänster göra samhällsekonomisk nytta, på lång sikt?

Många ekosystemtjänster är viktiga även om man inte kan värdesätta dem i ekonomiska termer. Därför är det bra att också prioritera analysen utifrån vilka ekosystemtjänster som är centrala i vår kommun för att behålla friska ekosystem och en god folkhälsa. Detta bidrar till att ge god resurshushållning och en långsiktig god ekonomi.

Detta arbete görs bäst genom samverkan mellan lantbrukare, medborgare, miljöföreningar, andra intresseorganisationer och företagare. Det kan med fördel koordineras av en kommunal tjänsteman i samverkan med t ex en miljöorganisation.

 

Vänsterpartiet yrkar att Knivsta Kommunfullmäktige beslutar att:

• det i Knivsta kommun genomförs en utredning för att peka ut viktiga lokala ekosystemtjänster.
• Knivsta kommun bjuder in organisationer och näringslivet för att inleda en dialog om hur natur och miljö påverkar lokalsamhället.
• Knivsta kommun därefter tar fram en plan för hur man beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna i den fysiska planeringen med hänsyn till de kartlagda ekosystemtjänsterna.

Christer Johansson
gruppledare

Uppdaterades: 21 aug 2013