Införd på UNT.se den 24 september 2020

När vi nu går vidare i utvecklingen av småstaden Knivsta är det av största vikt att vi Knivstabor säger hur vi vill växa och hur vi vill att det ska se ut, skriver Thor Övrelid, Jacob Risberg, Harriet Swanberg, Göran Nilsson, Leif Eriksson, Ellie Uggla, Claes Litsner och Anna Svensson.

Intresset för att flytta till Knivsta är konstant och vi kan alla vara glada över att vi tillsammans byggt en attraktiv kommun som många vill bo i. Vägen hit har dock inte varit helt enkel alla gånger. Initialt var det väldigt få som var intresserade av att komma hit. Det som idag är villabebyggelse i Alsike skulle bli stad redan på 1980-talet. Sågverkstomten stod länge öde efter att Sågverket lade ned sin verksamhet och intresset för Knivsta var svalt. Bebyggelsen som under det senaste decenniet vuxit fram har i stort tagits väl emot med några få undantag.

När vi nu går vidare i utvecklingen av småstaden Knivsta är det av största vikt att vi Knivstabor säger hur vi vill växa och hur vi vill att det ska se ut. För att utbyggnaden ska bilda en bra helhet behövs gemensamma och tydliga riktlinjer. Därför har vi nu i Kommunfullmäktige fattat beslut om Knivsta kommuns första Stadsbyggnadsprinciper och arkitekturpolicy.

Grunden i detta arbete är den översiktsplan som togs fram 2017 som säger att “ny och gammal bebyggelse ska harmonisera genom en variation av småhus och tätare stadsbebyggelse med närhet till parker och naturområden” samt att “det ska finnas en blandning av olika arkitektoniska uttryck”. De principer som nu godkänts av fullmäktige styr denna vilja.

Hur höga husen ska vara är en fråga som ofta ställs. I de tätaste stadsdelarna kan de få vara 4-5 våningar, gärna med den femte våningen indragen. Enstaka högre hus kan skapa landmärken och ge staden identitet, men anonymiserande höghus är inte något vi vill ha. Även om nuvarande majoritet aldrig haft tankar på att bygga höghus så har vi ändå lyssnat på alla knivstabor som uttryckt oro för just detta.

Det handlar inte bara om fasader, täthet, hushöjder och takutformning. I de nya områden vi nu planerar ska det vara en blandning av staden och trädgårdsstaden med parker, byggnader i mänsklig skala, varma färger, inbjudande tak och fasader som skapar en miljö vi knivstabor vill vistas i. Med utrymme för bostäder och arbetsplatser, för handel och service, med planering för olika delar av livet, med en täthet som ger närhet och tillgänglighet till natur och kommunikationer blir staden levande.

Gröna stråk knyter ihop kvarter och stadsdelar. Fritidsområden och parker ger plats för rekreation och fysiska aktiviteter. Mänsklig skala gör staden trivsam och trygg. Utveckling med hållbarhet och flexibilitet gör att vi kan möta framtida förutsättningar och nya krav.

Gaturummet är enormt viktigt. Småstaden ska inte vara ett rutnät av breda bilvägar utan gatorna ska vara en plats för möten mellan knivstabor. I småstaden Knivsta ska vuxna och barn aldrig underordnas bilen utan på gatan ska man kunna leka, sparka boll och spela basket – även centralt.

Avslutningsvis finns det en sak som är viktigare än allt annat – vår trygghet. Vi kommer aldrig tillåta att Knivsta utvecklas till en otrygg plats. Alla de principer som nu får bäring på Knivstas utveckling syftar till att skapa ett tryggt Knivsta och det är många aspekter som spelar in – byggnader, mötesplatser, lekplatser, service och infrastruktur, fönster och balkonger, parker och belysning. Allt detta och mer därtill är oerhört viktiga aspekter för att skapa det trygga samhälle vi alla vill leva och verka i.

Thor Övrelid, ordförande (M)
Jacob Risberg, vice ordförande (MP)
Harriet Swanberg, ledamot (S)
Göran Nilsson, ledamot (M)
Leif Eriksson, ledamot (C)
Ellie Uggla, ersättare (M)
Claes Litsner, ersättare (S)
Anna Svensson, ersättare (V)

Uppdaterades: 24 sep 2020