Införd på UNT Debatt den 7 mars 2022.

Vänsterpartiet vill ha en demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behovet som styr resursfördelningen, skriver Daniel Riazat och Maria Fornemo.

Knivsta växer och det har blivit dags att överväga en ny gymnasieskola. Vi vänsterpartister vill se en gymnasieskola med kvalitet där elevernas rätt till bildning och utbildning är i fokus. Vi vill bygga en skola i kommunal regi, där Knivstabornas skattepengar går till det de är avsedda för och inte försvinner till vinstdrivande marknadsskolor.

Från att ha varit ett föregångsland inom skola har Sverige blivit unikt på ett negativt sätt. Sverige är nämligen det enda land i världen som kombinerar en skattefinansierad skolpeng med obegränsade möjligheter att ta ut vinst och en närmast fri etableringsrätt för privata aktörer. De som främst får betala för detta marknadsexperiment är eleverna.

Vi ser skolor som går i konkurs mitt i terminen, sjunkande skolresultat, färre lärare och en allt större klyfta mellan elever från familjer med hög utbildning och de från en socioekonomiskt svagare bakgrund. För i en marknadsskola är inte elevernas utbildning högsta prioritet. Det centrala är istället vinsten.

Under pandemitiden har dessutom de privata skolornas vinster ökat. I en artikel i Dagens Nyheter den 2 februari kunde man läsa om hur ökad frånvaro till följd av hög smittspridning minskat friskolornas personalkostnader samtidigt som skolorna ersatts för dessa personalkostnader via skolpengen.

Det svenska skolsystemet med friskolor och skolpeng medför också en rad problem för kommunerna. Det blir svårare att planera långsiktigt för verksamheten och är allmänt fördyrande, eftersom privata aktörer måste tilldelas medel i samma utsträckning som kommunala oavsett var elevernas behov är störst. När en kommun som Knivsta bygger en ny skola som medför högre lokalkostnader så måste de privata kompenseras för detta i samma utsträckning, även om lokalerna de vistas i har oförändrade driftkostnader.

Försvararna av marknadsskolan argumenterar med valfrihet och ökad kontroll. Men en växande administration och kontroll driver upp kostnaderna ytterligare. Hur föräldrarna ska veta vilken skola som är bäst för just deras barn ges det inget svar på. Svenska elevers skolresultat har rasat sedan vinstintresset kom in skolan. Det måste bli ett slut på vinstuttag ur det svenska skolsystemet.

Marknadsskolan söker sig dit där föräldrarna har hög utbildningsnivå och själva kan hjälpa barnen med skolarbetet, och inte dit där utbildningsbehovet är som störst. På det viset skapar man utrymme att ha en lägre lärartäthet vilket minskar utgifterna så att vinsten kan höjas. Marknadssystemet pressar också lärarna att sätta högre betyg än de borde. Enligt rapporter från Skolverket klarar sig elever som gått på dessa skolor sämre på högskolor och universitet, trots högre slutbetyg på gymnasiet.

Vänsterpartiet vill se ett slut på marknadsskolan. Och en majoritet av svenska folket håller med. Enligt en undersökning gjord av SIFO vill åtta av tio begränsa eller förbjuda vinstuttag i skolan. Skattepengar ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster. Skolan ska styras för att ge eleverna så bra utbildning som möjligt, inte efter vad som ger mest vinst till de som äger skolorna. Enligt SVT gick de fyra största friskolekoncernerna förra året med en sammanlagd vinst på 1,3 miljarder kronor. De senaste fem åren är vinsten 4,6 miljarder. Pengar som istället hade kunnat göra nytta i skolverksamheten.

Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd skola i Knivsta, där det är behoven som styr resursfördelningen. I en likvärdig skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen. Låt oss därför bygga ett gymnasium som har Knivstas ungdomars bästa som högsta målsättning.

Daniel Riazat (V)
utbildningspolitisk talesperson

Maria Fornemo (V)
1:e vice ordförande i Knivstas utbildningsnämnd

Uppdaterades: 07 mar 2022