Toppkandidaterna Nina Broman Costa #4, Knivsta och Jonas Karlsson #8 skriver tillsammans med Abe Bergegårdh i Enköpingsposten den 23 maj 2018.

INSÄNDARE Det sprids många myter om EU. En av de mest centrala är berättelsen om EU som fredsprojekt. Det är inte bara Liberalerna som predikar denna fabel. Det har blivit någon form av oantastlig sanning som även återfinns i svenska läroböcker likt i Reflex (2012) att ”under perioden strax efter andra världskriget var längtan efter en bestående fred det viktigaste motivet för det europeiska samarbetet”.

Historikern Timothy Snyder pulveriserade nyligen den myten och konstaterade krasst att:
“1945 hade inte de europeiska makterna lärt sig att krig var dåligt. De fortsatte bedriva kolonialkrig till de förlorade eller blev helt slutkörda. Minns Indokina, Indonesien, Algeriet och Egypten; Malaya, Kenya, Angola, Guinea, Mozambique och Spanska Sahara.”

Att den här historiska självklarheten förnekas visar hur inskränkt den svenska EU-debatten är när den plötsligt aktualiseras vid valen till EU-parlamentet vart femte år. I den svenska ankdammen framstår EU som något form av smörgåsbord där svenska politiker kan plocka vad som passar och med lite hurtig energi kan omforma EU till någon form av svensk avbild. Istället för att se vad det faktiskt är.

EU är i grunden ett elitprojekt för att värna kapitalets intressen. Det visade sig tydligt efter finanskrisen att den inre marknaden för arbetskraft är en krismekanism. Enligt irländaren Jack O’Connor, ordförande för facket SIPTU har Irland haft ”en emigration som vi inte upplevt sedan den stora svältkatastrofen i mitten på 1800-talet”. Men då är inte rörligheten längre en frihet utan ett tvång, ett ständigt flöde av arbetskraft som ska hålla nere lönerna genom att skapa konkurrens om varje arbete. Det är det som döljer sig bakom ”harmoniseringen” av EU:s ekonomi.

Men så länge vi är medlemmar i EU ska Vänsterpartiet vara en positiv kraft som motverkar slöseri med skattemedel och skalar ner den överflödiga byråkratin. Vi är det enda svenska parti som öppet redovisar kvitton från Brysselparlamentet. Vi måste stoppa flyttkarusellen mellan Bryssel och Strasbourg där tusentals parlamentariker och tjänstemän forslas varje månad. Sverige är idag den största nettobidragaren per invånare och nu vill EU-kommissionen lägga på ytterligare 15 miljarder till denna börda (DN 2019 14/4), något vi direkt avvisar och snarare vill se en minskad medlemsavgift.

Givetvis måste vi samarbeta om det som är nödvändigt att hantera på internationell nivå som klimatförändringar och skatteflykt. Därför vill Vänsterpartiet se ett demokratiskt och socialistiskt Europa, ett samarbete byggt på öppenhet, fred och jämlikhet mellan nationer där det är vi medborgare och inte lobbyisterna som styr.

Nina Broman, Vänsterpartiet Knivsta kandidat EU-valet
Jonas Karlsson, Vänsterpartiet Uppsala, kandidat EU-valet
Abe Bergegårdh, , Vänsterpartiet Tierp, ombudsman

Uppdaterades: 23 maj 2019